Lulebygdens Forskarförening

Transkript

1 Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 75, september 2011 Medlemstidningen fyller 75 nummer Föreliggnde tidningsnummer nges som nr 75. Men egentligen är det inte riktigt vi firr ändå. Något år numrerdes tidningen löpnde från årets börjn, och någr år vr det uppehåll p g bristnde mnuskripttillgång. Men håll med om tt rbetet med tt frmställ tidningen måste h vrit rbetssmt med den teknik mn då hde tillgång till. Allt mskinskrivet och klistrt för hnd! Återger här texten från först numrets först sid. Noter också de klok beslut som medlemmrn då tog: Lulebygdens Forskrförening bildd Äntligen hr tomrummet melln Pite och Klix Forskrförening fyllts v en nybildd forskrförening i Lulebygden, med hel gml Stor-Lule socken som forskningsområde. Länge hr plner funnits på tt bild en dylik förening, men det hr ldrig tidigre nått längre än till diskussionsstdiet. Förtjännsten v tt plnern denn gång även klätts i hndling kn i hög grd tillskrivs Agnes Plmgren i Luleå, som ordnde det mest inför den först smmnkomsten i Gmmelstd lördgen den 1 pril dett år (1989). Vid dett möte som smlt ett fyrtiotl personer utsågs en interismsstyrelse, vrs deltgre sedn utrbetde förslg till stdgr och föreningsnmn. Efter ytterligre någon tid smldes så personer i gml gården på Sunderby Folkhögskol söndgen den 7 mj, vrpå Lulebygdens Forskrförening officiellt bilddes och stdgr ntogs smt styrelse utsågs (se förteckning i slutet v rtikeln). Vid bildndet togs även beslut om medlemsvgift för 1989, vilken sttes till 50 kr per person. Anmäln om önskt medlemskp sker lämpligen till föreningens kssör Gerd Olovsson tfn 0920/ För närvrnde hr föreningen 51 betlnde medlemmr, men vår förhoppning är tt den siffrn snrt sk fördubbls. Fr o m oktober månd hr föreningen hyrt en forskrlokl på Sttionsgtn i Luleå (f d Cfé Gropen). Denn kommer tt utrusts med två microfichpprter som inköpts beggnde, smt en pprt för mikrofilm och en för microfich, vilk föreningen får övert v biblioteket när dess nynskffr. Fortsättning på sidn 19 l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l Norrbotten lndsfisklsdistrikt Sid 4 l Arnold Rörling en bortglömd förfttre Sid 6 l Någr soldtöden under Stor Nordisk kriget Sid 9 l Från bilens börjn Sid 12 l Runorn i Runmo, Bräkne-Hoby Sid 13 l Minnessten över tillkomsten v Rånekölsvägen Sid 15 l Bergsmän i Västnfors socken. Hmmrsmeden Nils Flodströms nfäder Sid 16 l Emils tnkr l Sist sidn Uppdterde USB-minnen Sid 18

2 2 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september 2011 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/ Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: info@lulebygden.se Hemsid: se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: webred@lulebygden.se Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr kr Sist sidn helår (4 nr) kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till 40 mm/1 sp respektive 20 mm/2 sp. Dett under förutsättning tt ett exemplr v ls-tret lämns till föreningen. Styrelsen 2011 Ordförnde: Per Wänkkö Tel , 070/ E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde: Gunnr Johnsson Tel Kssör: Gunnel Jägre Sndin Tel E-post: gunnel.jgre@gmil.com Sekreterre: Crin Vllgren Tel E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter: Eivor Nordqvist Tel E-post: nordqvisteivor@hotmil. com Sture Krlsson Tel E-post: str.krlsson@gmil.com Kent-Åke Lundebring Tel E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter: Ingrid Vikström Tel E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Mnusstopp för novembernumret 13 november Påminner smtidigt om behovet v kort notiser/rtiklr, och även interssnt fristående bilder med kort text. Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. BG Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel , e-post gerd.olovsson@teli.com Sigvrd Eriksson, tel FONUS kn förmedl telegrmmen. Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: lulebyfof@teli.com Kom ihåg tt meddel dressändring!

3 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september Ordförnden hr ordet Lyout och produktion: ÅKE ÖSTLING Tel ke.ost@teli.com Hej och välkomn till en ny släktforskrsäsong. Vi i Norrbotten hr ju kunnt glädj oss åt en fntstisk sommr i år så jg hopps tt du som läser det här känner dig stärkt och sugen på tt botniser blnd pärmr med mikrofichekort och llt nnt mteril som finns i föreningsloklen. Apropå mikrofichekort kn jg berätt tt ll pärmr som innehåller uppgifter från kyrkoböckern nu är genomgångn och kompletterde med de kort som släpptes i jnuri totlt c 600 stycken. Genomgången hr resultert i tt smtlig kort som tillhör ett visst ämnesområde nu finns smlde i kronologisk ordning. Jg tror tt det nu bör vr betydligt lättre tt hitt i pärmrn. Det som återstår just nu är en uppsnyggning v pärmrn med SCB-korten och en del udd pärmr. Medlemsträffrn först tisdgen i månden kommer tt fortsätt. Progrmmen för höstens träffr hittr du på nnn plts i tidningen och på föreningens hemsid se. Höstens först träff som inträffr redn den 4 oktober tror jg kommer tt bli mycket intressnt. När mn letr i dödböckern stöter mn ju oft på uppgifter om dödsorsker/sjukdomr som är okänd för oss som lever i dg. Jg ser därför frm mot tt få red på mer om dett. Det är emellertid inte så lätt tt komm på intressnt ämnen för tisdgsträffrn. Om du hr en idé om en progrmpunkt eller föredrgshållre till en tisdgsträff hör v dig till Sture Krlsson eller någon nnn i styrelsen. Det är ngeläget tt vi i styrelsen får in tips från medlemmrn. Intresset för nybörjrkurser i släktforskning tycks bestå. Hittills hr två studieförbund bokt tid i loklen för smmnlgt tre kurser. De tider som är inbokde är måndgr smt torsdgr och Först torsdgsträffen kn komm tt flytts till nnn dg. Till sist: Gå gärn in på föreningens hemsid. Vi kommer tt försök vr lite mer ktiv med tt för in ny sker. PER Mnuskript till tidningen skicks till nednstående helst vi e-mil, och glöm inte tt skick bilder i särskild fil (jpg). Åke Östling Jkobs väg Piteå Tel ke.ost@teli.com Ktrin Agnrsdotter V Vrvsgtn 16 B Luleå Tel Ann-Chrlotte Krlsson Lxgtn 27 A Luleå Tel Lennrt Johnsson Ensittrvägen S Sunderbyn Tel Birgitt Fgervll Frejgtn Luleå Tel Sofi Hnses Vänortsvägen 22 B: Luleå Tel Georg Slmi Armévägen Luleå Tel Berit Slmi Armévägen Luleå Te Mri Numn Bälingevägen Luleå Tel Monic Ökvist Kungsgtn Luleå Tel Mrinne Altlo Storgtn Luleå Tel Rgnr Altlo Storgtn Luleå Tel

4 4 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september 2011 Norrbottens lndsfisklsdistrikt Text: ARNOLD LAGERFJÄRD Från den 1 ugusti 1948 nställdes jg som lndsfisklselev v länsstyrelsen i Norrbottens län. Då fnns det 23 distrikt i länet, som omfttr lndskpet Norrbotten smt norr delen v Lpplnd. Därtill fnns i Luleå std stdsfiskl och stdsfogde. Lndsfisklen vr i de flest fll polischef, åklgre och utmätningsmn inom sitt distrikt. Till sin hjälp hde hn iblnd biträdnde lndsfiskl smt kontorspersonl och fjärdingsmän. Fjärdingsmännen vr i llmänhet både polismän och exekutionsbiträden, sistnämnd för tt t in restsktter m m. Den 1 jnuri 1965 blev det ny orgnistion, då lndsfisklens tre roller fördeldes på ny myndigheter. Utmätningsmnnen kom tt klls kronofogde, som till sin hjälp hde kontorspersonl och kronossistenter. Sistnämnd börjde v tidningr klls kronofogde, vrför kronofogdens titel förtydligdes till chefskronofogde. Jg vlde kronofogdebnn bl tyckte jg den vr mest civil. Min vsikt med denn redogörelse är tt vis vilk distrikten vr smt vilk som innehde tjänstern under tiden frm till omorgnistionen. Då länsstyrelsen betlde lönern hr jg fått en del uppgifter därifrån. Vidre hr jg tgit ur mitt minne, som inte kn nts vr helt felfritt. Och så hr jg frågt medrbetre från den tiden. Dem jg nämner hr tjänstgjort åtminstone under någon del v tiden , inte nödvändigtvis smtidigt. Det blir inte en ren uppräkning, utn jg vill gärn berätt om någon händelse iblnd. MÖTE MED LAPPMARKSDOKTORN Närmst Västerbottens län fnns fyr distrikt, bl Piteå norr och södr distrikt. Därefter Arvidsjur med Lennrt Cedrenius som chef. En sommr i slutet v 1950-tlet vikrierde jg för Bertil Rosenlund i Arjeplog. I bilen hde jg rdio med dåtidens end progrm det försvnn någon mil före Arjeplog. Kontoret vr i ett äldre hus vid Hornvns strnd det kändes litet ödsligt när mn som jg kom från den prunknde grönskn i Gmmelstd. På övre botten hde Rosenlund med fru Mj sin bostd, som jg fick nvänd. En kväll väntde jg ett telefonsmtl. Jg tog ett bd i bdkret. Då ringde telefonen, och jg lndde på korkmttn med våt fötter. Med högst frt knde jg mot den hög tröskeln och slog i med stortån. Blodflöde direkt! Till telefon: Träffs Mj? Då min stortå knske behövde läkrvård ringde jg doktorn. Einr Wllquist svrde. Jg ntog tt hn kände ll och tt jg borde tl om vem jg vr, så jg s: Det är t f lndsfiskl Lgerfjärd. Hn s åt mig tt komm näst morgon. Väntrummet vr långsmlt med ingång längst ner på en långväggen. Längs den ndr långväggen stt en lång rd äldre personer. Jg stte mig litet blygt nere vid dörren. Efter en stund öppndes en dörr, och den kände förfttren v Kn doktorn komm? steg ut. Hn tittde från höger nsikte för nsikte. Jg ntr tt hn kände igen ll. Sedn hns blick vverkt hel rden stnnde den på mej. Med en obetlbr gest stte hn upp fingret i luften och s: Är det t f? Det visde sig i ll fll inte vr så llvrligt med min tå. År 1966 besökte jg Silvermuséet och tlde med dess skpre, Einr Wllquist. Senre skrev jg ett brev och frågde om lodbössor, som jg höll på tt utred. Inget svr. Någr år senre stnnde jg med bil på plnen vid muséet och börjde gå mot bron. Doktorn stod på bron och tog vsked v en busslst besökre. Sedn tittde hn åt mitt håll. Ögonblickligen höjde hn sitt finger och börjde: J, det där brevet svrde jg inte på... Jg som hr så svårt tt känn igen nsikten blev djupt imponerd v hns förmåg på det området. Ännu någr år senre hörde jg Wllquist guid en norsk fmilj. Hn berättde om tt sätt fil i gml tiders långsml och grund träft: Och när ktt kunde gå på filet utn tt trmp genom, då vr filet färdigt! I Älvsbyns distrikt ovnför Piteå vr Åke Eriksson chef. LULEDALEN I Nederluleå distrikt vr jg biträdnde lndsfiskl Min uppgift vr i först hnd tt vr åklgre. Chef vr Bernhrd Rutfors, som nog härstmmde från Kresundo. Kontoret fnns i Luleå Gml Std, en mycket idyllisk plts med stor medeltidskyrk och Sveriges störst kyrkstd med fler hundr kyrkstugor. Distriktet låg runt det ny Luleå och innefttde Bergnäset. Jg tyckte verkligen om pltsen, och befolkningen vr br tt h tt gör med. Nederluleå kommun vr mycket välvillig mot sin ordningsmkt i viss motsts till där jg närmst kom ifrån, Nederklix. I Överluleå distrikt vr den gmle Gustf Kristinsson chef. Exekutionen i Bodens std hörde också till distriktet. Från börjn fnns vd jg minns stdsfiskl i själv Boden. I Boden stt också lndsfisklen Petrus Erlnd Berg trots tt hns distrikt Edefors börjde först ett pr

5 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september mil uppåt älvdlen. Hn utfärdde min först vpenlicens En äldre polismn berättde mång år senre om en tjänsteres P E Berg gjorde till Svrtlå tilllsmmns med en fjärdingsmn. Det vr förbjudet tt ljustr efter fisk. Ute på älven flmmde fiskrns eldr på båtrn. Berg gick in till en bonde och bd tt få lån båten. Jo det gick br. Bonden gick ut på bcken, formde en strut med händern kring munnen och ropde: Hor I! Kom t ve btn! Hånn lndsfiskl Berg sko hå btn! Av någon nledning slocknde ll eldr tvärt. I Jokkmokks väldig distrikt residerde Erlnd Ström, känd för sin smling v smiskt silver. Den finns nu på muséet Ajtte i Jokkmokk. Senre vr Olle Nordgren chef, knske också Rolf Gbrielsson. Om mn ser på en krt så ligger kyrkbyn Jokkmokk hlvvägs melln Bottenviken och norsk gränsen, dit distriktet sträckte sig. Det vr större än Värmlnd. BOTTENVIKSKUSTEN Råneå distrikt ligger nu inom Luleå kommun. Där fnns lndsfisklen Rgnr Betzberg, senre Hugo Rhenmn. Rgnr vr småväxt, vilket kunde ge viss möjligheter till roligheter. Hn hde en kontorspolis Birger Ström, som vr mycket för tt diskuter och h rätt. Personlen hörde en gång Rgnr klg på sin häls och säj, tt hn skulle gå på poteket och köp ett gift och t livet v sej. Birger kunde förstås inte låt det psser utn vidre, så det blev en livlig diskussion. Sen hämtde Birger en uppslgsbok och kom högt läsnde: X är ett verksmt gift för utrotnde v smärre skdedjur! (Jg kommer inte ihåg giftets nmn och skriver det därför som X). Bror Grnberg vr lndsfiskl i Töre distrikt med två poliser, senre inkorporert med Nederklix. I Klix börjde jg lltså som elev. På den tiden gnsk när efter Finlnds svår krig kom diverse finnr vndrnde på nättern och gjorde inbrott i små butiker och stl korv och cigretter. Sen låg dom över dn i nån höld. En gång åkte jg med fjärdingsmn Rikrd Olsson och hns son Birger riksväg 13 (senre E4) uppåt mot Töre. Rikrd stnn med bilen, och så fick jg och Birger spring över åkrrn och titt i ldorn. En tung pistol klppde mig på låret när jg sprng; den hde chefen plockt ur sitt kssskåp. Två poliser körde mot Sngis. Hde dom vrit lik nog som vi så hde två finnr gripits den dgen. Annrs vr det tt sitt på nättern i nån vägkorsning och vänt när dom kom vndrnde. Smm vr det när pojkr rymde från Johnnisbergs skyddshem. Och dom kom gärn i stulen bil. För dom behövde mn br vkt åt söder. Chef vr B, som någon gång visde ett körkort från Men hn nvände det ldrig, hn cyklde. Jg vr hns biträdnde Jg vill beteckn B som en hedersmn v den gml stmmen. Som hn vr polischef är det förstås litet smärtsmt tt konstter, tt hns intresse för modern tiders trfikbestämmelser inte vr särskilt frmträdnde, vilket i hög grd även gällde folket i Klix. I mitten v 50-tlet infördes stopplikt vid huvudled. Två år senre kom sttspolisen för en tre drs kontroll i Klixtrkten. Efter två dgr hde de tgit över 60 syndre. Köpmngtn/riksväg 13 genom Klix centrum vr t ex huvudled. Till lunch och middg hos systern på Mnhem cyklde B in på huvudleden. Efter de två dgrn med sttspolisen kom B in till mej med tummen i västen och plirnde över glsögonen: Knske mn ändå måste börj stnn vid huvudleden! Curt Ohlson vr chef för skyddsområdespolisen i Klix, vilken inte hörde till vår orgnistion. Vi åt middg på smm ställe. Hn berättde, tt en mörk kväll for de ut och kollde cykellysen. Men efter en stund kom B cyklnde utn lyse, och då for vi hem! Före 1965 vr lndsfisklern med personl sttlig medn däremot polisern vr kommunl. Det innebr bl tt kommunen bekostde utrustning för polisern. Vi fick två ny polistjänster, bestt v Stig Johnsson och Hermn Lrsson. Dom behövde förstås skrivmskiner och gick till kommunlkontoret. Kommunlkmrer Pettersson stod bredvid en kvinns kontorsplts. J, hon här behöver en ny skrivmskin. Så ni kn t den hon hr nu! Det vr hns sätt tt vis missktning för polisen. Till utomordentlig skillnd från vd jg något senre fick upplev i Nederluleå. Det visr med störst tydlighet vilk missförhållnden det kn bli om något överförs från stten till kommunern. Skolorn hr överförts till kommunern. Jg hopps tt skillnden inte blir så stor som den vr hos den kommunl polisen. Som åklgre vid tingsrätten i Klix fick jg iblnd möt en ung och symptisk försvrsdvokt, som hette Björn Whlström. Hn blev med tiden känd industrimn och stålverkschef. En söndg fick vi per telefon meddelnde, tt ett inbrott skett i ett vpenförråd i övre delen v smhället. Stig, Hermn och jg for dit. Förövrn hde gett sig v i snön, som vr 20 á 30 centimeter djup. Jg gick direkt efter och psserde snrt ett musergevär som lämnts i skogen. Spåret ledde till utknten v Klix. Då jg vr ensm där kände jg behov v bistånd och sköt ett skott i luften med den pistol jg hde med mig. Ingen polis dök upp. En bodde i vill i närheten och vr troligen inte hemm. Måndn därpå berättde en nnn äldre polismn tt någon ringt honom och berättt om skottlossningen. Men hn gjorde ingenting. Det skulle vrit nu när folk som ser en böss eller hör ett skott blir lldeles hysterisk! Stig och Hermn for under tiden till Johnnisbergs skyddshem på ndr sidn Klix älv. Sex blöt byxben vslöjde tre gärningsmän. I Klix visde polismnnen med högst tjänsten tendenser tt mobb en äldre kolleg. Det skpde otrivsel, och jg blev mycket gld när lndsfogden länets polischef erbjöd mig tt flytt till Gmmelstd. I Hprnd chefde Per Frnzén. Där fick mn lär sej, tt när finnr kom in i något ärende så skulle mn säj: Olk hyvä istuk! D v s vrsågod och sitt! För övrigt vr

6 6 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september 2011 det nog med gränsen på den tiden. Hde mn inte vnligt pss så kunde mn h rjpssi (gränspss). Det skrev vi ut på vårt kontor. INÅT LANDET Överklix distrikt låg norr om Nederklix. Där fnns Erik Anjou, knske också Rgnr Persson. Norr om Hprnd fnns Övertorneå med Torsten Utterström. Lndsfisklern brukde prt om hns sttistikjkt, tt hn lät diriser telefonsmtlen. Och tt hn därmed fått den löneförhöjning som en nnn lndsfiskl borde h fått. Torsten flyttde till Piteå, och Övertorneå minskde med tiotusen poäng. Jg vr intresserd v det där. Så när Rutfors och Grnberg prtde om sken s jg: Hr ni sett tt Torsten tgit med sej tiotusen poäng till Piteå? Dom skrttde. I Korpilombolo fnns Mrcus Suvén. Och i Pjl Torsten Lindhl, känd för sitt ilskn humör. Den som inte blivit utskälld v Torsten Lindhl är nog inte värd nånting. Jg vr lndsfisklsspirnt på länsstyrelsen när jg fick min per telefon. En nnn spirnt övergick till nnn verksmhet. Det hr sgts tt det berodde på Lindhl. När Lindhl flyttde till Övertorneå kom Rgnr Persson. MALMFÄLTEN I Gällivre kommun fnns tidigt tre distrikt. Ett vr Mlmbergets distrikt. Det vr nog något slgs LKAB-distrikt, och det fnns inte kvr när jg sommren 1952 först gången kom till Gällivre. Sedn fnns Hkks distrikt. Men dess chef Söderberg stt i Gällivre, miltls från där hns distrikt börjde. Axel Köhler hde nyligen vgått i Gällivre distrikt och efterträtts v Nils Johnsson. Jg hyrde ett rum hos Köhler i hns vill uppe vid skogsknten. Kontoret hde två rum i ett gmmlt hus. Sedn fnns ett rum för polisen smt celler för fångr. Jg minns tt kungen psserde i kortege förbi huset; jg och en polismn vr på kontoret. Befolkningen vr i hög grd finsktlnde. Åtminstone i östr delen v kommunen hde mn nog som princip tt ldrig erkänn någonting för den svensk överheten och polisen i synnerhet. Så när jg senre kom till kusten blev jg fullständigt överrskd v tt folk erkände sker trots tt mn inte hde bevis. Vid denn tid i Gällivre vr det vnligt tt mn stt och vktde kvällr och nätter när någon hittt en hembrännres spritfbrik. I Kirun fnns Wlter Ericsson. Hn hde nog något smrbete med säkerhetspolisen. LÄNGST I NORR I Vittngi vr nog Rgnr Persson chef någon tid. I Kresundo vr det Nils Svonen. Sedn kom Olle Styrmn, den flygnde lndsfisklen. I Norrbottens-Kuriren den 30 september 2009 under för 50 år sedn berätts: Lndsfiskl Rgnr Person, Pjl, och lndsfisklsspirnten Olof Styrmn, Pjl, krschlndde på söndgskvällen med Styrmns sportflygpln på en åker norr om Pjl. Plnet blev liggnde med hjulen i vädret. Ing personskdor. Mn spnde efter tjuvskyttr när mn fick motorfel. Styrmn fick senre tjänst i norr Dlrn. UTBILDNING När jg börjde krävdes juridisk utbildning vid universitet eller högskol smt polischefskurs. Då hde de äldre lndsfisklern något som klldes lndsfisklsexmen. Jg tror tt det vr något som sköttes v länsstyrelsen l ARNOLD RÖRLING en bortglömd förfttre Text och illustrtioner: LEIF LARSSON. Luleå Arnold Rörling, en skrivmskin och en stor gustvinsk säng i ett mycket litet hyresrum hos en sttrfmilj i Åkers styckebruk i Södermnlnd. Rummet vr för litet för tt ett bord skulle rymms. Sittnde i sängen skrev den blivnde förfttren Arnold Rörling mnus till sin först romn. Runt omkring rsde världskrigets stormr. Finlnds heroisk kmp mot den rysk övermkten hr just slutt i ett nederlg, stöveltrmpet från Tysklnd hr under våren hunnit in i Dnmrk och Norge. Finlnd vr srgt. Dnmrk vr kuvt; Norge likså och bägge vr ockuperde v Tysklnd. Vid Sveriges gränser låg svensk soldter i beredskp. ARNOLD RÖRLING Tecknt efter foto i norrbottensförfttre.se Norrbottnisk förfttre hr i ll tider lämnt hembygden så fort som möjligt för tt utveckls och för tt förverklig sig själv och sin drömmr. Eyvind Johnson (född i Björkelund) blev europé och bodde i Pris och Berlin. Birger Vikström (född i Södr Bredåker) drog som de flest ndr iväg till Klrkvrteren

7 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september i Stockholm, levde ett bohemiskt liv och dog ung i lungsot. Arnold Rörling hde också gjort uppbrott, i två steg. 18 år gmml, då den ekonomisk depressionen drbbde världen, hde hn lyckts lån ihop pengr till två studieår på Sunderbyns Folkhögskol. Äntligen fick hn utveckl sin tlng och sitt språk. Den först novell hn fick publicerd vr i skolns tidning Nordnbygd. Efter två beriknde år vr hn tvungen tt återvänd till rbetslöshet och drömmr om tt bli förfttre. Till slut stte hn sig på tåget söderut (1937). Hn lyckdes få jobb, först på en cementfbrik, sedn i en fbrik i Åkers styckebruk där mn tillverkde gsmsker för det svensk försvret. Mn rbetde i 8-timmrs skift. Under fripssen skrev Arnold Rörling om rllre, ett mer hnterligt och gripbrt ämne än krigets kosrtde värld runt omkring, dgligen rpporterde i rdions utsändningr. Året vr 1940 och hn vr 28 år kom Arnold Rörlings debutromn ut. Det vr Rllre i by. Hn hde deltgit i Folket i Bilds romnpristävling och vunnit ndr pris. På Folket i Bilds förlg Tiden gvs boken ut. ARNOLD RÖRLING föddes den 5 ugusti 1912 i Inbyn, Boden, någr kilometer norr om Skogså. Hn dog den 26 pril 1972 i Boden. Fdern, som en tid hde vrit rllre, vr skogsrbetre och småbrukre. Fmiljen hde sju brn. Fttigdomen vr svår. Ändå upplevde Arnold tt hn hft en br brndom. För Arnold Rörling vr yrkesvlet i stort sett bestämt redn från först börjn. Efter de sex åren i skoln förväntdes ll brn börj bidr till den gemensmm försörjningen. För pojkr fnns br skogsrbete tt välj. Arnold Rörlings drömmr om tt bli förfttre betrktdes som enbrt orelistisk drömmr. Men ynglingen från Inbyn pssde vrken fysiskt eller intressemässigt för tungt kroppsrbete. Rllre i by (1941) hndlr om hur ett järnvägsbygge förändrr förutsättningrn för ll i en bygd. Boken mottogs positivt, men en del Stockholmskritiker hde gärn sett mer v psykologi. Arnold Rörling svrde tt hn velt berätt rkt och rättfrmt och hde inte lls vsett tt skriv psykologiskt. Dessutom påpekde hn för dess tt hn nsträngt sig för tt inte späd på den, som hn uppfttde, snedvrid norrlndsromntiken, som dess kritiker gärn återkom till. Arnold Rörling gjorde sedn något ovnligt för tt vr en förfttre om brutit sig loss från hembygden i norr återvände hn till Boden och fick jobb som kulturjournlist på Norrländsk Socildemokrten i Boden. Vid sidn om fortstte hn tt skriv romner kom Vi väntr våren, en bok om skogsrbetre och småbrukre, följd v fortsättningen När sol går upp (1947). Enligt Norrländsk Uppslgsbok vr Rörling en berättrbegåvning med stor egen erfrenhet, vilket gv tyngd åt det hn skrev. Arnold Rörling hde ett strkt historiskt intresse. Tre v hns ått romner hde dett tem. Den först hette Häxeld (1948). Den hndlr Tecknt efter bokomslget Originlteckning v Stig Södersten. om häxhysterin under 1600-tlet och hur den utspeldes i Norrbotten. Den ndr vr Silverntten (1950) och tr upp stormktstiden och förhoppningrn om tt kunn bryt ädl metller ur Norrbottens berg under drottning Kristins tid. Sist kom Fckln i min hnd (1964) som skildrr händelser under 1700-tlet. Huvudpersonen heter i boken Bäfverheim lik med stormnnen Meldercreutz, som grundde järnbruket Melderstein i utnför Råneå. Som mång ndr gruvprojekt slutde llt i ktstrof och nederlg. Mång v Arnold Rörlings böcker hr hndlingen förlgd till skogsbygdern melln Luleå och Klix älvr kom så Arnold Rörlings sist skönlitterär bok, Drömmr undnbedes. Till stor del är boken självbiogrfisk. Den hndlr om en vek yngling, Joel Dolk, som hr svårt tt förverklig sin drömmr om frihet. Arbetet i skogen och på småbrukets jordbruk vr ingen frmtid för honom, tyckte hn. Förr eller senre skulle h t sig ur det som hn såg som ett rent slveriet för brödfödn.

8 8 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september 2011 Hn ville kunn bestämm över sitt Eget liv och drömmen om tt bli förfttre släppte honom ldrig gv Arnold Rörling ut sin sist bok tillsmmns med Nils Ung. Det vr En tidning växer frm och den hndlr om Norrländsk Socildemokrten. Tyvärr står det inte mycket om Arnold Rörling i svensk litterturhistori, inte ens i böcker om svensk rbetrförfttre. Dett trots tt hn betrktdes som en stor berättrbegåvning med mycket god kunskper om det hn skrev om. Märkligt är också tt i den bok på nästn tusen sidor som Bodens kommun gv ut 1980, nämns Arnold Rörling endst på två ställen och då med syftning på boken om Norrländskn. Inte ett ord om honom. Förfttrn är helt bortglömd. Eyvind Johnson (Nobelpristgre!) nämns i förbigående då stenbrottet i Näsberg ts upp, Birger Vikström nämns inte lls och inte heller Stin Aronson, som visserligen inte är född i Överluleå men som dock bodde mång år i Sndträsk. Inte heller tror jg tt det uppmärksmmts tt efter Arnold Rörlings död 1972, instiftdes ett stipendium för förfttre från Arnold Rörlings fond. Det hette Rörlingstipendiet bytte det nmn till Norrlnds litterturpris. 37 gånger hr priset till Arnold Rörlings minne delts ut v Norrländsk littertursällskpet (som jg tror tt Arnold Rörling vr med och grundde). Bl.. Gunnr Kieri, Anit Nilsson, My Lrsson, Mikel Niemi, Mri Vedin, Anit Slomonsson och Mttis Alkberg hör till dem som fått stipendiet. Det dels vrje år ut i ugusti månd och pristgren tillkännges på den ort där Norrländsk littertursällskpet hr sitt sommrmöte. Källor: norrbottensförfttre.se Norrlnds litterturpris (Wikipedi) Norrländsk uppslgsbok Spåret lockr vid källn (Kntele förlg) E-postkontkt: leif.rgnvld.lrsson@teli.com ARNOLD RÖRLING Verkförteckning 1941 Rllre i by. Romn (Folket i bild) 1946 Vi väntr våren. Romn (Folket i bild) 1947 När sol går upp Romn (Folket i bild) 1948 Häxeld Romn] (Folket i bild) 1949 Sång till pslmodikon. Noveller (Tiden) 1950 Silverntten. Romn (Folket i bild) 1964 Fckln i min hnd Romn (Tiden) 1966 Drömmr undnbedes. Romn (Tiden) 1968 En tidning växer frm. NSD [Norrländsk Socildemokrten] 50 år. Tillsmmns med Nils Ung (Boden: NSD) Kommentr Hr hft förmånen tt rbet på NSD under en del v den tid Arnold Rörling vr kulturskribent vid tidningen. Och då kn jg inte undgå tt citer hur hn i boken Drömmr undnbedes på ett underbrt sätt beskriver när Erik (ägren till sågverket) strtr upp råoljemotorn vrje morgon. Mn riktigt känner hur mrken vibrerr under kolossen, rökringrn stiger mot skyn och motorljudet vrierr beroende på belstningen. Erik hr hustru och skll snrt bli fr. Säkert får hn mång brn. De kommer tt få det br, åtminstone om hn älskr dem lik högt som hn älskr Bolindern, den oljedricknde guden, som tronr stdigt på sin bädd v fjortontumstllr, formskön ståtlig och ädel. Välmående, med inoljt gjutgods och blänknde specilstål. Vrje morgon värms kolvsystemet upp v Eriks dånnde blåslmp. Hn smeker stålet med sin händer, putsr det med vitt trssel... Hn sätter skuldrn mot svänghjulet och hjälper det på trven. Det fntstisk hjulet, vvägt på milligrmmet, utstrålr krft också när det står still. Men stillstående är onturligt, improduktivt, ekonomiförstörnde... Hjulet måste gå runt, först skt, skt... Eriks blick, när det ccelerr... När rätt vrvtlet är inne... Den som sett Erik Lind då, glömmer honom ldrig! Då snurrr de polerde remskivorn på tomgång, ur stålgudens vertikl plåtrör kommer blå rökpuffr, som stöter undn vrndr snbbre och snbbre... Sligt leende, befrid från spänningen och med snn njutning vspegld i hndens rörelse ökr Erik vrvtlet ännu litet till. Hn kontrollerr bränslepumpen och kstr en blick på kylggregtet, den stor vttentunnn som Sngis (en rbetre) mtr med snö vrje dg. När nu llt pekr på klrt tr Erik träspken och knuffr klingns bred drivrem ut på motorxelns trnsmission. Och klingn sjunger! Produktion, produktion! Med högr knät ger Erik sågbänken en liten impuls och bänken rusr bkåt. Där stopps den i exkt sekund v eftersågrens vänstr hnd. God sågre läser vrndrs tnkr, de behöver inte rop och skrik. Smtidigt sliter båd lyftkroken ur bältet, smtidigt hugger de järnklon i smm stock, lyfter in den på bordet, riktr in den, snbbt, snbbt! Och bordet rör sig frmåt, klingn tjuter: Tjurgrn, tjurgrn! Stålguden i skjulet stmpr, hostr skräller. Den tr sts, spyr ut gråre rök, blir strkre då och orkr... Erik Lind ler. Nog orkr Bolindern... Kn det bli mer tlnde? Och visst minns mn brndomens råoljemotor, fst vd jg minns vr Östlings en Säffle-motor. Böckern finns på biblioteket. Och finns de inte på ditt bibliotek, går dom tt beställ från nnt bibliotek Åke Östling l

9 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september Någr soldtöden under Stor Nordisk kriget Text: ANDERS SANDSTRÖM Stor Nordisk kriget utbröt som ett resultt v det förbund som Sveriges närmste grnnr, Dnmrk-Norge, Rysslnd och Polen, hde ingått i syfte tt nfll det svensk riket. Mn önskde återt de områden som förlorts under föregående århundrde. Därför mobiliserdes den krolinsk rmén, förmodligen den bäst utrustde och bäst övde rmé som Sverige någonsin ställt upp, Västerbottens regemente mobiliserdes och vmrscherde söderut under sekondchefen överstelöjtnnt Anders Lgercrons befäl i jnuri Västerbottningrn synes dock inte h deltgit i de inlednde stridern i Dnmrk eller i slget vid Nrv år 1700, utn överfördes till Livlnd i pril Därefter bevistde mn övergången v Dunströmmen 1701 Soldter ur Västerbottens regemente, modell 1683 och Ur Alf Åbergs och Göte Görnssons Kroliner. Västerbottens regementes kompnifn modell smt ll följnde fälttåg i Polen, Sxen och Rysslnd. Under denn tid skedde ständig nyrekryteringr och kompletteringr v mnskpet i hemlndet. Blnd de slg regementet deltog i kn nämns Klissow /7, Frustdt /2, Holowzyn 1708 /7 och Mltitze /8 smt Poltv /6. Vid sistnämnd tillfälle vr mn en del v generlmjor Roos, till undergång dömd, nfllskolonn mot de rysk reduttern (befästningsverk). De som inte stupde vid dett nfll tillfångtogs senre på slgfältet eller kpitulerde med rmén. Efter ktstrofen vid Poltv utgick order från Krl XII i Turkiet om tt helt nyrekryter smtlig i fält mot Rysslnd stående infnteriregementen. Så skedde också i Västerbotten under vintern , men denn gång fick mn endst ihop 888 soldter, de flest mycket ung (16-20 år). Från Luleå och Råneå socknr rekryterdes 138 mn och v dess kommenderdes hälften till Nymunde och hälften till Revl som befästningsmnskp. På dess orter dukde dock de flest under i en svår pestepidemi som härjde blnd de instängd försvrrn. I mrs 1711 återkom blott 18 soldter till Västerbotten från Revl vi Stockholm. Vintern återuppsttes Västerbottens regemente ännu en gång, nu under ledning v den nye regementschefen Mgnus Cronberg. Denn gång uppgick styrkn till 891 mn, men v dess hde mn vrit tvungen t ut c 300 bönder som tills vidre fick stå hemm i lndet. Resternde mnskp reste till Stockholm våren 1712 och därefter till Bohuslän. Efter diverse mellnspel i Gävle, Stockholm och Östergötlnd återkom regementet till den västr fronten. Där deltog mn bl i försvret v Strömstd 1717, genomled en svår influensepidemi som dödde 400 mn innn vårdgen 1718 smt deltog i kungens norsk fälttåg hösten smm år. Först i mj 1719 återkom det hårt decimerde regementet till Umeå. Både före och efter denn tid härjde rysk koscker och

10 10 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september 2011 flottstyrkor längs Norrlndskusten och det vr lite som befolkningen kunde gör. Först när fred slöts i Nystd 1721 kunde en pind lndsänd få ro. Västerbotten ställde under hel kriget upp med soldter, v vilk c 10 procent återkom oskdd. De flest vled i frsoter i främmnde lnd och en del stupde på mrsch och i fält. Motsvrnde siffror för Luleå och Råneå socknr uppgår till 939 soldter eller nästn två mn från vrje bondehushåll under perioden Resulttet kn också vläss med skrämmnde tydlighet i jordeböcker och mntlslängder, där mång hemmn hr änkor som hemmnsbrukre eller ligger öde. Som en sist reminiscens från kriget kn mn knske se den notis som finns införd i socknens död- och begrvningsbok den 1 mrs Då vled nämligen den gmle vskedde rustmästren Erik Hllbom ifrån Hertsön v ålderdom, 96 år gmml. Hn hr writ med Konung Crl XII och såg, då hn blef skuten uti löpgrfwen wid Fredricshll i Norige. Hr fördt en mycket dygdig och Christelig wndel och är den sist här i Luleå f dem, som writ med Sl. Kong Crl XII. Den stor byn Alvik i södr delen v socknen, hde enligt roteringskommissionens beslut år 1695 tt underhåll hel nio soldter, vrv två (nr 8 resp 16) i smrbete med grnnbyrn Ersnäs och Långnäs. Som vi kommer tt se så blev denn skyldighet en dryg börd för byn. Under de 21 år som kriget pågick fick böndern utrust hel 57 knektr, vrv minst 39 vled eller försvnn i rysk fångenskp efter Poltv. Alltnog här är i korthet historien om ett ntl soldtöden under stormktstidens slutskede. Nr 8 Grönberg Hindrich Sigfridsson, ntgen och lejd v Erik Lrsson i Alvik 1683, tidigre trumslgre vid kpten Bohles tremänningr, flyttd från rote nr 11 och plcerd på denn rote vid roteringen 1695, snnolikt stupd vid Poltv 1709 eller död i rysk fångenskp. Jöns Jönsson, ntgen vid återuppsättningen v regementet 1710 och kommenderd till Nymunde 28/5 smm år, snnolikt död i pesten på denn ort. Olof Jönsson, f 1671 d /2, föräldrr Jöns Olofssons o h h Christin Lrsdotter på Alvik nr 21 Jörs- Åosch, ntgen vid uppsättningen v det tredje regementet 1712, står hemm i lndet eftersom hn hr hemmnsbruk och utbytt i februri Gift med Ell Eriksdotter. Olof Olofsson, f 1695 d /9, ntgen /2 och kommenderd på flottn /6, uppges då vr ogift och kunde läs, snnolikt död under denn kommendering. Jons Christiersson, f 1691 d /4, föräldrr Christier Jönsson o h h Lisbeth Jonsdotter på Långnäs nr 8 Jäon, ntgen /7 och förflyttd till roten nr 88 Dryg i juni 1718, förflyttd till roten nr 20 Orre i november 1719, utbytt /4 och erstt med brodern John Christiersson. Gift /12 med Sr Hnsdotter, f 1687 d /4, ifr Unbyn. Måns Olofsson, f /11 d /8, föräldrr Olof Olofsson o h h Krin Lrsdotter på Ersnäs nr 14 Dåls, ntgen i februri 1718 och vgått /7 p g tt hn hr hemmnsbruk i Ersnäs. Gift /2 med Brit Lrsdotter, föräldrr Lrs Olofsson o h h Mrget Lrsdotter på Antnäs nr 3. Måns blir senre utsedd till tolvmn vid härdstinget. Nr 9 Lund Jöns Jönsson, d /3, ntgen 1691 och överförd från 17:e roten till denn rote vid roteringen 1695, finns med på en list över nyss vgångne Såldter den 20 juli 1706, vri klrt utsäges tt 18 mn vid Livkompniet sk ersätts, möjligen stupd vid Frustdt. Olof Ersson, ntgen vid komplettering v regementet 1707 och utgången smm år, snnolikt stupd vid Poltv eller död i rysk fångenskp. Anders Ersson, ntgen till korprl vid återuppsättningen v regementet i jnuri 1710, kommenderd till Nymunde /5 och efterlämnd sjuk därstädes i oktober smm år, snnolikt död i pesten som rsde på denn ort. Anders Persson, f 1683 d /8, ntgen vid uppsättningen v det tredje regementet 1711, då hn uppgvs vr gift, snnolikt död i fält. Jöns Hnsson, d 1719, ntgen i februri 1718, snnolikt död under mrschen hem. Per Persson, f d /11, ntgen till soldt för roten nr 28 Rolig i mj 1716 och flyttd till denn rote i november 1719, vsked /7 p g tt hn vr gmml och bräcklig smt sknde en del tänder. Bonde på Alvik nr 17 Lund, vilket hemmn legt öde och , vrefter det upptogs på sju års skttefrihet. Per vr gift med Krin Olofsdotter, f 1687 d /11, och hemmnet övertogs sedn v sonen Olof Persson. Nr 10 - Förstmn Nils Olofsson, ntgen 1691 och på denn rote vid roteringen 1695, snnolikt stupd vid Poltv 1709 eller död i rysk fångenskp. Christmn Mtsson, f omkr 1690 d /9, son till herredgsmnnen Mts Jonsson o h h Ann Pålsdotter på Alvik nr 8 Mäss, ntgen till korprl vid återuppsättningen v regementet i jnuri 1710 och kommenderd till Revl där hn och mång ndr dukde under i pesten som rsde i stden. Gift med Ingeborg Hnsdotter, som vr dotter till Hns Jönsson på Ersnäs nr 2 Åprs. Jöns Mtsson, f 1686 d /3, äldre bror till föregående soldt, ntgen vid uppsättningen v det tredje regementet 1712 och vncert till korprl i pril smm år, därefter rustmästre vid kompniet den 23 september 1717 och därvid ntgit det mer ståndsmässig nmnet Ahlroth, erhöll sekundförres grd den 14 jnuri Västerbottens regemente vr under vintern förlgt i Bohuslän och där drbbdes mn v en svår sjukdom, som lde större delen v mnskpet på sjukbädden. Det sägs tt innn vårdgen 1718 hde 400 mn dukt under. Jöns Mtsson

11 vr snnolikt en v dem. Uppgvs kunn läs och skriv! Per Lrsson, f 1665 d /8, ntgen i jnuri 1720 och ksserd /8. Bonde på Alvik nr 15 Kristoffer och gift med Lisbeth Nilsdotter, f 1677 d /9. Dottern Kristin, f /9, och hennes mn Olof Olofsson ifr Avn nr 5 övertog hemmnet. Nr 11 - Hwitmn Olof Christophersson, ntgen 1691 och vncert till korprl vid roten nr 35 Pihl 1705, blev sekundförre under nmnet Olof Bergmn /12 och förre /7. Gift med Brit Olofsdotter i Alvik. Fmiljen vr bostt på Alvik nr 9 åren 1699 och Olof Hwitmn, ntgen 1706 efter det tt företrädren vncert till korprl, utgången 18/8 smm år, snnolikt stupd vid Poltv eller död i rysk fångenskp. Pål Lrsson, snnolikt död 1710, föräldrr Lrs Pålsson o h h Sigrid på Alvik nr 11, ntgen vid återuppsättningen v regementet 1710 och troligen död i den svår pestepedemi som dett år härjde i befästningsortern Nymunde och Revl. Gift med Mrgret Olofsdotter. Erik Eriksson, f 1692 d /11, föräldrr Erik Lrsson o h h Krin på Alvik nr 12, ntgen vid uppsättningen v det tredje regementet och död därefter. Christopher Knutsson, f 1695 d /2, föräldrr Knut Knutsson o h h Sr på Alvik nr 10 Kneot, ntgen /2 och snnolikt död i södr Sverige. Lrs Pålsson, f 1694 d /4, föräldrr Pål Lrsson o h h Mrgret Olofsdotter på Alvik nr 11 Pl, ntgen i februri 1716 och död på mrschen ut ur lndet. Hindrich Nilsson, ntgen /7 och förflyttd till profoss vid kompniet /11. Lrs Nilsson, ntgen i jnuri 1720 och förflyttd till sin egen rote nr 131 Lke /8. Nr 12 Berg Jkob Hedfält, d 1701, ntgen 1697 och med på en list dterd Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september Rolfs Hååf den 14 december 1701 oppå fgångne f Lyfcompgnie, vilk smtlig skulle ersätts. Jöns Hedfält, ntgen vid utskrivning v ersättningsmnskp 1704 och utgången den 4 juni smm år. Snnolikt död i Livlnd eller Polen. Olof Jönsson, ntgen vid utskrivning v ersättningsmnskp 1708 och utgången den 18 ugusti smm år, snnolikt stupd vid Poltv 1709 eller död i rysk fångenskp. Jöns Hnsson, möjligen ifr Alvik nr 16 Thåol, ntgen som korprl i ugusti 1711 och utbytt i pril 1712, till korprl sättes i stället nr 10 Jöns Mtsson Förstmn. Lrs Nilson, f , ntgen i pril 1712 vid uppsättning v det tredje regementet och uppgvs vid mönstring 1715 vr ogift och kunn läs, vid mönstring 1728 uppges hn vr gift och h hemmnsbruk, vrför hn utbyttes. Gift /12 med Mlin Persdotter, f 1703, föräldrr Per Eriksson o h h Ann Hnsdotter på Alvik nr 2 Lärs-Eisch. Bonde på dett hemmn under tlet, men flyttr sedn till Sunderbyn nr 17 Bäri. Nr 13 Bryggre Måns Månsson, f 1657 d /2, föräldrr Måns Olofsson o h h Dordi Anderdotter på Alvik nr 7 Måsch, ntgen /7 för eget hemmn i Alvik. Gift med Brit Liten, d 1741, Sonen Jon Månsson övertog hemmnet. Anders Bryggre, ntgen 1700 och snnolikt utmrschert med regementet i börjn v dett år, okänt vr och när hn vled i Europ. Per Andersson, son till Anders Persson på Alvik nr 22 Per-Ändesch, ntgen vid utskrivning v ersättningsmnskp 1706 och snnolikt stupd vid Poltv 1709 eller död i rysk fångenskp. Nils Hnsson, f 1682 d /12, ntgen 1711 och utbytt i mj 1716 eftersom hn hr hemmnsbruk och står hemm i lndet. Bonde på Alvik nr 22 Per-Ändesch och gift /12 med Cecili Dnielsdotter, f 1687 d /4, ifr Avn. Dottern Kerstin Nilsdotter och hennes mn John Persson ifr Måttsund övertog hemmnet. Zchris Nilsson, f 1698 d /4, föräldrr Nils Ersson o h h Brit Nilsdotter på Alvik nr 1 Bääck, ntgen i mj 1716 och snnolikt död i Bohuslän. Per Olofsson, ntgen i jnuri 1720 och utbytt /8. Nr 14 Bonde Erik Andersson, ntgen vid roteringen 1695 och snnolikt död på fälttåget i Polen. Per Bonde; d /3, ntgen vid utskrivning v ersättningsmnskp 1704 och utgången 4/6 smm år, snnolikt död efter svitern v slget vid Frustdt. Olof Nilsson, d , ntgen vid utskrivning v ersättningsmnskp 1707 och utgången 22/8 smm år, snnolikt död i Polen eller Rysslnd. Lrs Lrsson, ntgen vid utskrivning v ersättningsmnskp 1708 och utgången 18/8 smm år, snnolikt stupd vid Poltv 1709 eller död i rysk fångenskp. Anders Eriksson, f 1692 d /12, ntgen 1712 och snnolikt död i lndet. Anders Nilsson, f 1695, ntgen 1713 och fångd v ryssen vid Hngöudd i ugusti 1714 när hn vr kommenderd på Stockholms gleijer, vidre underrättelser om hns öde finns ej. Nils Nilsson, ntgen i jnuri 1715, kn läs och finns blnd de sjuk i Norrtälje senre dett år, vgått till trossdräng vid Lövångers kompni /7. John Persson Brun, f , ntgen /7 från trossdräng och förflyttd till roten nr 24 Björn /6, vsked /7 p g ålder och bräcklighet. Per Nilsson, f 1695, föräldrr Nils Andersson o h h Krin Hnsdotter på Alvik nr 20 Nis-Ändesch, ntgen i jnuri 1720 på roten nr 24 Björn och förflyttd till denn rote i juni smm år, vid mönstring 1735 uppges hn vr en liten krl som ej uppbär munderingen (uniformen), stupr i slget vid Villmnstrnd /8. Gift tvenne gånger.

12 12 Nr 15 Engmn Per Engmn, ntgen 1697 och snnolikt med vid utmrschen v regementet i februri 1700, troligen död någonstns i Europ före Nils Eriksson, ntgen vid utskrivning v ersättningsmnskp 1708 och utgången 18/8 smm år, snnolikt stupd vid Poltv 1709 eller död i rysk fångenskp. Anders Olofsson, ntgen vid återuppsättningen v regementet 1710 och snnolikt död i pesten i någon v grnisonsortern Revl eller Nymunde smm år. Jöns Månsson, f 1692 d /10, ntgen vid återuppsättningen v det tredje regementet , snnolikt död i lndet. Lrs Persson, f 1697 d /11, ntgen /2 och snnolikt död i Bohuslän. Jöns Nilsson, f d /5, föräldrr Nils Eriksson o h h Brit Nilsdotter på Alvik nr 1 Bääck, ntgen i jnuri 1720 och erhöll vid mönstring 1728 lov tt som bonde få sätt svrsgod krl för sig, kvrstod dock till mönstring /6 då hn som bonde och sjuklig beviljdes vsked. Gift med Mlin Andersdotter, f 1696 d /5, ifr Skellefteå. Nr 16 Uhr Nils Olofsson, troligen son till Olof Nilsson Winter o h h Sissl Jönsdotter på Långnäs nr 9 Leur, ntgen /2 som soldt för eget hemmn i Långnäs på roten nr 17 Luhr, överförd till denn rote vid roteringen Per Uhr, ntgen vid utskrivning v ersättningsmnskp 1706 och utgången 18/8 smm år, snnolikt död i Polen eller Schsen Nils Johnsson, ntgen vid utskrivning v ersättningsmnskp 1708 och utgången 18/8 smm år, snnolikt stupd vid Poltv 1709 eller död i rysk fångenskp. John Lrsson, snnolikt son till Lrs Lrsson o h h Kerstin Lrsdotter på Alvik nr 26 Ol-Häsch, ntgen vid återuppsättning v regementet 1710 och kommenderd till Nymunde den 28/5 smm år, snnolikt död i pesten därstädes. Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september 2011 Från bilens börjn Text: S A LAGERFJÄRD För mycket länge sedn läste jg i DET BÄSTA om vilk regler som infördes i Amerik i bilens brndom. Olik delstter kunde väl inför sin bestämmelser. En sådn vr tt bilen vr så frlig tt en mn med röd flgg måste gå före bilen! Ett insiktsfullt uttlnde vr, tt det vr så krävnde tt kör bil tt ingen kvinn någonsin kunde mäkt med det. Min fr hr för så där trettio år sedn upptecknt en vis från bilens brndom. Jg ntr tt det finns de som kn berätt något om den: 1908 Ford Model T Nils Nilsson, f d /2, möjligen son till Nils Jkobsson o h h Brit på Alvik nr 14 Lis, ntgen vid uppsättningen v det tredje regementet 1711, uppges vid mönstring 1715 vr sjuk smt kunn läs och skriv. Gift /3 med Ann Nilsdotter ifr Alvik. Elis Lrsson, f 1699 d /12, snnolikt son till Lrs Lrsson o h h Krin Andersdotter på Ale nr 5, ntgen i jnuri 1720 och ksserd /5. Gift /12 med Mri Jkobsdotter, f 1699 d /10. Blev sedn bonde på föräldrrns hemmn i Ale. l KYRKVÄRDENS AUTOMOBILHISTORIA Jo sk vr den, tt min käring börj bråk och ville burdus liksom herrskpsfolk åk. Å vår gml trill vr int nog schngtil, så ho skull prompt h en ntermobil! J börj förstås strx protester, men kärring h vnt sej tt själv få reger. Så j fick ge in, min gml stofil, å gick bort å hyrde en ntermobil. Först fick j en läx där bort i butiken om skötsel v ntermobil-meknikern. Och hyrkusken gv mej sitt leste smil, när jg åkte bort i hns ntermobil. Nå löckligen kom j te sist frm te gårl, där kärring min sto i siden o prål. J stnn mskin, ho for in som ett il o skrek: Här sk åks i ntermobil! Allt gårdsfolket stod kring oss å flin, å bock sej för tt vi blivit så fin. Å prästmor ho stt där så morsk å trnkil, som om ho lltjämt åkt i ntermobil. Så vred j på krn o släppte på krft, men olyckligtvis blnd j skft. Mskin hn tog skutt o for v som en pil, men bklänges gick hn vår ntermobil. O bilen hn kved o hn hopp o skk, o j vred på krnern frm o tillbk. De rsp o gnll som plåt mot en fil, men ingenting stopp vår ntermobil. Vi vrängde iväg iblnd folke o fän o körde rkt upp i hygget blnd trän. O där blnd stubber fst som en kil, där stt vår eländig ntermobil! O kärring blev liksom slgen v skräcken o hopp från bilen på huvud i bäcken. O vtten o skällsord flöt som ur en sil o lnd på mej å min ntermobil. Sist lomm vi tebkers te stug, härnäst lär nog Brunte o trill få dug. J tror int tt kärring mi blir så schngtil tt åter ho frestr på ntermobil. l

13 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september Riktig runor från runsten i Läborg, Dnmrk RUNORNA I RUNAMO, Bräkne-Hoby Text och illustrtion: LEIF LARSSON Inte ens om mn söker i hel det medeltid Storlule socken, kn mn hitt den skogsglänt, som jg här sk berätt om. Den här rtikeln knske ändå kn ge oss släktforskre en liten tnkeställre om källkritikens betydelse. I föreningsloklen händer det då och då, tt mn inte kn läs ut nmn (oftst) i en gmml text. Enklst är det då tt fråg någon v de ndr, som oftst tror tt det är det och det nmnet. Om mn nöjer sig med det och inte fortsätter tt sök, kn mn komm helt fel. Den här gången hr jg hmnt långt ner i sydligste delen v vårt lnd blnd runor som vr ytterst svårläst. Gläntn med en gnsk ojämn och v mossor och brr gömd berghäll finns ett pr kilometer söder om Bräkne-Hobys kyrk i Blekinge. I mitten v 1980-tlet sprng jg 5-dgrsorientering i den svår terrängen med högst medelmåttig resultt. Jg missde inte br en del kontroller, utn även denn glänt som vrit känd sedn medeltiden (om nu min bnor på 80-tlet gick där i närheten). Sin uppmärksmhet hr gläntn fått, därför tt i berghällen finns en mång meter lång rd med mystisk tecken, som liknr en uråldrig runrd. Under fler hundr år gäckde dess tecken runforskrns ll försök tt tolk dem. När mn till slut trodde tt mn lyckts, hde mn fått frm ett end ord LUND. Det gv ingen hjälp beträffnde tolkningen v resten, men mn nsåg sig h bevist tt det verkligen vr mycket gml runor mn hde tt gör med. Efter ytterligre mycket lång tid trodde mn sig h tolkt en stor del v de mystisk runorn. Då hmnde mn änd nere i 700-tlet och syftningr på Bråvll slg (som inte existert i verkligheten) och dnerns och sverns kung Hrld Hildetnd (som inte heller existert i verkligheten). Både Bråvll och kung Hrld Hildetnd hör till sgtiden ur vilken både Dnmrk och Sverige försökte härled sitt ursprung. Det märklig nmnet Hildetnd syftr på tt kung Hrld hde ovnligt stor tänder. Nmnet lär betyd krigstnd. Så småningom fick den lill gläntn i skogen nmnet Runmo och den besöks fortfrnde v mång som med egn ögon vill se de svårläst tecknen och knske bild sig en egen uppfttning om dem. *

14 14 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september 2011 Orienteringsskogen drr lltid ovsett om mn kn färds fort eller skt i den. Vi for dit, Solveig och jg, från Luleå till Bräkne-Hoby i Blekinge. Tre gånger gv vi oss in i Blekingeskogen och för vrje gång tror vi tt vi kom lite närmre. Inför det fjärde försöket ösregnde det, så det är br tt konstter. Vi hittde inte frm till runhälln! Vi prtde med mång människor som bodde i närheten. De flest vr mycket osäkr, men ngående en sk vr de ll överens, när vi beskrev vr vi vrit. Vi borde h fortstt lite längre bort. Inte blev det lättre v tt det fnns mssor gläntor och hällr i den småkuperde terrängen, både nästn helt pln och nästn lodrät. Och nog hittde vi sprickor i berget som med god vilj kunde tolks som ristningr, men ingen v dem gv intrycket v en lång runrd. * Så här vr den historisk bkgrunden enligt ett reportge i juni 2011 i veckotidningen Kvällsstunden, en lite nnorlund veckotidning, som lltid hr historisk rtiklr. Mycket med historisk nknytning är dessutom inskickt v tidningens läsre. Tidningen uppmärksmmr dessutom ett lndskp i tget. Gläntn i skogen med de svårtolkde, nästn obegriplig runtecknen, hde under fler hundr år lockt mång tt försök tolk tecknen. Forskre i både Dnmrk och Sverige hde länge olik uppfttningr om runorns härkomst. Till och med när mn slutligen löst gåtn, fnns det mång som vägrde tt tro på den förklringen. Pltsen Runmo och gläntn med runtecknen omnämns först gången i skrift redn på 1100-tlet, då den dnske historieberättren Sxo Grmmticus skriver om pltsen i sin bok Gest Dnorum. Boken skrev hn på uppdrg v ärkebiskop Abslon i Dnmrk. Syftet vr tt teckn ner dnerns histori och stärk den dnsk ntionliteten. Den dnske kungen Vldemr den store ( ) skickde iväg en delegtion med lärd män som skulle tyd tecknen. De misslyckdes. Mång ndr gjorde detsmm under årens lopp. På 1600-tlet vbilddes tecknen i Erik Dhlbergs prktverk Sueci Antiqu et Hodiern. Men det dold budskpet i tecknen förblev obesvrt. Den dnske ntikvrien Ole Worms, som klls den dnsk fornforskningens fder, gjorde även hn ett försök till tolkning på 1600-tlets senre del. Hn skärskådde vrend kvdrtcentimeter för tt försök hitt begriplig tecken. Till slut tyckte hn sig kunn utläs fyr tecken som bildde ordet LUND. Men mer än så fick hn ldrig frm. Det hn nsåg sig kunn bevis vr tt det verkligen vr uråldrig runor. På 1800-tlet bröt ett riktigt ordkrig ut melln svensk och dnsk forskre. Fler runologer, bl.. dnskislänningen Finnur Mgnússon (f. 1781, d. 1847) besökte Runmo på uppdrg v Konglige Videnskbers Selskb. Hn hde även med sig en geolog och en språkforskre. De fick återvänd med oförrättt ärende. Till slut blev det ändå Finnur Mgnússon som nsåg sig h löst hel gåtn. På plts i Runmo hde hn låtit gör ett kopprstick v tecknens utformning. Hn råkde senre vänd på inskriften och läste den då bklänges. DÅ såg hn plötsligt hur det en ordet efter det ndr frmträdde och blev läsbrt. Det Finnur Mgnússon nästn i klrtext kunde läs vr en gmml besvärjelse över Sigurd Ring, lydkonung över sver och västgötr under den dnske kungen Hrld Hildetnd, just före det stor slget vid Bråvll på 700-tlet(!) Besvärjelsen hjälpte inte utn Sigurd Ring besegrde kungen efter hård strid. Den dnsk hären jgdes på flykten. Trots tt kriget, slget och kungrn knske är uppdiktde, väckte hel händelsen och tolkningen mycket stor uppmärksmhet. Finnur Mgnússon publicerde en tjock vhndling på 750 sidor. Den svenske vetenskpsmnnen Jöns Jcob Berzelius (f. 1779, d. 1848) läste Mgnússons vhndling, men drog slutstsen tt det inte lls vr fråg om någon runristning. Det vr helt enkelt nturlig sprickor i berget, nsåg hn, visserligen förvillnde lik en lång runsling. Den uppfttningen hde även den frmförts tidigre. Mgnússon försvrde med krft sin vhndling blnd nnt med en ny skrift, Runmo og runern. Till slut vr det en ung dnsk, som hette Jens Jcob Asmussen Worse (f. 1821, d. 1885) som med bevis löste gåtn (1844). Hn hde en betydligt mer vetenskplig inställning och litde inte lls till sägner och sgoberättelser. På plts i Runmo vr det end hn kunde se, tt det vr en geologisk formtion, som uppstått genom vulknisk sprickor för fler miljoner år sedn. För tt bli riktigt säker bröt hn loss bitr v slingn och kunde då se tt tt sprickorn, som tolkts som ristningr, gick fler meter in i berget. Hn gv ut en liten skrift på 38 sidor, men den godtogs ändå som den definitiv lösningen. Den uråldrig historieforskningen hde fått ge vik för en ny och mer modern historiesyn. Runmo besöks fortfrnde v mång som vill se dess märklig tecken med egn ögon. En del hittr dit, ndr inte. KÄLLOR: Kvällsstunden juni 2011 Personuppgiftern från Wikipedi E-postkontkt: leif.rgnvld.lrsson@teli.com l Kuriren för 100 år sedn En rud omkring en fot lång (c 30 cm) och vägnde 1 1/2 skålpund (c 6 hg), fångdes i går i Trolltjern å Bergnäset. Det är nu 16 år sedn rudor först gången utplnterdes i denn tjern och ntgligen hör det nu fångde exemplret till sjefw moderstmmen eller åtminstone ders äldst fkomlingr.

15 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september Minnessten över tillkomsten v Rånekölsvägen En del v vår medlemmr hr efterlyst vr minnesstenen över tillkomsten v Rånekölsvägen är belägen. Och det är lätt tt hitt den enligt följnde: Om mn åker från norr (Råneå) är den på höger sid om E4.n 1,5 km söder om den lill bron över Norrmrksbäcken. Mn kn då stnn upp på rätt sid om vägen på prkeringspltsen. Strx nednför den är en liten grind upptgen i viltstängslet, och c två meter från stängslet finner mn stenen. Om du däremot kommer från söder åker du 1,8 km från Smedsbykorsningen, stnnr på prkeringen, går genom öppningen i mitträcket över E 4:n och då ser du grinden. Text och bilder: ÅKE ÖSTLING På frmsidn v stenen finns följnde inte lltför lättläst text: ÅREN BYGGDES RÅNEKÖLSVÄGEN AV STATENS AK VÄGENS TILLSKYNDARE VAR LANDSHÖVDING A B GARDE och på bksidn: MINNESSTENEN AV A BURMAN OCH L LÖFGREN 1938 Frmsid på minnesstenen... och bksidn. Burmn och Löfgren vr lltså de som såg till tt stenen blev tillverkd. Albin Burmn vr en oft nlitd förtroendemn i Börjelslndet och hjälpte till med llehnd skrivgöromål åt byborn. Hn hr även bidrgit med mteril till vår forskrförening, bl förteckning över gårdrn i Börjelslndet Ludvig Ludde Löfgren vr vägmästre i Nederluleå vägdistrikt. Den ny vägen innebr tt trfiken - som måhänd inte vr så livlig på 30-tlet - kunde t en betydligt snbbre och bättre väg än tidigre, då vägen slingrde sig förbi Sundom och Mjöfjärden. Mterilet, pinnmo, tog mn till störst delen i min morfrs Ruben Erikssons pinnmotg i Börjelslndet, och där i närheten tillverkdes också de rismttor som plcerdes under vägen där det vr lösre mrk. Allt mteril lstdes för hnd på lstbilr som turligt nog kunde tipp både bkåt och i sid. Mn slpp lltså skott för hnd när bilrn skulle tömms. Timlönen vr vid den tiden c 75% v en norml grovrbetrlön. Dglönen vid 48 timmrs rbetsveck vr lltså c 4 kronor vid 48 timmrs rbetveck. Vd timlönen vr vid bygget v Rånekölsvägen knske någon v vår medlemmr hr uppgift om? Men AK Sttens Arbetslöshetskommission betlde förmodligen inte någr överlöner. Min fr Erik Östling rbetde vid vägbygget som specilrbetre till sommren 1937, då hn cyklde de 18 milen t o r till Skellefteå för tt se på ett erbjudet rbete. Men som vnligt frågde mn ldrig om vd föräldrrn gjorde eller rbetde med förr i tiden, eller hur det vr. Men hn kom också tt rbet som mskinist vid mudderverket som muddrde en knl från Persöfjärden. Avsikten med tt sänk Persöfjärdens vttennivå vr tt skp ökd åkermrk. Resulttet blev istället förstört fiske, försumpde stränder, obrukbr för jordbruk. Som synes är stenen i llt nnt än välvårdt utseende. Det borde vr i mångs intresse tt vård en minnessten över en så frmåtsyftnde gärning, tt den är till prydnd för ll besökre. Men frågn är om det finns intresse för tt skrp och borst stenen ren och i så fll, vem sk gör det!? Tcksm för tips.

16 16 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september 2011 Bergsmän i Västnfors socken Hmmrsmeden Nils Flodströms nfäder Text: BRAGE LUNDSTRÖM. Bjursträsk i juni 2011 Under ett stort ntl år hr jg besökt Riksrkivet i Stockholm för tt studer mteril som ger en bild v min nfäders levndsförhållnden. De tre senste besöken, under våren 2011, hr inriktts på Tckjärnstiondelängdern från 1640-tlets börjn till år Besöken hr resultert i c 300 digitl fotogrfier v dokument, frmför llt från Gml Norbergs bergslg, men även från ngränsnde lndskp till Västmnlnd. Någr bilder finns även v räkenskpern för Nsfjälls silververk och Sl silvergruv. Det finns mycket intressnt sker blnd dess bilder. Abrhm Momm/ Reenstiern Vid ett besök upptäckte jg tt Bstmor hytt, söder om Fgerst, under 1652 ökt ntlet blåsdygn från 35,5 till 117. Nmnet på den skttskyldige som fick betl 35 v totl 58 ft i sktt från hyttn vr Hns Neumn. Ett ft är 180 kg vilket innebr tt hn betlde med kg och producert 10 gånger mer dvs 63 ton. Hns Neumn hde 1640 fått tillåtelse tt psser Hlmstd, utn tt betl tull för trnsporten v ett vlsverk som hn skulle bygg upp vid Färn bruk, någr mil norr om Köping ngvs Abrhm Momm, vr den som betlde 41 v totlt 48 ft i tionde från Bstmor. Abrhm Momm, dldes till Reenstiern, efter tt hn med sin bror Jcob fick privilegier för tt utveckl järnbruket i Kengis, söder om Pjl utefter Torne älv. Vid ett besök i Bstmor, en söndgsmorgon i pril, för tt fotogrfer pltsen för hyttn och ev. spår v denn, fick jg kontkt med någr bostt i byn. Den en vr Benny Lundgren som vr född i Västerås, och som berättde tt hns mor Gerd Vlborg Olofsson vr född i Nttberg ovnför Älvsbyn. Hns fr Knut Görn Lundgren vr född på Seskrö. Jg inbjöds tt komm och berätt om Bstmor hytt och vis mitt mteril. Dett ägde rum i ders bystug en kort tid därefter. Där kunde jg även vis Bennys nor från Norrbotten bkåt till 1400-tlet. Hittde en vis som förfttts v Krlshmns blåblusgrupp, och som förmodligen beskriver AK-rbetrns rbetssitution från rbetrns synvinkel. och som snnerligen inte vr någr sötebrödsdgr. AK-rbetren Text: Krlshmns blåblusgrupp år Musik: Rllrvisn Viktori hmn. Kstd uti svält och nöd från vår industri är vår kmp för dgens bröd ej bekymmersfri. På den väg vi vndr får ej livets ljus strålr når och skänker värme, liv och vår åt en rbetslös. Trsk utn rst och ro, jgd v polis. Genom rock och trsig sko tränger snö och is. Vi mången på vår vndring stör när vi knckr på som förr, ber om mt vid strugns dörr, åt en rbetslös. Ifrån söder upp till nord går en vndring tung. För oss det duks ing bord som för lndets kung. En kopp kffe är vår spis, en ld då nturligtvis blir ett riktigt prdis för en rbetslös. Liksom flickorn på strnd vinkr vi frväl, ty när vi v AK ts om hnd svälter vi ihjäl. Fosterlndsidyllen sprck med llt trms och fgert snck i en usel kll brck där vi stuvs in. På mdrssen i vår säng stoppde med hlm snrkr vi på en refräng uti luftens kvlm. Loppor tråder nttens dns, råttor viftr med sin svns. Väggmdmmer sprider glns i vårt sovgemk. Vi med spde, korp och spett bnr vägen frm, bygger bror under svett och slår mkdm. Jobbr uti ur och skur, törnr in båd våt och sur, där en västerländsk kultur nno trettiofem. Frihetstimmn slår en gång från vårt slveri, när vi går till storms med sång under Kominterns prti. Uti revolutionens brnd skll vi bygg upp ett lnd fritt från kpitlets hnd med vår enhetsfront. l

17 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september Krtn visr hyttor i Västnfors socken i Gml Norbergs socken. Till vänster om Strömsholms knl/kolbäcksån syns de hyttor där Nils Flodströms nfäder vr bergsmän. Nils är född i Fgerst och hns fr Anders rbetde bl i Seml och Fgerst. Anders fr, Nils Nilsson, vr född i Nibbrsbo i Heds socken och blev lndbonde i Hedkärr. Bergsmännen Mts Persson i Skrikbo och Erik Lrsson Buss i Onsjö Någr ndr intressnt uppgifter i tckjärnstiondelängdern vr tt en v min nfäder, bergsmnnen Mttes i Skrikbo, nämndes blnd bergsmännen i grnnbyn Hedkärr. Denn Mttes som senre ngvs h efternmnet Persson är hmmrsmedsmästren Nils Andersson Flodströms mormors frfrs fr. En nnn v hns nfder är bergsmnnen Erik Lrsson Buss i Onsjö, en liten bergsmnsby någr km norr om Bstmor. Onsjö ligger melln Bstmor och Hedkärr. All ligger i Västnfors socken som ursprungligen tillhörde Norbergs socken. Erik Lrsson Buss är Nils Flodströms mormors morfr. Eftersom Nils hr ett otl ättlingr i Luleå- och Piteåtrkten, kn det vr v intresse för dess. De mest berömd ättlingrn är ntgligen Mud Adms och Liz Mrklund. Den äldst fstställd uppgiften som jg tidigre hft vr dödsuppgiften på bergsmnnen Per Mtsson i Skrikbo, död (Västnfors LI:1 ( ) AD Bild 142 / sid 138) Nu fick jg ytterligre en bekräftelse tt hns fr vr bergsmnnen Mts eller Mttis Persson. Mttis Persson i Skrikebo nämns i en mntlslängd från 1645 med hustru och 1 son smt en pig. (Mntlslängder Sl län, SE/RA/55203/ /4 (1645) sid 53) I 1647 års mntlslängd nämns hn under Hedkärr med hustru och 1 son och 1 sonhustru. Per torde därmed h gift sig 1646 (+-1år). Mtz eller Mttes är oftst redovisd blnd bergsmännen i Hedkärr. Där fnns 2 hyttor, vilket mn kn se blnd Lntmäteriets historisk krtor ersätts Mts v sonen Per Mttsson. Antlet dygn som hyttorn i Hedkärr blåste vrierde väldigt blåste de två hyttorn i 50 dygn medn det 1657 nteckns: Hedkiärr hyttor. 2:ne. Ärr bägge obrukde f mingel på wttn, Kåhl och Mlm till 658 behållit. Det är först 1667 som Skrikbo eller Skrickeboo, som mn stvde hyttn, börjr nämns i tiondelängdern. Hedkärrs två hyttor hde då minskt ntlet bergsmän och blåst volym, viss år skndes de i längdern. När hyttn i Skrikbo byggdes är oklrt. I viss hndlingr nämns 1680 som byggndsår. När en hytt vr nybyggd erhöll mn ett ntl frihetsår. Eftersom det inte finns någon sådn i tiondelängdern bör den h byggts långt tidigre men redovists under Hedkärr. Skrikbo hr i vrje fll två enormt stor övermossde slgghögr, vilket visr på en omfttnde ktivitet frm till år 1800 då hyttn blåstes ner för lltid. I Onsjö nges även för 1657 tt mn hde brist på vtten. Antgligen är det därför Erik Lrsson Buss skns det året blnd bergsmännen i Onsjö. Bstmor, som hr stor reler myrr och låglänt mrk, för uppsmling v vtten som vvttns i den norrgående bäcken, hde blåst i 96,5 dygn. Momm skttde med 41:6:10, dvs hns mnnr hde producert 80,2 ton tckjärn. (41 är skeppund = 194,5 kg, 6 är lispund = 7,48 kg och 10 är skålpund = 0,474 kg) I Onsjö vr Högwälborne Greve, Herr Generlmjor Henrich Horn jordägre och erhöll en del eller llt tionde som förläning. Mång hyttor i trkten ägdes v Grevinnn, Fru Ebb Brhe som hon ärvt v sin fr Riksmrsken m.m. Mgnus Brhe. Hon betlde en klumpsumm oft nämnd på 200 Riksdler Silvermynt som ersättning till stten för sin oft mycket omfttnde verksmhet, i vrje fll i ntl blåsdygn.

18 18 Per Olsson Bergsmn i Hedkärr Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september 2011 Emils tnkr Lrs Persson Bergsmn i Hedkärr Per Lrsson Bergsmn i Hedkärr Nämnd i Lndskpshndlingrn i Hedkärr: Per Olsson Lrs Persson Per Lrsson Mts Persson Mts Persson Bergsmn i Hedkärr/Skrikebo Pehr Mttsson Bergsmn i Skrikebo Mrgret Ersdotter Mormonern gjorde oss släktforskre en välgärning, då de fotogrfetde ll kyrkns böcker. Men nog hällde ut mycket svrtfärg i mrginlen på en del sidor. Leif Lrsson Mtts Persson Bergsmn i Skrikebo f Nednstående utdrg v Tckjärnstiondelängden från 1647 visr tt Mttes i Skrikebo hr blåst i 9 dygn och betlr i tionde (sktt) 3 och 1/5 ft. Det betyder tt hn producert 10 gånger denn mängd, dvs kg tckjärn. RYTTMÄSTAREN Löthmn och kptenen Brndelius från Jemtlnd nlände förleden lördg till Hprnd efter tt till häst hfw tillrygglgt den 94 mil lång wägen melln Östersund och Hprnd. Bemälde herrr redo på tisdgsqwällen ut till Slmis, hwrifrån de sjöledes med ångren Hprnd nträdde resn till Hernösnd. Med hjälp v Lndskpshndlingrn hr jg kunnt följ bergsmännen i Hedkärr bkåt till 1539, enligt ntvln över Nils Flodström i boxr. Vid utskriften hr viss delr undertryckts års tckjärnstiondelängd finns tt studer på Bergslgsrötter, liksom ytterligre ett ntl dokument som berättr om Nils Flodström och hns nfäder. Oftst ligger de under Hyttor och Hmrr smt Västerås, eftersom förfttren kommer därifrån. Adressen är se/bergslgen. På Bergslgsrötter finns även en rtikel om trnsport v tckjärn från Trummelsberg till Färn smt stångjärn och mnufktur från Färn över Svnsjörn genom Gisslrboån och vidre till järnvägen i Köping. Där berätts om Nils Flodströms frfrs fr, Nils Nilssons vittnesmål, vid bergsrätten i Köping Den som önskr läs om bergshnteringen i Norrbotten kn läs på min hemsid se under dtbser och Hyttor och hmrr i Norrbotten. (Powerpointen om Bstmor kommer ev. tt finns på Bergslgsrötter. Mn kn köp ett kurshäfte på drygt 100-tlet sidor i färg, benämnt Hyttor och hmrr i Bergslgen v mig, för c 150:- exkl. frkt) Vikter: 1 ft vr 180 kg. Ett skeppund tckjärn vr kg, ett lispund vr 7,48 kg och ett skålpund 0,474 kg. Källor: Lndskpshndlingrn för Dlrn över Hedkärr 1539:4 sid. 90, 1543:6 s. 96, 1550:4 s. 173, 1557:1 s. 38, 1562:16 s. 74, 1563:7 s. 69, 1570:10 s. 23, 1580:12 s , 1607:14 s. 70, 1610:11 s. 81, 1612:8 s. 166, 1613:14 s. 68, 1614:8 s. 70, 1619:14 s. 31, 1620:2 s. 120, 1629:6 s. 18, 1630:13 s. 13. l

19 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september Medlemstidningen fyller 75 nummer Fortsättning från sidn 1 I övrigt hr LKAB ställt beggnde kontorsmöbler till vårt förfognde, vrför endst frågn om forskrmteril kvrstår. Förhoppningsvis kommer även den sken tt löss under hösten och vintern. Medlemmr och ndr intresserde uppmns tt tänk på föreningen och dess frmtid forskrliv. Hör gärn v er till någon i styrelsen ifll ni hr mteril liggnde som kn vr till glädje för ndr forskre. Hör även v er till undertecknd, som t v är nsvrig för föreningens medlemsbld, om ni hr något bidrg till dett. Det kn gäll släkteller bygdeforskning, föremålsforskning, frågor, recensioner v littertur och mycket nnt. För Lulebygdens Forskrförening ANDERS SANDSTRÖM Lulebygdens Forskrförening först styrelse: Ordf: Rolf Pettersson Ringgtn 1 E, Luleå V ordf: Kjell Mäki Munkebergsgtn 86, Luleå Sekr: Anders Sndström Enstigen 5, Vidsel Kssör: Gerd Olovsson Tllvägen 16, Gmmelstd Ledmot: Arne Isksson Notrievägen 7, Boden Suppl. Bengt Johnsson Långnäs 7736, Luleå Suppl: Agnes Plmgren Vrvsgtn 69 B, Luleå I näst tidningsnummer återges ordförndens (Rolf Petterssons) rtikel i smbnd med föreningens 5-årsjubileum Näst nummer v medlemstidningen utkommer i mitten v november l HÖSTENS TISDAGS TRÄFFAR i Hyresgästföreningens fritidslokl Västr Vrvsgtn 24 E, kl Tisdgen den 4 oktober 2011 Ämne: Gml sjukdomsbegrepp Läkren John Alsén kommer tt föreläs om gml sjukdomsbegrepp. Anm.: Ser frm emot tt Ni hr med er en mss frågor om sådnt ni hr hittt i smbnd med er forskning. Tisdgen den 1 november 2011 Ämne: Norrlndskungen Curt Björklund föreläser om industrimnnen mm Crl Otto Bergmn. Tisdgen den 6 december 2011 Ämne: Ordet är fritt Vi smls till en trevlig och gemytlig kväll där vi utbyter erfrenheter och historier från vår släktoch bygdeforskning. Välkomn!

20 20 Lulebygdens Forskrförening Nr 75, september 2011 Avsändre: Lulebygderns Forskrförening Residensgtn 6 E LULEÅ Vid obeställbrhet återsänd till ovnstående dress! SVERIGE PORTO BETALT Lulebygdens Forskrförening presenterr OBS! Nyligen uppdterd version! Anor på USB: Nederluleå och Nederklix Medlemmr i Lulebygdens Forskrförening hr med gemensmm nsträngningr tgit frm en vskrift v Nederluleå: Född Nederklix: Född Vigd Vigd Död Död Bonus Avskrift v Julles Född Dtbsern ligger på vr sitt USB-minne och presenters i progrmmet Excel. Priset per enhet är 300 kr för medlem och 400 kr för icke medlem. Om du som icke medlem löser medlemskp i föreningen (150 kr/år) betlr du 2x300 kr för båd enhetern. För postförsändelse tillkommer 20 kr i porto och expeditionsvgift. Du kn köp dem i loklen torsdgr eller om någon från styrelsen råkr befinn sig i loklen. Du kn beställ vi e-mil: info@lulebygden.se. Brevledes under dress: Lulebygdens Forskrförening, Residensgtn 6 E, Luleå Vi hr även en brevlåd i loklen som kn utnyttjs. Vid beställning gäller: Förskottsbetlning till Lulebygdens Forskrförening, Plusgirokonto Ange nmn, vsändre och postdress. Ange även din e-postdress i händelse v uppdtering.