Nallebjörnens förskola Lidingö

Transkript

1 Nallebjörnens förskola Lidingö Förenklad rapportering Ordernr: AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress Spånga Besöksadress Stormbyvägen 2-4 Tel Fax E-post info@akkonsult.com Webb Org nr

2 Planritningar med provpunktsmarkeringar Övre plan Nyare Nivellgolv med passiv ventilation Källarplan Översikt byggnader 2(6)

3 Resultat Fukt och mikrobiella skador har kunnat konstateras i flera golv samt ställvis i takkonstruktion. Vidare finns problem med fukt och lukt i krypgrunder under tre av byggnaderna. Skadorna i golv är typiska för konstruktionen som är en vanligt förekommande riskkonstruktion i byggnader uppförda under och 1970-talen. Skadeorsaken är att konstruktionen tillåter markfukt att diffundera in till organiska material vilka är känsliga för fuktpåverkan. Den plastfolie som ligger ovan betongplatta räcker inte riktigt som fuktskydd om fuktnivån i marken är alltför hög. Dessutom finns alltför ofta skador och glipor i plastfolien. Detta får till följd att fuktnivån i det uppreglade golvet stiger över för mikrobiell tillväxt kritiska värden. Fasadpartier med träregelstomme vilka ansluter mot uppreglade golv på platta på mark bedöms vara mikrobiellt skadade alternativt luktsmittade då avvikande lukt kunnat noteras vid kontroll i väggpartier. I krypgrund konstaterades att vatten tränger in genom grundmur samt otätheter i rördragningar. Plast ligger på marken i en av grunderna, skräp på fuktig mark finns i alla tre grunder. Formvirke sitter kvar på betongen i samtliga grunder, i grund under hus B leder dessutom formvirket in vatten då det löper genom grundmuren. Golvet som har sanerats i bottenplan hus D har konstaterats hålla hög fuktnivå i underkant. Vidare kunde n svag mikrobiell lukt noteras under golvet. För att undvika framtida skada i nytt golv, samt för att undvika mikrobiell lukt i lokalerna bör golvet förses med mekanisk undertrycksventilation. På vindar har fuktskador konstaterats ställvis i yttertak där vatten har trängt igenom tätskiktet. På samtliga tak förekommer brister vad gäller takpannor av tegel som har kommit ur läge eller gått sönder. Uppenbarligen finns brister även i underliggande tätskikt. Fasader har konstaterats vara i mestadels gott skick invändigt, dock förekommer skador utvändigt vilka i förlängningen kan ge upphov till försämrad isolerförmåga i väggen samt förhöjda fuktnivåer på väggens insida. Främst handlar det om vertikala sprickor i lättbetongelement invid blockskarvar. Sprickorna bedöms i de flesta fall kunna vara orsakade av vatteninträngning i skarv och efterföljande påfrysning. Den tätningslist som sitter i blockskarv har förlorat all elasticitet och tätar ej längre mot vind och/eller vatten. Problemen bedöms ej vara akuta men bör utredas särkilt inom en tvåårsperiod. På plan 2 i hus E noterades en mindre mikrobiell skada i del av burspråk, sannolikt beroende av att vatten trängt in utifrån i anslutning mellan träfasad och lättbetong. Ingen tätning finns mellan de två materialen och en relativt bred springa har bildats. De plåtar som täcker sidor av platta tak uppvisar generellt färgsläpp och är i behov av underhåll. De platta tak som förekommer över förbindelsebyggnader är i behov av översyn. 3(6)

4 I kök har skador konstaterats i golv i anslutning till skador i golvmatta samt under kylrum. Skadeorsaken vid kylrum bedöms vara att kondens inträffar i golv under kylrum då luft från intilliggande uppreglade golv och luftspalt kring kylrum kommer i kontakt med den nedkylda ytan. Fönster bedöms generellt vara i gott skick, dock förekommer skador och eftersatt underhåll främst i hus E. Problemen med fönsterbleck som är vinklade åt fel håll är även det mest påtagligt i denna byggnad. Vad gäller ventilationen bedöms tillsynen av de mindre aggregaten ej vara tillräcklig då igensatta filter och stillastående aggregat påträffades. Vidare konstaterar verksamheten att forcering av ventilationen är nödvändig för att kunna vistas i flera lokaler. Forceringsmöjligheten är dessutom ur funktion i en del av de lokaler där det tidigare varit möjligt. I elcentral och intilliggande WC på nedre plan konstaterades kraftigt avvikande lukt i rumsluft samt höga fuktnivåer i nedre hörn av gipsväggar som ansluter mot motfylld betongvägg. 4(6)

5 Åtgärdsförslag Figur 1: Planritningar med röd markering för skador i golv samt blå markering för skador i väggar Hus A Uppreglat golv under kök rivs med omfattning enligt planskiss ovan samt kring bristfälliga mattskarvar. Behov av vidare sanering bör kontrolleras efter friläggning, framförallt gäller detta väggar kring kylrum. Återbyggnad sker med ny fuktsäker konstruktion vilken bör detaljprojekteras av fuktkonsult. Hus B Uppreglat golv rivs med omfattning enligt planskiss ovan. Stomfriläggning utförs i reglade ytterväggspartier inklusive syllbyte. Samtliga syllar som står ner på betongplatta byts, liksom nederdel av väggskiva. Behov av vidare sanering bör kontrolleras efter friläggning. Återbyggnad görs med mekaniskt undertrycksventilerade golv av typ Granab eller Nivell. Hus C Uppreglat golv rivs med omfattning enligt planskiss ovan. Stomfriläggning utförs i reglade ytterväggspartier inklusive syllbyte. Samtliga syllar som står ner på betongplatta byts, liksom nederdel av väggskiva. Behov av vidare sanering bör kontrolleras efter friläggning. Återbyggnad görs med mekaniskt undertrycksventilerade golv av typ Granab eller Nivell. 5(6)

6 Hus D I bottenplan utreds möjligheten att i efterhand montera mekanisk undertrycksventilering i befintligt Nivellgolv. I elrum och intilliggande WC och städ rivs gipsväggar minst en meter ut från bakre betongvägg samt 60 cm upp från golv. Återställning görs med oorganisk skiva på plåtregel. Hus E På övre plan stomfriläggs burspråk mot söder och konstaterad fuktskada åtgärdas genom utbyte av skadade material i väggen. Utvändigt anpassas konstruktionen så att vatten ej tillåts tränga in mellan fasadpanel och lättbetongelement. På nedre plan rivs samtliga uppreglade golv med omfattning enligt planskiss ovan. Stomfriläggning utförs i reglade ytterväggspartier inklusive syllbyte. Samtliga syllar som står ner på betongplatta byts, liksom nederdel av väggskiva. Behov av vidare sanering bör kontrolleras efter friläggning. Återbyggnad görs med mekaniskt undertrycksventilerade golv av typ Granab eller Nivell. Krypgrunder I grunderna bör allt lösöre flyttas ut. Allt skräp, organiskt material, formvirke samt befintlig plastfolie rivs ut. Övre 10cm av mark sugs ut, återfyllning sker cm tjockt med lecakulor. Lecalagret täcks av ny åldersbeständig plastfolie vilken läggs med generösa överlapp och uppvik mot väggar. Uppvikt plast kläms fast med list av plast eller metall vilken skruvas i vägg. Där cellplastskivor lossnat från bjälklag återmonteras dessa lika befintligt. Tak I de tak där läckage förekommer plockas taktegel bort och utbyte av underliggande tätskikt utförs. Taktegel återläggs sedan ovan ny bär- och ströläkt. Där inga läckage förekommer utförs komplettering och justering av taktegel. Övrigt Rutiner för kontroll och service av ventilation ses över för att förhindra nedsatt ventilationseffekt samt för att förhindra stillestånd. Särskild utredning av sprickor i fasad samt åtgärdsförslag bör utföras. I samband med byggnadsarbeten riskerar mikrobiellt skadat damm att spridas. Denna spridning ska minimeras, men för att undvika kontamination av övriga ytor bör alla lösa inventarier flyttas ut samt undertak plastas in. Innan åtgärder påbörjas bör noggrann arbetsberedning samt detaljprojektering utföras. Samtliga åtgärder bör även följas upp med kontroller i samband med åtgärder. 6(6)