Trafikprognos Öckerö kommun åtgärder för trafik på väg 155. Status: Granskningshandling

Transkript

1 Trafikprognos Öckerö kommun åtgärder för trafik på väg 155 Status: Granskningshandling

2 Trafikprognos Öckerö kommun åtgärder för trafik på väg 155 Status: Granskningshandling Medverkande: Beställare: Öckerö kommun Sockenvägen ÖCKERÖ Vxl Kontaktperson: Lena Boman Konsult: Atkins Sverige AB Hvitfeldtsgatan Göteborg Vxl Uppdragsansvarig: Handläggare: Christina Lundqvist Leila Aalto Elin Ögren Foton och illustrationer i rapporten är tagna av Atkins om inget annat anges.

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Utredningens utgångspunkter Projektmål och syfte Tidigare utrett Förutsättningar Folkmängd och fördelning Platskaraktär Trafi ksystem Trafi kdata Användargrupper och deras målpunkter Framtida planering Önskvärt trafi ksystem Defi nition av Önskvärt trafi ksystem Sammanfattade förutsättningar Trafi ken Trafi ksystemets målpunkter Trafi ksystemets bytespunkter Åtgärdsgenerering och åtgärdsbedömning Åtgärdsbedömning Analys av åtgärdseffekter Åtgärdsförslag Bilagor...36

4 1 Bakgrund Öckerö kommun har i sin översiktsplan ÖP05 förbundit sig att utreda den framtida trafikens utveckling med utgångspunkt i den nybyggnation som föreslås i ÖP, samt ta fram en åtgärdsplan för hur trafikutvecklingen kan kontrolleras så att trafiken från Öckerö kommun inte bidrar till en framtida ökad belastning på väg 155 i Göteborgs kommun, jämfört med dagens nivå (Trafikverkets mätningar från 2013). Om inte utredningen görs kan Länsstyrelsen komma att överväga att ta in alla kommande detaljplaner i Öckerö kommun, som innefattar bostäder, för prövning. Det skulle innebära att gällande Bostadsförsörjningsprogram inte skulle kunna följas. 5

5 2 Utredningens utgångspunkter Bild 1. Översiktskarta 6

6 Öckerö kommun omfattar öarna enligt översiktskartan, bild 1. Från Lilla Varholmen, på Hisingen i Göteborgs kommun, går det två bilfärjor ut till öarna. Dels en till färjeläget Grönevik på Bohus-Björkö (benämns enbart Björkö) och dels en till Hönö Pinan på Hönö. Dessa färjeleder benämns Björköleden respektive Hönöleden. Från Hälsö går det ytterligare en bilfärja vidare till Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö, vilken benämns Nordöleden. Det går dessutom en personfärja som trafikerar Öckerö - Kalvsund - Björkö/Framnäs - Grötö. Till skillnad från bilfärjorna är transporter med personfärjan avgiftsbelagda. Fotö, Hönö, Öckerö och Hälsö är sammanlänkade med broar. Trafikverket ansvarar för trafiken på bilfärjelederna och Västtrafik för personfärjeleden. I utredningen tar vi hänsyn till alla öarna inom kommunen men fokus för åtgärdsplaneringen ligger på de sammanhängande öarna Fotö, Hönö, Öckerö och Hälsö samt Björkö. Anledningen till det är att utredningens syfte är att hålla nere trafiken på väg 155 och de stora effekterna uppnås genom åtgärder på de sammanhängande öarna. Konsekvensanalyser av byggnation på Nordöarna måste göras då 2.1 Projektmål och syfte Utredningens mål är att föreslå konkreta åtgärder som gör att fler väljer andra färdmedel än den egna bilen för resor från Öckerö till Göteborg. Att åka kollektivt, gå eller cykla ska premieras. Effekten av åtgärdena ställs mot trafikflödet på väg 155. Både åtgärder som behöver genomföras av Öckerö kommun och åtgärder som andra aktörer ansvarar för beskrivs. Syftet är att utredningen ska kunna bidra till arbetet med att trafikmängderna på väg 155 vid Lilla Varholmen inte ska öka, samtidigt som Öckerö kommun ska kunna bygga nya bostäder i enlighet med Bostadsförsörjningsprogrammet. 2.2 Tidigare utrett Uppdraget grundar sig på en rad tidigare utredningar som har gjorts kring frågan, med störst tyngd på Åtgärdsvalsstudie Väg 155, Öckerö - Gossbydal och Trafikstrategi Öckerö kommun. Utöver dessa två har bl.a en vägutredning gjorts för en ny broförbindelse mellan Hästvik och Öckerö. Denna togs fram under av dåvarande Vägverket. Parallellt med arbetet genomförde Öckerö kommun en folkomröstning där kommuninvånarna tillfrågades om de ville ha en fast broförbindelse eller inte. Resultatet blev ett klart nej. Utifrån folkomröstningen beslöt Vägverket under 2008 att inte gå vidare med vägutredningen. En ytterligare utredning som gjorts i ett helt annat syfte men som ändå kan vara intressant i sammanhanget är en förstudie om linbanor som allternativ kollektivtrafik i Göteborg, som gjordes 2013 av Göteborgs stad. I denna utredning fanns linbana till Öckerö med på ett övergripande plan. Utredningen omfattade sträckningen Öckerö Kalvsund Hjuvik Torslanda Sörred Biskopsgården Lindholmen. 7

7 Utredningen konstaterar att sträckningen skulle kunna ge en avsevärt förbättrad turtäthet ut till Kalvsund och Öckerö och ökad tillgänglighet mot Biskopsgården och Lindholmen. Busstrafiken mot centrum från stationerna på Hisingen är dock mycket god redan idag. Den aktuella utredningen gjordes för Göteborgs stad och tog därför inte ytterligare ställning. I november 2014 färdigställde Öckerö kommun en rapport, Analys hållbart resande för Björkö - förslagsunderlag till fördjupad översiktsplan. I samband med rapporten gjordes också trafikräkningar på Hönö- och Björköleden under maj månad Vid dessa räkningar har färdmedelsfördelning samt fordonsbeläggning tagits fram. Räkningarna följdes upp med en motsvarande räkning under maj

8 3 Förutsättningar 3.1 Folkmängd och fördelning Enligt siffror från bor det idag personer på öarna, med en fördelning enligt översiktskartan, bild 1. Köns- och åldersfördelningen är relativt jämn och enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är befolkningen fördelad på hushåll och det är i medel 2,63 personer/hushåll. Totalt Kvinnor Män 0-6 år 7-17 år år år år år 80+ år Platskaraktär Öckerö kommun består av ett antal öar, varav 10 är bebodda. Eftersom öarna är relativt små, sätter havet sin prägel på hela miljön. Bebyggelsen och trafiksystemet präglas av småskalighet. Bebyggelsen består främst av villor. 3.3 Trafiksystem Gång- och cykeltrafi k På- och mellan öarna; Öckerö, Hönö, Fotö och Hälsö samt på Björkö finns ett sammanbyggt gång- och cykelnät, enligt bild 2. På bilden syns hur nätet förhåller sig till busshållplatser och målpunkter inom kommunen. Standarden på kommunens gång- och cykelnät varierar från separerade gångoch cykelvägar till gator där de oskyddade rör sig i blandtrafik. Nätet har vissa brister gällande underhåll och utmärkning. Bredden på gång- och cykelvägarna är varierande, belysningen är i första hand inriktad på biltrafiken och cykelparkeringar finns inte på alla ställen. På Nordöarna, Rörö, Hyppeln och Källö-Knippla, saknas gång- och cykelvägar. Kalvsund och Grötö är bilfria. Förutsättningarna för att cykla på öarna är övervägande goda. Nivåskillnaderna är små och avstånden måttliga från Burö färjeläge på Hälsö till Hönö Pinan är det ungefär 7 km och merparten av kommunens invånare bor inom 4 km från färjelägena Hönö Pinan respektive Grönevik på Björkö. Närheten till havet gör också att antalet dagar med vinterväglag är få. 9

9 Rörö ² Hyppeln ² Källö- Knippla ² ö Burö Hälsö Skarvik ö ² Öckerö Î Björkö ö G Centrum Vårdcentral Hönö Norgårdsv. Î Kärrsviksv. ö ² ö ² Öckerö Gfärjeläge ö ² Öckerö centrum Î Rödv. ² Intagsv. Hönö Klåva Väg 155 G Lindblomsvägen Hässlav. Î Hönö Pinan Kalvsund Grötö Grönevik Framnäs ² Livsmedelsbutik Skola Förskola Kommunal badplats Î Båthamn Busshållplats Befintligt Gång- & Cykelstråk Traktorväg Gång- el gc-väg (var. std.) Gångstig Vandringsled Elljusspår Gångbro Underfart/tunnel Fotö Stora V. Bef. gång- & cykelstråk 0 0,5 1 2 Km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Bild 2. Befi ntligt gång- och cykelnät i förhållande till busshållplatser och målpunkter inom kommunen 10

10 3.3.2 Kollektivtrafi k Tre busslinjer trafikerar öarna; buss 290 och 291 trafikerar den med broar sammanhängande ögruppen, med Fotö i söder och Hälsö i norr, och buss 294 trafikerar Björkö (bild 3). Beskrivningen av linjernas trafikering nedan omfattar inte sommartrafiken, då både antalet turer och antalet hållplatser som angörs är neddraget. Öckerö kommun är mycket attraktivt för besökare under sommaren och är därför i behov av en bättre turtäthet och trafikering av samtliga hållplatser även under sommaren. - LINJE 290 Burö-Göteborg Linje 290 trafikerar vardagar med 32 dubbelturer, varav 11 dubbelturer (främst under lågtrafik) endast går mellan Burö och Hönö Pinans färjeläge och en mellan Hönö Pinan och Nils Ericson terminalen. Övriga turer trafikerar linjen till Nils Ericson terminalen. I riktning från Nils Ericsonterminalen är det 10 turer som inte trafikerar sträckan Ekelundsvägen- Norgård, vilka flertalet är förlagda på morgonen och under eftermiddagen gäller motsvarande i riktning från Burö. Linjen trafikerar med en turtäthet på 20 minuter under högtrafik. Under lågtrafik trafikerar linjen mestadels med två turer per timma. På lördagar och söndagar trafikeras linjen med sju dubbelturer, varav tre dubbelturer endast trafikerar mellan Burö och Hönö Pinans färjeläge. - LINJE 291 Fotö-Göteborg Linje 291 trafikerar vardagar med 25 dubbelturer, varav 16 dubbelturer (under lågtrafik) endast går mellan Fotö och Hönö Pinans färjeläge. Övrig turer trafikerar linjen till Nils Ericsonterminalen. Linjen trafikerar med en turtäthet på 30 minuter under högtrafik. Under lågtrafik trafikerar linjen med ungefär en tur per timma. På Hönö kör linjen olika vägar mot respektive från Fotö. Mot Fotö trafikerar linjen Öckerövägen via hållplats Västra gärdet och från Fotö (i riktning mot Göteborg) trafikerar linjen Öckerövägen, Västra Vägen/Gårdavägen, Hönövägen, Ekelundsvägen, Nordgårdsvägen och Hönövägen via hållplats Hönö Klåva, Hönö kyrka, Öckerö kyrka och Öckerö centrum. På lördagar och söndagar trafikeras linjen med åtta dubbelturer, varav hälften av turerna endast trafikerar mellan Fotö och Hönö Pinans färjeläge. - LINJE 294 Björkö-Gröneviks färjeläge Linje 294 trafikerar vardagar med 26 dubbelturer, med en turtäthet på 30 minuter under hela trafikeringsdagen. 11

11 Bild 3. Befi ntliga kollektivtrafi klinjer som trafi kerar inom kommunen och i anslutning till väg

12 I norrgående riktning trafikerar linjen från Gröneviks färjeläge via Missionskyrkan och sedan vidare i en slinga via Björkvägen innan den angör vid Missionskyrkan igen. I södergående riktning, trafikerar linjen från Missionskyrkan, via Björkvägen och sedan vidare till Gröneviks färjeläge. Linjen trafikeras inte under helger. - FLEXLINJEN På de sammanbyggda öarna i Öckerö kommun trafikerar även en flexlinje. Flexlinjen är anropsstyrd och kan idag nyttjas av alla medborgare. Resandeutvecklingen har varit mycket bra. Idag görs cirka resor per år med flexlinjens två bussar. Efterfrågan är större än så - mellan 20 och 30 % av de som anropar transport tvingas avvisas. Jämförelsevis görs cirka resor med linjetrafiken. - LINJER PÅ VÄG 155 i Göteborgs kommun Väg 155 på fastlandssidan trafikeras idag av fyra busslinjer; buss 290 och 291, som startar på öarna, samt buss 24 och Röd Express, som startar på fastlandet. - LINJE personfärja Linje 296 är en personfärjelinje vilken trafikerar Öckerö Kalvsund Björkö/ Framnäs Grötö. Linjen trafikeras ungefär med en tur per timme på vardagar från cirka klockan 05 på morgonen till 01 på natten. Personfärjan drivs av Västtrafik och följaktligen så är taxan den samma som för övrig kollektivtrafik i länet. - LINJE 297, 298 och bilfärjor Linje 297, 298 och 299 är bilfärjor vilka trafikeras av Trafikverket Färjerederiet. Till skillnad från övrig kollektivtrafik tas ingen avgift ut för dessa linjer. Hönöledens kapacitet är idag, inklusive reservfärja, 560 personbilar per timma. Björköleden har en kapacitet om 150 personbilar per timme. Hållplatserna inom Öckerö kommun är av varierande standard, från endast en stolpe vid vägkant till väderskyddade hållplatser med hög standard. Hållplatserna inom Västtrafiks ansvarsområde delas upp i tre klasser; Klass A med fler än 99 påstigande/dygn, Klass B påstigande/dygn och Klass C med färre än 20 påstigande/dygn. I tabellen (bild 4) finns stämplingsstatistik för hållplatserna. Antalet stämplingar är inte detsamma som antalet resenärer men siffrorna ger ändå en fingervisning gällande de olika hållplatsernas betydelse i systemet. Dock kan det mycket väl vara så att det egentligen är fler hållplatser som tillhör klass A. Med utgångspunkt i tidigare erfarenhet så kan vi anta att antalet stämplande utgör cirka hälften av antalet resenärer. Det innebär att även Grötö, Gröneviks och Burö färjelägen tillhör klass A. 13

13 Hållplatsnamn Klass A Klass B Klass C Utrustning Hönö Pinans färjeläge 364 Läge A Armatur på perrong Armatur på/i väderskydd Citybänk med rygg Infotavla 6A3S O S3 City P-korg Rubena Resningshandtag Stolpe/mast exkl. armatur Framnäs 232 Läge A Display batteri Infotavla 6A3S KNM 03 E L Resningshandtag Solcellsbelysning Öckerö färjeläge 134 Läge A Armatur på/i väderskydd Display batteri Infotavla 6A3S O S3 City Resningshandtag Kalvsund 115 Läge A Display batteri Infotavla 6A3S KNM 03 E L Resningshandtag Solcellsbelysning Grötö färjeläge 62 Infotavla 1A3S VT-Topp Burö färjeläge 62 Infotavla 6A3S Resningshandtag TT 03 E L Gröneviks färjeläge Intaget 48 Öckerö hamn/centrum 41 Hälsö hamn 33 Kärrviksvägen 29 Norgård 28 Hönö norra 25 Västra gärdet 24 Hönö kyrka 23 Sörgårdsvägen 22 Hönö Klåva 21 SÖÖ Fotö 20 Övriga hållplatser Bild 4. Klassifi cering av Öckerö kommuns hållplatser utifrån antalet stämplande. x 14

14 Klassificeringen av hållplatserna ska styra standarden på respektive hållplats. Enligt Västtrafiks hållplatshandbok ska hållplatserna utrustas enligt kraven i tabell (bild 5). Vi ser då att det endast är Hönö Pinan som fullt ut uppfyller kraven och att Grötö färjeläge ligger långt under standard, utifrån antagandet om att 50% av resenärerna är stämplande. Utrustningslistan (bild 4) kommer från Västtrafiks hållplatsregister och är inte komplett redovisad för samtliga hållplatslägen. Det kan dock noteras att det är många fler än de som är A-hållplatser som är försedda med hållplatsbelysning och därmed håller en högre standard än kravet enligt Västtrafiks hållplatshandbok. Bild 5. Utdrag ur Västtrafi ks hållplatshandbok gällande standard för olika hållplatsklasser (en revidering pågår dock av handboken). 15

15 Källö- Knippla Burö P - ca 70 p-pl bil Hälsö Björkö Skarvik Öckerö Öckerö färjeläge Öckerö centrum Kalvsund PP - ca 60 p-pl bil 35 p-pl cykel Grönevik Framnäs Lilla Varholmen Väg 155 Hönö PP - ca 150 p-pl bil 430 p-pl cykel Hönö Pinan Grötö Bild 6. Hönö Klåva PP - Pendelparkering P - Större allmän parkering Pendelparkeringar och större allmänna parkeringsplatser inom Öckerö kommun Pendelparkeringar Pendelparkeringar är värdefulla både för bussresenärer och samåkare. På öarna finns det tre utpekade pendelparkeringar och större allmänna parkeringsplatser (se bild 6): 1. På Hönö Pinan, cirka 150 P-platser för bil. För cyklar finns 430 parkeringsplatser. Parkeringen är kameraövervakad. 2. Parkeringen vid Burö färjeläge har cirka 70 P-platser för bil. Parkeringen uppfattas som otrygg då det saknas naturlig bevakning under stora delar av dygnet. 16

16 3. Pendelparkeringen på Björkö omfattar cirka 60 P-platser för bil och drygt 30 platser för cykel. På fastlandssidan finns ytterligare möjligheter till parkering. Dessa ger dock ingen möjlighet till parkering för Öckeröborna då parkeringarna antingen har ordnats tillfälligt, och inte har stöd för att behållas långsiktigt, eller för att de har en beläggning på %. De tre fastlandsparkeringarna ligger vid; Hjuviks bryggväg (10-15 platser på privat mark), Batterivägen (ca 60 platser) och Hällsviksvägen (ca 40 platser). Bild 7. Beläggningsgrad för två av tre pendelparkeringar. Källa: Analys hållbart resande för Björkö, november I bild 7 ovan ser vi beläggningsgraden på två av tre pendelparkeringar inom Öckerö kommun. Pendelparkeringen på Hönö Pinan har låg kapacitet vad det gäller antalet parkeringsplatser för bil men hög kapacitet vad det gäller antalet platser för cykel. Beläggningsgraden på bilparkeringen ligger på en sådan nivå att du som resenär inte kan räkna med att alltid få en plats medan du som cyklist kan känna dig trygg med att det alltid finns plats för ditt fordon. Vid Grönevik ser vi att förhållandet är det motsatta. Beläggningsgraden är mycket hög på cykelparkeringen medan det på bilparkeringen oftast finns plats Standard på väg 155 på fastlandssidan Väg 155 är en statlig väg med bärighetsklass 1. Vägen ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet för kollektivtrafik, är ett viktigt transportstråk och primärväg för farligt gods. Väg 155 har på den aktuella sträckan en bredd på 7-10 meter. Mellan Lilla Varholmens färjeterminal och Hjuviks Bryggväg har väg 155 tre körfält, två mot Lilla Varholmen och ett mot Göteborg. På resterande sträcka har vägen ett körfält i vardera riktningen, utom öster om Hällsviksvägen, där ett separat kollektivtrafikkörfält finns på vägens södra sida, i riktning mot Göteborgs centrum. 17

17 3.3.5 Trafi kdata Bild 8. Trafi kfl öden för väg 155 samt anslutningen från Björkö. De trafikflödesmätningar som finns redovisade i bild 8 är från I denna utredning utgår vi från de två flöden inom Öckerö kommun som påverkar väg 155, fordon/dygn (årsmedeldygnstrafik) på Hönöleden och 990 fordon/dygn på Björköleden. Målet är att det totala flödet på fordon/dygn inte ska öka. 18

18 Färdmedelsfördelningen generellt i Öckerö kommun; 59 % av resorna görs med bil, 17 % till fots, 7 % kollektivt och 5 % med cykel. Andelen övriga är 12 %. Moped finns inte med som ett särskilt färdmedel. I denna utredning är dock fokus på transporterna på väg 155. Bild 9. Färdmedelsfördelning för Hönöleden från mätningar 2014 och Källa: Analys hållbart resande för Björkö, november 2014 samt en kompletterande analys maj Bild 10. Färdmedelsfördelning för Björköleden från mätningar 2014 och Källa: Analys hållbart resande för Björkö, november 2014 samt en kompletterande analys maj Mätningarna som gjorts på färjorna till Hönö respektive Björkö har genomförts av Öckerö kommun under maj månad de senaste två åren. Resultatet av dessa mätningar visas i bild 9 och 10. Vi ser att kollektivtrafikresenärerna har ökat på båda lederna men vi ser också att antalet bilister bara har gått ner marginellt eller till och med har gått upp på Björköleden. På båda lederna har dessutom antalet samåkare gått ner. På Hönöleden gick beläggningen per bil ner från 1,18 (2014) till 1.13 (2015). På Björköleden är motsvarande siffror 1,22 (2014) och 1,15 (2015). Riksgenomsnittet för antal personer per personbil är 1,2. Köerna på väg 155 varierar under året och är klart längst under sommarhalvåret, till följd av sommarboende och besökande till öarna. Köerna varierar också under veckan och är som längst under fredagarna. 19

19 3.4 Användargrupper och deras målpunkter Fokus läggs på användargrupper och målpunkter som påverkar resandet på väg 155. Förutom att de resor som är direkt relaterade till väg 155 ska göras effektivare är det också viktigt att hitta exempelvis alternativa målpunkter som gör att resan på väg 155 inte behöver göras. Förvärvsarbetande De förvärvsarbetande arbetar över hela Storgöteborg. Enligt Åtgärdsvalsstudien - Väg 155, Öckerö - Gosbydal, som baserar sina siffror på uppgifter från SCB 2008/2009, så är de största målpunkterna i fallande skala: 1. Centrala Göteborg, 17 % av de förvärvsarbetande 2. Volvo Personvagnar i Torslanda, 8 % 3. Verksamhetsområdet söder om väg 155 med Arendal, hamnområdet och raffinaderierna, 4,5 % 4. Mölndals kommun, 3 % 5. Övriga delområden av Göteborg och kranskommuner, 0-1,9 % Studerande Målpunkter för olika typer av studerande: Grundskolor inom Öckerö kommun - trafiksäkra skolvägar krävs för att inte föräldrar ska behöva skjutsa sina barn. Endast seglargymnasium finns på Öckerö, övriga gymnasister åker till Göteborg. Turister Målpunkter för turister är: Bad - se markerade bad i bild 11. Naturupplevelser - öarna i sig utgör en naturupplevelse. På flera håll finns det dessutom stigar för rekreation. Restauranger, handel och nöjen - det finns flera restauranger på öarna som regelbundet har olika typer av uppträdanden. Det finns också flera mindre kaféer. Hönö Klåva utgör den största samlingspunkten för handel på öarna. Service kring hamnar - för båturister är inte minst Nordöarna populära. Hotell/Vandrarhem/Bed and Breakfast - möjligheter finns på flera av öarna, både Nordöarna, Hönö, Öckerö och Björkö. 20

20 Fastboende Målpunkter för de fastboende inom Öckerö kommun är. Dagligvaruhandel - livsmedelsbutiker finns på flera håll (se bild 11). Det finns också bagerier. Klädaffärer - främst Hönö Klåva har ett flertal butiker som står för service till såväl fastboende som turister Elektronikvaror - finns på Hönö Restauranger- det finns flera restauranger på öarna. Bio och nöje - restaurangerna har regelbundet olika uppträdanden. För att gå på bio hänvisas däremot till Torslanda eller Göteborg. Sjukvård och tandvård - vårdcentraler finns på Öckerö och Hönö, enligt bild 11. Distriktsköterska finns att tillgå på Björkö. Folktandvården har sina lokaler vid Öckerö centrum. Apotek, bibliotek och Systembolag - finns vid Öckerö centrum. Bank finns vid Öckerö centrum och Hönö Heden. Rekreation - natur, bad och idrott finns på flera håll. Förskolor - se bild 11. Skolor - se bild 11. Föräldrar Föräldrar som förvärvsarbetar och har barn som går i skolan tenderar att köra sina barn till skolan. Med trafiksäkra skolvägar kan föräldrarna undvika skjutsandet och tryggt låta barnen ta sig sig till skolan till fots eller på cykel. Pensionärer Pensionärerna har ofta behov av att ha sjukvård och apotek på nära håll. På Öckerö, Hönö och Björkö finns den möjligheten, även om mer allvarliga fall hänvisas till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sommarboende De sommarboendes målpunkter överensstämmer med de fastboendes och turisternas målpunkter. Besökare, båtägare Det är billigare med båtplats i Öckerö kommun än i Göteborgs kommun, vilket gör att det är relativt vanligt att Göteborgare har båtplats på Öckerö. 21

21 Rörö ² Hyppeln ² Källö- Knippla ² ö Burö Hälsö Skarvik ö ² Öckerö Î Björkö ² Öckerö Gfärjeläge ö² Öckerö centrum Î Kalvsund Grönevik Framnäs Hönö Î ² ö Väg 155 G Î Hönö Pinan Grötö ö G Centrum Vårdcentral ² Livsmedelsbutik Skola ö ² Hönö Klåva Förskola Kommunal badplats Î Båthamn Hållplats Fotö Målpunkter 0 0,5 1 2 Km Bild 11. Målpunkter inom Öckerö kommun Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS user commu 22

22 3.5 Framtida planering Kommunens Bostadsförsörjningsprogram, innefattar nyexploatering av cirka bostäder med färdigställande i fyra perioder; 2016, , och efter I bild 12 syns områden med nummer, vars omfattning kan utläsas i tabellen i bild 13. Bostadsförsörjningsprogram Öckerö kommun Bild 12. Bostadsförsörjningsprogram , Öckerö kommun, Nummer i kartan motsvarar numrering i Bostadsförsörjningsprogrammet, enligt bild

23 Tabellen redovisar pågående exploatering, möjlig byggnation i färdiga planområden och pågående/planerade planläggningsområden och det antal bostäder dessa beräknas kunna generera till år Med fet stil redovisas bostäder inom befintliga detaljplaner. Ort Objekt Upplåtelseform Rörö Hyppeln Planering möjlig byggnation Källö- Knippla G:a skolan Hamnområdet Programområdet Kvibackeskären V. fotbollsplan Fiskaregården G:a varvet Brf Brf Är Brf Är Är Är/ Brf N r Markägare ÖFAB Kommunen Privat Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen/ Privat Hälsö - - Öckerö N Brevik Är, Brf 8 Privat Under exploatering klart Planering möjlig byggnation Planering möjlig byggnation Öckerö C Hr, Brf, Är 9 Kommunen m.fl Hönö Solhöjden Minnesten Kyrkan Ekelundsvägen N Långesand Ankaret Spindeln Heinövallen Sandlyckan Nästås Hönö Klåva C Hönö Klåva V. Vägen Hr Hr Är Brf Är Hr Hr Hr Brf Hr Brf Brf ÖFAB ÖFAB Privat Privat Kommunen ÖFAB Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Privat Privat 12 Fotö Skolområdet Är 22 ÖFAB 8 Björkö Vitsippevägen Är/Brf 23 Kommunen ÖFAB/Privat Brf 24 Kommunen/ 34 Privat Är/Brf 25 Kommunen Kyrkvägen /Skarviksvägen FÖP Björkö södra samhälle Kalvsund G:a skolan Är 26 ÖFAB 15 Grötö - - Summa Brf=bostadrätt, Hr=hyresrätt, Är=äganderätt Bild 13. Bilaga till Bostadsförsörjningsprogram , Öckerö kommun,

24 4 Önskvärt trafiksystem 2030 För att ta fram förslag på åtgärder som potentiellt kan begränsa trafiken på väg 155 har vi använt oss av Backcasting. Metod utgår från en fastställd målbild, med nuläget som utgångspunkt. Åtgärder tas därefter fram som kan bidra till att målet blir verklighet. I detta fall har metoden använts för att generera åtgärder som kan bidra till att begränsa trafiken på väg 155 samtidigt som de bidrar till ett önskvärt framtida trafiksystem, utifrån de förutsättningar som beskrivits i föregående stycken. 4.1 Definition av önskvärt trafiksystem 2030 Den målbild som här presenteras beskriver Öckerös önskvärda trafiksystem. Målbilden sätter ramarna för de mer konkreta åtgärder som föreslås för att begränsa trafiken på väg 155 i framtiden. Tillsammans med målbilden presenteras här en sammanfattning av de mest centrala förutsättningarna som avhandlades tidigare i rapporten. Målbilden består av flera olika delar. Systemet kännetecknas av: Långsiktig hållbarhet - Förutsättningar finns för att det hela tiden ska vara möjlig att välja ett transportmedel som utifrån ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv är hållbart. De bästa resorna är också de som inte behöver göras. Frihet för resenärerna - Det ska finnas möjlighet att välja det trafikslag som för situationen passar bäst, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Säkert, tryggt och pålitligt, vilket innebär att trafiksäkerheten ska vara hög i de lösningar som väljs, att byten mellan olika trafikslag ska vara optimerade både tids- och säkerhetsmässigt och att de platser som är knutpunkter ska vara både säkra och trygga. Det innebär att det krävs ett fysiskt sammanhängande system inom och mellan trafikslagen. Dessa huvudmål uppfylls bland annat genom att Öckerö kommun har följande övergripande handlingsplan: Transporter av boende och besökare mellan målpunkterna ska klaras till största delen inom befintligt vägområde för motorfordon. Lösningar skräddarsys som uppfyller restidsmål för hela resan mellan huvudmålpunkter. Det är viktigt att hela resan hänger ihop. Lösningar för kollektivtrafiken ska hålla hög standard. Bytespunkternas standard och funktion optimeras utifrån bytespunktens plats i systemet (kopplingar mot andra trafikslag samt målpunkter) och antal resenärer (där potentialen är i fokus). Fram till bytespunkter och hållplatser ska det gå att ta sig säkert och tryggt till fots eller med cykel. Småskaligheten inom kommunen behålls och förstärks. Det ska vara möjligt att leva och verka inom kommunen utan att regelbundet behöva åka till Göteborg för vardagliga sysslor. Närheten, friheten, enkelheten och småskaligheten - där naturen spelar stor roll - är orsaken till att så många trivs att bo och verka inom kommunen. Detta måste vara värden som är fortsatt viktiga i den framtida planeringen. 25

25 4.2 Sammanfattade förutsättningar Trafi ken Bild 9 och 10 visar färdmedelsfördelning på Hönö- respektive Björköleden. Bilresorna - På Hönöleden har antalet bilförare gått ner från 62% till 61% men också antalet passagerare har gått ner från 11% till 8 %. Beläggningsgraden per bil har därmed gått från 1,18 till 1,13. - På Björköleden har antalet bilförare gått upp från 62% till 65% och antalet passagerare har gått ner från 14% till 10%. Beläggningsgraden per bil har därmed gått ner från 1,22 till 1,15. - Riksgenomsnittet för beläggningen per personbil ligger på 1,2. Inom en kommun som Öckerö, där många känner varandra, finns det potential att öka beläggningsgraden till 1,3. Kollektivtrafik - På Hönöleden har andelen kollektivtrafikresor gått upp från 22% till 27% - På Björköleden har andelen kollektivtrafikresor gått upp från 18% till 24%. - För att vara pendling är måttet lågt. Det bör finnas potential att på sikt få upp andelen kollektivtrafikresenärer inom pendlingstrafiken till 40%. För att det ska vara möjligt krävs dock att hänsyn tas till bland annat de förvärvsarbetandes huvudmålpunkter. Restidskvot - För de förvärvsarbetandes huvudmålpunkter bör restidskvoten mellan kollektivtrafiken och bilen understiga 1, Trafi ksystemets målpunkter Vi utgår från målgrupperna som påverkar trafiken på väg 155 när vi tittar på vilka systemets huvudmålpunkter är. Förvärvsarbetande vars viktigaste målpunkter är: 1. Centrala Göteborg, 17 % 2. Volvo Personvagnar i Torslanda, 8 % 3. Verksamhetsområdet söder om väg 155 med Arendal, hamnområdet och raffinaderierna, 4,5 % Förvärvsarbetare boende på Nordöarna har även delmålpunkter. När färjan angör Hönö Pinan är målet att nå Burö hamn. Föräldrar som skjutsar sina barn till skolan. Bild 14 visar skolor i förhållande till befintlig gång- och cykelnät samt nyexploatering och behov av nya gångoch cykelförbindelser. Behoven är till största delen redovisade som raka linjer 26

26 mellan två målpunkter. Det innebär att det finns ett behov av att ta sig mellan målpunkterna som gång- och cykeltrafikant och att det krävs utredning för att klarlägga om och var det i så fall ska byggas gång- och cykelväg, eller om det finns andra lösningar. Studerande som ska in till skolor i Göteborg Turister och sommarboende, vars målpunkter till stor del är utspridda. Badplatser och hamnar är stora målpunkter (se bild 11). Båtägare med båtplats på Öckerö men med bostad på annan ort. Deras målpunkter är hamnarna. Fastboende som ska göra sina vardagliga ärenden så som inhandling av livsmedel, apotek med mera eller besöka en restaurang. De boende på de sammanhängande öarna har flera alternativ vad det gäller inhandling av livsmedel. Vid Öckerö centrum finns en hel del service samlad liksom vid Hönö Klåva. Björkös utbud är inte lika stort. 27

27 Rörö ² Hyppeln ² Källö- Knippla ² ö Burö Hälsö Skarvik ö ² Öckerö Î Björkö ö G Centrum Vårdcentral ² Livsmedelsbutik Norgårdsv. ³ ² Skola ³ ² Förskola Kärrviksv. ² G ö² Intagsv. Öckerö färjeläge Öckerö centrum Kalvsund Framnäs Kommunal badplats Î Båthamn Hållplats Hönö Î ² ö Rödv. Väg 155 G Î Î Lindblomsv. Lindblomsv. Hässlav. Hönö Pinan Grötö Befintligt gång- & cykelstråk Befintlig gång- el gc-väg (var. std.) Planerad utbyggnad Trafikverket Planerat gc-/promenadstråk enl ÖP Tillkommande behov gång- & cykelstråk Prio 1 - kopplat till bostadsexploatering Prio 1 Prio 2 ö ² Hönö Klåva Bostäder ÖP Bostäder och service ÖP Fördjupad utredn. bost. och service ÖP Verksamheter ÖP Fotö Stora V. Verksamheter ÖP - ej störande Gång- & Cykelstråk 0 0,5 1 2 Km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Bild 14. Behov av nya gång- och cykelförbindelser i förhållande till målpunkter och nya bostadsexploateringar. Raka linjer är behov mellan målpunkter - ej exakt sträckning. 28

28 4.2.3 Trafi ksystemets bytespunkter Bytespunkter i trafiksystemet, graderade efter deras betydelse för systemet. Antal trafikslag som möts avgör digniteten. Bild 15. Bytesnoder inom dagens trafi ksystem. På bilden redovisas också radien 300 respektive 500 meter kring varje bytespunkt samt inom vilka områden som bostäder planeras enligt Bostadsförsörjningsprogrammet. 29

29 Hållplatsnamn Klass A Hönö Pinans färjeläge 364 Framnäs 232 Öckerö färjeläge 134 Kalvsund 115 Klass B Klass C Anmärkning Grötö färjeläge 62 Har konstaterats redan tidigare att dessa pga dagens resande (antagande om att antalet stämplande utgör ca 50%) bör ligga i klass A. Men även utifrån antalet byten bör denna punkt ha högre status. Burö färjeläge Gröneviks färjeläge Intaget 48 Öckerö hamn/centrum 41 Utifrån byte av trafikslag bör denna hållplats ligga i klass A. Tittar vi på exploateringsplanerna så är det än mer motiverat med en klasshöjning av hållplatsen. Hälsö hamn 33 Kärrviksvägen 29 Norgård 28 Hönö norra 25 Utifrån byte av trafikslag bör denna hållplats ligga i klass A. Västra gärdet 24 Hönö kyrka 23 Sörgårdsvägen 22 Hönö Klåva 21 Utifrån befintliga målpunkter inom området samt planerad exploatering bör denna hållplats få höjd status. SÖÖ Fotö 20 Övriga hållplatser Bild 16. Klassifi ceringen av Öckerö kommuns hållplatser utifrån antalet stämplande. Färglagda fält visar hållplatser som av olika anledningar (se anmärkning) bör tillhöra annan klassifi ceringsgrupp. Jämför även bild 4. Definitionen av nivåerna för bytespunkter mellan trafikslag (bild 15): 1. Byte mellan 2 trafikslag på allmän plats (t ex busshållplats) 2. Byte mellan 3 trafikslag 3. Byte mellan 4 trafikslag 4. Byte mellan 5 eller fler trafikslag (t ex hamn) x 30

30 Västtrafiks klassificering av hållplatser utgår i huvudsak från antalet resenärer och bestämmer utrustning, tillgänglighet med mera i bytespunkten i enlighet med hållplatshandboken, bild 5. Bild 16 visar hur denna klassificering borde se ut om hänsyn tas till det verkliga antalet resande samt till bytesnodernas klass i bild 15. Samtliga hållplatser som är färgade skulle behöva klassas om till en högre klass och därmed få en högre standard vad det gäller hållplatsutrustning. 31

31 5 Åtgärdsgenerering och åtgärdsbedömning Under workshopliknande former genererades förslag på åtgärder som bedöms kunna begränsa trafiken på väg 155 i framtiden. Förutom den målbild som presenterades ovan så förhöll sig deltagarna till Öckerös Vision 2025, och i synnerhet till det som visionen fastslår kring kommunikationer. Vision 2025 Övergripande: En levande skärgårdskommun med människan i centrum. Kommunikationer: Kommunikationerna mellan öarna har förbättrats och restid för pendling har minskat. Björkö är sammanlänkad med de sammanbyggda öarna. Det är attraktivt och säkert att åka kollektivt, cykla och gå. Det fi nns tillgång till framtidsäkert bredband på alla öar. Innan arbetet med åtgärdsförslagen påbörjades tog vi fram listor på framgångsfaktorer för Öckerö kommun samt sådant som bör undvikas. En matris ställdes upp med fyra rutor med följande rubriker: 1. Vad vi har och vill behålla 2. Vad vi saknar men strävar efter 3. Vad vi har men vill få bort 4. Vad vi har och vill fortsätta att undvika I varje ruta fyllde vi på faktorer som passade in på respektive rubrik. I ruta 1 - vad vi har och vill behålla - fanns exempelvis faktorer som flera småcentrum med service och attraktion, vattenvägar och ö-känsla. I ruta 4 - vad vi har och vill fortsätta att undvika - fanns storskaliga lösningar som förstör den fungerande servicen och attraktionen. När vi tillsammans fyllt i matrisen hade vi också skapat oss en gemensam bild av värden och problem som vi hade som grund vid framtagandet av åtgärdsförslag. För att hitta åtgärder för att minska trafiken på väg 155 utgick vi från fyra övergripande punkter: Välj annan väg exempelvis snabbfärja och linbana kan ta sig över vattnet. Välj annat färdmedel Välj annan målpunkt Fyll fordonen 32

32 De åtgärder som sedan genererades delades in i följande 10 grupper: 1. Kampanjer, information samt åtgärder för att underlätta användande av cykel och kollektivtrafik 2. Åtgärder vid hållplats och bytespunkter 3. Pendelparkeringar, läge och omfattning 4. Åtgärder gc-vägar 5. Riktlinjer för samhällsplanering 6. Taxareglering kollektivtrafik 7. Åtgärder busstrafik 8. Åtgärder båttrafik/annat transportmedel 9. Samåkning 10. Distansarbete och kontorshotell Åtgärder med tillhörande delåtgärder redovisas i bilaga Åtgärdsbedömning De åtgärdsförslag som genererades har bedömts utifrån funktions- och hänsynsmål. Funktionsmålen avser sådant som berör hur trafiksystemet är strukturerat och hur det fungerar. Hänsynsmålen avser istället hur trafiksystemet uppfattas av trafikanter och av de som befinner sig i gaturummet. FUNKTIONSMÅL: Resan behöver inte göras på väg 155 Restid för pendling minskar och resan görs attraktiv och pålitlig med färdmedel som tar mindre utrymme på väg 155 HÄNSYNSMÅL: Attraktivitet - såväl att kommunen blir mer attraktiv som att det blir mer attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt. Trafikantperspektivet - tryggt, säkert, pålitligt, tillgängligt och bekvämt. För att bedöma hur väl åtgärderna bidrar till den övergripande målbilden har dessutom tio bedömningskriterier använts som knyter an till denna. Bedömningskriterier: 1. Effektiv mark-/utrymmesanvändning 2. Hastighet 3. Kapacitet och restid 4. Trygghet, säkerhet & tillgänglighet 5. Pålitlighet och bekvämlighet 6. Möjlighet att utföra i etapper 7. Robusthet, flexibilitet, vädertålighet 8. Koppling till övrig kollektivtrafik 9. Attraktivitet, bidrag till utveckling, påverkan på områdeskaraktär 10. Miljöanpassning 33

33 Bedömningskriterierna har använts som arbetsmaterial för att säkerställa att åtgärdsförslagen inte motverkar något övergripande syfte utan håller rätt nivå. 5.2 Analys av åtgärdseffekter Sista steget är att bedöma respektive åtgärds effekt med avseende på hur många bilresor som inte behöver göras på väg 155 om åtgärden införs. Öckerös Bostadsförsörjningsprogram innefattar nya lägenheter, med en blandning av bostadsrätter, hyresrätter och äganderätter. Idag finns det enligt SCB hushåll inom Öckerö kommun. De alstrar =8160 fordonsresor/dygn till väg 155. Det ger att varje hushåll belastar väg 155 på fastlandet med 1,73 fordonsresor/dygn. Det innebär att vi kan anta att de nya bostäderna kommer att belasta väg 155 med 1,73*1114=1927 fordonsresor/ dygn i framtiden. Vi måste totalt minska trafiken med samma mängd. Effekten av de åtgärder som görs ska alltså motsvara en minskning av den trafik från Öckerö kommun som belastar väg 155 med knappt 2000 resor/dygn. Åtgärderna har också bedömts mot överensstämmelse av huvudmålet - Ingen ökning av trafiken på väg 155 på fastlandet. En gradering på en femgradig skala har gjorts där 1 är dålig överensstämmelse och 5 mycket god överensstämmelse. Effektbedömningen av respektive åtgärd framgår av bilaga 1. 34

34 6 Åtgärdsförslag De åtgärdsförslag som dels har en hög överensstämmelse med huvudmålet och dels har en relativt hög effekt framgår av punkterna nedan. Punkterna ska samläsas med bilaga 1 där det framgår hur effektens storlek har bedömts. Åtgärder av hållplatser och strategiska bytespunkter för standardhöjning kan ge en minskning på bilresor per dygn. Utbyggnad av pendelparkering i strategiskt läge där många kan dra nytta av den (Hönö Pinan) bedöms kunna ge en minskning med 40 bilresor per dygn. Vara strategisk i planering och ha med trafikplanering redan i mycket tidiga skeden. Viktigt att främja småskaligheten. - Genom att delar av Bostadsförsörjningsprogrammet byggs med bästa förutsättningar för resor med kollektivtrafik och cykel så kan en minskning av behovet av bilresor göras som motsvarar en effekt på 70 bilresor per dygn. Information och åtgärder som underlättar användandet av kollektivtrafik och cykel - bedöms kunna bidra med en minskning på 40 bilresor per dygn De åtgärder som ger de riktigt stora effekterna är: Samåkning - Om det blir en beläggning på 1,3 personer/bil istället för dagens 1,13 (jämfört med rikssnittet på 1,2), så kan vi få en kraftig effekt. Det krävs dock att samåkare prioriteras vid färjan. Totalt ger det en effekt på drygt 1000 färre resor per dygn på väg 155. De resor som inte behöver göras är de bästa resorna. Kontorshotell och utbyggnad av bredband kan ge stor effekt, cirka 160 resor per dygn beräknas kunna undvikas. Ändra så att någon av busslinjerna går via Volvo från Lilla Varholmen på morgonen och tvärtom på eftermiddagen. Trafiken på väg 155 beräknas kunna minska med cirka 80 resor/dygn. 35

35 7 Bilagor Bilaga 1 Effektbedömning 36

36 Trafikprognos Öckerö kommun åtgärder för trafik på väg 155 Bilaga 1 Åtgärdsnr Åtgärdskategor Delåtgärd Anm Uppfyllelse Steg enligt av fyrstegsprincipen huvudmålet (effekt) 1 5 Prio (tid) Effekt (antal resor/dygn) Ansvar 1 Kampanjer & info samt åtgärder som underlättar användande av cykel och kollektivtrafik I de flesta fall krävs att dessa åtgärder görs samordnat med annan åtgärd för att effekten ska bli den önskade. Anta att åtgärder på kort sikt kan få 0,5% av resenärerna att byta från bil till kollektivtrafik Öckerö kommun går i spetsen som arbetsgivare för att ge incitament för hållbart resande. Ex. Investeringar i lånecykelsystem och laddstationer för elcyklar som kan samutnyttjas med kommunens invånare Tänk om, 2. Optimera och 3. Bygg om 1 Kommunen 1.2 Åtgärder tillsammans med näringslivet. Förmånsbilar kompletteras med förmånscyklar, mopeder, elcyklar och kollektivtrafikkort Tänk om 2. Optimera 1 Kommunen 1.3 App Kamera som visar bilkön till färjan i mobiltelefonen Optimera 2 Trafikverket 1.4 Trafikinfo om antal lediga P platser vid Hönö Pinan Optimera 2 Kommunen 1.5 Paketlösning för turister som reser till Öckerö från parkering vid Amhult. Kopplas till etablering av cykel och bilpool vid Hönö Pinan och Grönevik Optimera och 3. Bygg om 3 Kommunen+Trafikv erket+västtrafik 1.6 Höj statusen på kollektivtrafikresandet Riktad information om förbättringar som gjorts i kollektivtrafiksystemet. Ex. låt invånarna resa gratis på bussarna under en period för att visa fördelarna Tänk om 2 Västtrafik 1.7 Webbaserad reseplanerare och cykelkarta ska göra det enklare för cyklisten att välja bästa väg, vilket gör kommunens målpunkter mer lättillgängliga med cykel. Intressant för besökare och inititalt för boende 3 1. Tänk om 2. Optimera 3 Kommunen 1.8 Dela ut sadelskydd. Att sadeln kan hållas torr är en fråga om komfort. Skydden kan tryckas med lämpligt reklambudskap Tänk om 2. Optimera 1 Kommunen Västtrafik 1.9 Ge föräldrarna förutsättningar för att kunna åka kollektivt när de pendlar till arbete i Göteborg genom: Viktigt att etablera en attitydförändring gentemot bilåkning bland skolbarn. Samåkning: gående skolbuss, cykelskolskjuts och samåkning är möjliga alternativ för skolorna att erbjuda. Hälsosatsning i skolan lyfta fram gång & cykel som hälsofrämjande. Involvera/informera föräldrar. Utöka trafikundervisningen i skolan. Ihop med åtgärder på gc vägar Tänk om 2 Kommunen 2 Åtgärder vid hållplats och bytespunkt Anta att det kortsiktigt ger en minskninga av biltrafiken med 1% men långsiktigt ger en minskning på 4% av 8160 f/d Säkerställ att hållplatser följer Västtrafiks standardnivåer. Antalet resenärer och hållplatsens roll som bytespunkt mellan olika trafikslag avgör hållplatsstandard. 2.2 Lånecyklar vid strategiska bytespunkter (se bild 15 och 16). Öckerö färjeläge och Hönö Pinan förses med lånecykelsystem. Elladdningsstationer för elcykel och lånecykelsystem vid; Burö, Öcerkö centrum/färjeläget, Hönö Pinan, Hönö Klåva, Björkö hamn och Grönevik. Prioritera cykelställ där cykeln ställs upp på ett stadigt, snyggt, tryggt och säkert sätt (t.ex. Prius), istället för cykelställ med tak. Prioritering av olika åtgärder krävs, t ex generell standardhöjning på vanliga hållplatser och uppgradering av de största bytespunkterna Bygg om 2 Västtrafik för utrustning, kommunen för mark 2 3. Bygg om 3 Kommunen 2.3 Höjd standarden på stora kollektivtrafikknutpunkter och i färjans vänthall. God sittkomfort och tillgång till WiFi, kameraövervakning av P platser för cykel. Tänk flyg och tåg Optimera, 3. Bygg om och 4. Bygg nytt 2 Västtrafik för utrustning, kommunen för mark 2.4 Elbilspool på Björkö Framnäs, både för kommunens anställda och för andra Optimera 3 Kommunen 2.5 Bygg hållplats på Lilla Varholmen för linje 290 och 291 på höger sida om färjan. Här kan bland annat Röd express angöra. Ökar trafiksäkerheten då inga oskyddade trafikanter ska behöva korsa biltrafikens flöden Optimera, 3. Bygg om 1 Västtrafik och Trafikverket 2.6 Hönö Pinan, bytespunkt standardnivå 4 (se också 2.1). Ytterligare utveckling av Hönö Pinan (jämfört med 2.1) som knutpunkt med högre standard på alla ytor och utrymmnen för oskyddade trafikanter. 2.7 Grönevik, bytespunkt standardnivå 4 (se också 2.1). Ytterligare utveckling av Grönevik (jämfört med 2.1) som knutpunkt med högre standard på alla ytor och utrymmnen för oskyddade trafikanter. 3 Pendelparkeringar, läge och omfattning Pendelparkeringar på strategiska ställen kan, om man vet att det finns lediga platser, ge en total reducering av biltrafiken med 0,5% 2. Optimera, 3. Bygg om och 4. Bygg nytt 4 2. Optimera, 3. Bygg om och 4. Bygg nytt Västtrafik för utrustning, kommunen för mark 2 Västtrafik för utrustning, kommunen för mark 40

37 3.1 Pendelparkering, ev. P hus, vid Öckerö hamn Finns ytor redan idag. Ett första steg skulle kunna vara att dessa förtydligas och får högre standard Optimera, 3. Bygg om och 4. Bygg nytt 1 Kommunen 3.2 Ett övervakat P hus vid Hönö Pinan. Befintlig parkering har idag en beläggningsgrad på 85%. Övervakat P hus bör ligga på ett ställe där det kan utnyttjas av stora delar av kommunens invånare. Viktigt att tänka på att synka färjorna vid Burö så att resenärer hinner hämta bilen i P huset och köra i laglig hastighet från Hönö Pinan till Burö Bygg nytt 1 Kommunen 3.3 Utöka antalet P platser för cykel på Gröneviks pendelparkering (93% beläggningsgrad 2014 och 129% 2015). 2. Optimera, 3. Bygg om och 4. Bygg nytt Kommunen 4 Åtgärder gc vägar Kan potentiellt minska biltrafiken med 0,1% Sträcka 1, standard (se bild 14). Prioritet 1 förbättrad standard på viktigaste förbindelserna. GC väg mellan färjeläge och Öckerö centrum. Gc övergång Björkö Framnäs Skarviksvägen. Gc väg Öckerö Norgårdsvägen etapp Intagsvägen Kärrsviksvägen. Fotö, Stora vägen, koppling till busshållplats Bygg om och 4. Bygg nytt 1 Kommunen 4.2 Sträcka 2 standard (se bild 14). Hönö Lindblomsvägen. Heinövägen Hönö Pinan 5 3. Bygg om och 4. Bygg nytt 2 Kommunen 4.3 Sträcka 3 standard (se bild 14). Behov: gc väg Kaprifolvägen Bergagårdsskolan Lindblomsvägen. Gcväg Norgårdsvägen etapp Kärrsviksvägen Hjälvik badplats. Förbindelse Brattevägen Hälsövägen, förbättra inofficiell gc förbindelse Bygg om och 4. Bygg nytt 3 Kommunen 4.4 Belysning längs gc vägar Det är mycket viktigt att belysning finns på strategiska ställen allt behöver inte göras på en gång. 4.5 Grönyteskötsel i anslutning till gång och cykelvägar, vägvisning och belysning ska förbättras. Trivsamma cykelleder kan locka turister Bygg om och 4. Bygg nytt 4 2. Optimera, 3. Bygg om 1 Kommunen och Trafikverket 1 Kommunen 4.6 GC väg från Hönö Pinan till Lammholmen Hög kostnad och svårt att se att det blir en stor effekt. 5 Riktlinjer för samhällsplanering Om riktlinjerna följs bör resandet till och från nya boestäder kunna begränsas till 1,5 resor/hushåll (som påverkar väg 155) istället för dagens 1,73. Detta gäller speciellt för de 300 lgh som byggs vid Öckerö centrum. Detta ger en effekt på 70 resor/dygn. 5.1 Låg P norm för ny bebyggelse Gällande P norm med 1,2 p platser per lägenhet (inkl besök) är realistisk för de småhus som finns idag. Alltså inte realistiskt att minska generellt. Däremot skulle det kunna införas en siffra för flerbostadshus (i det fall det är aktuellt att bygga sådana) tex vid Öckerö centrum. Om kommunikationen till Öckerö centrum optimeras bör det kunnas sättas ett parkeringstal på 8 p platser per 1000 kvm Bygg nytt 3 Kommunen 4 1. Tänk om 1 Kommunen Nybyggnation av bostäder och verksamheter max 500 meter från möjlig kollektivtrafikanslutning och säker gctillgänglighet Tänk om 1 Kommunen 5.3 Att i planeringen fortsatt främja flerkärnigheten och de småskaliga centrumbildningarna vid hamnarna. Viktigt att hålla kvar småskaligheten så att alla invånare har tillgång till service på nära håll. Det är också viktigt ur ett attraktivitetsperspektiv Optimera, 3. Bygg om och 4. Bygg nytt 1 Kommunen 6 Taxareglering kollektivtrafik Gratis personfärjor. Bilfärjan är gratis. Vad finns det för möjligheter att även låta personfärjorna och bilfärjorna trafikera på samma villkor? 4 Nyinvestering=> 4. och 1. Tänk om 3 Kommunen och Västtrafik 6.2 Ändra så att Öckerö kommun ingår i Göteborgs stads zon för kollektivtrafiktaxan. Alternativ: Utöka "omlott zonen" så att den inkluderar ytterligare minst en bytesnod på Öckerö dagarskort på kollektivtrafiken. Ger frihet och flexibilitet att åka kollektivt. Det är många som har behov av att ta bilen vid vissa tillfällen under veckan/månaden. Med ett 20 dagarskort ges de möjlighet att åka kollektivt utan att förlora på det ekonomiskt. Om ändringen genomförs antas ytterligare 1% (av 8160) välja kollektivtrafiken istället för bilen. Effekt 81 resor/dygn Optimera 1 Västtrafik 4 2. Optimera 2 Västtrafik och kommunen

38 7 Åtgärder busstrafik 0,1% av 8160 antas då välja kollektivtrafik istället för bil. 7.1 Stannaförbud på väg 155 i vissa zoner så att bussen kan ta sig förbi köerna. Ev. svängfält och korsningsåtgärder Optimera och ev. 3. Bygg om Trafikverket Se över kopplingarna mellan kollektivtrafiken och andra färdmedel. Ex. ge möjlighet att åka linje 296 från Grötö till Öckerö, hyra elbil eller cykel och köra till Hönö Klåva för att shoppa eller gå på restaurang. 7.2 Direktbusslinje från Björkö till Göteborg några turer på Björkö följer med färjan in till Nils Ericsonterminalen. Anta att 1% av 990 väljer kollektivtrafiken istället för bilen. Effekt 10 resor/dygn. Västtrafik och kommunen 5 2. Optimera 2 Västtrafik 7.3 Ändra så att någon busslinje går via Volvo från Lilla Varholmen på morgonen och tvärtom på eftermiddagen. Anta att 5% av de 797 som pendlar till Volvo väljer kollektivtrafiken istället för bilen. Effekt 80 resor/dygn Optimera 1 Västtrafik 7.4 Ändring av kollektivtrafiksträckningen på Hönö. Det är få som orkar åka hela varvet från östra delarna av Hönö, via Foto och sen vidare längs västra Hönö innan de kommer till Hönö Pinan. Då är det lätt att tar bilen istället. En linje kan t.ex gå runt kyrkan och en fram och tillbaka till Fotö (inre vägen på ena sträckan och längs väg 155 på tillbakavägen). Anta att en fjärdedel av 7170 (1792 f/d) påverkas av en ändringen. Anta att 1% av 1792 väljer kollektivtrafiken istället för bilen. Effekt: 18 resor/dygn Optimera och ev. 3. Bygg om 1 Västtrafik 7.5 Anlägg busskörfält i riktning österut mellan Lilla Varvsholmen och Hällsviksvägen 7.6 Utöka anropsstyrd trafik. Ex. mindre men fler fordon, Utökad service av Flexlinjen senare på dygnet under sommarhalvåret. Införa Flexlinjen på Björkö Bygg om och 4. Bygg nytt 4 Nyinvestering=> 4. och 1. Tänk om 2 Trafikverket 1 Västtrafik. Kommunen 8 Åtgärder båttrafik/annat transportmedel Hur många turer per dag? Anta att 3% väljer annat transportmedel framför bil. Det motsvarar 20 % av de 614 som arbetar i Centrala Göteborg (enligt Öckerö kommuns uttag av pendlingsstatistik från 2012) Persontrafik direkt till Göteborg med båt från Öckerö hamn. Snabbåt 35 min Öckerö färjeläge Stenpiren 5 Nyinvestering=> 4. och 1. Tänk om 1 Kommunen, Trafikverket och Västtrafik 8.2 Färjeläge i Björkö hamn med koppling mot Öckerö (g:a färjeläget) + ev Källö Knippla 3 Nyinvestering=> 4. och 1. Tänk om 1 Kommunen 8.3 Fler vägfärjor från Lilla Varholmen till Hönö Pinan i eftermiddagstrafiken. 2 Nyinvestering=> 4. och 1. Tänk om Trafikverket 8.4 Utred möjligheterna kring linbana (se: Göteborgs stad) 4. Bygg nytt Öckerö kommun och Göteborgs stad 8.5 Matcha buss 294 med färja 296 (Grötö Öckerö) och med färja 298 (Björkö Lilla Varholmen). Matcha buss 290 med Nordöledens vägfärja (Burö) 4 1. Tänk om 1 Västtrafik 9 Samåkning Idag: 1,15 personer/ bil på Björköleden och 1,13 på Hönöleden Mål: 1,3 personer/ bil 9.1 Samåkande prioriteras vid på och avlastning. Hönö Pinan och Grönevik Tänk om 1 Trafikverket 9.2 Tillåt samåkning i busskörfältet och skapa en fil för samåkare även vid färjeläget vid Lilla Varholmen. Komplettera befintlig åtgärd 4 1. Tänk om och 3. Bygg om 1 Trafikverket 10 Distansarbete och kontorshotell Kan potentiell reducera biltrafiken med 2% (163 resor) Mål: 3 % minskning av trafiken på väg Starta kontorshotell för möjlighet att arbeta på distans 5 2 Kommunen 10.2 Utbyggnad av bredband för att kunna arbeta på distans 5 3. Bygg om 1 Kommunen Summa effekter: Tot: 1893 Mål minst 1927

39 37

40