Bergums skola, Hus-C, Olofstorp

Transkript

1 Bergums skola, Hus-C, Olofstorp Dry-IT AB Dry-IT AB Patrik Andersson Byggdoktor Uppdragsansvarig Fredrik Sagström Fuktsakkunnig Intern granskning Dry-IT AB Göteborg: Malmö: Stockholm: Monsungatan 78 Sundskajen 10 Torkhusgatan Göteborg Limhamn Stockholm Tel vxl: Tel vxl: Tel vxl:

2 Kontaktinformation Uppdragsgivare Uppdragsansvarig Maja Ullén Patrik Andersson Göteborgs Stad, Lokalförvaltningen Dry-IT AB Box 5163 Monsungatan GÖTEBORG Göteborg Tel: Tel: Tel: Uppdragsbeskrivning Dry-IT har fått i uppdrag av Göteborgs Stad, Lokalförvaltningen att utföra en statusinventiering av rubricerad skola, Hus C. Den västra delen av byggnaden, som behandlats i rapport från Dry-IT utfärdad den , är inte inspekterad vid detta besök. Uppdraget utfört Platsbesök Uppdraget utfört av Patrik Andersson och Fredrik Sagström, Dry-IT AB Utförande Okulär besiktning utomhus, inomhus och i krypgrund. Fuktindikation utfördes med fuktindikator, Protimeter Surveymaster. Byggnadsbeskrivning Enplans skolbyggnad av sammasatta moduler uppförd med krypgrund. Byggår inte känt men bedöms till slutet 70-tal/början 80-tal. Låglutande/platt tak med ytbeläggning av takpapp. Fasadbeklädnad av stående träpanel. Uppvärmning genom direktverkande el. Byggnaden ventileras genom mekaniskt från- och tilluft. 2(8)

3 Besiktning/Iakttagelser Utvändigt Tak: Den västra tredjedelen av taket är omlagt På resterande/ursprungliga delar av taket noteras brister i takbeläggningen i form av blåsbildningar, sprickbildningar ovan modulskarvar och kring genomföringar samt generell algpåväxt. Det ska poängteras att taktäckningen även förutom ovan nämnda brister är i allmänt dåligt skick. På krönplåtar monterade ovan sektionsskarvar till byggandens utskjutande del ansamlas vatten. Samma krönplåtar ansluter otillfredsställande mot takbeläggningen vilket innebär risk för inträngning av drivande vatten redan vid måttliga vindlaster. Det ska dock poängteras att tätskiktet under krönplåtarna inte har kontrolleras vid besiktningen. Sprickbildning ovan modulskarv Algpåväxt Sprickbildning kring genomföring Stående vatten på krönplåt Fasad och fönster: Lokalt skadade sockelskivor och fasadpanelbrädor förekommer kring byggnaden. Fönster bedöms vara från byggåret och uppvisar framför allt på den södra långsidan mer eller mindre omfattande rötskador, framför allt i karmar men även i bågar och anslutande utvändiga smygbrädor. Även i ytter- och altandörr av trä på den södra långsidan noteras rötskador. 3(8)

4 Fönsterbleck har på ett antal platser bytts ut och återmonterats med bristande fackmässighet vilket orsakar överhängande risk för vatten att tränga in i ytterväggskonstruktionen. Bristfälligt anslutna tröskelbleck noteras på både de södra och norra långsidorna. Droppbleck i anslutning till minst en ytterdörr riskerar att leda in vatten i konstruktionen snarare än det motsatta. På ett par platser förekommer spruckna fasadskivor. Sprucken sockelskiva Skadad fasadpanel Rötskadad fönsterkarm/smyg Tröskelbleck bristfälligt anslutet Felaktigt monterat droppbleck Spruckna fasadskivor Krypgrund: Vid inträde i krypgrunden upplevs en relativt tydlig mikrobiell lukt. Luktens intensitet varierar dock mellan olika platser i grunden. På större delen av markskiktet av sandblandad makadam finns plastfolie utlagd. Markskiktet avger dålig lukt av jordkaraktär. Kondens noteras på plastens undersida. På flertalet platser förekommer fuktgenomslag på grundmurar av betonghålsten och på ett par platser noteras stående vatten ovanpå plastfolien. 4(8)

5 Med hjälp av rökpulverflaska konstateras att luft sugs upp till ovanliggande utrymme (i detta fall Rum 110, Bild). Krypgrunden ventileras genom frånluftsfläkt (placerad på takets västra del) med utsugspunkter vid den västra gaveln. Tilluft (uteluft) distribueras via öppningar mellan grundmur och syll. Det är med ventilationslösningens utformning mycket tveksamt om den östra delen av grunden över huvud taget tillförs någon uteluft. Fuktkvot uppmäts till 13 % i underkant golvregel och 15 % i syll i den östra delen av grunden. (Fuktvärdet då det anses innebära förhöjd risk för mikrobiell växt på organiskt material såsom träreglar/träsyll är 17 % FK). Syllen är behandlad med träskyddsmedel men bedöms inte bidra till den lukt som upplevs i grunden. Invändigt (Den invändiga inspektionen har innefattat samtliga invändiga utrymmen. Endast konstaterade brister är dock upptagna nedan. Av den anledningen är heller inte alla rum/utrymmen listade i kommande stycke). Rum 127 Kapprum (Klass 6c): Golvmattan uppvisar skador invid ytterdörren. Viss avvikande lukt av kemisk karaktär upplevs lokalt från golv/väggvinkel. Utvändigt finns brister i tröskelbleckets anslutning/infästning. Rum 129: Luktkontroll utförs vid golv/väggvinkel och svag avvikande lukt av kemisk karaktär noteras invid skiljevägg till Rum 131 i ytterväggens relativa närhet. Rum 126, Disp. Klassrum: Luktkontroll utförs vid golv/väggvinkel och avvikande lukt upplevs vid den södra ytterväggen. Det nedpendlade undertaket kontrolleras genom att undertaksskivor stickprovsvis skjuts undan. Inga fuktfläckar på innertaket noteras på kontrollerade platser. Rum 121: En fuktfläck noteras i taket i anslutning till sektionsskarven till Rum 122 och Rum 123 vilket föranleder att ett mindre provhål tas upp i innertaket. Baksidan av takgipset samt ovanliggande glaspanel uppvisar missfärgningar, glespanelen har även måttliga rötskador. Rum 122: Missfärgning på innertak noteras i anslutning till den ovan nämnda skadan (i taket) i Rum 121. Inga övriga fuktfläckar i taket noteras vid stickprovsmässig kontroll av innertak (genom att undertaksskivor skjuts undan). Avvikande lukt upplevs vid golv/väggvinkel i anslutning till altandörr. Utvändigt finns brister i anslutning till altandörrens tröskelbleck. Rum 125: Luktkontroll utförs vid golv/väggvinkel och svagt avvikande lukt (kemisk) upplevs invid yttervägg. 5(8)

6 Rum 118: Utrymmet fungerar som städförråd. Golvmattan har helt släppt från golvbrunnens klämring. Torra fuktindikationer noteras kring brunnen. Vattenlåset är vid besöket uttorkat och dålig lukt upplevs både från brunnen och i rumsluften generellt. Rum 120: Vid inträde i apparatrummet/fläktrummet upplevs en avvikande lukt som bedöms vara av mikrobiell karaktär. Rikligt med fuktfläckar noteras i taket i anslutning till ventilationsgenomföring. Rum 109: Genom inläckage via ventilationsgenomföring har ramen kring frånluftsdonet ovan brännugnen tydliga tecken på fuktpåverkan. Rum 110: Luftläckage vid golv/väggvinkel längs ytterväggen noteras. Ingen avvikande lukt upplevs från den inströmmande luften. Rum 101: Fuktfläckar noteras på undertaksskivor som skjuts undan. Inga fuktrelaterade avvikelser noteras på närliggande väggar och tak. Dock förekommer rinnmärken (kalk/rostmarkörer) på ovanliggande ventilationstrumma. Vid luktkontroll vid golv/väggvinkel upplevs avvikande lukt av kemisk karaktär längs den östra ytterväggen. 6(8)

7 Planskiss: 7(8)

8 Bedömning Utvändigt: Fönster och förekommande altan- och ytterdörrar av trä är i behov av byte. I samband med detta arbete rekommenderas att anslutande väggpartier kontrolleras med avseende på fukt, lukt och missfärgningar. Den del av taket som inte lades om 2015 behöver läggas om. Innan tätskiktsläggning kontrolleras med fördel om alla genomföringar i yttertaket fyller någon funktion (ventilationsgenomföringar, antenninfästningar och dylikt) för att minimera antalet brottpunkter på det nya tätskiktet. Mindre brister i form av trasiga sockel- och fasadskivor, dåligt anslutna tröskelbleck och skadade panelbrädor behöver också åtgärdas. Krypgrund: Då lukter i, och konstaterat luftläckage från krypgrunden förekommer kan det finnas anledning till åtgärder av denna. Utformningen av grundens ventilation försvårar dock avfuktning och undertryckssättning vilket är vanliga åtgärder i dessa sammanhang. Åtgärder gällande grunden behöver därför ges extra omsorg i projekteringsstadiet. Invändigt: En torr fuktskada i taket noterades i sektionsskarven mellan Rum 121 och Rum 122/123. Denna behöver åtgärdas genom att innertaket öppnas upp i anslutning till det redan upptagna provhålet i Rum 121. Skadornas omfattning får ligga till grund för vidare åtgärdsbedömning. Gällande fuktmarkörerna på inner- och undertak i Rum 101, 109 samt 120 rekommenderas att innertakskonstruktionerna friläggs i anslutning till de ventilationsgenomföringar där dessa inläckage tycks förekomma/förekommit. Eventuella följdskadors omfattning får ligga till grund för vidare åtgärdsbedömning. Återställning genomförs lämpligen först efter att yttertaket är omlagt och konstaterat tätt. Lukter vid golv/väggvinkel noterades på flera kontrollerade platser i byggnaden. Orsaken till dessa har inte undersökts närmare vid besöket. Dock upplevdes vid besöket inte i någon avvikande lukt i rumsluften i något av dessa rum. Generellt kan sägas att lukter vid golv/väggvinklar är en relativt bra indikation på att (gamla eller pågående) fuktskador föreligger. Dock går det inte att genom endast lokala luktavvikelser på ett säkert sätt bedöma om detta har en negativ påverkan på innemiljön. Med det sagt bör de avvikande lukter som noterats hanteras som en riskfaktor i den samlade bedömningen av innemiljön. 8(8)