Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor Vår vision Realgymnasiet ska utforma sin verksamhet så att den främjar goda relationer och ett gott lärandeklimat för samtliga elever och personal. Det handlar om förhållningssätt, närvaro, elevinflytande, gott arbetsklimat för alla samt elevvårdsdiskussioner i både arbetslag och elevhälsoteam. Rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder ska motverkas. Skolan ska präglas av en öppen attityd och respekt för människors olikheter och lika värde. En trygg och utvecklande miljö ska erbjudas alla elever. All skolans personal har ansvar att verka för detta och därmed följa de lagar och förordningar som reglerar individens skydd och rättigheter inom skolan. All personal på skolan ska vara uppmärksam på sitt språkbruk, bemötande och förhållningssätt gentemot elever och varandra så att detta främjar goda relationer, engagemang, positiv attityd och en trygg lärmiljö. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Eleverna genomför den centrala elevenkäten två gånger per år. Den ligger till grund för planen mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna är delaktiga i att utvärdera föregående års plan. Detta görs i maj. I september är sedan eleverna med i revidering av föregående års plan. Eleverna erbjuds utvecklingssamtal och har en heltidsmentor som de kan vända sig till som inte är betygssättande utan vars uppgift uteslutande är att coacha och stödja eleverna i deras personliga och kunskapsmässiga utveckling. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare inbjuds att komma med synpunkter och kommentarer till planen. Personalens delaktighet Personalgruppen utvärderar planen i juni. Då görs även en kartläggning av verksamheten. Resultatet av utvärderingen tillsammans med kartläggningen ligger sedan till grund för den revidering av planen som görs i september. Vid ett tidigt tillfälle under vårterminen gör även personalen ett gemensamt arbete med att följa upp planen och göra en nulägesanalys. 1

2 Personalen erbjuds medarbetarsamtal och genomför medarbetarenkäter fyra gånger per år vilka följs upp på gemensam utvecklingstid med rektor. Förankring av planen Planen publiceras på skolans lärplattform samt presenteras för elever och vårdnadshavare i början av läsåret. I ett första månadsbrev bifogas även planen elektroniskt till hemmen. 2

3 Utvärdering av planen läsåret 13/14 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vårdnadshavare uppmuntrades att komma med synpunkter och kommentarer via mail. Vi har tidigare bjudit in till fysiska träffar men trots ambitiösa försök endast fått någon enstaka förälder att komma till skolan. Detta läsår provade vi därför att mailledes uppmuntra vårdnadshavare till att läsa och kommentera planen. Eleverna har utvärderat under handledning av mentor. Personalen utvärderade planen på en gemensam tid i juni Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, vårdnadshavare, hela personalgruppen samt skolledning var delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Elever, föräldrar och personal upplever att flera av de förebyggande åtgärderna till stor del har varit bra. Man ser även utvecklingsbehov och dessa presentera nedan. Främja tillåtande klimat gällande sexuell läggning I enkäterna framkom det att vår skola i stor utsträckning är en trygg plats att befinna sig på. När det gäller diskriminering utifrån sexuell läggning och könsöverskridande identitet visade enkäten dock att vi behövde utveckla vårt förebyggande arbete. Eleverna svarade att de trodde att det fanns en risk för att utsättas för diskriminering om man var öppen med sin sexuella läggning. Vi behövde: - Fokusera vårt förebyggande arbete kring frågor om sexuell läggning och könsöverskridande uttryck. Vi genomförde en temadag i december -13 som utgick från diskrimineringsgrunden Förebygga och hindra diskriminering gällande könsöverskridande identitet och uttryck. Exempel på programpunkter då är: föreläsning av sexologen Hanna Möllås, seminarium om självkänsla med vår kurator Anki Nylander och workshop i etik med skolprästen Anna Ryding. Insatsen har haft avsedd effekt i den meningen att det visas i vår enkätundersökning att vi förbättrat oss avseende följande påstående: Min skola gör mycket i vardagen för att förhindra och motverka mobbning. Från 3,44 till 3,62 på en femgradig skala. Vidare visade elevhälsoteamets utvärdering av hälsodagen att den var mycket uppskattad bland eleverna. Ett fortsatt utvecklingsområde är hur vi uttrycker oss gentemot elever. Se punkten Motverka diskriminering gällande kön på s. 4. Stärka elevinflytande Utifrån diskussionerna på mentorstiden samt den återkommande centrala elevenkäten vi gjorde framkom det att eleverna upplevde att de inte hade tillräckligt inflytande över sin utbildning. Det framkom att man har dålig koll på att vi har ett elevråd och att rutinerna kring det inte fungerar. Man kände till att man har ett elevråd men man använde det inte i någon större utsträckning. Vi behövde: - Skapa och implementera en tydlig rutin för elevrådet. - Skapa ytterligare forum där det är lättare och mer tillgängligt att påverka sin utbildning. 3

4 Vi införde utökat arbetslag och synkade en årsplan ihop med elevråd och elevskyddsombud. Åtgärden har haft avsedd effekt. Arbetet med elevrådet ska fortsätta under ledning av Mats Carlsson. Arbetet med elevskyddsombud leds av Kristin Lindén. Varje arbetslag ansvarar för klassråd, utökat arbetslag och återkoppling till klassen. Vår strävan är att elevrådet och elevskyddsombuden ska bli alltmer självständiga. Vi ser att NKI ökat från 2,96 till 3,63 på en femgradig skala. Vi är alltså på rätt väg och fortsätter att arbeta med att stärka elevdemokratin. Studiero Utifrån diskussionerna på mentorstiden samt den återkommande centrala elevenkäten vi gjorde framkom det att eleverna upplevde att det ibland inte var arbetsro på lektionerna. Detta bekräftades också av den enkät som Skolinspektionen gjorde på verksamheten i oktober Eleverna upplevde att lärarna gör sitt bästa för att det ska vara arbetsro men att det inte alltid räcker till. Vi behövde: - Skapa en handlingsplan för att under detta år förbättra arbetsro på lektionerna. - Involvera eleverna i detta arbete samt föra kontinuerlig diskussion kring frågan med dem. - Påbörja auskultationer mellan lärare för att stödja varandra i att bl.a. skapa studiero. Åtgärden har haft avsedd effekt. Detta arbete ska fortsätta och ovanstående punkter behöver implementeras och jobbas med kontinuerligt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Under maj bjuds vårdnadshavare in till att utvärdera planen. Mentorerna ansvarar. Eleverna gör motsvarande arbete på mentorstid. Personalen gör detsamma i juni. för att årets plan utvärderas Rektor 4

5 Främjande insatser läsåret 14/15 Insatserna utgår från diskrimineringsgrunderna: kön, könstillhörighet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och gott klimat på skolan Områden som berörs av insatsen Förutsättningar för likabehandling och gott klimat. Identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och gott klimat på skolan. Detta görs upp i det dagliga arbetet på en mängd olika sätt och kräver inte alltid särskilda insatser. Målet är istället att det ska genomsyra vardagen och varje möte mellan individer på vår skola. Vi eftersträvar att skapa en miljö och en kultur på skolan som präglas av vår vision, t.ex. tolerans, gemenskap, delaktighet, inflytande, trygghet och vi-känsla. Detta följs upp i den årliga kartläggningen. Nedan följer exempel på insatser. Insats Elevråd och elevskyddsombud träffas regelbundet och diskuterar och genomför olika förslag. Mentorstider och klassråd genomförs kontinuerligt med fokus på det främjande innehållet i likabehandlingsplanen. Utökat arbetslag då representanter från klasserna deltar i lärarnas arbetslagsmöten eller projektmöten genomförs två gånger per termin. Chilla-gruppen träffas varannan vecka under ledning av kurator. Hälsodagar med olika teman genomförs två gånger per läsår. Idrottsdagar genomförs två gånger per läsår. Skolan har elevdrivet café, musikförening, medietekniklabb och NB-grupp. Rektor Motverka diskriminering gällande kön Områden som berörs av insatsen Kön Eleverna ska inte uppleva att de diskrimineras på grund av kön. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8 5

6 Insats Personalgruppen ska avsätta tid för att på djupet analysera när, hur och varför man ibland fortfarande pratar om Häst-tjejerna eller IT-killarna. Vi behöver även snabbt uppmärksamma varandra om detta språkbruk förekommer så att vi kan bli medvetna om och ändra förhållningssätt. Realgymnasiet i Norrköping anordnar hälsodagar. Dessa inträffar två gånger per termin. På dessa dagar bjuder vi in föreläsare, arrangerar workshops och seminarier. Dessa ska under läsåret 14/15 fokusera på denna diskrimineringsgrund. Exempel på programpunkter är: RFSL, RFSU. Vår kurator Anki Nylander leder arbetet tillsammans med mentorerna. Vi genomför ett projekt som heter Normer och relationer i årskurs 2. EHT-team Förebygga och förhindra diskriminering gällande könsöverskridande identitet och uttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck Eleverna ska ha kännedom om könsöverskridande identitet och uttryck och ingen ska diskrimineras för detta. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8. Insats Realgymnasiet i Norrköping anordnar hälsodagar. Dessa inträffar två gånger per termin. På dessa dagar bjuder vi in föreläsare, arrangerar workshops och seminarier. Dessa ska under läsåret 14/15 fokusera på denna diskrimineringsgrund. Exempel på programpunkter är: RFSL, RFSU. Vår kurator Anki Nylander leder arbetet tillsammans med mentorerna. Vi genomför ett projekt som heter Normer och relationer i årskurs 2. EHT-team Motverka diskriminering gällande etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning 6

7 Eleverna ska ha kännedom om olika etniska tillhörigheter, andra religioner och trosuppfattningar samt inte känna sig diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Detta följs upp i kursen religionskunskap 1, historia 1, samhällskunskap 1 samt i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8. Insats Vi skapar ett klimat i vardagen där det är okej att vara annorlunda, vi arbetar för att skapa relationer mellan elever och elever, vuxna och elever samt vuxna och vuxna som är tillåtande och toleranta. Vi genomför ett projekt som heter Normer och relationer. Vi genomför projekt som berör aktuella teman till exempel slavhandel, krig, flyktingströmmar och terrorism. Vi genomför projekt som berör identitetsskapande och religionstillhörighet. Eleverna väljer fritt mellan fem olika restauranger att äta på. Utbudet är stort för alla, oavsett religionstillhörighet och ingen behöver redogöra för någon specialkost. Denna diskrimineringsgrund är basen i religionskunskapskursen som samtliga elever läser. Rektor Motverka diskriminering gällande funktionshinder Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Elever och personal får under läsåret 14/15 ökad kännedom om fysiska funktionshinder. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8. Insats Här fokuserar vi under läsåret 14/15 på fysiska funktionshinder. När det gäller fysiska funktionshinder anordnas en särskild hälsodag. Exempel på programpunkter är: filmen Miffo med efterföljande övningar och diskussioner. Vår kurator Anki Nylander leder arbetet tillsammans med mentorerna. När det gäller neuropsykiatriska funktionshinder anställer Realgymnasiet Norrköping hösten -14 fyra elevassistenter. De utgör en stor resurs och kompetens för vissa elever men också för skolan i stort. Minst en elevassistent ingår i varje arbetslag. Vår kurator Anki Nylander kommer att gå upp i tjänst under vårterminen -15. Vi anställer även en specialpedagog under vårterminen

8 EHT-team Motverka diskriminering gällande sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Eleverna ska få ökad kännedom om diskriminering gällande sexuell läggning och skolan ska vara en trygg plats för alla elever. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8. Insats Realgymnasiet i Norrköping anordnar hälsodagar. Dessa inträffar två gånger per termin. På dessa dagar bjuder vi in föreläsare, arrangerar workshops och seminarier. Dessa ska under läsåret 14/15 fokusera på denna diskrimineringsgrund. Exempel på programpunkter är: RFSL, RFSU. Vår kurator Anki Nylander leder arbetet tillsammans med mentorerna. Vi genomför ett projekt som heter Normer och relationer i årskurs 2. EHT-team Förebygga och förhindra diskriminering gällande ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Alla elever oavsett ålder upplever en gemenskap på skolan och en trygg miljö. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8. Insats Gemensamma aktiviteter mellan årskurserna såsom läsårsintroduktion, filmdag, hälsodagar, idrottsdagar, luciafirande, julavslutning, Realkampen, skolavslutning. Elevråd och elevskyddsombud med elever från olika årskurser. Vi har åldersintegrerade arbetslag. 8

9 Vi gör olika projekt tillsammans med flera grundskolor och universitetet. Det innebär samarbete med yngre elever, äldre elever samt lärare. Vi gör olika projekt tillsammans med Näringslivet och föreningslivet. Eleverna får då reella uppdrag från olika aktörer i branschen. Det kan t.ex. innebära att göra websidor eller arrangera aktiviteter för barngrupper. Rektor Kartläggning Kartläggningsmetoder Två centrala elevenkäter genomförs under året. Dessa ger en generell bild av verksamheten och organiseringen av verksamheten. En central enkät genomförs på höstterminen och den andra på vårterminen. Efter detta bearbetas enkäterna i elevgrupper under ledning av mentor. Vårdnadshavare är med i kartläggningen vid det tillfälle i maj då de utvärderar den befintliga planen. Detta för att vi vet att det är svårt att få in föräldrar på flera olika tillfällen. Detta arbete leds av mentor och ger en kompletterande bild. Ibland kan det finnas fördelar med att låta vårdnadshavare komma med synpunkter digitalt istället för att ha fysiska träffar. Pedagogerna samt ledningsgruppen har ett liknande upplägg som eleverna och gör ytterligare en kartläggning när den befintliga planen utvärderas i juni. De har även varit högst delaktiga i det arbetet med elevenkäterna som genomförts under både hösttermin och vårtermin. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Som nämnts under kartläggningsmetoder genomför eleverna två stycken centrala elevenkäter om verksamheten. Enkäterna följs upp med diskussion och sammanfattning av slutsatser. Hur personalen har involverats i kartläggningen Som nämnts under kartläggningsmetoder arbetar personalen kontinuerligt med elevenkäterna under läsåret samt att de har en egen kartläggningsträff i juni. Resultat och analys Från kartläggningsenkäten kring diskrimineringsgrunder framkommer det att vår skola i stor utsträckning är en trygg plats att befinna sig på. Eleverna trivs bra och uppskattar sin skola och lärarna. Eleverna anser inte att skolan behöver göra några stora förändringar. Utifrån diskussionerna på mentorstiden framkommer det att eleverna upplever enkäterna och utvärderingen av desamma som omständliga och svåra att få grepp om. Mentorerna upplever att eleverna ibland svarar slentrianmässigt vilket kan påverka validitet och reliabilitet. 9

10 Tidigare har det funnit en tredje elevenkät som utgår från diskrimineringsgrunderna. Vi skulle vilja att det togs upp till diskussion om denna ska återinföras. Eventuellt kan det göra att denna plan mot diskriminering och kränkande behandling blir lättare att efterleva om den röda tråden finns. Vi behöver: - Föra vidare dessa reflektioner till kvalitetsansvarig centralt och se om vi har möjlighet att effektivisera utvärderingsverktygen och därmed kartläggningen i stort. Inom naturbruksutbildningen upplever elever att man prioriterar hästutbildningen framför djurpark och äventyrsturism. Det gäller t.ex. marknadsföringsinsatser, studiebesök och inspiratörer. Man upplever att man satsat jättemycket på teknikprogrammet t.ex. medietekniklabbet. NB skulle vilja ha något liknande. Av ekonomiska skäl kan man inte satsa lika mycket på alla program varje år men vår strävan är att läsåret 14/15 satsa på NB. Vi behöver: - Säkerställa likvärdighet och att eleverna upplever att vi satsar på alla utbildningarna genom att synliggöra alla aktiviteter och satsningar på alla program. - Förebygga diskriminering på grund av program eller inriktning. - Visa att vi vill satsa på NB och EE kommande läsår. Av kartläggningen framgår att eleverna känner till elevskyddsombuden men att deras roll är alltför anonym. Vi behöver: - Skapa och implementera en tydlig rutin för elevskyddsombuden. - Utbilda och stärka elevskyddsombuden i sina roller. - Ge skyddsombuden konkreta meningsfulla uppdrag. Det har under läsåret 13/14 återkommande visat sig att elever och lärare som har undervisning i salarna Big Ben och Venedig störs av pingisbordet utanför. Studieron påverkas negativt. Vi behöver: - Upprätta regler kring när pingisbordet får användas. Om detta inte fungerar får vi ta bort pingisbordet. Vi har inga möjligheter att flytta det detta läsår. Inför nästa läsår då vi utökar våra lokaler har vi möjlighet att placera pingisbordet på lämpligare ställe. - Fortsatt upprätthålla studieron. Ett återkommande problem som måste förebyggas är att elever, främst på NB, uppfattar att flera lärare pratar om Hästtjejer och IT-killar vilket inte främjar diskrimineringsgrunden Motverka diskriminering gällande kön. Vi behöver: - Efter att på djupet analyserat när, hur och varför man ibland fortfarande pratar om Hästtjejerna eller IT-killarna kom vi fram till att vi behöver snabbt uppmärksamma varandra om detta språkbruk förekommer så att vi kan bli medvetna om och ändra förhållningssätt. Vi ser att vi behöver arbeta förebyggande kring kränkningar på nätet. Tidigare har vi bara agerat vid uppkomna situationer vilket inte är tillräckligt. Vi gör detta till ett prioriterat utvecklingsområde under våren Vi behöver: - Avsätta resurser för att utarbeta en plan, t.ex. att integrera detta i kommande temadagar och EHT-teamets arbete i stort. 10

11 Förebyggande åtgärder Motverka diskriminering på grund av kön Områden som berörs av åtgärden Jämställdhet Eleverna ska inte uppleva att lärare kallar dem för Hästtjejer eller IT-killar. Lärarna ska föregå med gott exempel och inte sprida stereotypa etiketter. Åtgärd Ta upp problemet med hela personalgruppen. Vi använder alternativa ordval och påminna varandra om dessa i vardagen. Vi ska reagera direkt om vi hör att någon använder de felaktiga uttrycken. Motivera åtgärd Det har i diskussioner med eleverna på mentorstiden framkommit att de upplever att de kallas för Hästtjejer och IT-killar. Detta trots att vi tog upp det i denna plan förra året. Vi behöver alltså vidta andra åtgärder enligt ovan. Därför är det viktigt att lyfta fram det som en specifik åtgärd. Jenny Svernell ansvarar för att driva denna fråga. Rektor har ett övergripande ansvar. Inflytande över utbildningen Områden som berörs av åtgärden Elevdemokrati Eleverna ska känna till elevskyddsombuden och deras funktion. Vidare ska elevskyddsombuden själva bli tryggare i sitt uppdrag och känna att de har en viktig roll. Detta följs upp i den återkommande elevenkät som genomförs på vårterminen. Åtgärd Elevskyddsombuden har regelbundna träffar och får stöd i uppdraget. Motivera åtgärd Det har i diskussioner med eleverna på mentorstiden framkommit att de upplever att de har liten inblick i vad elevskyddsombuden gör och undrar över det. Målet är att alla ska känna till elevskyddsombuden och att de själva upplever att de har ett viktigt uppdrag. Därför är det viktigt att lyfta fram det som en specifik åtgärd. Kristin Lindén ansvarar för att driva denna fråga. Rektor har ett övergripande ansvar. 11

12 Arbetsro Områden som berörs av åtgärden Elevdemokrati Eleverna ska uppleva arbetsro på lektionerna. Detta följs upp på mentorstid, med elevskyddsombuden samt i den centrala elevenkät som genomförs på vårterminen. Åtgärd Aktualisera handlingsplanen för studiero regelbundet samt revidera den vid behov. Genomföra ett antal tillfällen under året där pedagogerna tillsammans med eleverna diskuterar och håller frågan kring arbetsro levande. Rektor följer upp genom att observera lektioner med fokus på arbetsro. Motivera åtgärd Studieron förbättrades under förra läsåret men detta är ett arbete som måste fortgå och aktualiseras löpande. Rektor ansvarar för att driva denna fråga. Elevernas språkbruk Områden som berörs av åtgärden Jämställdhet Eleverna ska använda ett trevligt språk mot varandra och inte använda könsord m.m.. Åtgärd Vi ska reagera direkt om vi hör att någon använder ett dåligt språkbruk. Det är viktigt att vi personal reagerar både under lektionstid och under raster. Genomföra ett antal tillfällen under året på mentorstid där vi diskuterar detta med eleverna och håller frågan levande. Motivera åtgärd Användandet av könsord m.m. uppfattas väldigt olika av eleverna. Vissa elever kan uppfatta det som kränkande. Det är därför viktigt att vi har ett språkbruk som accepteras av alla. 12

13 Rektor ansvarar för att driva denna fråga. 13

14 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Utformningen av lokalerna gör att det rör sig personal på samtliga ytor där eleverna finns. Vi har god uppsikt över vad som sker och tror på en nära relation till alla elever. Våra heltidsmentor som inte undervisar har dessutom extra koll på skolan ur detta perspektiv Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor och mentor. Därutöver kan eleven vända sig till valfri personal som den känner förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Åtgärder samma dag 1a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. 1b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen. 3. Rektor för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. 4. Rektor informerar elevhälsan. 5. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 6. Rektor beslutar om eventuell konferens. 7. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 8. Rektor dokumenterar förlopp och beslut. Åtgärder inom en vecka Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Åtgärder samma dag 1a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. 1b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen. 3. Rektor för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. 4. Rektor informerar elevhälsan. 5. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 6. Rektor beslutar om eventuell konferens. 7. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 8. Rektor dokumenterar förlopp och beslut. 14

15 Åtgärder inom en vecka Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll. Rutiner för uppföljning Rektor för uppföljningssamtal och utvärderar åtgärdsprogram med de inblandade så länge behov finns och tills händelsen är utredd. Beroende på tillfälle och grad av kränkning, kan rektor delegera uppföljningen till annan pedagogisk personal. Rutiner för dokumentation Rektor dokumenterar förlopp och beslut samma dag. Ansvarsförhållande Personal som uppmärksammat kränkning anmäler omedelbart till rektor. Rektor har helhetsansvar. 15