Om C a ri-erik i L i n J, P e r lolan H

Transkript

1 r K Ä R V E N I M. Om C a rierk L J, P e r lola H ock ajra gamla spelmä Irå J0 Ka»r!elolm$»ral»e. A V MUSIKALISKA PERSONER med tresse för svesk folkmusk har jag ofta hört de åskte hävdas, att Sörmlad skall vara fattgt på folkmusk. Kostgt og är de åskte mycket utbredd. De är dock högsta grad felaktg, ty Södermalad är rkt på folkmusk och har vart föremål för uppteckg av folkmeloder törhäda mer ä ågot aat sveskt ladskap. Åre uppteckade klockare Flöda A. G. Roseberg 60 polskor och vsor företrädesvs frå Llla Mellösa, Fle, Näshulta, Sköldge och Flöda sockar. Dessa meloder publcerades, satta för pao, år 876 och åtföljdes 882 av äu e samlg på 00 polskor, som samlats och uppteckats av orgaste Potus Schwalbe Björkvk. 882 utkom äve e aa låtsamlg, ämlge 75 polskor frå Upplad och Södermalad, uppteckade av Julus Bagge. Redaktöre K. P. Lefflers»Bdrag tll Södermalads äldre kulturhstora» utgavs år 900 och ehåller 27 meloder uppteckade frå orra Sörmlad. Fl. kad. Nls Decker, Åsa, har för Uppsala Ladsmålsarkvs räkg samlat och uppteckat ärmare tusetalet sörmladslåtar. Stadardverket Sveska Låtars Sörmladsdel, utgve 934, ehåller 207 meloder, därav ett ttotal av Deckers samlg. Förutom ova ämda tryckta samlgar har Södermalads Spelmasförbud stt arkv e hel del hadskrfter. Jag ämer här de tre förämsta frå västra Sörmlad:»Dverse dasmusk», ehållade 97 låtar, uppteckade av kator P. A. Appelqvst, Vadsbro. Notboke är daterad Östra. Emeby låtar frå Stora Malm, Sköldge och Östra Vgåker, uppteckade, samlade och satta för två voler av muskdrektör Carl Joha Kjellma. Notboke är daterad Sköldge 869. Kje.lma var e mågfrestade ma. Ha var skollärare, kator, orgast och klockare, först Sköldge, sedermera Östra Vgåker. Ha startade uder s verksamhet Sköldge ett småskolläraresemarum därstädes och var dess förestådare och allt allo. Ha var också de förste orkesterdrgete våra trakter. Ha ledde ämlge baro Carl Carls:o Bodes orkester, som grat utstyrda lvréer spelade på måga festlgheter och mddagar på Erksberg. Ha var född 832 och dog, 92 år gammal, östra Vgåker folkmeloder, uppteckade av folkskollärare, A. P. Adersso åre Uppteckgara är gjorda efter spelmä och vssågare Västra Vgåker, företrädesvs efter August Wdmark, e märklg spelma, om vlke jag seare skall berätta ågot. Jag har fått reda på dessa låtar Muskalska Akadems arkv och gjort e avskrft av dem. Dessa meloder är syerlge värdefulla, och så är äve förhålladet med de upptysgar och kommetarer, som de hederlge skolmästare per brev ödmjuka ordalag delgver Akademe. Adersso var född 834 och var skollärare Berga, Vgåker, tll 882, då ha flyttade tll Norrsuda, där ha dog 94. Mdsommardage 925 bldade» Malmköpg Söderma ds Spelmasförbud, som gaska sart fck vd segle. Geom talrkt besökta spelmasstämmor väcktes folkmuske tll ytt lv, gamla spelmä tog fram sa dammga foler och började spela låtar, som da hört och lärt s ugdom, de uga spelmäe lärde sg dessa meloder och kompoerade ya gammal stl. På Spelmasförbudets tatv startades så e veterg och yuppteckg av de sörmlädska folkmuske. Detta uppteckgsarbete ombesörjdes av Redaktöre för»sveska Låtar, Olof Adersso, som sommare 936 geomreste hela Sörmlad, uppteckade och samlade. Resultatet blev 726 orgaluppteckgar och 275 avskrfter ur spelmäs hadskrfter. Dea samlg är u Södermalads.Spelmasförbuds dyrbaraste egedom. Dea låga överskt, som galuda är fullstädg, vsar ju tydlgt, att Sörmlad är rkt på folkmusk. I fråga om atalet uppteckade meloder torde vårt ladskap edast behöva träda tllbaka för Dalare, Skåe och möjlgtvs Hälsglad. När ma kåer tll hur mycket arbete och möda, som edlagts på detta uppteckgsarbete av folkmusk, ka ma ju ase, Carl Erk Erksso.

2 gfter gck ha omkrg och skröt med att ha kude spela 78 polskor, och då gck det ju lätt att få sg ett ökam. När Erksso träffade»78a», var dee avdakad, arm och grå. Frå Ägtorp Flöda, där ha bodde, kom ha ofta lkade med e vglg kärra, vlke fole förvarades. Ha var ofärdg ;och talade äsa. Ha asåg dock själv, att ha te var halt, uta att has vglga gåg berodde»på de seda stövel». Någo dålg spelma var ha og te. Efter e aa gammal spelma har jag uppteckat två gamla fa mollpolskor, som»78a» lär ha spelat. Äve käpplåtar för förstämd fol kude ha spela. j [ j ' ; Erksso var tll yrket latbrukare. Ha arrederade först Ld och köpte gårde så smågom. År 99 sålde ha de och flyttade tll Katreholm. Där träffade jag hoom 932. Has hustru hade då vart död fyra år, och uder dea td hade ha te rört fole. När jag först träffade hoom, klagade ha och sade:»nu är det slut med mtt spela.» Så smågom blev ha dock tresserad av att få sa låtar räddade åt eftervärlde, och vd upprepade besök hos hoom teckade jag upp huvudparte av has värdefulla meloder och hörde hoom berätta om fora tders bodbröllop och glle. Me CarlErk Ld kude också berätta om adra saker. Uder has ugdom var de malga ugdome frå agräsade sockar ofta osams med varadra. Emellaåt blev det bataljer och slagsmål. Detta var särsklt fallet, är de blvade bevärgara tågade tll Malme med spelmae täte. Sköldge»hökar» och»vgåkers vargar» drabbade då ofta hop. Erksso berättade ;också följade uppbygglga hstora, som tydlgt vsar det kärleksfulla förhålladet mella våara Västra Vgåker och Österåker fora dagar. E ma frå Vgåker vadrade e kall vterdag på strade av Öljare. Ha fck då höra ödrop ute frå sjö och skydade ut på se att det u te ka vara ågo dé att ytterlgare upptecka och samla folkmeloder Sörmlad. Dock fs det våra dagar mäskor, som fortfarade håller på med dylka tg på ledga studer, och blad dessa är författare tll dessa rader e. Orsakera tll detta har jag ej tllfälle att gå på dea artkel!. Jag skall stället berätta ågot om ågra allmogespelmä frå Katrxeholstrakte och då särsklt uppehålla meg vd två frå Katreholm, efter vlka jag uppteckat över 00 låtar. CarlErk Erksso var född 856 Ld, Sköldge socke. Vd tolv års ålder lärde ha sg spela fol för Karl August Ldblom frå Skedev och August Wdmark Västra Vgåker, två storspelmä, som övat stort flytade på sa lärjugar Östergötlad och Sörmlad. Seda stt sjuttode år var Erksso e mycket altad bröl ' lopsspelma. Ha spelade för det mesta tllsammas med e aa folspelma, Lars Erk Larsso Pattala, Sköldge. Elgt måga gamla persoers samstämmga utsago blev det fart och kläm muske, är CarlErk Ld och LarsErk Pattala, uder vlka am de som spelmä var mest käda, spelade upp e gammal slägpolska, skäklåt eller gammal brudmarsch. Om sa läromästare folspelg hade Erksso åtskllgt att berätta. Ldblom var sälla hemma Rejmyre, där ha bodde, uta vadrade omkrg med s llla fol, som kallades»getge» på grud av s vassa to. Dea hade ha med ett söre fastbude s rock på sa låga vadrgar. Ldblom var otkug och som muskpedagog framståede. E duktg spelma var ha också, me argst och cke så lte råbarkad. Wdmark däremot var tystlåte, stllsam och bude och tttade er marke, äve är ha talade med folk. I lkhet med alla adra gamla Sörmladsspelmä berömde Erksso has spel och spelsätt och sade, att ha på s td var Södermalads skcklgaste spelma. Skollärare A. P. Adersso, som på 870talet teckade upp e stor del av has låtar, skrver mycket berömmade ordalag om hoom och särsklt om has sätt att framföra»tyska klocko», e käpppolska, som alla storspelmä måste kua spela förr tde. Otalga varater av dea polska är våra dagar uppteckade frå ästa hela Sverge. Så här låter skolmästare Aderssos omdöme om Wdmark:»yska klockora är gehörsspelaras praktstycke, och, om e spelma ka utföra det, ett bevs på mästerskap. Så som Aug. Wdmark utförde»tyske kocko'», har jag aldrg hör ågo, ehuru måge gjort försök. Utom de förträfflga to, Wdmark kude framlocka ur s fol, var det e ege klag, som jag ej förmår beskrva, som satte lv alla, så att då tyska klockora klgade frå has strumet, måste alla dasa. Dock var det e särdeles grace, om ha spelade det stycket, och gemelge skedde det ej, förrä ha mot slutet av ett glle blev mer ä valgt upprymd. Det häde, att ha ofta varerade stycket. Att ;oter så återgva det, som jag ågra gåger hört det spelas av Wdmark, är för mg omöjlgt.» När Wdmark e gåg låg tll sägs, sjuk och krasslg, bad ha att få s fol. Ha fck de, spelade e låt för s so, satte sg upp och sade:»m so, så ska låte spelas». Så sjök ha hop och dog. Detta skedde på Llla Kulltorp, Västra Vgåker, år 879. Äve om e aa gammal spelma, beämd»78a», hade CarlErk Ld mycket att berätta.»78a» hette egetlge Wterros och var född ett soldattorp Västra Vgåker. H«p blev seda soldat med umret 78, och trolgt är, att ha fått sll ökam uder kekttde. Elgt adra upp för att få reda på vem som ropade på hjälp. Me är ha fck se, att det var e österåkersbo, som låg e vak och skrek på hjälp, yttrade ha:»jaså, är du e Österåkerskorp? Befall dg då Herres had och kryp er e gåg tll». Huruvda de stackars ödställda mäska blev hulpe av ågo aa, som var mera kärleksfull, kude CarlErk cke ge upplysg om. Vgåkersvarge hjälpte hoom emellertd te. ' Det var för mg syerlge tressat att få taga del av Erkssos meloder. y ha hade e stor repertoar, de gode CarlErk Ld: Sextodelspolskor, som ha spelade med ovalgt sträg rytm mycket hastgt tempo, skäklåtar, som spelades, är mate bars på bröllope fora dagar, gåglåtar och brudmarscher, av vlka e del fordom spelades av spelmae frå hästrygge, MMBBW kadrljer, som för 8090 år seda dasades Sörmlad, gamla, srlga valser, mest efter Wdmark, och så förstås»tyska klocko'», som haspelade e lustg varat. 72 meloder lyckades jag tecka upp efter hoom, och ädå sovrade jag kraftgt och tog edast med det äldsta och värdefullaste av has repertoar. Rak rygge äu ålders höst, ståtlg och vördadsvärd med stt gråa skägg, gck de gamle hederlge spelmae ur tde år 938, 82 år gammal.

3 _ m w m m brudföljet marscherade frå kyrka tll bröllopsgårde. Varje socke hade förr s särsklda brudlåt. Vgåkers brudmarsch låter på följade sätt: 3 av ma uppteckgar efter CarlErk Ld är medtaga Sörmladsdele av»sveska Låtar». Här följer e av dessa, e brudmarsch, som spelades av spelmae, är ha täte för hk ~j m f M rmm + uf r I ' v r = ± LL UJ U + t f + _ V lu U j v U wu jf Vgåkers E aa spelma av gamla stamme lever äu Katreholm, ämlge Per Joha Adersso, som är född Nästorp, Flöda socke, år 853. Ha har lärt sg spela fol själv och aldrg tagt ågra lektoer. Has bror Albert fck lära sg spela fol för Wdmark samtdgt med CarlErk Ld. Dee Albert Säby, uder vlket am ha som spelma var mest käd, emgrerade ugdome tll Amerka och dog där. Wdmark var stolt över dessa sa två elever och yttrade e gåg:»de där CarlErk Ld och Albert Säby de övergår sart mg.» Det tror jag dock te, att de ågos gjorde.»när bror m fck lektoer, var jag med och»husa», och det är egetlge m eda lärdom musks, säger Per Joha på äldre dagar. rots att ha aldrg fck ågo udervsg folspelg, spelade ha dock ovalgt ret och mjukt uder s krafts dagar och kude då äve pela efter oter. Per Joha gck skola Be för e skollärare Per Hökerberg, som äve var duktg spelma, och trolgt är att de äldre Per då lärde de ygre e hel del om musk. I lkhet med s goda vä och spelmasbroder Erksso har Adersso också vart latbrukare. Ha arrederade Hssjö. gård, Flöda socke, åre Efter de tde går ha allmät uder amet Per Joha Hssjö! År 929 flyttade ha tll Katreholm. Fgrara äro äu kvcka och rörlga på de gamle spelmae, och fole tar ha ofta fram ± Vw r c y?jk Sj y, t m t S u J U é 5 s t fe II brudmarsch. ur byrålåda och drar e Wdmarksvals eller e gammal polska efter»78a»,»spelerker Be» eller»gummetorpar», tre gamla Flodaspelmä frå förra århudradet. Artg, f och försyt är ha och ret ovalgt gästvälg. När ha bodde Flöda, var has hem e samlgspukt för traktes ugdom, och måge gammal Flodabo har dasat efter has musk storstuga på Hssjö. Has rara hustru var av samma kye som ha själv. De hade alltd mycket att ge adra trots stt eget strävsamma lv. Deras ljusa lye tog ge skada av sorger och bekymmer, som kom dem tll del rklgt mått. Deras båda bar dog sa bästa år, me sorge bröt te er dem. Nu stter te Per Johas rara gamla gumma och trampar takte och sjuger med, är ha spelar, ty ho är död seda två år tllbaka.»me jag spelar ädå, ty jag käer på mg, att mor tycker om att jag håller på med det», säger de gamle spelmae. För s ålder är Per Joha ret märkvärdgt pgg och vake, och det är rolgt att se glmte has ögo, är ha berättar ågo spelmassäge om SvstuFredrk, Wdmarks morbror, som var trollkug. Ha hette egetlge Fredrk Ldrot och var mjölare uder Claestorp vd kvare Svstuga, varav ha fått stt am. Kvare försva, är Kolsare och Vre år 88 säktas hela 2, m., me de gamla mjölarstuga lgger kvar vd Krämbol ä dag: E stor flur var SvstuFredrk. Ha kude spela fol med bälgvatar på hädera, så att bord och bäkar dasade, trolla kude ha också som sagt och äve skaffa ge sådat, som var stulet, me på vad sätt detta ssta gck tll, vll jag te " I tala om.

4 E gåg åkte gamle greve Lewehaupt på Claestorp dyster håge tll Svstuga för att läxa upp mjölare för ågo försydelse. Fredrk aade oråd och hade samråd med mjölardräge vdtagt sa mått och steg. När greve e mjölarstuga skulle börja att ta hoom upptuktelse, låddes ha, alt ha te hörde på grud av det stora kvarhjulet, som dukade kraftgt. Greve höjde röste, me då stampade Fredrk golvet, talade och sade:»öst, skvalta, så e ka höra, vad fölk säjer!» och kvare staade. Mjölardräge hade ämlge samtdgt fått ett tecke och staat kvare, me det vsste te greve. Dee hade ju hört talas om mjölares förmåga att kua trolla, och u fck ha ju ett tydlgt bevs härpå. Följde blev, att greves allvarlga förmagstal b'ev betydlgt m dare toe ä som frå börja vart avsett, cch det var just syftet med Fredrks»troller» de gåge. E aa gåg gck det däremot lla för SvstuFredrk. På Västra Vgåkers kyrkogård skulle ha e kväll ta reda på e»dö», e självspllg. Vad ha skulle ha de tll, vsste te Per Joha, me som trollkug hade ha ju gvetvs avädg för slkt. Wdmark var med och stod på avståd och såg på. Hur det seda avlöpte, berättade ha seda för Per Joha Ilssjö, och u låter jag dee berätta vdare:»fredrk mumlade e besvärjelse, tog upp»döge» och tog vara på det ha vlle ha och lade hoom åter grave Me för att de döde skulle hålla sg lug, fordrades ytterlgare e besvärjelse. Om u SvLstuge» gjorde detta ofullstädgt eller glömde bort det helt och hållet, vet varke Wdmark eller jag. Expedtoe avlövte emellertd så, att Fredrk av»döge» fck sg e hejdudrade örfl, som gjorde hoom uderlg uder has återståede lvstd.» När Per Joha berättar spelmashstorer, har både ha och jag, som teckar upp sådat samtdgt med låtara, syer lge god hjälp av e aa spelma, som ofta brukar hälsa på hos hoom, ämlge f. d. möbelhadlare Joh Johasso, född Vgåkersbo, me u bosatt Katreholm seda 3 år tllbaka. Ha är e duktg samlare och uppteckare av gamla låtar och spelmasskrock och e levade uppslagsbok fråga om gamla spelmäs bografer och meloder. Om Joh Johasso och has värdefulla ateckgar för Spelmamsförbudet får jag kaske /tllfälle att skrva ågo aa gåg. Nu skall jag fortsätta att berätta om yglge Per Joha Hssjö. Måga låtar frå s ugdom kommer ha håg. Johasso och jag har teckat upp omkrg 50 stycke. Måge gammal melod har ha aturlgtvs glömt, det är ju te så uderlgt, me då kompoerar ha ya stället, låtar med schwug, kraft och kläm. ll s 80årsdag svarvade ha hop e vals, helt Wdmarks stl med prydadsfgurer, pralldrllar och gralåt. Ha var också vd 79 års ålder med e kompostostävla, där elte av Sörmlads spelmä träffades på Steham mar jul 935. Då fck ha prs av prs Wlhelm. Per Joha bockade sg och såg glad ut, och det gjorde äve jag, som hade det öjet att stta med blad prsdomara. För ågra veckor seda var jäg hos Per Joha med e blomma ea hade och follåda de adra och bockade mg djupt för hoom, ty då fyllde ha 88 år. Has kära fol kom fram. Seda ha häktat av stärkkrage och dess tllbehör, fck ha fejla att stta fast bättre och drog så e låt, som jag te förr hört. Saerlge hade te födelsedagsbaret kompoerat e y låt, e sextodelspolska gammal sörmlädsk stl, här och där sykoperad och utstyrd med lte prydadsfgurer, där det passade sg! Jag har alltd otpapper med mg, är jag går tll väe Per Joha, och de kom u väl tll pass. Låte skäms te för sg. Så här spelade ha de:

5 + l 4 v y f fl r ; p U a r """ A J 2 y? O u q + X. V4 & " '?» ~ V UI gp» 0 U L ZU. L M. t r f r r! J J w J, cr o, J r l r f 3 x J 8» M j ; t Polska, kompoerad av Ver Joha Adersso. Måtte du få leva läge ä, gode Per Joha Hssjö, och få äu måga tllfälle att kompoera ya låtar tll da kommade födelsedagar! Gustaf Wetter. VM