Snavlunda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Läsåret 2016/2017

Transkript

1 Snavlunda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Läsåret 2016/2017 Beslutad av: Sophie Rönnklint, rektor

2 Inledning En likabehandlingsplan är en del i ett målinriktat arbete för att främja alla personers lika rättigheter och möjligheter. Planens syfte är att vara ett verktyg för att förebygga/förhindra att trakasserier och kränkande behandling sker i verksamheten. Diskrimineringslagen (2008:567) reglerar att en likabehandlingsplan ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja barns lika rättigheter/möjligheter enligt diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller kön, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Arbetsgivaren är skyldig att utreda omständigheter när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Det handlar även om barns mänskliga rättigheter och att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Likabehandlingsplanen gäller för Snavlunda skola och fritidshem läsåret Definitioner Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person, den behöver inte vara medveten eller aktiv. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av barn/elev av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får exempelvis inte neka en flicka tillträde till en viss aktivitet med motiveringen att det redan är så många flickor på just den aktiviteten. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan till exempel vara att ha en regel/bestämmelse som verkar neutral, men som utifrån en av diskrimineringsgrunderna i praktiken blir diskriminerade. Om till exempel alla barn/elever serveras samma mat diskriminerar skolan/fritids indirekt de barn/elever som av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, och som: 1. Har samband med etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller kön. 2. Är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Annan kränkande behandling är uppträdande som kränker en barn/elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara till exempel mobbning och misshandel. Det kan även vara utfrysning, klotter, brev, lappar, e-post eller sms/mms. Personalen får inte utsätta barn/elev för repressalier/straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barn/elev eller vårdnadshavare har anmält skolan/fritids för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Skolan och fritidshemmets personal måste ibland tillrättavisa barn/elev för att skapa en god lärmiljö på skolan och fritidshemmet. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande.

3 Utformningen av likabehandlingsplanen Rektor är ytterst ansvarig för planen och utformar likabehandlingsplanen tillsammans med ansvariga pedagoger i likabehandlingsgruppen. De verksamhetsformer som omfattas av likabehandlingsplanen är Förskoleklass - åk 5 och fritidshemmet. Vår vision Vi vill att alla barn/elever känner sig trygga genom att all personal främjar likabehandlingsarbetet. Vår vision är att alla ska känna arbetsglädje, trivsel, trygghet, självförtroende, självkänsla och ansvar. Att all personal och alla elever tar aktivt avstånd från all form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i våra skolor och fritidshem. Elevernas delaktighet Vid upprättande av planen ska den diskuteras i elev- och klassråd. Eleverna besvarar en enkät som berör likabehandlingsfrågor varje höst och vår. Där finns även frågor som rör riskområden för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Som elev är det viktigt att vara med i arbetet för att alla ska känna sig trygga, genom att man följer skolans/fritidshemmet regler, är en bra kompis och respekterar andra. Man ska ta ansvar för sina egna handlingar, genom att man är ärlig och vågar stå för det man har gjort. Vårdnadshavarnas delaktighet Det är viktigt att vårdnadshavarna är insatta och delaktiga i likabehandlingsplanen. Vårt mål är att föräldraförening/föräldraråd på respektive skola ska bli mer delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanen. Som vårdnadshavare är det viktigt att aktivt delta i barnens skol- och fritidssituation, genom att förmedla ett positivt synsätt om skolan och fritidshemmet, hjälpa till med läxor, delta på föräldramöten samt se till att barnen kommer utvilade, mätta och med rätt utrustning till skolan och fritidshemmet. Det är viktigt att skolan och fritidshemmet får vetskap om trakasserier eller diskriminering som sker i skolan och fritidshemmet om barnen berättar om det hemma. Personalens delaktighet och förankring av planen Likabehandlingsgruppen i norra skolområdet har arbetat fram likabehandlingsplanen. Likabehandlingsgruppen informerar all personal om planen. Det är all personals ansvar att delta aktivt i likabehandlingsarbetet och allt vad planen innebär. Likabehandlingsarbetet är en stående punkt vid arbetsplatsträffar. Återkommande genomgångar av planen görs under läsåret för att förankra planen hos elever och personal. Utvärdering Likabehandlingsarbetet utvärderas på våren vid läsårets slut i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. Barn/elever och vårdnadshavare deltar genom enkäter, elevråd och föräldraförening/föräldraråd. Rektor är ytterst ansvarig för utvärderingen.

4 Snavlunda skola och fritidshems arbete mot diskriminering och kränkande behandling Främjande arbete All personal deltar aktivt i vårt främjande arbete, vars syfte är att skapa en trygg skol- och fritidshemsmiljö som ska förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller kön. Arbetet riktas mot alla, ska bedrivas kontinuerligt och utan förekommen anledning. I det främjande arbetet hos oss får eleverna återkommande, med stöd av personal, hålla i aktiviteter för att lära känna varandra och skapa en god atmosfär, exempelvis, kompisgrupper, lek- och friidrottsdagar, samt aktiviteter anordnade av skolornas elevråd. Vid några tillfällen per läsår, det första redan vid höstterminsstarten, gör vi olika aktiviteter i tvärgrupper (F 5) med syftet att öka gemenskap och trygghet bland eleverna i hela skolan. På fritids får eleverna vara med och fatta beslut om verksamheten på till exempel stormöten. I det pedagogiska arbetet ingår att kontinuerligt arbeta med empati, etik och värdegrund. Vi har mentorssamtal, pratar i klasserna om Likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna. Vi leker rollekar, tränar på socialt samspel, till exempel empati och förståelse, ser på filmer och jobbar med massage mm. För att underlätta detta arbete finns en mapp med EQ-material på vår skola med övningar och aktiviteter i socialt samspel. Det är varje mentors ansvar att dessa används regelbundet. Dessutom genomgår alla elever på skolan i åk 3 5 en kamratutbildning under höstterminen med uppföljning i början av våren. Eleverna får t ex lära sig mer om diskrimineringsgrunderna och att känna igen olika sorters kränkningar för att kunna hjälpa till att motverka dem. I vårt främjande arbete är det viktigt att synliggöra, diskutera och ifrågasätta normer, detta gäller alla vuxna i verksamheten. Exempel på normer att diskutera är bland annat familjekonstellationer, könsroller och högtider kopplade till religion. Förebyggande arbete Vårt förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras som risker. För att kartlägga vår verksamhet genomförs en trivselenkät för eleverna en gång per termin. I samband med detta genomförs en inventering av platser på skolan och skolgården där eleverna känner sig otrygga. På vårterminen får även vårdnadshavarna delta i en enkätundersökning om deras barns trivsel och trygghet, en skolenkät och en fritidsenkät. Likabehandlingsansvariga på respektive skola träffas kontinuerligt och diskuterar läget på skolan. Trygghetsteamet träffas regelbundet, där ingår Norra skolområdets likabehandlingsansvariga samt Stödteamet där rektor ingår. Utifrån kartläggningens resultat kan rastvärdarna befinna sig på de platser där behovet är som störst. Våra rastvärdar bär reflexväst så att eleverna snabbt och lätt kan se oss. Ett annat sätt att förebygga är att det finns organiserade rastaktiviteter. Vi har ordningsregler som aktualiseras varje läsår. Till grund för ordningsreglerna ligger de tre R:en, Respektera dig själv, Respektera andra, Respektera egendom. För att visa hur viktiga de är så sitter de väl synligt uppsatta i till exempel guld- eller

5 silverramar. Vid inträffade händelser och kränkningar dokumenteras dessa med tjänsteanteckningar som arkiveras. Vid kränkning skall även Incidentrapport och Anmälan rörande kränkning fyllas i och skickas till rektor. Likabehandlingsansvariga på skolorna använder tjänsteanteckningar som skrivits av all pedagogisk personal i syfte att kunna kartlägga ett förebyggande arbete tillsammans med arbetslaget. Åtgärdande arbete När en elev blivit kränkt är skola/fritidshem skyldiga att agera, vi utgår då från vår åtgärdstrappa som har följande steg: Tillsägelse från all personal och elever (utifrån ålder och mognad). All personal har skyldighet att agera om man ser elever bryta mot skolans regler. 2. Vid allvarligare incidenter, där eleven uppger sig ha blivit kränkt eller att det finns misstanke om att kränkning förekommit, informeras mentor om händelsen. Mentor har ansvar för att ta upp händelsen i sitt arbetslag och där bestäms lämplig åtgärd: - att se händelsen som utagerad eftersom mentor redan vidtagit tillräckliga åtgärder. Händelsen och mentorns åtgärder dokumenteras1. - att likabehandlingsansvariga på skolan, eller från någon av de andra skolorna i rektorsområdet, som utomstående, har ytterligare samtal2 med de inblandade, dokumenterar och följer upp. Vårdnadshavarna informeras om händelsen och om de åtgärder som beslutats. 3. Om den kränkande behandlingen, trots skolans åtgärder, fortsätter informeras rektor/stödteam om detta. En ytterligare åtgärd kan då vara att rektor kallar till ett möte med vårdnadshavare, stödteam och mentor. 4. Om den kränkande behandlingen, trots detta, fortsätter informeras samhällets myndigheter så som socialtjänst, polis samt barn- och utbildningsnämnd (BoU). 1 Med dokumentation avses att inträffade händelser skrivs ner i tjänsteanteckningar som skickas till rektor för kännedom. Har en elev utsatts för kränkning eller diskriminering används blanketterna Incidentrapport och Kränkande behandling som skickas till rektor och vidare till barn- och utbildningsnämnden (BoU). 2 Med samtal menar vi att mentor eller likabehandlingsansvariga för samtal med de inblandade var för sig enligt en viss rutin. Ansvariga för samtal måste alltid boka tid för uppföljning. Uppföljningen ska alltid ske var för sig med utsatt elev och den som kränkt. Vårdnadshavare informeras alltid om att samtalet har ägt rum. Alla samtal ska dokumenteras noggrant och skickas till rektor för

6 kännedom. Om en elev blivit kränkt av personal i vår verksamhet ska rektor meddelas för att ta över ansvaret, utreda och åtgärda. Snavlunda skola och fritidshems mål med likabehandlingsarbetet läsåret 2016/17 Utifrån diskussioner på exempelvis klass- och elevråd och i arbetslaget samt våra analyser av våra trivselenkäter har vi kommit fram till följande mål för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling: Främjande arbete: Tanken med detta läsårs kamratutbildning är att eleverna i åk 3-4-5, våra Vänskapare, ska kunna hjälpa till med rastaktiviteter någon gång i veckan. De kommer också att få besöka de äldre barnen på förskolan för att tidigt vara med att skapa en känsla av sammanhållning och trygghet i vårt gemensamma skolhus. Ansvariga: Mikael Larsson och Anna-Lena Molin från skolan samt Anna-Lena Persson från förskolan. Genomförande: Start under höstterminen 2016 Vi behöver uppdatera och skriva om skolans regler under läsåret. Målet med arbetet är att alla elever ska känna att de varit delaktiga i utformningen samt att förtydliga reglerna så att det tydligt framgår att här i vår skola får alla alltid vara med. Vi startar upp med diskussioner i klassråd/elevråd. Ansvariga: Arbetslaget Genomförande: I början av vårterminen 2017 Utbildning om hur man kan stoppa trakasserier och mobbing på nätet, kommer att genomföras tillsammans med Sydnärkes folkhälsoteam under höstterminen för elever, vårdnadshavare samt personal. Ansvariga: Rektor organiserar samarbetet och bjuder in till träffar med vårdnadshavare, representanter från elevhälsan och Sydnärkes folkhälsoteam. Arbetslaget ansvarar för att arbeta med eleverna kring frågor som rör IT och kränkande behandling. Genomförande: Höstterminen 2016 Fritidshemmet kommer under läsåret organisera olika aktiviteter där alla elever på fritidshemmet utvecklar sin förmåga att samarbeta i olika grupperingar. Eleverna kommer att delta i planeringen av aktiviteterna/verksamheterna. Ansvariga: Johnny Sjöberg och Sabina Rydgren Genomförande: Påbörjas höstterminen 2016

7 Förebyggande arbete: Under vårterminen 2016 upplevde vi i personalen att klimatet på hela skolan blev lugnare och tryggare med mera vi-känsla. Det pågående arbetet med likabehandling och värdegrund i klasserna har bidragit till ökad trygghet och arbetsro. Detta syns även i enkätsvaren som är mer positiva. Dessutom har denna positiva tendens fortsatt under tiden sedan enkäten genomfördes i mars. Vissa elever upplever dock fortfarande hallen och kapprummet, matsalen och omklädningsrummen som platser där det kan vara oroligt. Många, både bland elever och personal, anser att språkbruket, mellan eleverna, allt för ofta är grovt och kränkande. Arbetslaget arbetar vidare med eleverna för att uppmärksamma dem på vad som är ett schysst sätt att tilltala varandra. Vi vill få med dessa diskussioner i arbetet med de uppdaterade skolreglerna. Ansvariga: Arbetslaget gemensamt. Genomförande: All personal reagerar och agerar vid händelser när elever tilltalar varandra med kränkande ord. Ett större arbete startar i samband med diskussionerna kring de nya skolreglerna. Flera elever tycker det är jobbigt med direkt insyn till omklädningsrummen från idrottssalen. Vi köper in och sätter upp ett insynsskydd. Ansvarig: Arbetslaget köper in material och kontaktar vaktmästare. Genomförande: Höstterminen 2016 Matsal och kapprum är fortfarande en plats där eleverna känner viss otrygghet, såväl i skolan som på fritidshemmet. Vi i personalen måste förebygga genom att finnas där samt genom att se till att minimera trängsel och köbildning så långt det går t.ex. genom att äta på olika tider. Ansvarig: Arbetslaget Genomförande: Höstterminen 2016

8 Hur gör man som vårdnadshavare om ens barn känner sig utsatt eller kränkt? Kontaktar personal på skola/ fritids, rektor, skolsköterska, skolkurator eller Likabehandlingsgruppen, se telefonlista. Telefonlista Rektor Kurator Skolsköterska Snavlunda skola