Snavlunda skolas plan mot diskriminering och för likabehandling Läsåret 2015/2016

Transkript

1 Snavlunda skolas plan mot diskriminering och för likabehandling Läsåret 2015/2016 Beslutat av: Rektor Sophie Rönnklint,

2 Inledning En likabehandlingsplan är en del i ett målinriktat arbete för att främja alla personers lika rättigheter och möjligheter. Planens syfte är att vara ett verktyg för att förebygga/förhindra att trakasserier och kränkande behandling sker i verksamheten. Diskrimineringslagen (2008:567) reglerar att en likabehandlingsplan ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja barns lika rättigheter/möjligheter enligt diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller kön, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Arbetsgivaren är skyldig att utreda omständigheter när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Det handlar även om barns mänskliga rättigheter och att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Likabehandlingsplanen gäller för Snavlunda skola och fritidshem läsåret Definitioner Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person, den behöver inte vara medveten eller aktiv. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av barn/elev av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får exempelvis inte neka en flicka tillträde till en viss aktivitet med motiveringen att det redan är så många flickor på just den aktiviteten. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan till exempel vara att ha en regel/bestämmelse som verkar neutral, men som utifrån en av diskrimineringsgrunderna i praktiken blir diskriminerade. Om till exempel alla barn/elever serveras samma mat diskriminerar skolan/fritids indirekt de barn/elever som av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, och som: 1. Har samband med etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller kön. 2. Är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Annan kränkande behandling är uppträdande som kränker en barn/elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara till exempel mobbning och misshandel. Det kan även vara utfrysning, klotter, brev, lappar, e-post eller sms/mms. Personalen får inte utsätta barn/elev för repressalier/straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barn/elev eller vårdnadshavare har anmält skolan/fritids för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Skolan och

3 fritidshemmets personal måste ibland tillrättavisa barn/elev för att skapa en god miljö på skolan och fritidshemmet. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Utformningen av likabehandlingsplanen Rektor är ytterst ansvarig för planen och utformar likabehandlingsplanen tillsammans med ansvariga pedagoger i likabehandlingsgruppen. De verksamhetsformer som omfattas av likabehandlingsplanen är Förskoleklass - åk 5 och fritidshemmen. Vår vision Vi vill att alla barn/elever känner sig trygga genom att all personal främjar likabehandlingsarbetet. Vår vision är att alla ska känna arbetsglädje, trivsel, trygghet, självförtroende, självkänsla och ansvar. Att all personal och alla elever tar aktivt avstånd från all form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i våra skolor och fritidshem. Elevernas delaktighet Vid upprättande av planen ska den diskuteras i elev- och klassråd. Eleverna besvarar en enkät som berör likabehandlingsfrågor varje höst och vår. Där finns även frågor som rör riskområden för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Som elev är det viktigt att vara med i arbetet för att alla ska känna sig trygga, genom att man följer skolans/fritidshemmet regler, är en bra kompis och respekterar andra. Man ska ta ansvar för sina egna handlingar, genom att man är ärlig och vågar stå för det man har gjort. Vårdnadshavarnas delaktighet Det är viktigt att vårdnadshavarna är insatta och delaktiga i likabehandlingsplanen. Vårt mål är att föräldraförening/föräldraråd på respektive skola ska bli mer delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanen. Som vårdnadshavare är det viktigt att aktivt delta i barnens skol- och fritidssituation, genom att förmedla ett positivt synsätt om skolan och fritidshemmet, hjälpa till med läxor, delta på föräldramöten samt se till att barnen kommer utvilade, mätta och med rätt utrustning till skolan och fritidshemmet. Det är viktigt att skolan och fritidshemmet får vetskap om trakasserier eller diskriminering som sker i skolan och fritidshemmet om barnen berättar om det hemma. Personalens delaktighet och förankring av planen Likabehandlingsgruppen i norra skolområdet har arbetat fram likabehandlingsplanen. Likabehandlingsgruppen informerar all personal om planen. Det är all personals ansvar att delta aktivt i likabehandlingsarbetet och allt vad planen innebär. Likabehandlingsarbetet är en stående punkt vid arbetsplatsträffar. Återkommande genomgångar av planen görs under läsåret för att förankra planen hos elever och personal. För att förankra planen hos vårdnadshavarna aktualiseras planen på föräldra- och föräldraföreningsoch föräldrarådsmöten. Likabehandlingsplanen skickas även hem till alla vårdnadshavare.

4 Utvärdering Likabehandlingsarbetet utvärderas på våren vid läsårets slut i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. Barn/elever och vårdnadshavare deltar genom enkäter, elevråd och föräldraförening/föräldraråd. Rektor är ytterst ansvarig för utvärderingen. Snavlunda skola och fritidshems arbete mot diskriminering och kränkande behandling Främjande arbete All personal deltar aktivt i vårt främjande arbete, vars syfte är att skapa en trygg skol- och fritidshemsmiljö som ska förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller kön. Arbetet riktas mot alla, ska bedrivas kontinuerligt och utan förekommen anledning. I det främjande arbetet hos oss får eleverna återkommande, med stöd av personal, hålla i aktiviteter för att lära känna varandra och skapa en god atmosfär, exempelvis, kompisgrupper, lek- och friidrottsdagar, samt aktiviteter anordnade av skolornas elevråd. För att utveckla elevernas delaktighet vill vi starta fokusgrupper som ska arbeta mer aktivt med likabehandlingsfrågor. På fritids får eleverna vara med och fatta beslut om verksamheten på till exempel stormöten. I det pedagogiska arbetet ingår att kontinuerligt arbeta med empati, etik och värdegrund. Vi har mentorssamtal, pratar i klasserna om Likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna. Vi leker rollekar, tränar på socialt samspel, till exempel empati och förståelse, ser på filmer och jobbar med massage mm. För att underlätta detta arbete finns en mapp på varje skola med övningar och aktiviteter i socialt samspel. I vårt främjande arbete är det viktigt att synliggöra, diskutera och ifrågasätta normer, detta gäller alla vuxna i verksamheten. Exempel på normer att diskutera är bland annat familjekonstellationer, könsroller och högtider kopplade till religion. Förebyggande arbete Vårt förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras som risker. För att kartlägga vår verksamhet genomförs en trivselenkät för eleverna en gång per termin. I samband med detta genomförs en inventering av platser på skolan och skolgården där eleverna känner sig otrygga. På vårterminen får även vårdnadshavarna delta i en enkätundersökning om deras barns trivsel och trygghet, en skolenkät och en fritidsenkät. Likabehandlingsansvariga på respektive skola träffas kontinuerligt och diskuterar läget på skolan. Likabehandlingsansvariga på skolorna i Norra området har genomgått utbildning vid Örebro Universitet. Trygghetsteamet träffas regelbundet, där ingår Norra områdets Likabehandlingsansvariga samt Stödteamet där rektor ingår.

5 Utifrån kartläggningens resultat kan rastvärdarna befinna sig på de platser där behovet är som störst. Vi har ordningsregler som aktualiseras varje läsår. Till grund för ordningsreglerna ligger de tre R:en, Respektera dig själv, Respektera andra, Respektera egendom. För att visa hur viktiga de är så sitter de väl synligt uppsatta i till exempel guld- eller silverramar. Vid inträffade händelser och kränkningar dokumenteras dessa med tjänsteanteckningar som arkiveras. Vid kränkning skall även Incidentrapport och Anmälan rörande kränkning fyllas i och skickas till rektor. Likabehandlingsansvariga på skolorna använder tjänsteanteckningar som skrivits av all pedagogisk personal i syfte att kartlägga och se eventuella mönster för att kunna initiera ett förebyggande arbete tillsammans med arbetslaget. Åtgärdande arbete När en elev blivit kränkt är skola/fritidshem skyldiga att agera, vi utgår då från vår åtgärdstrappa som har följande steg: Tillsägelse från all personal och elever (utifrån ålder och mognad). All personal har skyldighet att agera om man ser elever bryta mot skolans regler. 2. Vid allvarligare incidenter, där kränkning förekommit, informeras mentor om händelsen. Mentor har ansvar att ta upp händelsen i sitt arbetslag och där bestämma lämplig åtgärd. Det arbetslaget har att ta ställning till är: - att se händelsen som utagerad eftersom mentor redan vidtagit tillräckliga åtgärder. Händelsen och mentorns åtgärder dokumenteras 1. - att mentor går vidare genom att ha ytterligare samtal 2 med de inblandade, dokumentera och följa upp. - att likabehandlingsgruppen på skolan eller från någon av de andra skolorna i rektorsområdet, som utomstående, har ytterligare samtal med de inblandade, dokumenterar och följer upp. Vårdnadshavarna informeras om händelsen och om de åtgärder som beslutats. 3. Om den kränkande behandlingen, trots skolans åtgärder, fortsätter informeras rektor som eventuellt kallar till elevvårdskonferens där vårdnadshavare, rektor, stödteamet, mentor och eventuellt elev deltar. 4. Om den kränkande behandlingen, trots detta, fortsätter informeras samhällets myndigheter så som, socialtjänst, polis samt barn- och utbildningsnämnd (BoU). 1 Med dokumentation avses att inträffade händelser skrivs ner i tjänsteanteckningar som arkiveras. Dessutom används blanketterna Incidentrapport och Kränkande behandling då en elev känt sig kränkt. 2 Med samtal menar vi att mentor eller likabehandlingsgrupp för samtal med de inblandade var för

6 sig enligt en viss rutin. Ansvarig för samtal måste alltid boka tid för uppföljning. Uppföljningen ska alltid ske var för sig med utsatt elev och den som kränkt. Vårdnadshavare informeras alltid om att samtalet har ägt rum. Alla samtal ska dokumenteras noggrant samt arkiveras. Om en elev blivit kränkt av personal i vår verksamhet ska rektor meddelas för att ta över ansvaret, utreda och åtgärda. Snavlunda skola och fritidshems mål med likabehandlingsarbetet läsåret 2015/16 Utifrån våra kartläggningar tillsammans med elever och deras vårdnadshavare under läsåret 2014/2015 samt vid diskussioner i kollegiet i samband med vår läsårsutvärdering kommit fram till följande mål i vårt främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling under läsåret 2015/2016. Främjande arbete: Faddersystem där skolans äldsta elever träffar och gör saker tillsammans med skolans förskoleklass i syfte att de ska känna sig välkomna och trygga i och med sin skolstart. Första träffen sker under våren i samband med inskolning. Därför krävs samarbete med förskolan. Ansvarig: Anna-Lena Molin på skola och Anna-Lena Persson på förskolan. Genomförande: VT 2015 i och med inskolningen av förskoleklass Kamratutbildningen som genomfördes under förra läsåret var lyckad och uppskattad. Därför genomför vi en liknande utbildningsdag för våra äldsta elever d.v.s. åk I år vill vi utveckla kamratutbildningen så att den även innefattar åk F-2 men innehållet i den utbildningen ska inte vara lika omfattande och tidsåtgången mindre. Syftet är att våra elever ska få extra utbildning i frågor om vad mobbing och kränkningar är och vad man kan göra för att förhindra detta. Utbildningen ska också omfatta de olika diskrimineringsgrunderna. Ansvarig: Mikael Larsson och Anna-Lena Molin genomför utbildningen för åk Heidi Gellerstedt och Fatima Åkerholm genomför utbildningen för åk F-2 Genomförande: Utbildningarna ska planeras och genomföras under HT 2015 Vi vill utveckla arbetet med EQ materialet för de äldre eleverna. EQ materialet är ett material där man genom lekar, rollspel och värderingsövningar får träning i socialt sampel och konsekvenstänkande. Det material vi haft tillgång till har dock varit riktat mot yngre åldrar. Ansvarig: Likabehandlingsansvariga på Norra rektorsområdets skolor gör en beställning på EQ materialet för äldre elever, samt ser till att kollegor känner till materialet och att det finns i den mapp för likabehandlingsmaterialet som redan finns.

7 Mentorer i respektive klass ansvarar för att använda materialet regelbundet i sina klasser. Genomförande: Materialet beställs och köps in i augusti Bekostas av Åsbro skola, Rönneshytta skola och Snavlunda skola gemensamt. Förebyggande arbete: Under läsåret 2014/2015 har vi genomfört två trivselenkäter, höst och vår, bland eleverna. Under hösten upplevde många att det var stökigt och hög ljudvolym i matsalen samt i kapprummet före och efter rast. Vi gjorde vissa anpassningar för att komma till rätta med detta. T.ex. blev vi mer noggranna med tiden så att inte alla kom till maten samtidigt samt att vi införde en klocka som lärare kunde använda för att hålla nere ljudvolymen. Under våren var resultaten på enkäten mycket positiv. Vårens enkät till vårdnadshavare besvarades av 16 personer där samtliga uttryckte att deras barn hade det bra i skolan och var trygga. Både personal och elever har under vårterminen och nu i inledningen av höstterminen reagerat på relativt grovt språkbruk elever emellan. För att ytterligare öka tryggheten på vår skola, grundade på enkäter och i samtal mellan skolans personal, eleverna och deras vårdnadshavare har vi kommit fram till följande mål i vårt förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vi utformar ett nytt rastvärdsschema för att säkerställa att det alltid finns en vuxen personal bland barnen i kapprummet i samband med lunchrasten. Syftet är att öka tryggheten och skapa ett lugnare klimat där. Ansvarig: Fatima Åkerholm tar fram ett förslag på rastvärdssschema under första arbetsveckan i augusti och som beslutas i arbetslaget på första arbetslagsmötet. Genomförande: Augusti 2015 Det händer att eleverna inte uppfattar, eller snabbt kan lokalisera de vuxna som är ute på rasterna. För att underlätta för eleverna ska alla vuxna som är ute tillsammans med eleverna på rast bära reflexväst. Ansvarig: Samtlig personal på skolan/fritids Genomförande: Från terminsstart Omklädningsrummen före och efter lektioner i idrott och hälsa kan vara en plats för utsatthet. Vi har elever som tycker denna miljö är jobbig. Vi lägger schema så att Mikael, som är idrottsläraren, får hjälp av ytterligare någon pedagog vid ombyte och duschning så att det alltid är en vuxen närvarande. Ansvarig: Mikael tillsammans med de andra lärarna. Genomförande: Vid schemaläggning för läsåret

8 Språkbruket bland en del av våra elever upplevs av både barn och personal som allt för grovt och många gånger kränkande. Arbetslaget planerar gemensamt för ett arbete där hela skola är engagerat i syfte att få eleverna att bli medvetna om vilka ord de använder och dess betydelse. Ansvarig: Arbetslaget Genomförande: Under HT 2015 Fritidshemmets trivselenkät under vt15 visade att vissa elever kände sig otrygga vid träden bakom fotbollsplanen. Det är därför viktigt att personal på skolan och fritidshemmet uppmärksammare detta område vid tillfällen då elever leker där. Ansvarig: Arbetslaget Genomförande: Terminsstart HT 2015 Hur gör man som vårdnadshavare om ens barn känner sig utsatt? Kontaktar personal på skola/ fritids, rektor, skolsköterska, skolkurator eller Likabehandlingsgruppen på Snavlunda skola som består av Mikael Larsson och Anna-Lena Molin, se telefonlista. Telefonlista Rektor Sophie Rönnklint Kurator Lena Klang , Skolsköterska Hans Sedström Rönneshytta skola Snavlunda skola Åsbro skola