Språkutvecklande arbetssätt och transspråkande. i ett förskoleperspektiv. Högskolan Halmstad. 26 februari 2019

Transkript

1

2 Språkutvecklande arbetssätt och transspråkande i ett förskoleperspektiv Högskolan Halmstad 26 februari 2019 Gudrun Svensson Gudrun.svensson@lnu.se Linnéuniversitetet Institutionen för svenska språket

3 Lite inför föreläsningen Ni behöver inte fotografera för ni får sedan denna föreläsning Om ni ändå vill fotografera, så tänk på att inte ta bilder på elevfoton och elevalster, för de är inte offentliga (borttagna från pdf-filen). På pdf-filen finns också FAQ (frequently asked questions) som jag inte tar upp i föreläsningen

4 Dagens upplägg (cirka) Föreläsning Fika (cirka) Föreläsning Workshop

5 Från andraspråkslärare till tvåspråkighetsprojekt i Rosengård i Malmö till flerspråkighetsprojekt med transspråkande i Växjö m fl platser Sweet City Den transspråkande staden Finns på Inläsningstjänst

6 Upplägg av föreläsningen 1. Vad sägs i Läroplanen och den nyskrivna kunskapsöversikten om undervisning i förskolan utifrån ett (fler)språkigt perspektiv? 2. Vilka språkliga resurser har flerspråkiga förskoleelever? 3. Vad innebär transspråkande? 4. Vad säger internationell forskning om flerspråkighet i förskolan? 5. Samarbete med hemmen 6. Praktiknära exempel

7 Vad sägs i Läroplanen och kunskapsöversikten om undervisning i förskolan utifrån ett (fler)språkigt perspektiv?

8 Vad säger bilderna? Undervisning i förskolan Läroplan för förskolan Lpfö 18

9 Förskolans kunskapssyn Kunskaper är varken något yttre eller inre, inne i människan och individen lär sig inte genom att ta in utan genom att interagera med en omgivning. Kunskap konstrueras i mötet mellan individen och omgivningen, och att kunskap varken är subjektiv eller objektiv den är både och. Kunskap utvecklas i en växelverkan där en händelse får mening genom de begrepp man förstår den med, samtidigt som begreppens mening utvecklas. I förskolor av hög kvalitet är det påtagligt att förskollärarna har en tydlig lärandedimension i sitt förhållningssätt till barnen Alla barns erfarenheter och upplevelser leder till någon form av lärande, men kanske inte alltid det som den vuxne avser. Innehåll som mer eller mindre formar sig själv kan ställas i relation till innehåll som förskollärare medvetet väljer att undervisa om för att ge barnen möjligheter att utveckla kunskaper inom specifika målområden, som tar form i kommunikation och interaktion mellan förskollärarna och barnen.

10 Vad säger bilderna om mångkulturalitet och flerspråkighet? Läroplan för förskolan Lpfö 18

11 Vad säger läroplanerna, skollag och kunskapsöversikten om mångkulturalitet och flerspråkighet? Modersmål som grund för svenska:. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Lärarens och de vuxnas betydelse och pedagogiska stöttning framhålls i studier särskilt vad gäller de flerspråkiga barns lek och lärande, där barnen har mindre kunskaper i majoritetsspråket (Björk-Willén, 2006; Kultti, 2012; Lunneblad, 2006, 2013). Kultti visade hur vuxenledda gruppaktiviteter stödjer barnens delaktighet i lek och lärande och villkor för språkutveckling om barnen får utrymme att delta. Leken och dess symboler, inklusive lekmaterialet i förskolan, uttrycker också majoritetskulturen till vilken barnen har olika relationer och avstånd.

12 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla (Lpfö18) Modersmål och identitet:. sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet

13 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla (Lpfö18) Det egna modersmålet i sitt eget värde: både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet, både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska

14 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla (Lpfö18) Globaliseringen: Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund

15 Flerspråkighet som resurs i förskola och skola - Skolverket.se Artiklar, didaktiska texter, animerad film, ljudreportage, samt reflektionsfrågor Praktiska exempel Användas i kollegialt lärande

16 Vilka språkliga resurser har flerspråkiga förskoleelever?

17 Migration och globalisering skapar behov av nya mönster i undervisningen

18 Elever i dagens svenska skola 1. Födda i Sverige med svenska som förstaspråk 2. Födda i Sverige med ett annat förstaspråk 3. Födda i annat land och går/gått i svensk förskola 4. Födda i annat land och ankommit ungefär vid skolstart 5. Födda i annat land och ankommit efter skolstart men inte gått i skola tidigare 6. Födda i annat land och ankommit efter skolstart med mer eller mindre långvarig skolgång i annat land Av dessa anses de som varit i Sverige mindre än 4 år som nyanlända

19 Ett exempel Påbörjad inlärning av svenska Ett spann på fem år mellan eleverna FÖRSKOLA Ålder Antal Utvecklat talspråk

20 Automatisering av det talade modersmålet Födda i Sverige med ett annat förstaspråk Födda i annat land och gått i svensk förskola FÖRSKOLA SKOLA Ålder Antal

21 Att få grepp om grammatiken och orden på förstaspråket Jag har vatt med morfar i parken å plockat kastanjer fast dom flesta hade kläckts. Den här lilla kastanjen har inte födits än så den har inte tittat fram.

22 Att automatisera språket Ljud: k+a+s+t+a+n+j+e+n Böjningar: kastanj+en Ord: kastanjen Fras: Den här lilla kastanjen Sats: Den här lilla kastanjen har inte födits än Mening: Den här lilla kastanjen har inte födits än så den har inte tittat fram Det egna språkets grammatik är automatiserat vi 3-4 års ålder

23 Flerspråkiga elever har också ett automatiserat talspråk Det är en resurs som de har med sig in i svenska förskolan och skolan Viktigt att tänka på som lärare och inte fokusera på att det är en brist att de inte kommit så långt i processen att utveckla svenska

24 MEN Elever som är födda i Sverige med ett annat förstaspråk Födda i annat land och går/ gått i svensk förskola kan ha god kommunikativ svenska men saknar i övrigt mycket av det djup och bredd i ordförrådet som förväntas av elever i skolan (Hyltenstam & Lindberg 2012) eftersom de kan ha haft ett begränsat inflöde. Förskolan kan lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver.

25 Förskolors förhållningssätt till flerspråkighet (Axelsson 2009) 1. Elevernas flerspråkighet ignoreras 2. Eleverans flerspråkighet erkänns 3. Elevernas flerspråkighet inkluderas som en resurs Grupp 3 är mest pedagogiskt effektiv eftersom den bygger vidare på barns flerspråkiga talang och integrerar språkmedvetenhet i förskolans vardag

26 Vad kallas eleverna? Benämningar styr tankevärlden. Invandrare (=de som kommit hit- ständigt invandrande?) Invandrade (=de som kommit hit och är här) Immigranter (de som rört sig hit) Migranter (= de som är i ständig rörelse) Elever med utländsk/invandrar bakgrund ( till skillnad från dem som har svensk bakgrund) Elever med migrationserfarenheter (Bunar 2015) Erfarenheter av egen och/eller föräldrars migration. Andraspråkselever (de som håller på att lära sig ett andraspråk = bristen) Flerspråkiga elever (de som kan flera språk = resursen)

27 Vad kallar vi elevernas ursprung och språk? Benämningar styr tankevärlden Hemland? Ursprungsland? Hemspråk? (SLÄPP det!!!). Gäller inte i läroplanerna sedan 1994 och skollagen 2009). Det är inte bara hemmets språk, det ska också vara skolans språk. Modersmål eller förstaspråk? Tala inte med eleverna om DITT språk, för då placerar vi eleverna i någon sorts vi och dom-situation. Vi vill ju att svenskan också ska vara deras språk också. Säg: ditt förstaspråk/modersmål. Fast många elever tycker ju att svenskan också är deras modersmål

28 Hur bestämmer man det där med vad som är modersmålet? Språkarv (språk som man föds in i) Språkfärdighet (störst skicklighet) Språkidentifikation (det språk man identifierar sig med) (Rampton 1995, Axelsson 2001)

29

30 Teorier och forskning om transspråkande

31 Andraspråksforskning från språkbadsteorier till flerspråkighet som resurs Nej, du får inte hjälpa henne med språket. Ditt eget språk kan du tala där utanför men absolut inte här inne Här inne talar vi bara svenska. Om vi bara hade två lärare i klassrummet som talade med varandra så skulle de höra ordentlig svenska och lära sig bättre hur man talar svenska MEN språkbad kan innebära att eleverna drunknar i språket och får inte tillfälle att hämta andan

32 En utveckling mot ett perspektiv som alltmer betonar flerspråkigheten 1. Från början andraspråksinlärning med ett mål som handlade om korrekt grammatik och uttal 2. Språkbad- direktmetoden. Kommunikativt fokus 3. Allt mer om förstaspråket som en viktig bakgrund för att lära sig nya språk 4. Transspråkande: förstaspråket som parallellitet för att lära nya språk, utveckling av båda språken.

33 Cummins (1976), en underliggande språkförmåga

34 Vi har inte varje språkförmåga i fack var för sig i huvudet utan det finns en underliggande förmåga för alla språk Cummins (2005) CUP, common underlying proficiency

35 Betydelsen av flerspråkigt perspektiv i förskola med utgångspunkt från CUP Hypotesen innebär konkret att när ett barn lär sig språk utvecklar det en implicit förmåga och omedveten kunskap om språk som de kan dra nytta av vid inlärning av ett nytt språk. Att alla inlärda språk står i ett ständigt beroende av varandra. I undervisningen innebär det att en djupare begreppslig och språklig förmåga på ett språk har starka samband med utvecklingen av litteracitet på ett annat språk. Denna gemensamma underliggande förmåga gör det möjligt att överföra begrepp, läs- och skrivfärdigheter och inlärningsstrategier från ett språk till ett annat

36 Transspråkande nytt paradigm inom undervisningen för flerspråkiga elever Från fokus på andraspråket till fokus på båda språken Alla språk är en källa till lärande Alla språk är kunskapsutvecklande Omfattande internationell forskning

37 Strategiska principer (García 2009) för tillämpning av transspråkande attityden till olika språk måste vara positiv och uppmuntrande allas språk måste ha lika värde och vara viktiga källor till kunskap. språken måste tillämpas i meningsfulla sammanhang och i uppgifter där fokus ligger på det språkliga, utan att sänka den kognitiva nivån det ska finnas en tydlig pedagogisk strategi som är varaktig och meningsfull

38 Transspråkandets infallsvinklar Elevens perspektiv: Förmågan att pendla mellan språk och använda språken som en repertoar för integrerat system Lärarens perspektiv: Användning av alla språk som resurser i undervisningen

39 Vad säger internationell forskning om förskolan i ett flerspråkighetsperspektiv

40 Förskolans betydelse för utveckling i skolan Högkvalitativa förskolor lägger grunden för senare framgång, särskilt tydligt för flerspråkiga elever och elever ur socioekonomiskt svaga grupper. Det finns en omfattande forskning som visar förskolans betydelse för senare framgång i skolan En investering i förskolan lönar sig flera gånger om i minskade samhällskostnader

41 Vad menas med högkvalitativ miljö? Personalens lyhördhet för barnen Aktiv vägledning för barnen i deras aktiviteter Personalen ställer öppna frågor Personalen deltar aktivt i barnens lekar Miljö som är rik på skrift (Wylli, Hodgen, Ferral & Thomsen 2006 )

42 Vad menas med högkvalitativa förskolor ur ett flerspråkighetsperspektiv? Skriftmättad miljö Inkluderande förhållningssätt till barnens språk Motverkar urholkning av barnens förstaspråk Språkgrupper där barnen tillsammans kan utveckla sina språk (Cummins 2017)

43 I kunskapsöversikten står det Särskiljande och begränsande miljöer (låg kvalitet), Barncentrerade förhandlingsmiljöer (god kvalitet) Utmanande lärarorienterade miljöer (hög kvalitet). Förskolor med hög inblandning av vuxna och liten.

44 Samarbete med hemmen

45 Mänsklighetens migrationen handlar över tid om en förändring från migration i överläge till en migration i underläge.

46 Migration Sett ur migrantens synvinkel: pull (därför att något drar) and push (därför att något kastar ut) Sett ur det mottagande landets synvinkel: turist (den önskade) och vagabond (den oönskade) Push och vagabond: oftast flyktingar. Har ofta tänkt att återvända vid flykttillfället, men gör det oftast inte

47 Många språkliga resor i en globaliserad värld

48 Flerspråkiga familjer i Sverige Lever i diasporan (διασπορά, diáspora, i förskingringen = kringspriddhet) Oftast här pga en push-situation Vagabonder i livet: geografisk resa, kulturell resa, klassresa språklig resa och bär ofta många språk i sin ryggsäck

49 Flerspråkiga elever och deras familjer : Rätten att ha tillhörighet i flera kulturer och sammanhang Ska leva i ett svenskt samhälle. Behöver svenskan men samtidigt införliva den egna bakgrunden som en positiv del av identiteten för att bli fullvärdiga medborgare i samhället genom att bli reflekterande människor som har ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt

50 Ackulturationsgrader enligt Locke (1992) 1. Den traditionella familjen (lever kvar i sina traditioner) 2. Den marginaliserade familjen (kommer aldrig in i det nya samhället) 3. Den assimilerade familjen (antar det nya samhället förhållningssätt och lämnar det gamla) 4. Den bi- eller flerkulturella familjen (lever med två kulturer samtidigt) 5. Den postnationella familjen (Lahdenperä 2018) 6. Men jag, Gudrun. vill hellre kalla det sistnämnda den transnationella familjen

51 Vertikala och horisontella dimensioner vid inlärning Skolans system med inlärning av kunskaper som bedöms Inlärning i miljöer på fritiden familjen, kompisar, lokala traditioner, granngemenskap, organisationer, dagligt umgänge, lokala traditioner, granngemenskap lokala traditioner, granngemenskap, organisationer och det dagliga umgänget mellan människor

52 I ett transspråkande arbetssätt sammanvävs elevernas vertikala och horisontella inlärningsmiljöer genom omfattande samarbete med vårdnadshavare

53 Transspråkande= användning av flerspråkiga resurser är ingen frälsningslära som ger omedelbar måluppfyllelse för flerspråkiga elever Men ger möjligheter till skolframgång för flerspråkiga elever genom att ta deras redan tillägnade resurser i anspråk har positiva effekter på flerspråkiga elevers identitets-, språk och kunskapsutveckling skapar möjlighet för vårdnadshavare att delta mer aktivt i sina barns skolgång

54 Nyanlända elever får stöd i det språk som är deras starkaste för att utveckla andraspråket Elever kan fortsätta kunskapsutveckling på sitt starkaste språk medan de lär in andraspråket Eleverna kan utveckla ett skolrelaterat förstaspråk och blir inte begränsade i vilka domäner de kan använda det ena eller det andra språket Ett interkulturellt förhållningssätt i klassrummet som skapar möjligheter till förståelse och samlevnad i ett mångfaldssamhälle

55 FIKA!

56 Praktiknära exempel

57 Språkutvecklande undervisningsverksamhet Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen Flera undersökningar visar vikten av att tidigt ge möjligheter till att utforska skriftspråket och tillägna sig förståelse för symboler och dess kommunikativa innebörder. I undervisning om skrift- och språklärande är det viktigt att ta avstamp barns erfarenheter och knyta an till barns livsvärld samtidigt som förskolläraren behöver utmana och utveckla barns förståelser för sin omvärld (Bruce, 2013)

58 Exempel på utveckling av flerspråkighet Lärare: Vad heter det här? [håller upp en apelsin]. [några händer kommer upp i luften men de flesta kan inte ordet på svenska] Elev: Apelsin. Lärare: Ja, apelsin. Kan alla säga apelsin tre gånger [alla upprepar ordet apelsin] Lärare: Är det någon som vet vad det här heter på ett annat språk? [många händer kommer upp i luften] Läraren: Men vad bra att så många vet. Nu låter vi apelsinen gå runt och så lyfter ni upp den och säger vad den heter på de språk ni kan. Apelsinen får gå runt först en gång och så en gång till när alla ska upprepa ordet tre gånger tillsammans -många skratt. Identitetsutveckling (alla språk har samma värde och är en källa till kunskap) Språk- och kunskapsutveckling Knytning till två språk Repetitionen är all inlärnings moder

59 Mer om samlingen Läraren Mina elever vill absolut att vi börjar varje dag med att räkna till tio på alla språk som eleverna kan. Vi gör det tillsammans. Det tar lite tid, men det får det göra. Det blir en fin fokus på samlingen och alla blir så glada när de sitter där med sina fingrar i luften och räknar och räknar Slöseri med tid? Förberedelse för livet i ett mångfaldssamhälle?

60 Att ta tillvara de små stunderna som ger möjlighet till flerspråkighet Amira fyller år Och då sjunger man på alla språk Sanna hilwa ya gemmil Sanna hilwa ya Amira, sanna hilwa ya gemmil Waa maalintii (somaliska) Danas nam je divan dan (bosniska) Cumpleaños feliz (spanska) Tavvallåd tavvallåd tavvallådet måbarack (persiska)

61 Sedan ritade alla eleverna bilder på födelsedagstårtor Och de som kunde skrev sina namn eller namnen på olika ingredienser på olika språk Och sen tog de hem bilderna till föräldrarna Ljus ضوء grädde كريم كعكة Tårta

62 En liten kort episod i verksamheten, men det behöver inte vara så stora åthävor för att visa ett positivt förhållningssätt till olika språk alla språk har lika värde läraren visar sin inställning genom sitt praktiska handlande, vilket skapar en grogrund för tolerans och förståelse inom gruppen Exemplen visar hur omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet i en situation där transspråkande dessutom förverkligar läroplanens skrivningar att elever med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att använda både svenska och modersmål.

63 Att utnyttja kamratlärande och det kunskapsutvecklande samtalet Att förändra spelandet och arbeta tvåspråkigt Arbeta med ord och fraser Uttryck Bildspråk Learning when doing

64 Transspråkande i följande exempel visar att det Skapar möjligheter till nyfikenhet och intresse hos flerspråkiga elever genom att ta deras redan tillägnade resurser i anspråk positiva effekter på flerspråkiga elevers identitetsutveckling skapar möjlighet för vårdnadshavare att delta mer aktivt i sina barns förskoleaktiviteter och agera som kunskapsresurser

65 Förskola

66 En läsande förskola

67 Om läsning Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text. En del barn kommer till skolan med 2000 timmars högläsning i bagaget och har som en följd därav ett större ordförråd än de elever som kommer med 50 timmars högläsning. Förskolans och skolans kompensatoriska uppgift

68 Vad innebär litteracitet? Kunna förstå och använda sig av språkliga uttryck (även bild, musik m.m.) på ett sätt som krävs i det omgivande samhället och som är av värde för individen. Det innefattar förutom läsförståelse och skrivkunnighet även förmågan att använda tal, bilder och symboler i direkt eller indirekt koppling till skrift. (Liberg och Säljö i Greppa språket 2012:64)

69 Första steget i den här förskolan: Kan man få veta vad eleverna kan om de stimuleras och vad gör familjerna? Utredning (Avtäckning) Bokstäver och tecken, introduktion i skrift-förståelse Steg 2 Engagera vårdnadshavare Steg 3. Resultat Språk och språkbruk i familjerna

70 Bokstavsormar i barnens ögonhöjd i rithörnan

71 Tecknen börjar avspegla sig i elevernas teckningar

72 Det finns många andra symboler och tecken än bokstäver Lägg märke till

73 Urskiljning är centralt för lärande, kan vara hur barn blir läsande och skrivande personer. Ofta fastnar man i bokstäver, som är antingen rätt eller fel. Men det är ännu viktigare att barn kan få möjlighet att urskilja och förstå dels hur en symbol kan se ut, dels vad symboler innebär på ett mer övergripande plan. Det finns symboler inom många fält som barn kan känna till, till exempel bilmärken, eko-märkning, eller superhjältar, som engagerar och är meningsfulla utifrån barnens erfarenhetsvärld. Dessa kan bidra till att barnen förstår hur symboler är generaliserande till sin karaktär..

74 Det finns många andra symboler och tecken än bokstäver att ta upp i dialog och diskussion Pratar ni med eleverna om sådana tecken? Vika tecken? I omvärlden? Som de själva gör?

75 Högläsning + teckna och skriv något från boken

76 Välja kort Tala om varför man valt just de korten Barnen valde bl.a. just de kort som hade tecken från det egna skriftspråket Vilka kort hör samman? det står något här väcker intresse hos alla att söka efter kort med skrift Att urskilja olika språk

77 Information av vårdnadshavare

78 Intervjuer Fantastisk ögonöppnare, skriver författarna Danska finns i alla hem växling mellan språk Alla vill att barnen ska behålla förstaspråket också Mycket högläsnings- och skrivaktiviteter i hemmen Familjer i diaspora- besök hos släktingr runt om i världen

79 Intervjuer visar tydliga transnationella identiteter Passerat geografiska gränser Ständiga överskridande över språkliga gränser Ständiga digitala geografiska gränsöverskridanden Släkt och vänner i hemlandet och i diásporan

80 Steg 2 Intervention Ut utanför klassrummet och samla skrift Användning i lekar Steg 2 Skriftspråket kommer stegvis in på dagordningen Steg 3. Resultat Tvåspråkighetshörnet för utforskning av skrift på flera språk

81 Ut utanför klassrummet och hämta skrift och lekar Att ordna lekar från platsen där man varit Barn leker det som de varit med om i realiteten eller fantasin

82 Ut utanför klassrummet och hämta skrift Hämta ord från föräldrar

83 Multimodalt och flerspråkigt

84 Slutsatser Barnens intresse väcktes först när lärarna satte upp bokstavsormarna När man väl startat blev nyfikenheten stor och skrivandet kom snabbt i gång Barnen visste redan mycket om skriftspråk redan hos dem som bara var tre år Barnen visade stort intresse för andra skrivsystem och fascinerads av bokstävers olika utformning Det förekom mycket kamratlärande, många diskussioner i flerspråkighetshörnet Barnen blev väldigt glada när de kunde undervisa lärarna om sådant som bara de själva kände till Föräldrarna kände sig uppskattade och deltog välvilligt Eleverna var positivt inställda till skrivandet, hade fått en skjuts framåt i sin litteracitetutveckling

85 Framgångsrika förskoleprojekt (Cummins 2017) Kartlägga modersmålet Använda modersmålen i klassrummet Länka samman hem och klassrum Öppna klassrummet för världen utanför Ge barnen böcker och tidningar

86 Samma vecka utredde vi även vilka språk vi talar i barngruppen och hur man säger saga på dessa språk; Svenska saga Engelska story Albanska përralla Vietnamesiska - truyện Arabiska hikaya Kurdiska - gotûbêj Serbiska bajka Bosniska bajka, priča Turkiska - masal Bulgariska - prikazka Romani - poveste

87 Språklig mångfald och interkulturalitet Blubb

88 Läsning (Cummins 2017) Förse barnen med böcker och tidningar Mycket högläsning Mycket samtal kring det lästa Besöka biblioteket Skaffa men också skapa flerspråkiga böcker och tidningar

89 Att skapa gemensamma affischer, olika bild- och språkmaterial som man visar i förskolans lokal, samt göra temautställningar där olika språk används, är andra sätt att synliggöra och uppmuntra användandet av de olika språkliga resurser som finns i en barngrupp.

90 Flerspråkiga postrar och affischer

91 När vårdnadshavarna och andra anhöriga involveras i barnens språkande på förskolan ökar inte bara barnens språkliga utbud, utan det bidrar till att pedagogernas inställning till barnens olika språkliga resurser förändras positivt och det samtidigt även bidrar till att familjens och barnens identitet bekräftas och förstärks.

92 Att lära sig berätta Något annat som bidrar till att barnen så småningom bli skriftspråkande är att de lär sig att uttrycka sig verbalt (berätta, förklara, argumentera), i text med penna och papper eller digitalt (Dahlgren, Gustafsson, Olsson & Mellgren, 2014). Lärandet innebär då att urskilja allt fler aspekter av skriftspråkandet, vilket bidrar till att barnet utvecklar djupare förståelse för vad det innebär att kommunicera i skrift, både som förmedlare och som tolkare av ett budskap

93 Genrekunskap- att bygga upp genuin kunskap inom ett område- bra för alla elever men alldeles särskilt bra för vissa 4. Skriv en egen text eller tillsammans 1. Bygga upp kunskap inom ämnesområdet 3. Skriva en gemensam text - modellera 2. Studera texter inom genren för att få förebilder

94 Att skapa en saga genrekunskap fyrfältaren Orientering Problem Lösning Avslut

95 Skapandet av scenografi för sagan Uppgiften gav barnen en möjlighet att öva på sin samarbetsförmåga samt gav dem chans att få arbeta/leka ihop med en ny kompis. Samspråkiga och språköverskridande grupper

96 Några deltagare i sagorna

97 Nu var det dags att presentera sagorna för hela barngruppen. Vi valde att framställa dem digitalt med hjälp av PowerPoint Eleverna fotograferade och satte ihop collage Vi hjälpte barnen att skriva Sedan framställde vi powerpointbilder och eleverna visade och berättade

98 Sjöjungfrun Eriel och kaninen Sotis bodde i ett stort slott. Landet hette Syrien. Trollet med den stora näsan bodde i skogen.

99 Prinsen Fönstret bodde i ett slott. Det elaka trollet med den vassa klubban, draken Osman och den magiska hunden Savo bodde i skogen. De bodde på planeten Jupiter. Det här f

100 Språk- och kunskapsutveckling genom metodisk tillämpning av genrekunskap Identitetsutvecklande alla språks lika värde och källa till kunskap Kreativt och fritt fantasifullt skapande Träning i att samarbeta inom och mellan språkgrupper Träning i att använda digitala redskap Träning i att tala inför andra

101 Skolan den allra viktigaste kanalen in i samhället Vikten av att arbeta transspråkande för att stärka elevers identitets-, språk- och kunskapsutveckling Vikten av att arbeta interkulturellt för att befrämja mångkulturell inkorporering (Trondman1916) Och motverka gränsbevarande praktiker (Sharif 2017)

102 I förskolan befinner undervisningen sig i skärningspunkten mellan samhällets krav, förskolans traditioner den pedagogiska verksamheten och förskole-personalens kompetens..

103 Litteratur

104

105 Läs gärna Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och Kultur- Laursen, Helle Pia (red.), Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2012). Greppa språket: Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket Skolverket (2018) Greppa flerspråkigheten. Stockholm: Skolverket Svensson, Gudrun (2016). Ord i alla ämnen: Flerspråkiga elever och det skolrelaterade språket. I: Ewa Berg Nestlog & Desirée Fristedt, Språk i alla ämnen för alla elever: Forskning och beprövad erfarenhet (53 73). Växjö: Linnaeus University Press. Kan beställas från Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska Søndergaard Kristensen, Kitte & Møller Daugaard, Line (2012). Biliteracy i børnehaven: At arbejde med skrift på flere sprog i dagtilbud. Aarhus Kommune: VIA University College

106 Referenser i och för föreläsningen Conteh, Jean & Meier, Gabriela (2014). Introduction. I: Jean Conteh & Gabriela Meier (red.), The multilingual turn in languages education: Opportunities and challenges (1 14). Bristol/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters. Cummins, Jim (1976). The influence of bilingualism on cognitive growth: A synthesis of research findings and explanatory hypothesis. Working papers on bilingualism. Ontario: Institute for Studies in Education. Cummins, Jim (2000). Language, power and pedagogy: Bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters. Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och Kultur Garcia, Ofelia Bilingual education in the 21st century: a global perspective. New Jersey, USA: Wiley-Blackwell. Dewey, John (1902). The child and the curriculum. Chicago: Chicago University Press. Gibbons, Pauline (2009). Lyft språket, lyft tänkandet: Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren Gorter, Durk & Conoz, Jasone (2015) Translanguaging and linguistic landscapes. Linguistic LandscapeVol. 1:1/2 (2015) pp Hornberger, Nancy H. (2004). The continua of biliteracy and the bilingual educator: Educational linguistics in practice. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 7 N, 2 & 3. Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Tillgänglig på internet: w.w.w. skolverket.se/publikationer?id=2575 Sharif Hassan (2017). Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt. Dokt.avh. Uppsala: Uppsala universitet. Svensson, Gudrun & Torpsten, Ann-Christin (2017). Transspråkande för förstärkt tvåspråkighet. I: Åsa Wedin (red.), Språklig mångfald i klassrummet (37 60). Stockholm: Lärarförlaget Trondman, Mats (2016). Mot ett förklarande narrativ om skolkultur för skolframgång. I: Anna Lund & Stefan Lund (red.), Skolframgång i det mångkulturella samhället ( ). Lund: Studentlitteratur Williams, Cen (1996) Secondary education: teaching in the bilingual situation. In C. Williams, G. Lewis and C. Baker (Eds). The language policy: Taking stock. Llangefni (Wales): CAI. Vygotskij, Lev (1934/1986). Thought and language. Cambridge: Harward University Press.

107 TACK FÖR ATT NI LYSSNADE Gudrun Svensson Linnéuniversitetet Institutionen för svenska språket

108 Workshop börja med ett av ämnen och arbeta så länge ni vill med det. Tid? 1) Diskussion om Lärplattor i förskolan? 1) Fördelar? 2) Nackdelar? 3) Hur hantera bäst? 4) Sammanfatta och diskutera alla tillsammans 2) Att arbeta med tecken och symboler från det omgivande samhället 1) Vad? 2) Hur genomföra? 3) Olika medier? 4) Sammanfatta och berätta för övriga

109 Appendix med FAQ

110 Tar det inte mycket tid? Vems tid? Det går fortare att koppla till förstaspråket än att lägga ner tid på förklaringar som eleven kanske ändå inte förstår En genomtänkt planering visar att transspråkande är tidsbesparande både i undervisningen och för eleverna Med tanke på minnesbehållning tar det tid om man inte eleverna lär sig utan måste lära in en gång till Man spar elevernas tid eftersom de kan ta till sig kunskaper på sitt starkaste språk samtidigt som de lär in svenska Eleverna får beredskap för sin kommande tid, alltså framtiden

111 Blir det inte kaos i klassrummet om språken släpps fria? Det är alltså en strategisk användning av språken det handlar om Inte att språken ska släppas lösa huller om buller i klassrummet och skapa kaos Strategisk princip nr 2 är viktig att tänka på Men det kan förstås bli en viss rörelse och visst liv i klassrummet när olika grupper arbetar utifrån olika språk Många olika språk som finns i luften i klassrummet men alla språk brukas i en målinriktad arbetsinsats

112 Hur kan man kontrollera om det blir rätt? Kommunikation viktigare än felfrihet Det är inte så viktigt att allt alltid blir exakt rätt Det är som vid många andra tillfällen i livet att saker och ting så småningom rättas till om det blir fel från början Föräldrar, modersmålslärare, studiehandledare kan vara till hjälp om man vill veta att det blivit rätt Så kan man också säga att de målinriktade samtalen på elevernas vardagsspråk lägger en grund för korrektare förståelse av ämnesspråket

113 Blir inte eleverna stressade av att inte förstå allt i klassrummet? Det beror på hur man lägger upp undervisningen Vissa saker görs ju parallellt på olika språk I andra fall kan elever informera varandra

114 Blir inte de svenska eleverna otåliga? Elever med svenska som förstaspråk kan bli otåliga och fördröjda i sin egen kunskapsutveckling om allt ska förklaras därför att alla elever inte förstår språket och läraren ideligen måste förklara Genom transspråkande har man en flexiblare lösning för alla Elever med svenska som förstaspråk ska förstås också delta i transspråkande i klassen

115 Hur jobbar elever transspråkande om de har svenska som modersmål? Det finns många olika lösningar för dem om man är flexibel Ofta finns det elever som är ensamma om sitt språk i klassen och då kan de arbeta i språköverskridande grupper Skolans främmande språk kan också användas vid transspråkande

116 Alla föräldrar tycker väl inte att det här är bra? Man måste vara lyhörd för om föräldrar protesterar Om det beror på att de inte förstått betydelsen för deras barns utveckling ska man upplysa dem om det Om de ändå insisterar och inte vill att deras barn ska delta i transspråkande på förstaspråket ska vi låta eleverna arbeta i andra grupper som är språköverskridande, kanske i en grupp där man arbetar transspråkande utifrån engelska. Vi vet inget om föräldrars motiv som exempelvis kan handla om att det som vi anser vara elevens förstaspråk kanske är ett språk som står för förtryck och övervåld Jag har inte varit med om det själv, men har hört att det finns föräldrar med svenska som förstaspråk som protestrar. Man kan diskutera med dem att det gynnar deras barn också (mindre tid för förklaringar för de nyanlända eleverna, kognitiv utveckling om man lär sig olika infallsvinklar på saker och ting i livet. Kunskaper som man i framtiden kan ha nytta av i ett multilingvistiskt samhälle osv)

117 Är förståelse i stunden transspråkande? När man talar om transspråkande menar man ofta strategiskt genomtänkt undervisning Å andra sidan kan man säga att om man låter eleverna få hjälp att förstå i stunden när de exempelvis kan förstå ett ords betydelse via tillfälligt anlitande av internetverktyg för att komma vidare i undervisningen, så är det också en sorts strategiskt tänkande Bäst hjälp har dock de flerspråkiga eleverna om man tänker efter och planerar strategiskt hur de ska få kontinuerlig hjälp av sitt starkaste språk.

118 Tack för visat intresse