Hur transspråkande, d.v.s. användning av elevers flerspråkiga resurser, kan stimulera litteracitetsutveckling i förskolan

Transkript

1 Hur transspråkande, d.v.s. användning av elevers flerspråkiga resurser, kan stimulera litteracitetsutveckling i förskolan Läslyftet, Halmstad 19 april 2018 Gudrun Svensson Gudrun.svensson@lnu.se Linnéuniversitetet Institutionen för svenska språket

2 Föreläsningens upplägg Lite allmänt övergripande om språk och språkbruk Lite om teorier, forskning och tankarna bakom transspråkande Praktiknära exempel från en flerspråkiga förskola Några andra exempel och förslag till diskussion

3 Lite allmänt övergripande om språk och språkbruk

4 Vad kallas de? Benämningar styr tankevärlden Invandrare (=de som kommit hit- ständigt invandrande?) Invandrade (=de som kommit hit och är här) Immigranter (de som rört sig hit) Migranter (= de som är i ständig rörelse) Elever med utländsk/invandrar bakgrund ( till skillnad från dem som har svensk bakgrund) Elever med migrationserfarenheter (Bunar 2015) Erfarenheter av egen och/eller föräldrars migration.

5 Migrationserfarenheter Geografisk resa Kulturell resa Språklig resa Klassresa Diáspora = kringspriddhet

6 Migration och globalisering skapar behov av nya mönster i undervisningen

7 Vad kallas eleverna (forts)? Andraspråksinlärare (= talar om vad de inte kan, ständigt inlärare?) Flerspråkiga elever (=talar om vad de kan)

8 Hur talar man till flerspråkiga elever om deras kunskaper? 1. Ditt språk (ditt språk i motsats till mitt språk, alltså svenska?). 2. Ditt modermål (i motsats till mitt modersmål ) 3. Ditt förstaspråk (i motsats till mitt förstaspråk ) Aldrig alternativ 1 för svenska är också flerspråkiga elevers språk. Framhäv inte vi och dom

9 Flerspråkiga elever: Rätten att ha tillhörighet i flera kulturer och sammanhang Ska leva i ett svenskt samhälle. Behöver svenskan men samtidigt införliva den egna bakgrunden som en positiv del av identiteten för att bli fullvärdiga medborgare i samhället genom att bli reflekterande människor som har ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt Transspråkande: Flerspråkigheten är en positiv och berikande faktor och ska därför utnyttjas

10 Flerspråkigheten är en kunskapsresurs som många pedagoger aldrig funderar över Välvilligt ignorerande eller motarbete bara svenska Till eleven: Det språk som du och dina föräldrar pratar med varandra är inget av värde i den svenska skola Hierarkiskt och territoriellt tänkande om språkbruk Slöseri med resurser

11 Vad gäller förskolan? Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

12 Transspråkande nytt paradigm inom undervisningen för flerspråkiga elever Från fokus på andraspråket till fokus på båda språken Alla språk är en källa till lärande Alla språk är kunskapsutvecklande Omfattande internationell forskning

13 Transspråkandets infallsvinklar Elevens perspektiv: Förmågan att pendla mellan språk och använda språken som en repertoar för integrerat system Lärarens perspektiv: Användning av alla språk som resurser i undervisningen

14 En utveckling mot ett perspektiv som alltmer betonar flerspråkigheten 1. Från början andraspråksinlärning med ett mål som handlade om korrekt grammatik och uttal 2. Språkbad- direktmetoden. Kommunikativt fokus 3. Allt mer om förstaspråket som en viktig bakgrund för att lära sig nya språk Transspråkande: förstaspråket som parallellitet för att lära nya språk, utveckling av båda språken.

15 Teorier och forskning om transspråkande

16 Cummins (1976), en underliggande språkförmåga

17 Vi har inte varje språkförmåga i fack var för sig i huvudet utan det finns en underliggande förmåga för alla språk Cummins (2005) CUP, common underlying proficiency

18 Garcías (2009) dynamiska språkmodell, Traditionella språk är socialt konstruerade konventioner - allt ingår i samma väv

19 Vidare forskning om flerspråkighet i skolan Wayne Thomas & Virgina Collier 1997 (spanska-engelska) Cen Williams 1996 (kymriska-engelska)- myntade begreppet Translanguaging Många efterföljande forskare: Ofélia García

20 Förskolors förhållningssätt till flerspråkighet (Axelsson 2009) 1. Elevernas flerspråkighet ignoreras 2. Eleverans flerspråkighet erkänns 3. Elevernas flerspråkighet inkluderas som en resurs Grupp 3 är mest pedagogiskt effektiv eftersom den bygger vidare på barns flerspråkiga talang och integrerar språkmedvetenhet i förskolans vardag

21 Vad gäller för förskolan? Högkvalitativa förskolor lägger grunden för senare framgång, särskilt tydligt för flerspråkiga elever och elever ur socioekonomiskt svaga grupper Det finns en omfattande forskning som visar förskolans betydelse för senare framgång i skolan

22 Vad menas med högkvalitativa förskolor? Skriftmättad miljö Inkluderande förhållningssätt till barnens språk Motverkar urholkning av barnens förstaspråk

23 Betydelsen av flerspråkigt perspektiv i förskolan med utgångspunkt från CUP Hypotesen innebär konkret att när ett barn lär sig språk utvecklar det en implicit förmåga och omedveten kunskap om språk som de kan dra nytta av vid inlärning av ett nytt språk. Att alla inlärda språk står i ett ständigt beroende av varandra I undervisningen innebär det att en djupare begreppslig och språklig förmåga på ett språk har starka samband med utvecklingen av litteracitet på ett annat språk. Denna gemensamma underliggande förmåga gör det möjligt att överföra begrepp, läs- och skrivfärdigheter och inlärningsstrategier från ett språk till ett annat

24 Strategiska principer (García 2009) för tillämpning av transspråkande attityden till olika språk i klassrummet måste vara positiv och uppmuntrande allas språk måste ha lika värde och vara viktiga källor till kunskap. språken måste tillämpas i meningsfulla sammanhang och i uppgifter där fokus ligger på det språkliga, utan att sänka den kognitiva nivån det ska finnas en tydlig pedagogisk strategi som är varaktig och meningsfull

25 Språklig mångfald och interkulturalitet i grundskolan åk 1 Blubb

26 Transspråkande praktiknära exempel från förskolan interkulturalitet, flerspråkighet, kamratlärande och föräldramedverkan

27 Transspråkande i följande exempel visar Skapar möjligheter till nyfikenhet och intresse hos flerspråkiga elever genom att ta deras redan tillägnade resurser i anspråk positiva effekter på flerspråkiga elevers identitetsutveckling skapar möjlighet för vårdnadshavare att delta mer aktivt i sina barns förskoleaktiviteter och agera som kunskapsresurser

28

29 En läsande förskola

30 Om läsning Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text. En del barn kommer till skolan med 2000 timmars högläsning i bagaget och har som en följd därav ett större ordförråd än de elever som kommer med 50 timmars högläsning. Förskolans och skolans kompensatoriska uppgift

31 Vad innebär litteracitet? Kunna förstå och använda sig av skriftspråket på ett sätt som krävs i det omgivande samhället och som är av värde för individen. Det innefattar förutom läsförståelse och skrivkunnighet även förmågan att använda tal, bilder och symboler i direkt eller indirekt koppling till skrift. Liberg och Säljö: Greppa språket 2012:64

32 Första steget i den här förskolan: Kan man få veta vad eleverna kan om de stimuleras och vad gör familjerna? Utredning (Avtäckning) Bokstäver och tecken, introduktion i skriftförståelse Steg 2 Engagera vårdnadshavare Steg 3. Resultat Språk och språkbruk i familjerna

33 Bokstavsormar i barnens ögonhöjd i rithörnan

34 Tecknen börjar avspegla sig i elevernas teckningar

35 Det finns många andra symboler och tecken än bokstäver Lägg märke till

36 Det finns många andra symboler och tecken än bokstäver Pratar ni med eleverna om sådana tecken? Vika tecken I omvärlden? Som de själva gör?

37 Högläsning + teckna och skriv något från boken

38 Välja kort Tala om varför man valt just de korten Barnen valde bl.a. just de kort som hade tecken från det egna skriftspråket Vilka kort hör samman? det står något här väcker intresse hos alla att söka efter kort med skrift Att urskilja olika språk

39 Information av vårdnadshavare

40 Intervjuer Fantastisk ögonöppnare, skriver författarna Danska finns i alla hem växling mellan språk Alla vill att barnen ska behålla förstaspråket också Mycket högläsnings- och skrivaktiviteter i hemmen Familjer i diaspora- besök hos släktingr runt om i världen

41 Transnationella identiteter Passerat geografiska gränser Ständiga överskridande över språkliga gränser Ständiga digitala geografiska gränsöverskridanden Släkt och vänner i hemlandet och i diásporan

42 Språkliga resor i en globaliserad värld

43 Turkiska kan jag sådär Persiska kan jag en liten plutt Engelska är mitt favospråk Kurdiska är mitt hjärta Svenska är mitt liv

44 Swahili och engelska finns i mitt hjärta och talar jag hemma med mina syskon Indiska finns i mina ögon för jag älskar såna filmer i teve och min pappa också Somaliska är mitt språk som bär mig upp

45 Steg 2 Intervention Ut utanför klassrummet och samla skrift Användning i lekar Steg 2 Skriftspråket kommer stegvis in på dagordningen Steg 3. Resultat Tvåspråkighetshörnet för utforskning av skrift på flera språk

46 Ut utanför klassrummet och hämta skrift Att ordna lekar från platsen där man varit

47 Ut utanför klassrummet och hämta skrift Hämta ord från föräldrar

48 Multimodalt och flerspråkigt

49 Slutsatser Barnens intresse väcktes först när lärarna satte upp bokstavsormarna När man väl startat blev nyfikenheten stor och skrivandet kom snabbt i gång Barnen visste redan mycket om skriftspråk redan hos dem som bara var tre år Barnen visade stort intresse för andra skrivsystem och fascinerads av bokstävers olika utformning Det förekom mycket kamratlärande, många diskussioner i flerspråkighetshörnet Barnen blev väldigt glada när de kunde undervisa lärarna om sådant som bara de själva kände till Föräldrarna kände sig uppskattade och deltog välvilligt Eleverna var positivt inställda till skrivandet, hade fått en skjuts framåt i sin litteracitetutveckling

50 Vad heter den här delen av ett träd? Vad har trädet för nytta av den delen? Svara på två språk. Språk 1: Språk 2: Svara på två språk. Språk 1: Språk 2:

51 Framgångsrika förskoleprojekt (Cummins 2017) Kartlägga modersmålet Använda modersmålen i klassrummet Länka samman hem och klassrum Öppna klassrummet för världen utanför Ge barnen böcker och tidningar

52 Läsning (Cummins 2017) Förse barnen med böcker och tidningar Mycket högläsning Mycket samtal kring det lästa Besöka biblioteket Skaffa men också skapa flerspråkiga böcker och tidningar

53 Den interkulturella förskolan, som kommer ut hos Liber senare på sommaren B. Straszer Sagor, berättelser och musik på olika språk+ samtal Diskutera och rita sagofigurer från olika kulturer + samtala NO och SO: enskilda ord och begrepp från varandras språk + samtal Namn: personer, gator, orter och länder

54 Att skapa gemensamma affischer, olika bild- och språkmaterial som man visar i förskolans lokal, samt göra temautställningar där olika språk används, är andra sätt att synliggöra och uppmuntra användandet av de olika språkliga resurser som finns i en barngrupp.

55 Att skapa gemensamma affischer, olika bild- och språkmaterial som man visar i förskolans lokal, samt göra temautställningar där olika språk används, är andra sätt att synliggöra och uppmuntra användandet av de olika språkliga resurser som finns i en barngrupp.

56 Flerspråkiga postrar och affischer

57 När vårdnadshavarna och andra anhöriga involveras i barnens språkande på förskolan ökar inte bara barnens språkliga utbud, utan det bidrar till att pedagogernas inställning till barnens olika språkliga resurser förändras positivt och det samtidigt även bidrar till att familjens och barnens identitet bekräftas och förstärks.

58 Litteratur

59

60 Referenserna Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och Kultur- Garcia, Ofelia Bilingual education in the 21st century: a global perspective. New Jersey, USA: Wiley-Blackwell. Laursen, Helle Pia (red.), Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2013). Flera språk i förskolan. Teori och praktik Søndergaard Kristensen, Kitte & Møller Daugaard, Line (2012). Biliteracy i børnehaven: At arbejde med skrift på flere sprog i dagtilbud. Aarhus Kommune: VIA University College Att läsa om på nätet Flerspråkighet i fokus FÖRSKOLA! 2018

61 TACK FÖR ATT NI LYSSNADE Gudrun Svensson Linnéuniversitetet Institutionen för svenska språket

62 Appendix med FAQ

63 Tar det inte mycket tid? Vems tid? Det går fortare att koppla till förstaspråket än att lägga ner tid på förklaringar som eleven kanske ändå inte förstår En genomtänkt planering visar att transspråkande är tidsbesparande både i undervisningen och för eleverna Med tanke på minnesbehållning tar det tid om man inte eleverna lär sig utan måste lära in en gång till Man spar elevernas tid eftersom de kan ta till sig kunskaper på sitt starkaste språk samtidigt som de lär in svenska Eleverna får beredskap för sin kommande tid, alltså framtiden

64 Blir det inte kaos i klassrummet om språken släpps fria? Det är alltså en strategisk användning av språken det handlar om Inte att språken ska släppas lösa huller om buller i klassrummet och skapa kaos Strategisk princip nr 2 är viktig att tänka på Men det kan förstås bli en viss rörelse och visst liv i klassrummet när olika grupper arbetar utifrån olika språk Många olika språk som finns i luften i klassrummet men alla språk brukas i en målinriktad arbetsinsats

65 Hur kan man kontrollera om det blir rätt? Kommunikation viktigare än felfrihet Det är inte så viktigt att allt alltid blir exakt rätt Det är som vid många andra tillfällen i livet att saker och ting så småningom rättas till om det blir fel från början Föräldrar, modersmålslärare, studiehandledare kan vara till hjälp om man vill veta att det blivit rätt Så kan man också säga att de målinriktade samtalen på elevernas vardagsspråk lägger en grund för korrektare förståelse av ämnesspråket

66 Blir inte eleverna stressade av att inte förstå allt i klassrummet? Det beror på hur man lägger upp undervisningen Vissa saker görs ju parallellt på olika språk I andra fall kan elever informera varandra

67 Blir inte de svenska eleverna otåliga? Elever med svenska som förstaspråk kan bli otåliga och fördröjda i sin egen kunskapsutveckling om allt ska förklaras därför att alla elever inte förstår språket och läraren ideligen måste förklara Genom transspråkande har man en flexiblare lösning för alla Elever med svenska som förstaspråk ska förstås också delta i transspråkande i klassen

68 Hur jobbar elever transspråkande om de har svenska som modersmål? Det finns många olika lösningar för dem om man är flexibel Ofta finns det elever som är ensamma om sitt språk i klassen och då kan de arbeta i språköverskridande grupper Skolans främmande språk kan också användas vid transspråkande

69 Alla föräldrar tycker väl inte att det här är bra? Man måste vara lyhörd för om föräldrar protesterar Om det beror på att de inte förstått betydelsen för deras barns utveckling ska man upplysa dem om det Om de ändå insisterar och inte vill att deras barn ska delta i transspråkande på förstaspråket ska vi låta eleverna arbeta i andra grupper som är språköverskridande, kanske i en grupp där man arbetar transspråkande utifrån engelska. Vi vet inget om föräldrars motiv som exempelvis kan handla om att det som vi anser vara elevens förstaspråk kanske är ett språk som står för förtryck och övervåld Jag har inte varit med om det själv, men har hört att det finns föräldrar med svenska som förstaspråk som protestrar. Man kan diskutera med dem att det gynnar deras barn också (mindre tid för förklaringar för de nyanlända eleverna, kognitiv utveckling om man lär sig olika infallsvinklar på saker och ting i livet. Kunskaper som man i framtiden kan ha nytta av i ett multilingvistiskt samhälle osv)

70 Är förståelse i stunden transspråkande? När man talar om transspråkande menar man ofta strategiskt genomtänkt undervisning Å andra sidan kan man säga att om man låter eleverna få hjälp att förstå i stunden när de exempelvis kan förstå ett ords betydelse via tillfälligt anlitande av internetverktyg för att komma vidare i undervisningen, så är det också en sorts strategiskt tänkande Bäst hjälp har dock de flerspråkiga eleverna om man tänker efter och planerar strategiskt hur de ska få kontinuerlig hjälp av sitt starkaste språk.