Hägerstensåsens skolas plan för en tryggare skola mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår:

Transkript

1 Sida 1 (13) Hägerstensåsens skola Hägerstensåsens skolas plan för en tryggare skola mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår:

2 Sida 2 (13) 1. Formalia Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem a för planen Sammankallande Magnus Lidman, Gustav Wallin År 1 Svalan, Susanne Ebers, År 2 Lärkan, Ola Harder, År 3 Måsen, Else-May Lindell Martinez, År 4-6 Pontus Selin, Ugglan, Föreståndare fritidshem, Gustav Wallin Bitr. rektor, Helén Petersson, Rektor, Magnus Lidman, Vår vision Vår skola står för kunskap, trygghet och arbetsglädje där alla känner ansvar och visar respekt för varandra! Planen gäller från Planen gäller till Läsår

3 Sida 3 (13) 2. Utvärdering Utvärdering av fjolåretsplan: Fjolårets plan har inte utvärderats korrekt. Ingen skriftlig reflektion från tidigare kartläggningar har genomförts. Istället har en revidering av planen för läsåret genomförts. Resultatet av Friends kartläggning ligger till grund för årets plan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Trygghetsgruppen Reflektion: Rutinerna för akuta situationer har fungerat bättre. Flera använder sig av utbildningsförvaltningens underlag för dokumentation och anmäler till rektor när kränkning uppstått. Att utveckla rutinerna för detta blir att använda den senaste uppdateringen av dokumenten på pedagog Stockholm. för att årets plan utvärderas Rektor 3. Kartläggning Kartläggningsmetoder Systematisk kartläggning av kränkandebehandling på hägerstensåsens skola görs genom skolans kartläggningsfil från UTBF. Överlämnande från förskolan förskoleklass lågstadiet - mellanstadiet Utvecklingssamtal (åk f-6) Frånvarorapporter (åk f-6) Friends kartläggningsenkät (åk f-6, personal) Brukar enkät F, 2, 5 samt vårnadshavare Hälsosamtal Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön, Könsidentitet eller konstuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning Ålder Eleverna har involverats i kartläggningen Friends kartläggning för personal och åk f-6 är internetbaserad och både personalen och eleverna svarar individuellt på frågor som rör trivsel och likabehandlingsarbete. Resultatet av friends kartläggningen presenteras för en elevpanel. Hur personalen har involverats i kartläggningen?

4 Sida 4 (13) Personalen har fyllt i Friendsenkäten nov Resultatet av kartläggning redovisas vid A P T 13 februari. 4. Resultat och analys Kartläggningen visar att det är tre områden som har ett förhöjt resultat av otrygghet. Det omfattar raster, omklädnadsrum, samt toaletter. Eleverna saknar även ett forum för att diskutera trivselfrågor. Att omklädnads och toaletter är otrygga är inte specifikt för Hägerstensåsens skola. Friends kartläggningar visar att det är bland topp tre på svenska skolor. Det innebär således inte att ett förebyggande arbete är oviktigt utan kommer att ligga kvar i vår plan oförändrat. Det främjande arbetet med Bra start kommer vara ett led i att öka trivsel över lag på skolan. Organiserade aktiviteter som arrangeras på de olika fritidshemmen bidrar till att vad som ses som typiskt feminint eller maskulint minskar. Medan i den fria leken som inte är organiserade visar på att eleverna styrs mera mot vad som anses som norm för feminina och maskulina aktiviteter. Ett litet antal lever på lågstadiet känner oro för att vara ensam på rasten. Att rasten börjar i klassrummet och slutar i klassrummet är något som vi kommer att presentera på APT. 13 februari Elevpanelens råd till Skolan: Kolla med barnen oftare om hur man mår Någon som kan komma utifrån och prata om trivsel och mobbning (föreläsare) Fler rastvärdar som inte står i klunga Forum för samtal om trivsel mm. I klassen 2gånger/mån Fortsatta insatser för toaletter och omklädnadsrum Föräldrarådet Föräldrarådet vill se en plan för hur skolan arbetar med fotbollsplanen utifrån ett genusperspektiv. Förebyggande arbete 1. Tryggare fotbollsplan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling

5 Sida 5 (13) Alla som vill ska ha möjlighet att vara med och spela fotboll, och känna sig trygg. Åtgärder Ett schema ska upprättas som klargör vilken åldersgrupp som spelar vilken dag och vilken rast. Information om schemat sker i varje klass. Fördela personalen så att uppsikt sker även under eftermiddagstid. Förändring av Regler för hur man ska dela upp lag tas upp i klasserna. Fotbollsregler är uppsatta. Förändring i rastvärdssystemet kommer även att upprättas till HT 19. planen dessa ska kontrolleras att de finns kvar. Motivering Fotbollsplanen har varit ett område som visat sig många kränkningar sker. Kartläggningen 2016, 2017 att fotbollsplanen är ett område där konflikter sker. Trygghetsgruppen skolledning samt samtliga rastvädar. 2. Tryggare omklädnadsrum Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Funktionsnedsättning Eleverna ska känna sig trygga i omklädnadsrummen. Åtgärd Vuxen närvaro i omklädnadsrummen prioriteras i schemaläggningen av fritidshemmens personal. Det ska finnas minst en vuxen som är med eleverna i omklädnadsrummen åk.f-2 Idrottslärarna ska gå igenom i början av varje termin vilka sociala regler som gäller i omklädnadsrummen. Ex: Man kommenterar inte varandras utseende i dusch och omklädnadsrum. Telefoner används inte i omklädnadsrum mm. Motivering Kartläggningen visar att omklädnadsrummen är otrygga. Elever känner oro för att bli kommenterad i omklädnadsrummen. Elever känner oro att bli fotograferade. Idrottslärare och pedagoger på skolan. 3. Tryggare toaletter Områden som berörs av åtgärden

6 Sida 6 (13) Kränkande behandling och Kön Alla ska känna sig trygga på toaletterna. Åtgärd Eleverna behöver påminnas om hur man ska uppträda när det upptaget på toaletten. Flera av gränslinjerna kan ha lossnat och bör då åtgärdas. Skyltar som lossnat ska åter igen sättas upp. Eftersom belysningen är rörelsepåverkade får personalen lära upp eleverna hur man gör när de släcks. Motivering Eleverna upplever att toaletterna fortfarande är otrygga. Peo och Gustav ombesörjer att linjer finns på plats och att skyltar med regler finns på plats. 5. Främjande arbete 1. Allas lika värda oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön All verksamhet på vår skola ska genomsyras av genusperspektiv för att öka jämställdheten. Utvärdering kring hur pojkar och flickor upplever att de behandlas utifrån kön analyseras med Friends kartläggning som grund varje år. Insats All personal på skolan arbetar kontinuerligt för att alla elever oavsett kön ska bli sedda. Vi vill att våra elever oavsett kön känner att de har lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vid t.ex. genomgångar, redovisningar, diskussioner i helklass fördelar pedagoger ordet så att talutrymmet blir jämt fördelat mellan dem som är i rummet. Aktivt ska lekarna som organiseras på fritidshemmet kartläggas, så att det kan säkerställas att alla oavsett kön har lika utrymme till det som erbjuds. Alla som arbetar på skolan

7 Sida 7 (13) 2. Bra start! Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Vår målsättning är att samtliga elever på skolan ska ha ett förhållningssätt som bygger på tillit, omtanke och ett gott bemötande till varandra. Genom en bra start inför varje termin främjas gott klimat på skolan. Insats Genom att utveckla ett systematiskt arbete för att stärka önskvärda sociala beteenden. Genom att arbeta med både grupp och individ, med utgångspunkt att stärka individ med hjälp av gruppen och tvärtom. Genom att arbeta med ett tydligt inkluderande ledarskap där pedagogerna agerar förebilder och ger stärkande feedback lägger pedagogerna grunden för en trygg grupp. Med hjälp av samlingar, samarbetsövningar och forum för samtal, främjar pedagogerna goda relationer som ger eleverna utrymme att utvecklas och att kunna vara den dom är. Vi utvecklar arbetet med trygga övergångar till åk 1 respektive åk 4 för att därigenom bidra till socialt trygga och välfungerande klasser. Se bifogat dokument 2 Se bifogat dokument 3 All personal på skolan 3. Lika värde oavsett funktionsvariation Områden som berörs av insatsen Funktionsvariation Att alla elever på skolan ska känna att de har samma rättigheter och liknande möjligheter oavsett funktionsvariation. Insats Vi arbetar för att alla elever ska ha liknande möjligheter att delta i skolans verksamhet oavsett funktionsförmåga. Vi arbetar i första hand med anpassningar i klassrummet så att alla elever får möjlighet att tillgodogöra sig undervisning. En del elever får vid behov möjlighet till enskild undervisning av specialpedagog, eller undervisning i mindre grupp. Kompensatoriska hjälpmedel ska finnas att tillgå. Våra lokaler är anpassade efter elever med olika typer av funktionsvariation

8 Sida 8 (13) Rektor 4. Fortsätta skapa god rastkultur Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla ska ha något att göra på rasten. Det ska vara kul att gå på rast. Det är tryggt och alla får vara med. Ingen ska behöva vara ensam. Insats Eleverna förbereds inför rasten och rasten utvärderas när eleverna kommer tillbaka i klassrummet. Forum för att samtala om trivsel skapas kontinuerligt och bedrivs minst 2 gånger/ v. På rasterna ska en organiserad lek finnas som är styrd av en vuxen och särskilt utbildade elever. Fler metoder för att skapa en god rastkultur ska spridas till personalen. Lära barnen att vara inkluderande, bjuda in i lek och visa omtanke om varandra. Fritidshemssamordnaren ansvarar för att utse ansvariga för organiserad lek samt samman kalla till möten för både personal och elever. En revidering av rastvärdssystemet kommer att genomföras inför höstterminen för att öka känslan av trygghet på rasterna. Fritidshemssamordnare 5.Skolans arbete med Sveriges minoriteter Områden som berörs av insatsen Etnicitet Hur Först gå igenom vad en minoritetsgrupp är. Vilka finns i Sverige? Varför har vi minoriteter? Det ska ske undervisning av Sveriges minoriteter: Judar, samer, romer, tornedalingar, sverigefinnar. Deras historia, religion, språk, kultur samt hur det ser ut idag.

9 Sida 9 (13) Satsning inför FN dagen / tema arbete. synliggöra och skapa en förståelse kring Sveriges minoriteter. Öka kunskapen kring minoriteternas kultur, religion samt språk. Att eleverna ska ha tillfredsställande kunskaper i de olika minoriteternas historia, och hur det ser ut idag (LGR 11). Klasslärare 6. Rutiner för akuta situationer Personal som elever och föräldrar kan vända sig till, om du har frågor om något som berör trygghet, vänd dig i första hand till Klasslärare/trygghetsrepresentant/arbetslagsledare för ditt arbetslag. År 1 Svalan, Susanne Ebers, Tel: År 2 Lärkan, Ola Harder, Tel: År 3 Måsen, Else-May Lindell Martinez, Tel: År 4-6 Ugglan, Pontus Selin, Föreståndare fritidshem, Gustav Wallin Bitr. rektor, Helén Petersson Tel: Rektor, Magnus Lidman Tel: Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks Del 1- anmälan Kränkande behandling av elev, anmälan blankett 1 (UtbF8812A) Enligt skollagen ska kränkningar anmälas skyndsamt. Det betyder att anmälan till rektor ska ske samma dag eller dagen efter och att rektorn ska anmäla till huvudman inom en vecka. Skolan ska inte göra någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till huvudmannen. När ärendet rör kränkningar mellan personal-elev, upprepade kränkningar mot en elev eller kränkningar av sexuell karaktär ska skolan redovisa hur man har arbetat. Skolan ska inom fyra veckor, skicka in blankett B till registrator när skolan utrett och vidtagit åtgärder för att eleven ska känna sig att trygg och man följt upp ärendet. Central förvaltning följer upp ärendet genom återkoppling till skolan. Vilken sorts kränkning rör det sig om, Kort beskrivning av händelsen

10 Sida 10 (13) Exempel på kort beskrivning: A slog B i magen, därefter spottade B på A:s kind (fysisk) A och B frågade C om de skulle leka på rasten. När C svarade ja sa A och B att det är väl ingen som vill leka med dig och sprang därifrån (psykisk) A kallade oprovocerat B för jävla tjockis. (verbal) Var har det hänt? Annan plats betyder att man vet var det hänt, men att platsen inte finns med på blanketten. Vet ej betyder att man inte vet var det hänt vid tidpunkten när man fyller i blanketten. Har kränkningar tidigare riktats mot samma person? Att det hänt tidigare innebär 1-2 gånger. Att det har hänt upprepade gånger innebär fler än två gånger. Del 2 - utredning Kränkande behandling av elev (UtbF8812B) Att utreda en händelse betyder att ta reda på vad som har hänt. Så fort du frågar någon av de inblandade vad som har hänt har du startat en utredning. Beskrivning av händelsen En utredning bör vara så allsidig som möjligt. Det betyder att du måste fråga både den/de utsatta, den/de som har utsatt och övriga inblandade vad som har hänt. Det är viktigt att det framgår vad de olika personerna sagt. Utredningen ska dokumenteras skriftligt. Bedömning av händelsen Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för alla typer av handlingar som kränker en människas värdighet. Trakasserier och diskriminering är två olika typer av kränkningar. Trakasserier: Trakasserier är när någon blir kränkt utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller blir utsatt för sexuella trakasserier. Diskriminering: Diskriminering är när någon med en formell maktposition, i skolan till exempel en lärare, missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det betyder att två elever inte kan diskriminera varandra. Kränkande behandling bedöms ej ha förekommit Om du efter utredningen kommit fram till att det inte varit frågan om kränkande behandling är du klar med ifyllandet av den här

11 Sida 11 (13) blanketten. Det finns kanske skäl att vidta åtgärder ändå, men det bli inte inom ramen för ett ärende om kränkande behandling. Åtgärder: Om skolan konstaterat kränkande behandling måste åtgärder sättas in för att förhindra fortsatta kränkningar. Åtgärderna ska dokumenteras skriftligt. Följande om åtgärder ska framgå Vilka åtgärder? Vilket resultat hoppas skolan åtgärderna kommer att ge? Vem ansvarar för att åtgärderna genomförs? När, och av vem, ska åtgärderna följas upp och utvärderas? Exempel på åtgärder Samtal med utsatt elev och/eller utsättande elev Ändrad placering i klassrummet Samtal i klassen Värdegrundsarbete Extra rastvakter Riktat stöd till enskilda elever Andra organisatoriska förändringar eller utbildningsinsatser Uppföljning/utvärdering av åtgärder Uppföljning innebär att man undersöker om åtgärderna utförts. Utvärdering innebär att man undersöker vilken effekt åtgärderna haft för elevens skolsituation och om kränkningarna har upphört. Uppföljningen/utvärderingen ska dokumenteras skriftligt. Om kränkningarna har upphört avslutas utredningen. Om kränkningar inte har upphört måste man utreda varför. Om utredningen visar att man behöver sätta in andra eller kompletterande åtgärder går man tillbaka och arbetar enligt vad som står i Del 3. Arbetet fortsätter tills kränkningar har upphört. Central förvaltning kommer att följa upp kränkningar inom fyra veckor från det att anmälan inkommit för ärenden som rör personalelev kränkningar samt upprepade kränkningar. Vad är en kränkning? Kränkning är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer avhandlingar som gör att en elev känner sig ledsen, sårad och mindre värd.

12 Sida 12 (13) 7. Förankring hos elever /personal Elever: 1. Kartläggning November 2018 Elevernas och personalens kartläggningsresultat ligger till grund för planen. På så sätt har vi fått en bra grund för att kunna förbättra känslan av säkerhet och trygghet för eleverna i skolan. 2. Möte med Friends 12 December 2018 Elever från åk 3, 4, 5 och 6 har i tillsammans med Bodil Ahlström från Friends analyserat svaren från enkäten och inkommit med förslag på förbättringsområden till skolans trygghetsgrupp. Elevernas förslag ska synas i planen. 3.Elevpanel 12 Februari2019 Kartläggningsresultat, samt elevförslag presenteras Elevrådets representanter delger klasserna Personal: Första utkast skickas ut mer e-post 7 feb APT 13 februari 2019 Kartläggningen presenteras och förslag på främjande åtgärder inhämtas. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever uppdateras och förankras Elevförslag presenteras Vid möten finns möjlighet att följa upp och utvärdera planen kontinuerligt. Kontinuerligt: Likabehandlingsgruppen träffas varannan vecka och där diskuteras och samtalas om elevärenden eller annat som tagits upp i arbetslagen. Gruppen tar också upp strategiska frågor för att främja ett tryggt skolklimat. Varje arbetslag har en stående punkt vid sina husmöten som rör frågor om trygghet på skolan och dess arbete mot kränkande behandling. Fritidsplaneringen har en punkt som berör frågor om trygghet på skolan och dess arbete mot kränkande behandling. Eventuella frågor från föräldrar, personal eller elev fångas upp av trygghetsgruppens representant som tar med dessa till trygghetsgruppens möten. Frågor som rör det främjande och förebyggande arbetet kring likabehandlingsplanen finns med vid möten som APT (Arbetsplatsträff), fritidsplanering samt husmöten. 8. Förankring hos vårdnadshavare Föräldraråd 13 februari 2019

13 Sida 13 (13) Elevenkäten presenteras Elevförslag på förbättringar presenteras Likabehandlingsgruppens förslag på förebyggande och främjande arbete presenteras Förslag på förbättringar inhämtas Föräldrarna F-6 informeras om likabehandlingsplanen. Skolan lägger stor vikt vid att föräldrarna tar del av detta dokument.