Åsbro skolas plan mot diskriminering och för likabehandling Läsåret 2016/17

Transkript

1 Åsbro skolas plan mot diskriminering och för likabehandling Läsåret 2016/17 Beslutad av: Rektor Sophie Rönnklint,

2 Inledning En likabehandlingsplan är en del i ett målinriktat arbete för att främja alla personers lika rättigheter och möjligheter. Planens syfte är att vara ett verktyg för att förebygga/förhindra att trakasserier och kränkande behandling sker i verksamheten. Diskrimineringslagen (2008:567) reglerar att en likabehandlingsplan ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja barns lika rättigheter/möjligheter enligt diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller kön, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Arbetsgivaren är skyldig att utreda omständigheter när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Det handlar även om barns mänskliga rättigheter och att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Likabehandlingsplanen gäller för Åsbro skola och fritidshem läsåret Definitioner Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person, den behöver inte vara medveten eller aktiv. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av barn/elev av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får exempelvis inte neka en flicka tillträde till en viss aktivitet med motiveringen att det redan är så många flickor på just den aktiviteten. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan till exempel vara att ha en regel/bestämmelse som verkar neutral, men som utifrån en av diskrimineringsgrunderna i praktiken blir diskriminerade. Om till exempel alla barn/elever serveras samma mat diskriminerar skolan/fritids indirekt de barn/elever som av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, och som: 1. Har samband med etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller kön. 2. Är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Annan kränkande behandling är uppträdande som kränker en barn/elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara till exempel mobbning och misshandel. Det kan även vara utfrysning, klotter, brev, lappar, e-post eller sms/mms. Personalen får inte utsätta barn/elev för repressalier/straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barn/elev eller vårdnadshavare har anmält skolan/fritids för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Skolan och fritidshemmets personal måste ibland tillrättavisa barn/elev för att skapa en god miljö på skolan och fritidshemmet. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande.

3 Utformningen av likabehandlingsplanen Rektor är ytterst ansvarig för planen och utformar likabehandlingsplanen tillsammans med ansvariga pedagoger i likabehandlingsgruppen. De verksamhetsformer som omfattas av likabehandlingsplanen är Förskoleklass - åk 5 och fritidshemmen. Vår vision Vi vill att alla barn/elever känner sig trygga genom att all personal främjar likabehandlingsarbetet. Vår vision är att alla ska känna arbetsglädje, trivsel, trygghet, självförtroende, självkänsla och ansvar. Att all personal och alla elever tar aktivt avstånd från all form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i våra skolor och fritidshem. Elevernas delaktighet Vid upprättande av planen ska den diskuteras i elev- och klassråd. Eleverna besvarar en enkät som berör likabehandlingsfrågor varje höst och vår. Där finns även frågor som rör riskområden för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Som elev är det viktigt att vara med i arbetet för att alla ska känna sig trygga, genom att man följer skolans/fritidshemmet regler, är en bra kompis och respekterar andra. Man ska ta ansvar för sina egna handlingar, genom att man är ärlig och vågar stå för det man har gjort. Vårdnadshavarnas delaktighet Det är viktigt att vårdnadshavarna är insatta och delaktiga i likabehandlingsplanen. Vårt mål är att föräldraförening/föräldraråd på respektive skola ska bli mer delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanen. Som vårdnadshavare är det viktigt att aktivt delta i barnens skol- och fritidssituation, genom att förmedla ett positivt synsätt om skolan och fritidshemmet, hjälpa till med läxor, delta på föräldramöten samt se till att barnen kommer utvilade, mätta och med rätt utrustning till skolan och fritidshemmet. Det är viktigt att skolan och fritidshemmet får vetskap om trakasserier eller diskriminering som sker i skolan och fritidshemmet om barnen berättar om det hemma. Personalens delaktighet och förankring av planen Likabehandlingsgruppen i norra skolområdet har arbetat fram likabehandlingsplanen. Likabehandlingsgruppen informerar all personal om planen. Det är all personals ansvar att delta aktivt i likabehandlingsarbetet och allt vad planen innebär. Likabehandlingsarbetet är en stående punkt vid arbetsplatsträffar. Återkommande genomgångar av planen görs under läsåret för att förankra planen hos elever och personal. För att förankra planen hos vårdnadshavarna aktualiseras planen på föräldra- och föräldraföreningsoch föräldrarådsmöten. Likabehandlingsplanen skickas även hem till alla vårdnadshavare. Utvärdering Likabehandlingsarbetet utvärderas på våren vid läsårets slut i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. Barn/elever och vårdnadshavare deltar genom enkäter, elevråd och föräldraförening/föräldraråd. Rektor är ytterst ansvarig för utvärderingen.

4 Åsbro skola och fritidshems arbete mot diskriminering och kränkande behandling Främjande arbete All personal deltar aktivt i vårt främjande arbete, vars syfte är att skapa en trygg skol- och fritidshemsmiljö som ska förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller kön. Arbetet riktas mot alla, ska bedrivas kontinuerligt och utan förekommen anledning. I det främjande arbetet hos oss får eleverna återkommande, med stöd av personal, hålla i aktiviteter för att lära känna varandra och skapa en god atmosfär, exempelvis, kompisgrupper, lek- och friidrottsdagar, samt aktiviteter anordnade av skolornas elevråd. För att utveckla elevernas delaktighet vill vi starta trygghetsgrupper som ska arbeta mer aktivt med likabehandlingsfrågor. På fritids får eleverna vara med och fatta beslut om verksamheten på till exempel stormöten. I det pedagogiska arbetet ingår att kontinuerligt arbeta med empati, etik och värdegrund. Vi har mentorssamtal, pratar i klasserna om Likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna. Vi leker rollekar, tränar på socialt samspel, till exempel empati och förståelse, ser på filmer och jobbar med massage mm. För att underlätta detta arbete finns en mapp med EQ-material på varje skola med övningar och aktiviteter i socialt samspel. I vårt främjande arbete är det viktigt att synliggöra, diskutera och ifrågasätta normer, detta gäller alla vuxna i verksamheten. Exempel på normer att diskutera är bland annat familjekonstellationer, könsroller och högtider kopplade till religion. Förebyggande arbete Vårt förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras som risker. För att kartlägga vår verksamhet genomförs en trivselenkät för eleverna en gång per termin. I samband med detta genomförs en inventering av platser på skolan och skolgården där eleverna känner sig otrygga. På vårterminen får även vårdnadshavarna delta i en enkätundersökning om deras barns trivsel och trygghet, en skolenkät och en fritidsenkät. Likabehandlingsansvariga på respektive skola träffas kontinuerligt och diskuterar läget på skolan. Trygghetsteamet träffas regelbundet, där ingår Norra skolområdets likabehandlingsansvariga samt Stödteamet där rektor ingår. Utifrån kartläggningens resultat kan rastvärdarna befinna sig på de platser där behovet är som störst. Ett annat sätt att förebygga är att det finns organiserade rastaktiviteter. Vi har ordningsregler som aktualiseras varje läsår. Till grund för ordningsreglerna ligger de tre R:en, Respektera dig själv, Respektera andra, Respektera egendom. För att visa hur viktiga de är så sitter de väl synligt uppsatta i till exempel guld- eller silverramar. Vid inträffade händelser och kränkningar dokumenteras dessa med tjänsteanteckningar som

5 arkiveras. Vid kränkning skall även Incidentrapport och Anmälan rörande kränkning fyllas i och skickas till rektor. Likabehandlingsansvariga på skolorna använder tjänsteanteckningar som skrivits av all pedagogisk personal i syfte att kartlägga ett förebyggande arbete tillsammans med arbetslaget Åtgärdande arbete När en elev blivit kränkt är skola/fritidshem skyldiga att agera, vi utgår då från vår åtgärdstrappa som har följande steg: Tillsägelse från all personal och elever (utifrån ålder och mognad). All personal har skyldighet att agera om man ser elever bryta mot skolans regler. 2. Vid allvarligare incidenter, där kränkning förekommit, informeras mentor om händelsen. Mentor har ansvar att ta upp händelsen i sitt arbetslag och där bestämma lämplig åtgärd. Det arbetslaget har att ta ställning till är: - att se händelsen som utagerad eftersom mentor redan vidtagit tillräckliga åtgärder. Händelsen och mentorns åtgärder dokumenteras 1. - att mentor går vidare genom att ha ytterligare samtal 2 med de inblandade, dokumentera och följa upp. - att likabehandlingsgruppen på skolan eller från någon av de andra skolorna i rektorsområdet, som utomstående, har ytterligare samtal med de inblandade, dokumenterar och följer upp. Vårdnadshavarna informeras om händelsen och om de åtgärder som beslutats. 3. Om den kränkande behandlingen, trots skolans åtgärder, fortsätter informeras rektor som eventuellt kallar till elevvårdskonferens där vårdnadshavare, rektor, stödteamet, mentor och eventuellt elev deltar. 4. Om den kränkande behandlingen, trots detta, fortsätter informeras samhällets myndigheter så som, socialtjänst, polis samt barn- och utbildningsnämnd (BoU). 1 Med dokumentation avses att inträffade händelser skrivs ner i tjänsteanteckningar som arkiveras. Dessutom används blanketterna Incidentrapport och Kränkande behandling då en elev känt sig kränkt. 2 Med samtal menar vi att mentor eller likabehandlingsgrupp för samtal med de inblandade var för sig enligt en viss rutin. Ansvarig för samtal måste alltid boka tid för uppföljning. Uppföljningen ska alltid ske var för sig med utsatt elev och den som kränkt. Vårdnadshavare informeras alltid om att samtalet har ägt rum. Alla samtal ska dokumenteras noggrant samt arkiveras. Om en elev blivit kränkt av personal i vår verksamhet ska rektor meddelas för att ta över ansvaret, utreda och åtgärda.

6 Åsbro skola och fritidshems mål med likabehandlingsarbetet läsåret 2016/17 Utifrån det systematiska kvalitetsarbetet har vi kommit fram till följande mål för arbetet på vår skola med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling: Främjande arbete: Vi arbetar främjande genom att satsa extra mycket på samarbets- och värdegrundsövningar samt pratar om regler och förhållningssätt vid olika tillfällen. Vi genomför trivselenkäter varje termin med eleverna. Vi bemannar otrygga områden extra utifrån kartläggningen. Vi har en nära och väl fungerande kontakt mellan hem och skola. Vi samtalar mycket inom arbetslaget och tar ett gemensamt ansvar för alla elever. Värdegrundsarbetet är ett prioriterat område eftersom kunskapsinlärning och social trygghet hänger samman. Vårt mål är att fortsätta att skapa trygghet hos elever, elever, personal och vårdnadshavare. Mer konsekvent arbeta använda EQ materialet eller annat liknande material. Fast punkt på klassråden. Likabehandlingsansvariga på skolan genomför en kamratutbildning med Åk 4.. Gemensamma aktiviteter genomförs såsom musikalen,övernattning och tvärgrupper vid t.e.x utflykter Massage Ansvariga för detta är klasslärare/ mentorer för respektive klass och ska göras läsåret 2015/16. Arbetet utvärderas i skolans kvalitetsredovisning. Likabehandlingsteamet ansvarar för att allt material samlas på en för alla känd plats. Likabehandlingsteamet presenterar materialet för personalen på verksamhetsträffar. Förebyggande arbete: EQ materialet. Läget i klassen är en stående punkt på klassråden. Som förebyggande arbete finns många vuxna ute som rastvärdar. Vi stöttar upp extra mycket kring de elever som ofta är inblandade i konflikter. Arbeta vidare med de tre R:n. Jobba med fadderskap. Kompisgrupper Kamratutbildning. Gemensamma raster för eleverna. Lektion Relationer Rastaktiviteterna planeras tillsammans av personal från fritidshemmet och barn från trygghetsgruppen varje vecka. Utbildning om hur man kan stoppa trakasserier och mobbing på nätet,kommer att genomföras med Sydnärkes Folkhälsoteam under höstterminen 16 för elever,vårdnadshavare samt personal. Polisbesök information vad man får göra på sociala medier

7 Åtgärdande arbete: Fortsätta att ha en nära och tät kontakt med berörda elever och deras vårdnadshavare. Ansvarig: all personal Finns även ett flertal rastvärdar ute varje rast. Ansvarig: Finns rastvärdar ute enligt schema. All personal pratar med eleverna hur viktigt det är med mat och arbetsro. Ansvarig: All personal Gå igenom Likabehandlingsplanen och förankra den hos all personal på skolan. Ansvarig: Rektor och Likabehandlingsansvarig. Ta tag i saker på en gång innan det blir för stort t.e.x kill och tjejgrupp vid behov. Ansvarig: Mentor, Fritidspersonal Arbetslaget på skola/fritids ansvarar för att ovanstående punkter förbättras och genomförs. Likabehandlingsansvariga/mentorer ansvarar för att Trivselenkäterna delas ut och görs v. 6-7, på vårterminen och under v , på höstterminen. Första utvärderingen sker i oktober efter att Trivselenkäterna gjorts och har sammanställts av Likabehandlingsansvariga. Resultatet av utvärderingen tas upp på en verksamhetsträff. Tillgång till elevhälsans personal vid behov. Möjlighet till samarbete med kommunens familjecentral. Hur gör man som vårdnadshavare om ens barn känner sig utsatt? Kontaktar personal på skola/ fritids, rektor, skolsköterska, skolkurator eller Likabehandlingsgruppen, se telefonlista. Telefonlista Rektor Kurator Skolsköterska Rönneshytta skola Snavlunda skola Åsbro skola

8 Utifrån kartläggningen vid Åsbro skola vårterminen 2016har vi beslutat att förbättra följande; Vi vill förbättra våra raster och göra eleverna mer delaktiga genom att vi vuxna tillsammans med barnen på skolan planerar och genomför olika rastaktiviteter. Ansvarig:Anna-Carin Alla vuxna vet vilka platser på skolgården som elever upplever som otrygga. Dessa platser kommer att uppmärksammas extra mycket av de rastvärdar som är ute på rasterna. Ansvarig:Anna-Carin och Boel På skolgården finns det en kompissol dit man kan gå om man känner att man inte har någon att leka med. Då ska de andra barnen uppmärksamma det och gå dit och erbjuda de barnet att vara med och leka. Vi måste aktualisera kompissolens syfte hos både vuxna och barn så att den kan användas på rätt sätt. Ansvarig::All personal. Under flera års tid har eleverna upplevt höga ljudnivåer i korridor, matsal och gymnastiksal. Detta behöver jobbas vidare med både genom samtal med eleverna men också arbetsmiljömässigt. Ansvarig:All personal,rektor Vi vill göra en plan för hur vi välkomnar nya elever till skolan, t ex genom att ha något typ av faddersystem. Ansvarig:Mentor.