Livet runt knuten- L I T T E R A T U R L Ä S N I N G I F Ö R S K O L A N

Transkript

1 Livet runt knuten- L I T T E R A T U R L Ä S N I N G I F Ö R S K O L A N

2 JAG Fritidspedagog och Ma/Na-lärare 1-7 Arbetat som förskollärare, fritidspedagog, lärare (inkl. särskola) Magister i litteraturvetenskap med inriktning mot barn- och ungdomslitteratur Adjunkt i svenska vid Högskolan Kristianstad sedan 2004 Arbetar bl.a. i lärarutbildningen, med förskollärarlyftet, uppdragsutbildning och med helgkurser i barn- och ungdomslitteratur

3 Högläsning i förskolan - en disciplinfråga? E T T P I L O T P R O J E K T

4 Deltagare Jan Nilsson, Malmö Högskola Ulla Damber, Mittuniversitetet Camilla Ohlsson, Högskolan Kristianstad Förskollärarstudenter och verksamma pedagoger som deltagit i förskollärarlyftet.

5 Projektets bakgrund Slumpen får inte styra av Jan Nilsson, publicerad i Pedagogiska Magasinet 1/10. det som vållade de allra största svårigheterna för studenterna var något som nog ingen av oss var riktigt förberedd på. Vi blev helt enkelt tagna på sängen! I text efter text konstaterar studenterna att litteraturläsning är en högst sporadiskt förekommande aktivitet i de aktuella förskolorna och när personalen någon enstaka gång läser för barnen sker bokvalet helt slumpmässigt. Examensarbete: Skönlitteratur i förskolan av Carina Tykesson och Anna-Lena Wahldén Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att pedagogerna är ganska medvetna om skönlitteraturens betydelse men att de inte använder sig av skönlitteratur i den pedagogiska verksamheten på det sätt som aktuell forskning förespråkar. Vår slutsats blir att pedagogernas retorik och praktik inte stämmer överens. Högläsning sporadiskt och oplanerat Brist på svensk forskning i ämnet Planering av pilotprojekt

6 Projektets utgångspunkt Eget litteraturintresse och arbete med detsamma samt engagemang för litteraturens roll i förskola och skola och forskningsrön om litteraturläsningen betydelse Betydelsen av tidiga erfarenheter av textmöten Att hantera böcker Att se sig själva som läsare Att det som står i böcker har med deras eget liv att göra Tidiga erfarenheter av textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsutveckling Ta bilder till hjälp Fråga någon om man fastnar Samtal om textens innehåll, ord man inte förstår osv Förförståelse och förväntan- att ställa frågor till texten och att hitta ledtrådar Textrörlighet Andras tolkning av texten osv Erfarenhet av olika berättelsestrukturer

7 Litteraturläsningens betydelse för att fostra ett genuint intresse för litteratur och läsning- inre motivation Litteraturläsningens betydelse när det gäller frågor som har med identitet och relationer att göraförmåga till empati, förmåga att byta perspektiv och förmåga att fungera i grupp Litteraturläsningen som källa till barnens kunskap om och förståelse av deras egen värld, t ex samhällelig och historisk förståelse.

8 De senaste Pirls-resultaten (årskurs 5) indikerar att svenska elever blir allt sämre i läsförståelse. En majoritet av de svenska barnen har lärt sig avkoda när de lämnar det tredje skolåret, men avkodning räcker inte för att utveckla läsförståelse. Litteraturläsning i förskolan kan ge mer jämlika förutsättningar. Vi vet att många barn inte ser läsning som en högt värderad aktivitet. Vilka förutsättningar barnen ges att utvecklas kunskapsmässigt i förskolan med litteraturens hjälp och hur arbetar förskolepersonalen med det oerhört viktiga uppdraget att grundmura nyfikenhet och lust till läsning.

9 Litteracitsutveckling kan belysas ur fyra olika aspekter; barn som avkodare, barnet som meningsskapare, barnet som textdeltagare och barnet som kritisk läsare. (freebody & Luke 2003) Dessa kompetenser utvecklas parallellt och interagerar med varandra. Viktigt att rikta blicken mot de små barnens kunskapande, tolkande och meningsskapande kompetens. När barnen har ett gemensamt stoff att utgå ifrån och gemensamma referensramar kan leken utvecklas och samtalet mellan barn och barn och vuxna och barn frodas. Kommunikationen blir autentisk när äkta intresse och nyfikenhet styr samtalet

10 Pilotprojektets genomförande och dokumentation Sammanlagt 39 studenter i grundutbildning och förskollärarlyft genomförde dokumentationen Ett PM och ett observationsunderlag till studenterna sammanställdes All litteraturläsning under en sammanhängande vecka november 2010 dokumenterades Litteraturläsning som ordinarie personal själva genomförde eller initierade Studenterna sammanställde sitt resultat i en text på 2-3 sidor samt lämnade in sina observationsscheman.

11 Pilotprojektets syfte På vilket sätt den kunskapsutvecklande dimensionen fick utrymme i förskolornas verksamhet, i jämförelse med den sociala och den språkutvecklande dimensionen. Om, och i så fall hur, den kunskapande funktionen arbetas med i förskolan, så att den inte enbart förbereder barnens framtida avkodningskompetens, utan även de andra textrelaterade kompetenserna. Om, och i så fall hur, litteraturläsningen i förskolan följs upp och i vilka sammanhang litteraturläsningen sker.

12 Exempel från observationsschema Förekommer det ett pågående samtal om texten medan boken läses? Hur följs läsningen upp? Vem är det som tar initiativ till uppföljningen? Finns det exempel på att barnen på eget initiativ följer upp lässtunden, t ex i en lek? Finns det exempel på att lek ger upphov till läsning? Är läsningen en solitär företeelse eller ingår den som en del av t ex ett större temaarbete?

13 Pilotprojektets resultat H U R S T Å R D E T T I L L M E D L I T T E R A T U R L Ä S N I N G E N I F Ö R S K O L A N?

14 Hur mycket läser man i förskolan? Läsning av skönlitteratur var i de flesta fall ingen vanligt förekommande aktivitet i förskolans verksamhet I genomsnitt lästes det drygt sex gånger i veckan Variationen är stor, mellan 0 till 16 gånger i veckan I två av förskolorna förekom ingen läsning alls under den vecka dokumentationen ägde rum 5-10 minuters läsning var det vanligaste Litteraturläsningen får stryka på foten för andra aktiviteter tex. Inskolning, julförberedelser m.m.

15 Val av litteratur Det vanligaste är att barnen bestämmer vad som ska läsas (65 % av lästillfällena). Vid 33 % av lästillfällena gjorde personalen bokvalet Endast vid fem tillfällen skedde valet av bok gemensamt. Huvudintrycket att det inte finnas något bakomliggande, mera medvetet syfte eller tanke i valet av bok bland pedagogerna. Valet av litteratur förefaller tvärtom vara tämligen slumpartat. Det finns bara ett par exempel där litteraturen valts ut i anslutning till mera övergripande teman Innehållet i det lästa tycks vara av underordnad betydelse

16 Initiativ Personalens initiativ i 60 % av fallen, barnens initiativ i 36 %. (Initiativ eller rutin?) I Skåne tog personalen initiativ till läsning endast vid två tillfällen I de fall då pedagogerna tar initiativ till läsningen sker detta ofta vid regelbundet återkommande lästillfällen, t. ex. den så kallade läsvilan. I flera fall vill barn att någon ska läsa för dem men personalen har av olika skäl ofta inte tid eller möjlighet att tillgodose detta önskemål.

17 I vilka sammanhang läser man? Läsvila eller tematisk läsning Högläsningen är ofta rutinmässig och sker oftast i anslutning till måltider eller den så kallade vilan (läsvilan) I 94 % av lästillfällena angavs att läsningen var en solitär företeelse, d.v.s. innehållet i det lästa hade inget samband med det som i övrigt pågick i verksamheten. Syftet med lässtunderna förefaller i stället påtagligt ofta vara av mer disciplinerande art. Det finns enstaka exempel på förskolor där läsningen knyts till ett övergripande tema. Samtliga dessa exempel rapporterades från Mittuniversitetet. Det är mest att varva ner dem efter maten innan vi går ut. (Student Malmö högskola)

18 Hur följs läsningen upp? I 60 % av fallen skedde ingen uppföljning alls. Uppföljande samtal skedde vid 27 % av lästillfällena. Enbart i 5 % av fallen förkom andra typer av uppföljning, initierade av personalen, där det vanligaste var att barnen ritade i anslutning till textläsningen. Allra vanligast är att barnen övergår till lek efter lässtunden och då endast i undantagsfall med koppling till bokens innehåll. Uppföljande spontan lek, d.v.s. lek som initierades av barnen själva, konstaterades i 8 % av lästillfällena. I de fall uppföljning av det lästa förekom, skedde detta vid en femtedel av lästillfällena på personalens initiativ.

19 Syftet med läsningen Sällan ett genomtänkt syfte. Lässtunden är ofta av social karaktär (ge tillfälle till närhet, både fysiskt och känslomässigt) Läsningen har framför allt har en disciplinerande funktion

20 Temaarbete i förskolan Våra egna erfarenheter av temaarbete i förskolan är att de väljs relativt slentrianmässigt och ofta då i anslutning till årstiderna eller högtider av olika slag. Det handlar alltså ofta om ett påfallande neutralt innehåll och mera sällan om teman som skulle kunna beskrivas som problem- eller relationsorienterade. Våra erfarenheter säger vidare att genomförda teman sällan genomsyrar hela verksamheten utan blir till isolerade öar vid sidan om övrig verksamhet Att det inte är särskilt vanligt att läsning av skönlitteratur får fungera som en källa till kunskap.

21 Tillgång och placering av böcker Tillgången till böcker varierar. Det finns exempel på förskolor som är välförsedda med böcker och där böckerna placeras så att barnen själva lätt kan komma åt dem. Det finns emellertid också exempel på förskolor där det finns relativt få böcker och att böckerna ibland är placerade så att barnen själva inte kan komma åt dem. På en förskola fanns inga böcker alls I några fall går personalen med barnen till ett näraliggande bibliotek eller lånar från bokbussen.

22 Språkträning Planerad pedagogisk verksamhet med primärt syfte att utveckla barnens fonologiska medvetenhet är frekvent förekommande. Denna språkträning hade dock inget sammanhang med temaarbeten eller andra aktiviteter. Det är enbart i exemplen från Mittuniversitetet som detta förekommer.

23 Vad säger Lpfö98/2010 Vi gjorde en sökning i Lpfö98/2010 på ord som litteraturläsning, skönlitteratur, högläsning, sagoläsning. Resultat: Noll träffar! Slutsats: Förskollärare som inte läser skönlitteratur för barnen arbetar i enlighet med läroplanen.

24 Varför är det som det är? Organisation Större barngrupper och färre personal Vikarieproblemet - pedagoger tvingas allt oftare att täcka upp för varandra vid t ex sjukdom. Pedagogerna får direktiv uppifrån (tex från utbildningsansvariga på kommunnivå) om att annat än litteraturläsning ska prioriteras i verksamheten. Utbildning Pedagogerna har inte tillräcklig utbildning på området. Kompetensutvecklingsinsatser riktas mot andra områden än litteraturläsning.- kanske förutsätter man att litteraturläsning är en naturlig del av verksamheten? Verksamheten och pedagogerna påverkas av pedagogiska modetrender- quick fix Den dagliga verksamheten Sunt förnuft och tron på den egna förmågan Risken är att man som pedagog blir hemma-blind Man fortsätter med rutiner som kanske inte fungerar t.ex. att läsa efter maten då barnen är trötta Man blir också blind för de möjligheter som finns

25 Inventera litteraturarbetet på förskolorna Finns goda exempel som kan vara till inspiration för andra? Vilka möjligheter finns för dessa att dela med sig av sina kunskaper? Inspiration och fortbildning- kurser i barn- och ungdomslitteratur, besök av barnbibliotekarier, förläsningar, vuxenlitteratur om hur man kan arbeta, bokprat i personalgruppen osv

26 Vårt bidrag Rapporten blev en bok Aktuell forskning och undersökningens resultat 2 konkreta, handfasta och problemorienterade exempel på teman som kan vara av intresse för förskolan - Ett relationstema Min familj och jag - Ett natur/närmiljötema Livet runt knuten

27 Att tänka på Hur väljer man tema så att man utmanar och involverar alla barn? Hur involverar man barnen i utvecklingen av temat tex genom sonderande samtal? Hur väljer man böcker till det valda temat. Vad är det egentligen som arbetslaget vill att barnen ska lära mer om och vilket förhållningssätt har man till hur barn lär? Vad förväntar vi oss av litteraturen? På vilket sätt ska litterauren utmana barnen? Vilken typ av text/genre söker vi? Ska vi ha en huvudbok eller flera? På vilket sätt kan barnen känna igen sig själva i texten? Hur knyter den an till deras livsvärld? På vilket sätt utmanar texten barnens uppfattningar och åsikter? Finns det tomrum i text och bild som kan ge utrymme för barnen att diskutera eller ger texten alla svaren. När ska man arbeta med temat och hur länge? Hur kan man få temats innehåll att genomsyra hela verksamheten? Hur involverar man föräldrarna i temaarbetet? Hur skapar man en sammanhållen kunskapskontext, så att temat inte lever sitt eget liv vid sidan av resten av verksamheten?

28 Min familj och jag - Tar sin utgångspunkt i barnens egna erfarenheter men utmanar också deras bild av vad en familj kan vara - Utvidgar referensramarna genom att läsa böcker och samtala i gruppen - Matematik, språkaktiviteter, problemlösning osv i ett sammanhang. Inte som isolerad färdighetsträning - Exempel på böcker att använda - Konkret förloppsbeskrivning från förarbete/planering till genomförande, dokumentation osv - Uppföljning- VAD har vi lärt och HUR har vi lärt oss det? - Möjligt att anpassa efter barngrupp

29 Lekskrivande, drama, använda kartor, filmer från UR, hur man kan lägga upp ett samtal utifrån bokens omslag, hur man följer upp och bearbetar högläsningen Berättande på datorn (Photostory)

30 Livet runt knuten Att gå ut i världen och utforska den med närmiljön som utgångspunkt Introduktion genom uppdrag Hej alla barn! Idag ska ni ge er ut på äventyr! I lådan finns några saker ni kan behöva. Resten får ni klura ut själva. Titta på bilden. Kanske hittar ni mig? Hälsningar Kim Äventyrare (inspiration från Alla vill ha ett bo- Grethe Rottböll)

31 Exempel Förberedelse och genomförande av rörelseäventyr på gården- vilka bor det här? Hur man gör en enkel maskkompost Att använda en handdocka för att stimulera samtal och få andra perspektiv och för att utmana barnen Bygghjälp med utgångspunkt i Alla vill ha ett bo