Askersunds kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Norra skolområdet Rönneshytta, Snavlunda, Åsbro LIKABEHANDLINGSPLAN SKOLA OCH FRITIDSHEM

Transkript

1 Askersunds kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Norra skolområdet Rönneshytta, Snavlunda, Åsbro LIKABEHANDLINGSPLAN SKOLA OCH FRITIDSHEM

2

3 Inledning En likabehandlingsplan är en del i ett målinriktat arbete för att främja alla personers lika rättigheter och möjligheter. Planens syfte är att vara ett verktyg för att förebygga/förhindra att trakasserier och kränkande behandling sker i verksamheten. Diskrimineringslagen (2008:567) reglerar att en likabehandlingsplan ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja barns lika rättigheter/möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Arbetsgivaren är skyldig att utreda omständigheter när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Det handlar även om barns mänskliga rättigheter och att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Likabehandlingsplanen gäller för norra skolområdet vilket innefattar skolor, förskoleklass och fritidshem i orterna Rönneshytta, Snavlunda och Åsbro. Definitioner Diskriminering en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person, behöver inte vara medveten eller aktiv. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av barn/elev av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får exempelvis inte neka en flicka tillträde till en viss aktivitet med motiveringen att det redan är så många flickor på just den aktiviteten. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan till exempel vara att ha en regel/bestämmelse som verkar neutral, men som utifrån en av diskrimineringsgrunderna i praktiken blir diskriminerade. Om till exempel alla barn/elever serveras samma mat diskriminerar skolan/fritids indirekt de barn/elever som av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier en aktiv, medveten handling som kränker en person: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, och som: 1. Har samband med etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller kön. 2. Är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Annan kränkande behandling är uppträdande som kränker en barn/elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara till exempel mobbning och misshandel. Det kan även vara utfrysning, klotter, brev, lappar, e-post eller sms/mms. Personalen får inte utsätta barn/elev för repressalier/straff eller annan form av negativ

4 behandling på grund av att barn/elev eller vårdnadshavare har anmält skolan/fritids för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Skolan och fritidshemmets personal måste ibland tillrättavisa barn/elev för att skapa en god miljö på skolan och fritidshemmet. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor är ytterst ansvarig för planen och utformar likabehandlingsplanen tillsammans med ansvariga pedagoger i likabehandlingsgruppen. De verksamhetsformer som omfattas av likabehandlingsplanen är Förskoleklass - åk 5 och fritidshemmen. Planen gäller under perioden Vår vision Vi vill att alla barn/elever känner sig trygga genom att all personal främjar likabehandlingsarbetet. Vår vision är att alla ska känna arbetsglädje, trivsel, trygghet, självförtroende och ansvar. All personal och alla elever tar aktivt avstånd från all form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola/fritidshem. Elevernas delaktighet Vid upprättande av planen har den diskuterats i elev- och klassråd. Eleverna besvarar en enkät som berör likabehandlingsfrågor varje höst och vår. Där finns även frågor som rör riskområden för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Som elev är det viktigt att vara med i arbetet för att alla ska känna sig trygga, genom att man följer skolans/fritidshemmet regler, är en bra kompis och respekterar andra. Man ska ta ansvar för sina egna handlingar, genom att man är ärlig och vågar stå för det man har gjort. (Likabehandlingsenkäten finns i slutet av detta dokument som bilaga 1.) Vårdnadshavarnas delaktighet Det är viktigt att vårdnadshavarna är insatta och delaktiga i likabehandlingsplanen. Föräldraföreningen har deltagit i upprättandet av planen. Som vårdnadshavare är det viktigt att aktivt delta i barnens skol- och fritidssituation, genom att förmedla ett positivt synsätt om skolan och fritidshemmet, hjälpa till med läxor, delta på föräldramöten samt se till att barnen kommer utvilade, mätta och med rätt utrustning till skolan och fritidshemmet. Det är viktigt att skolan och fritidshemmet får vetskap om trakasserier eller diskriminering som sker i skolan och fritidshemmet om barnen berättar om det hemma. Personalens delaktighet Likabehandlingsgruppen, i norra skolområdet, har arbetat fram likabehandlingsplanen. Skolans och fritidshemmets rektor och kurator har delvis funnits med i arbetet. Likabehandlingsgruppen informerar all personal om planen. Det är all personals ansvar att delta aktivt i likabehandlingsarbetet och allt vad planen innebär. Likabehandlingsarbetet är en stående punkt vid verksamhetsträffar. Vid varje arbetsplatsträff dokumenteras likabehandlingsfrågor.

5 Förankring av planen Likabehandlingsplanen finns väl synlig på flera ställen på skolan och fritidshemmet. Återkommande genomgångar av planen görs under läsåret för att förankra planen hos elever och personal. För att förankra planen hos vårdnadshavarna aktualiseras planen på föräldramöten. Likabehandlingsplanen skickas även hem till alla vårdnadshavare. Utvärdering Likabehandlingsplanen utvärderas vid kvalitetsredovisningen på våren. Barn/elever och vårdnadshavare deltar genom enkäter, elevråd och föräldraråd. Rektor är ytterst ansvarig för utvärderingen. Förebyggande arbete Områden som berörs i det förebyggande arbetet är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder All personal och alla barn/elever diskuterar och tar aktivt del av enhetens likabehandlingsplan. Det är ALLAS gemensamma ansvar att arbeta och följa planen. Få med barnen/eleverna i utformandet av det aktiva arbetet kring likabehandlingsplanen. Vi ska komma igång med arbetet kring könsidentitet och sexuell läggning. Åtgärder Likabehandlingsfrågor finns som en stående punkt som ska tas upp vid varje verksamhetsträff och arbetsplatsträff. Detta ska dokumenteras. Elevrådet finns med som elevrepresentanter i utformandet av planen. Deras synpunkter ska väga tungt. Prata om och vara öppen mot olika sexuella läggningar och könsidentiteter. När det gäller diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning så har inget direkt arbete påbörjats. Detta måste prioriteras. Ansvarig Arbetslaget Arbetet pågår under hela läsåret Främjande arbete-för alla diskrimineringsgrunder Kön Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Flickor och pojkar ska ges lika mycket utrymme och inflytande. Uppföljning sker genom enkät. Insats

6 Vi ser till eleven inte könet. Vi uppmuntrar till lekar och aktiviteter utifrån varje individs förmåga och intresse. Vi uppmuntrar även eleverna till att testa nya saker tex elevens val eller valbara aktiviteter på skola/fritidshem. Vi stärker självkänslan genom att fokusera på det positiva. Detta kan till exempel vara att vi ger beröm och uppmärksammar det som fungerar bra. Kränkande behandling Träna elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil. Utvärdering sker genom enkät. Insats Utifrån gruppens sammansättning och behov arbetar vi på olika sätt för att öka elevernas förståelse för varandras olikheter och allas lika värde. Detta görs t ex genom dilemmafrågor, diskussioner och samarbetsövningar. Könsidentitet eller könsuttryck Prata om frågor och normer kring kön i klassrummet, till exempel vad innebär könsidentitet eller könsuttryck. Uppföljning enligt enkät. Insats Ta upp dessa frågor i varje grupp med film och diskussioner som hjälpmedel. Etnisk tillhörighet Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel. Uppföljning enligt enkät. Insats Diskutera, upplysa, ge exempel. En skola i norra området har haft besök av kommunens flyktingsamordnare och vi hoppas på ett fortsatt samarbete i hela rektorsområdet. Religion eller annan trosuppfattning Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt och en öppenhet för världsreligionerna och annan trosuppfattning. Insats I religionsundervisningen pratar vi i grupperna om att det finns olika religioner och att man även kan ha andra trosuppfattningar. Vi har en öppenhet och lägger inga värderingar när vi diskuterar.

7 Funktionsnedsättning Belysa samt diskutera rättigheter för människor med synliga, och osynliga, funktionsnedsättningar. Insats Diskutera med eleverna om att alla människor ska ha samma möjligheter att delta i olika aktiviteter på sitt eget sätt. Sexuell läggning Synliggöra och skapa förståelse för olika sexuella läggningar. Insats Diskutera och ha en stor öppenhet. Vi vill att det ska vara en naturlig del i vårt dagliga arbete. Ålder Vi vill att alla elever ska känna trygghet och kunna samarbeta med andra oavsett åldersskillnader. Insats Genom att vi arbetar åldersblandat blir aktiviteter och spontanlek naturligt oavsett ålder. Vi ser till individen, inte till åldern. Olika aktiviteter under läsåret till exempel friidrottsdag, pysseldag, lekdag och läsprojekt främjar detta lite extra Kartläggning Kartläggningsmetoder Inför varje läsår kartläggs elever i behov. Utifrån dem bestäms gruppsammansättning, gruppstorlek, personal samt miljö. Detta är grunderna för att eleverna ska få bästa möjliga förutsättningar. Rastvärdar (se rutiner) Likabehandlingsfrågor diskuteras dagligen inom arbetslaget och på samtliga verksamhetsträffar. Elevenkät Elevenkäter kring likabehandlingsfrågor genomförs varje termin (enkäter antagna i Askersunds kommun) med karta över skolområdet. Likabehandlingspärm finns som stöd. Likabehandlingsgruppen träffas regelbundet. Mentorssamtal/utvecklingssamtal mellan pedagog barn/elev. Rapporteringspärm/ tjänsteanteckningar finns för att dokumentera händelser. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

8 Elevernas delaktighet i kartläggningen Eleverna har besvarat likabehandlingsenkäter. På mentorssamtal/utvecklingssamtal finns extra möjligheter att diskutera trivsel mm. Vi har klassråd och elevråd med fast punkt angående trivsel. Eleverna deltar varje termin i en inventering av områden på skolgården där det förekommer konflikter. Personalens deltaktighet i kartläggningen Genom det vardagliga arbetet, samtal med elever, i arbetslaget och på andra träffar (se ovan). Likabehandlingsarbetet är igång men behöver utvecklas. Vi upplever att de flesta elever mår bra och trivs i skolan. Inom några områden behöver likabehandlingsarbetet utvecklas mycket. Speciella områden som behöver utvecklas är könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi har rastvärdar på alla raster samt särskild uppsikt över utsatta platser och elever/barn som behöver hjälp med lek och andra situationer. Vi har en rapporteringspärm där vi dokumenterar olika former av kränkningar. På så sätt kan vi snabbt upptäcka negativa mönster. Vi försöker att ständigt föra en dialog mellan vuxna, elever och vårdnadshavare kring elevernas trivsel och situation. All personal i skola och fritidshem försöker att alltid finnas tillgängliga för samtal med elever. Det är viktigt att de känner att det finns vuxna som lyssnar och bryr sig. I första hand är det mentorn som eleverna kan prata med. Vissa elever har större förtroende för andra vuxna och då är det viktigt att få prata med rätt person. På varje skola finns en likabehandlingsgrupp med särskilt ansvar för likabehandlingsfrågor som elever och vårdnadshavare kan vända sig till. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vi arbetar enligt en åtgärdstrappa som består av fem olika steg: 1. Tillsägelse från all personal och elever 2. Mentorn informeras samt beslutar av typ av åtgärd* tillsammans med arbetslaget. 3. Information till vårdnadshavarna*. 4. Rektorn informeras och kallar eventuellt till elevvårdskonferens där vårdnadshavare, rektor, stödteamet, mentor och eventuellt elev deltar. 5. Samhällets myndigheter: Socialtjänst, polis samt Barn- och utbildningsnämnd (BoU) kan vara aktuella instanser. *Informationen brukar vara samtal barn/elev och mentor eller annan vuxen. Vid behov kopplas likabehandlingsgruppen in för att genomföra samtal med berörda. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rektor ska meddelas för att ta över ansvaret, utreda och åtgärda.

9 Rutiner för uppföljning Ansvarig för samtal/utredning måste alltid boka tid för uppföljning. Uppföljningen ska alltid ske var för sig med eventuellt utsatt elev och den som kränkt. Rutiner för dokumentation Alla samtal ska dokumenteras noggrant samt arkiveras. Ansvarsförhållande Det är allas ansvar men rektorns yttersta ansvar att planen följs. Viktiga telefonnummer Rektor Kathrin Thomas Kurator Lena Klang Skolsköterska Hans Sedström Åsbro skola Personalrum Åsbro fritidshem Rubinen Åsbro fritidshem Diamanten Rönneshytta skola Personalrum Rönneshytta fritidshem Myrstacken Snavlunda skola Personalrum Snavlunda fritidshem och skolan

10 Enkät om trivsel och likabehandling i skolan! Bilaga 1 Frågorna besvaras anonymt. Ingen vet vem du är när du svarat. Var snäll och svara ärligt och ta frågorna på allvar. Enkäten består av sex sidor. Ta dig den tid du behöver för att svara på frågorna. Om det är något du vill prata med någon om efter att ha fyllt i enkäten kan du söka upp skolsyster NN,skolkurator NN eller någon annan vuxen som du litar på som arbetar på skolan. De har tystnadsplikt. 1) Grundläggande frågor om dig och din trivsel. Jag är Pojke Flicka Jag går i årskurs Hur trivs du på skolan? Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Varför?

11 Hur trivs du i din klass? Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Varför? Har du kompisar i klassen? Ja Nej Har du kompisar på skolan som inte finns i klassen? Ja Nej 2) Diskriminering är när en vuxen på skolan behandlar en elev sämre än andra elever på grund av vissa orsaker. Har du blivit diskriminerad? (Du kan välja flera alternativ.) Nej, jag har inte blivit diskriminerad Ja, på grund av att jag är pojke/flicka Ja, på grund av min etniska tillhörighet (dvs. att jag kommer från ett annat land eller en annan kultur) Ja, på grund av min religion Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder Ja, på grund av min sexuella läggning Ja, på grund av min ålder Ja, på grund av han/hon inte tycker att jag är som en pojke/flicka ska

12 Om du svarat ja, hur ofta händer detta? Sällan Mindre ofta Ofta Om du blivit diskriminerad, vad hände? Upplever du att någon/några i din klass är eller har varit utsatt för diskriminering? Ja Nej Om ja, vem? 3) Trakasserier är när en elev eller en vuxen på skolan förföljer eller talar illa om en elev på grund av vissa orsaker. Har du blivit trakasserad? (Du kan välja flera alternativ.) Nej, jag har inte blivit trakasserad. Ja, på grund av att jag är pojke/flicka Ja, på grund av min etniska tillhörighet (dvs. att jag kommer från ett annat land eller en annan kultur) Ja, på grund av min religion Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder Ja, på grund av min sexuella läggning

13 Ja, på grund av min ålder Ja, på grund av att han/hon inte tycker att jag är som en pojke/flicka ska Om du svarat ja, blev du trakasserad av en vuxen eller en elev? (Du kan välja båda.) Av en elev. Av en vuxen. Om du svarat ja, hur ofta händer detta? Sällan Mindre ofta Ofta Om du blivit trakasserad, vad hände och var i skolan skedde det? Upplever du att någon/några i din klass är eller har varit utsatt för trakasserier? Ja Nej Om ja, vem? 4) Kränkande behandling är när någon elev eller vuxen behandlar dig på ett sätt som gör dig ledsen. Har du blivit kränkt av någon annan elev? Nej Ja

14 Har du blivit kränkt av någon vuxen? Nej Ja Om du svarat ja, hur ofta händer detta? Sällan Mindre ofta Ofta Om du blivit kränkt, på vilket sätt skedde det? (Du kan välja flera alternativ.) Med ord Med slag eller knuffar Genom att jag blev utesluten ur gruppen och inte fick vara med Genom meddelanden på internet eller mobil Annat sätt Om du blivit kränkt, vad hände och var i skolan skedde det? Upplever du att någon/några i din klass är eller har varit utsatt för kränkande behandling? Ja Nej Om ja, vem?

15

16 Askersunds kommun Kathrin Thomas Rektor Beslutad