Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Transkript

1 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch kollektivtrafik. Prioritering av de hållbara trafikslagen gynnar inte bara trafikens miljöpåverkan utan även bylivet, en effektivare markanvändning och en ökad jämlikhet. Det ska vara lika lätt att resa till bymidte med cykel, buss eller bil. Det ska vara ett fritt valg. Alla resor utom bil kan passera genom bymidte. Bussen är nära kopplad till tågen och till bymidte. Stadsmiljö och stadsliv ställer stora krav på biltrafiken prioriteras ner inne i bymidte. Parkeringen är väl anpassad i ringen runt bymidte. Järnvägens barriär minskas. Havnsidan får sin egen dragningskraft med nytt innehåll kopplat till nya gångstråk ut mot hamnen. Nya funktioner kopplas till dessa nya aktivitetsstråk. Cykel Det ska vara lätt att välja cykeln i Køge. En av de viktigaste möjligheterna för ett hållbart transportsystem är att öka cyklandet. Den mänskliga skalan samt att nästan hela Köge ligger inom 5 km från bymidte - ett idealiskt cykelavstånd - ger de bästa förutsättningarna för cykeltrafik. Cykelnätet är tätt och bestå av separerade huvudstråk avsedda för pendlare och nyttocyklister. Vissa gröna stråk sammankopplar rekreativa områden. Alla huvudstier leder in mot stationen från väster om järnvägen, även cykelstien från sydöstra delarna kan nå stationen genom den nya gång- och cykeltunneln under järnvägen. Alla cykelstier passerar bymidte på sin väg till stationen. På de ställen de ansluter till handelsstråken placeras cykelparkeringar. Och vid stationen finns attraktiva cykelparkeringer, till viss del överdaekkede. Cykelstier och cykelparkeringar utformas på ett tryggt och säkert sätt, genom god överblickbarhet, god belysning och trafiksäkra korsningar.

2 2 (13) Övergripande cykelstier i princip.

3 3 (13) Gång En viktig åtgärd är att vi skapar säkra, gena och trygga gångstråk till bymidts viktigaste målpunkter. Längre stråk ut mot övriga Køge förläggas i miljöer som ger en upplevelserik resa. Förutom att de kopplar samman Køges stadsdelar och bymidt, kan man även nå rekreativa områden inom rimliga gångavstånd. Gångstiernes utformning utgår från den mänskliga skalan, med god överblickbarhet, god belysning, stor variationsrikedom samt att de korsa varje större gata på ett trafiksäkert sätt. En ny viktigt gångstie leder under jernbanen i en bred och öppen passage från bymidte ner till vattnet. Här passerar man jernbanen utan att knappt märka av barriären. Exempel på bred gångtunnel i Malmö, under Föreningsgatan.

4 4 (13) Övergripande gångtrafiknätet i princip. Kollektivtrafik Køges kollektivtrafikresande utvecklas och förbättras genom ökad prioritet framför främst biltrafiken. Busstrafiken ges hög prioritet i det lokala trafiksystemet, och regionala tåg prioriteras högre än de lokala bussarna. Tåget passera genom bymidte. Bussystemet har bästa kopplingen till tågen.

5 5 (13) Genom att placera bussterminalen på västra sidan av jernbanen kan busslinjerna stanna vid hållplatser runt bymidte i söder och i norr och samtidigt få effektiva linjesträckningar vidare ut i Køge by. Placeringen av bussterminalen på gatan längs stationen ger goda omstigningsmöjligheter till tågen, och närheten till centrumfunktioner. Det är därför möjligt för resenärerna att utföra ärenden vid byte av färdmedel. Tät bebyggelse runt stationen - med service, besöks- och personalintensiva verksamheter och bostäder - skapar ett bra underlag för kollektivtrafiken och minskar bilberoendet. Bussarna kör genom bymidte på lokalgator som vid gångpassager utformas som shared space.

6 6 (13) Bedömning av fördelning av linjer på hållplatslägen, samt princip för möjliga linjesträckningar. Bil Om det är möjligt bör genomfartstrafik flyttas ut till Ringleden, framför allt den som idag passerar genom hamnen vidare mot Stevn. En viktig förutsättning för att klara den ökningen på Ringleden är att öka kapaciteten och säkerheten i de stora korsningarna, främst Ringleden/Søndre Viaduktvej och Ringleden/Ringstedsvej. Med minskad biltrafik i centrum skapas möjligheter till utveckling av bymidtens kvaliteter. För biltrafiken gäller principen; nära men inte fort.

7 7 (13) Övergripande biltrafiknätet i princip. Biltrafikens anslutning rund bymidte följer en princip som bygger på effektiva parkeringar runt kanten av den bilfria zonen, och med möjligheter att komma till för afsättning från fyra till fem håll. De lokalgator som når hela vägen in ordnas som slingor och utformas som shared space. Ett stöd för att minska söktrafiken kan vara p-ledningssystem som hänvisar sökande biltrafik till rätt infart.

8 8 (13) Princip för biltrafik runt bymidte. Biltrafiknätet runt bymidte som princip.

9 9 (13) Lokalt biltrafiknät i princip. Biltrafik från Östre Banevej och Toldbovej kan nå parkeringsgaragen väster om jernbanen genom garagetunnlar under jernbanen. Det gör att bymidte kan enkelt nås med bil utan att bilen stör stadslivet i bymidte. Det är möjligt för personbilar att köra genom garagen för att komma vidare upp till lokalgatan runt bymidte. Varutransporter, bussar och stora fordon måste komma till bymidte från väster. Varetilkörsel kommer att i framtiden kunna nå butiker och erhverve på samma sätt som idag, genom reglerad tillgång till lokalgator och gågator. Den lokala slingan runt bymidte är stommen i denna tilkörsel. I möjligaste mån skall varumottag placeras nära denna. Varutilkörsel med mindre bilar kan även använda infart mot bymidte genom parkeringsgaragen och passagerna under jernbanen.

10 10 (13) Biltrafiknätet i Søndre Havn som princip. Parkering Parkeringsbehovet i bymidte är stort och varierat, därför är det viktigt att det får en effektiv och naturlig organisation. Rätt antal bilplatser på rätt plats minimerar parkeringsbehovet och sökandet efter bilplatser. P-ledningssystem kan underlätta detta. Analysen av parkeringsbehovet kan göras enligt arbetsgången nedan. Arbetsgång 1. Køge p-norm, uden reduktion 2. Allmän förbättring av koll och cykel 3. Med reduktion och läge nära stationen 4. Dobbeltutnyttjande 5. Bilpool 6. Elbil- och miljöbilplatser 1. Kommuneplanens parkeringsnorm ligger till grund för parkeringsbehovet. 2. Detta reduceras sedan genom förbättring av alternativa färdmedel, dobbeltudnyttelse, optimerande parkeringsstrategier som t.ex. kvalitativ

11 11 (13) arealdisponering. Förbättringar av alternativa färdmedel beskrivs under respektive kapitel om cykel, gång och kollektivtrafik. 3. Parkeringstalen anpassas så att de boende hellre lämnar bilen hemma än att ta den till sitt resmål. I första hand skall arbetsresor med bil minimeras. Därför bör antalet bilplatser för anställda sänkas och placeras på längre gångavstånd än till kollektivtrafiken. Køge bymidte är inte större än att all arbetsplatsparkering kan placeras utanför bymidte och ändå inom rimliga gångavstånd. Samma gångavstånd (400 m) som accepteras till kollektivtrafikhållplatser bör också kunna accepteras till parkeringsplatser för verksamma. P-tal för handel förändras inte. P-tal för kultur og fritid är oftast mycket låga, eftersom de flesta kan gå eller cykla till dem. Även boliger får p-talet sänkt till 1,0 bilplats/etg., för att de ligger så nära stationen och bymidte. 4. Dobbeltudnyttelse bygger på att samma bilplats kan nyttjas av boende på natten och arbetande på dagen, eller mellan andra typer av nyttjare. Därför bör boliger, arbejdspladser och butikker disponeras så att de alla kan hänvisas till gemensamma större parkeringsplatser. Beläggningsgrader är hämtade från Malmö Stads parkeringsnorm, som kan användas i både stora och små byer. Av boligerparkeringen anges att viss andel av platserna är inte möjliga att dobbeltutnyttja; i Stationsområdet är 20 % låsta, i Collstrup grunden är 30 % låsta och i Söndre Havn är 90 % låsta eftersom de flesta ligger under varje kvarter. 5. Vid införande av bilpool kan parkeringsnormen sänkas med upp till 30 %. Malmö stad har nyligen satt som krav att byggherren ska låta medlemskapet för att vara med i en bilpool vara en del av månadsavgiften för lägenheten. I tabellen har ansatts att 50 % av boligerne i Söndre Havn är anslutna till bilpool. 6. För att främja mer hållbart resande är en andel av parkeringsutbudet riktat mot mer miljövänliga fordon, som t.ex. elbil. Detta görs lämpligen genom reglering som anger att vissa platser är endast avsedda för miljöbil eller elbil. Rätta tidsbegränsningar och avgifter stödjer ovan beskrivna målsättningar för en god parkeringssituation i Køges bymidte. Kombinerat med allt detta är det viktigt att det skapas en kultur kring att resa i byen med de mer miljövänliga färdmedlen.

12 12 (13) Overordnet parkeringsbehov (tabell).

13 13 (13) Parkeringars placering i princip.