Bygget En annan del av gården Karin Tolf Nina Dahlberg

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Bygget En annan del av gården Karin Tolf Nina Dahlberg Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

2 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Frågeställning 3 2. Processen Aktioner Be föräldrar om hjälp Husbygge Verktyg 6 3. Resultat 7 4. Analys 7 5. Reflektion 9 Referenser 11 Bilagor 12 2

3 1. Förutsättningar Förskolan är en 1,5 avdelnings förskola i ett mindre samhälle. Barnen är i åldrarna 1-5 år. Under vårterminen 2009 var 30 barn inskrivna och under höstterminen 2009 är det 26. Under vårterminen fanns det 7 st 5-åringar och 8 st 4-åringar. Under hösten minskade antalet 5-åringar till 4. Vi har som styrdokument förutom Lpfö 98 även kommunens skolplan och som verktyg en lokal Arbetsplan (se bilaga II), där vi ställer upp mål för, och utvärderar verksamheten. Förskolans gård är platt och det finns inte några större träd, endast buskar och ett par små träd på tillväxt. De fasta lekredskap som finns är: en lastbil av trä där man kan klättra och flera barn kan leka på flaket eller sitta och köra i styrhytten, en båt av trä där flera barn kan klättra och stå på däcket, en gunga med sälar för flera barn (sitter fast i marken med en grov fjäder), ett litet lekhus av trä, 2 sandlådor och ett inhägnat område med en gungställning för 3 gungor. Våren -08 bestämde vi att inte sätta upp gungorna som varit nedtagna under vintern. Vi hade märkt att det ofta var samma barn som valde att gunga och de satt ofta på gungan under så gott som hela utevistelsen och rörde alltså inte på sig särskilt mycket. Det finns gungor i en lekpark mittemot förskolan, dit man kan gå ibland och gunga. Under våren -08 byttes förskolans staket ut och vi behöll de gamla staketsektionerna. De förvarades intill uteförrådet. Barn och personal hjälptes åt att ta bort spikarna ur brädorna och dessa samlades i gunginhägnaden tillsammans med ett par EU-pallar. Därmed fanns nu en bygglekplats, kallad Bygget. Bygget blev en populär lekplats för de större barnen, 4 och 5 år. I synnerhet ett par av pojkarna har lekt och byggt mycket. 1.1 Frågeställning Under våren -09 tyckte vi att byggleken stagnerat, inte så många lekte i Bygget och det såg rätt grått och trist ut där. Vi kände också att hela gården skulle behöva ett lyft, något nytt och roligt som stimulerar till lek, upptäckter och rörelse. I samband med att vi började kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning kom vi att diskutera hur vi skulle kunna göra gården och Bygget roligare och mer attraktiv. Vi gick ut stort och ville mycket, bl a försöka få in matematik i uteleken. Efter diskussioner i hela arbetslaget gjordes en tankekarta efter frågeställningen Hur kan vi arbeta med matematik i uteleken på gården? där många ideer kom fram. Efter ytterligare diskussioner och reflekterande insåg vi att vi valt ett för stort område. Vi enades om att fokusera på Bygget och efter ett tag släppte vi även matematikvinklingen. Under den här perioden fick vi också höra att vår förskola eventuellt ska läggas ner, och det beskedet hjälpte väl till att lägga sordin på de högtflygande planerna. Under en studiedag med hela arbetslaget i början av höstterminen 2009 gjordes en ny tankekarta efter frågeställningen Hur kan vi utveckla utebyggleken?. Som stöd för våra teorier och idéer har vi följande: Barn, elever och studerande ska erbjudas en sund och stimulerande miljö med en helhetssyn på lärande och utveckling. Hållbar utveckling och hälsofrämjande aktiviteter ska prägla verksamheten. Utomhuspedagogik ska prägla verksamheten och lek ska vara ett aktivt redskap i lärprocessen Kinda kommun, Skolplan, s.6-7. (2005) 3

4 Under rubriken 2.2 Utveckling och lärande i Lpfö 98 kan man läsa att: Förskolan skall sträva efter att varje barn - utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker - utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Skolverkets allmänna råd; Kvalitet i förskolan (2005) säger bl. a. att om barnens lek ska kunna utvecklas måste vissa villkor uppfyllas. Det måste finnas gott om tid och tillräckligt med utrymme, dvs. stimulerande miljöer både inne och ute och möjlighet till sammanhållen lek. Vi vuxna måste också engagera oss och ge barnen kunskaper och upplevelser som stimulerar till lek. Även inspirerande material och rekvisita måste finnas för att utmana barnens tänkande. Vi har även parallellt med aktionsforskningsprojektet som ett av målen i vår lokala Arbetsplan att utveckla uteleken, vilket bl.a. resulterat i att vi fått en lekstuga och en litet lekhus med rutschkana. 4

5 2. Processen 2.1 Aktioner Vår huvudaktion var Att utveckla utebyggleken. Vi ville se om vi kunde få fart på utebyggleken dels genom att skaffa mer byggmaterial, dels genom att bygga något tillsammans med barnen. Det enda vi hade i Bygget var ca. 40 staketbrädor, ett par EU-pallar, några plastkoner och lite rörbitar. Vi behövde mer material Be föräldrar om hjälp Under en arbetsplatsträff hade vi en diskussion med övriga i arbetslaget om hur vi skulle få till mer byggmaterial. Det finns ju inga pengar att köpa något för och vi hade inte själva särskilt mycket hemma att bidra med. Vi bestämde oss för att be föräldrarna om hjälp, och skrev ett anslag som sattes på ytterdörren till förskolan. Detta skedde under september. Inte många föräldrar nappade på detta men vi fick in en hel del saker ändå. I synnerhet en familj bidrog med mycket: bitar av takplast, en fönsterram, en EU-pall, ett badkar (!), några hyllgavlar, ett bord, plaströr mm. En familj kom med lite verktyg, hammare, tång mm. Några i personalen tog med bl.a. en diskbänk med kran, skivor av formplyfa, diverse plankor, EU-pallar mm Husbygge Under intervjuerna (se bilaga I) kom det fram som en röd tråd att barnen ville bygga hus/koja i Bygget. Under ett husbyggemöte diskuterade vi med de flesta av 4- och 5-åringarna om husbygge, material och placering av huset. Det bestämdes då att huset skulle byggas i ett hörn av Bygget. Det tillgängliga materialet fick bestämma hur huset skulle se ut, vi hade alltså ingen färdig tanke om hur det skulle byggas. Barnens kreativitet och leklust frodas om det inte är förutbestämt vad som ska lekas på platsen, utan att deras fantasi kan få fritt spelrum. Ljungdahl & Stamming (2007). Onsdagen den 14e oktober byggde vi tillsammans med en och flicka och en pojke, båda 4 år, ett hus i Bygget. Två 4-åriga flickor var med lite grand. Ljungdahl & Stamming (2007) refererar till Mårtensson & Kylin som menar att barn oftast föredrar de kojor de får färdigställa på egen hand utifrån vad platsen och vegetationen ger för förutsättningar. Vår tanke var att genom att vi tillsammans med barnen byggde ett hus / en koja, visade dels att det går att bygga en rejäl koja med det udda materialet, dels hur man kan gå tillväga, att inspirera och entusiasmera och locka fram kreativitet och fantasi. Vi började med att bära in ett fotbollsmål som stått på gården. Det ställdes rakt ut från staketet så ett rum bildades med stängslet som en vägg, staketet som en och målet som en. I förrådet hade vi en stor grön presenning som vi vek dubbel, la över målet och fäste högst upp i stängslet med röda band (mattrasor). Vi fäste också målet i staketet med röda band. För att diskbänken skulle komma upp från marken gick vi och inspekterade några stubbar - en stock sågad i ca 0,5m höjd- som vi hade på gården sen förut. Vi ställde dem i en rad och barnen fick se ut vilka som var lika höga, så det inte skulle bli snett. Vi rullade stubbarna in i Bygget och placerade dem utmed stängslet. Sedan kånkade vi in diskbänken och placerade den på stubbarna. Det finns en vass kant på diskbänken som vi fäste en bräda framför med band. Till slut satte vi en EU-pall mot målets utstickande gavel och fäste den med band. Den blev en halvvägg mot ingången. Nu var stommen till huset färdig. Vi sa till barnen att de fick bygga hur dom ville med övrigt löst material i Bygget, förändra huset med lösa delar men inte ta delar ur stommen vi byggt, eller riva huset. Detta var mest av säkerhetsskäl. Ca en vecka senare kom badkaret till. Det placerades inne i huset mot staketet. 5

6 2.2 Verktyg Vi valde att göra två intervjuer (se bilaga I) med barnen, 4 och 5 år gamla. En intervju före och en efter aktionen. Björndal (2002) skriver om intervjuer som ett komplement till observationer, att man i intervjuer kan upptäcka saker man annars lätt kunnat missa. Vidare säger Björndal (2002) att det finns nackdelar med intervjuer, att det tar mycket tid att förbereda, genomföra och bearbeta. Vi valde därför att bara ha 4 frågor. Vi ville först höra barnens tankar och åsikter om Bygget, vad de skulle vilja att det fanns, vad de ville bygga om de fick välja. Efter aktionen ville vi höra om barnen tyckte att det blivit roligare i Bygget eller inte. Efter att ha ställt frågorna i intervju 1 såg vi en röd tråd bland svaren. Majoriteten ville bygga ett hus eller en koja. Något som slog oss var att, trots att en flicka är med de andra barnen och leker, svarade hon att hon aldrig är i Bygget och leker. Detta var förvånande och något vi inte uppmärksammat. När vi enligt den röda tråden kommit fram till att husbygge var det mest intressanta, samlade vi barnen i Bygget till ett husbyggemöte där de fick komma till tals och berätta hur man bygger hus, vad man behöver, var vårt hus skulle stå etc. Vi har även dokumenterat genom fotografering och observerat. Enligt Björndal (2002) är det bra att innan man observerar bestämmer sig för om man ska försöka se allt eller delar av aktiviteten. Därför har vi fokuserat på 4- och 5-åringarna i Bygget. Efter intervju 1 och aktionerna har vi observerat barnens bygglek. Vi ville se om byggleken kommit igång mer och om / hur den utvecklas. Till en början såg vi att det var samma barn som lekte i Bygget som förut. Efterhand har det kommit till nya barn, men man kan se att speciellt 2 pojkar, år styr och ställer i de större barnens lek. De små barnen har börjat hitta in till Bygget och lagar mat som de bjuder oss vuxna på. Vi gjorde intervju 2 ca. 6 veckor efter aktion husbygge. Där ville vi få svar på om barnen tyckte det blivit roligare i Bygget eller inte och om de tycker att de leker mer där efter aktionen. 6

7 3. Resultat Vår frågeställning var: Hur kan vi utveckla utebyggleken?. Svaret på den frågan är * att vi genom vår första aktion fick en hel del material, såsom EU-pallar, rör, fönsterramar, hyllgavlar, badkar, diskbänk, brädor, skivor av formplyfa, bord, takplast. * att det nya materialet inspirerade barnen till att bygga och konstruera mer än tidigare. * att aktionen med ett husbygge tillsammans med barnen gjorde att aktiviteten i Bygget ökade betydligt. 4. Analys Efter att ha utfört intervjuer, observationer och själva aktionerna kan vi konstatera att byggleken ökade under en period av några veckor, för att sedan avta och få andra skepnader. Första tiden efter huvudaktionen (husbygget) var leken väldigt intensiv, med flera barn som lekte i huset. Vi såg även att de minsta barnen fick ett ökat intresse och lekte i huset mer än innan. De lagade ofta mat och dryck som de kom och bjöd oss i personalen på, det var kaffe, glass, paj och kaka. Vi tror att det ökade intresset även berodde på att det hände något nytt och kul i Bygget och att det tillkom nytt material som inspirerade barnen. Skrymslen, buskage och kojor är exempel på sådana ställen som barn väljer att dra sig undan till i sina lekar, skriver Ljungdahl & Stamming (2007) Under novemberlovet var nästan alla stora barn lediga, varför deras lek i Bygget avstannade nästan helt. Det var under den tiden de minsta barnen passade på att vara i Bygget utan att bli störda av de större. Att leken har svängt så mycket på sista tiden har nog bl. a. att göra med att på förmiddagarna har de största barnen grupptillfällen och på eftermiddagarna går vi inte ut så mycket som förut eftersom det blir mörkt så tidigt nu. Troligtvis har nyhetens behag också klingat av. Flera av barnen utvecklade leken i Bygget och byggde nytt vid sidan av huset. När vi frågade vad de byggde fick vi t.ex. svaret att de byggde Bagarboden, ett konditori i samhället. Dagen efter frågade vi om de bakade mycket goda kakor och bullar, men då var det inte längre något konditori utan ett fängelse! Det har även byggts veranda, altan, trädgård, toalett ( en rörbit sticks ner i sanden, en liten bräda läggs över som lock annars luktar det ju bläää! ), avloppssystem, racerbil, racerbåt mm. I intervju 1 frågade vi barnen om de brukade leka i Bygget. Nästan alla pojkar svarade att de brukade leka där. I intervju 2 frågade vi barnen om de tyckte att de lekte mer i Bygget efter aktionen (husbygget). Pojkarnas svar visade att de ansåg sig vara mindre i Bygget än tidigare. Ett intressant svar eftersom vi i observationerna sett att de är där mer. Pojkarna verkar uppleva att de är mindre i Bygget än tidigare. Kanske beror det på att tillfällena till lek i Bygget minskat sedan det blivit höst och mörkt. De flesta stora pojkarna är dessutom borta på 5-årsgrupp på förmiddagarna. Vi har dock sett att pojkarnas lek i Bygget är mer intensiv på morgnarna innan 5-årsgruppen, som börjar kl.9. På frågan om det är roligare i Bygget efter aktionen svarar flera pojkar att det inte är roligare. Pojkarna anser bl.a. att husbygget tagit för mycket material, som de hellre velat ha att bygga själva med, och att småbarnen kommer in och förstör det de byggt. Det finns också en önskan om mer brädor. 7

8 När det gäller flickorna fick vi varierande svar på frågan i intervju 1, om de brukade leka mycket i Bygget: ja, nej och ibland. I intervju 2 svarade flickorna att de var mer i Bygget än före aktionen. Vi tycker, i observationerna, att det inte är någon större skillnad. De flesta flickorna svarar att de tycker att det blivit roligare i Bygget. Två flickor svarar att killarna har byggt åt oss. Vi tolkar det som att flickorna leker med det som pojkarna byggt. I observationerna såg vi att flickorna mest leker rollekar i Bygget, men att de inte bygger så mycket. Pojkarna lekte också rollekar i början när husbygget var nytt, men har mer och mer koncentrerat sig på byggandet. Pojkarna leker också nu, men leken växer fram parallellt med byggandet och hör ofta ihop med det som byggs. Genom att lätt kunna förvandla och förflytta materialet utvecklar barnen nya lekar som ofta över går från konstruktionslek till rollek, menar Trageton som Larsson & Milton (2007) refererar till. Flickornas lek i Bygget utvecklas oftast efter det som redan är byggt (oftast av pojkarna) och det är sällan de bygger till något eller förändrar något. Detta gäller flickor 4 och 5 år. Vad vi sett den senaste tiden har de 3-åriga flickorna (5 st.) börjat söka sig till Bygget och de bygger ofta mer än de äldre flickorna. När vi nu analyserar resultatet av aktionen behandlar vi flickor och pojkar för sig. Detta var inte tanken från början. Vad vi från början ville veta var om vi kunde utveckla leken och aktiviteten i Bygget för alla barn, med fokus på 4- och 5-åringar. Det har dock visat sig att leken, aktiviteten och byggandet skiljer sig en hel del mellan flickorna resp. pojkarna. Vi har tolkat observationerna och flickornas svar i intervju 2 som så att flickorna leker med det som redan står färdigt i Bygget, det som pojkarna har byggt. Pojkarna har dock, vad vi sett, inte byggt något åt flickorna, utan flickorna leker med pojkarnas färdigställda bygge när de inte är där. Vi får en känsla av att flickorna tycker att Bygget är pojkarnas område och att de leker där på pojkarnas villkor. Pojkarnas lek och bygge är mer självgående i Bygget, medan vi funderat på om vi kunnat göra mer för att inspirera flickorna att bygga och konstruera. Vi kunde t.ex. samlat flickorna och tillsammans med dem byggt något vid sidan av huset. Efter att ha observerat flickan som i intervju 1 svarade att hon aldrig var i Bygget, trots att hennes kamrater sa att de var det, har vi sett att hon går in och ut ur leken både inomhus och utomhus. Hon sätter sig en stund på en soffa/bänk och verkar vara nöjd med det. Hon kommer aldrig till oss personal och klagar över det. För det mesta är hon med i leken, men hon har långa dagar vilket säkert gör sitt till att hon vandrar mellan lek och vila. Hon är en populär flicka som är efterfrågad av kamraterna så vi oroar oss inte över henne. Det är fullt förståeligt att man ibland blir trött och behöver vila. Sammanfattningsvis ser vi att efter aktionen har barnens aktivitet ökat i Bygget. Det blev ett lyft med det nya materialet och vårt husbygge satte fart på leken i Bygget / huset. I synnerhet pojkarna har utvecklat sitt byggande, och gör alltmer avancerade byggprojekt som ingår i deras lek. Flickorna leker också i Bygget men har inte lockats att bygga i lika stor utsträckning som pojkarna, utan anpassar sin lek efter hur det är i Bygget för stunden. Under höstterminens senare del har dock all aktivitet i Bygget minskat. Det blir kallare och mörkare hela tiden nu och vi är inte ute lika mycket som när vi först började med det här projektet. Vi tror och hoppas dock att byggandet sätter fart framåt våren igen. Efter nyår kommer vi att riva huset eftersom leken i detta också avtagit. Då blir allt material i Bygget tillgängligt för bygge, konstruktion och lek. 8

9 5. Reflektion När vi ser tillbaka på vårt projekt med Bygget frågar vi oss: Vad har detta gett barnen och vår verksamhet? En del kanske skulle svara att vi har dragit dit en massa skräp men vi tycker att vi bidragit till att utveckla barnens kunnande och kreativitet. Hur vet vi det? Jo, innan vi startade aktionsforskningsprojektet var byggleken mer begränsad. Barnen lutade brädor mot staketet, därmed var kojan klar och leken kunde börja. Nu däremot ser vi mer avancerade byggen, där barnen först diskuterar sig fram till olika lösningar. Byggandet stannar inte, utan utvecklas på olika sätt, och stimulerar barnens förmåga till kreativitet och problemlösning. T.ex. byggs särskilda fönster och dörrar, altaner, toaletter, avloppssystem mm. Att barnen får möjlighet att utveckla sitt tänkande, sina kunskaper och sin fantasi tycker vi leder till en högre kvalitet i verksamheten. Ljungdahl & Stamming (2007) refererar till Grahn som säger att jämfört med planlagd miljö så erbjuder naturmiljön en annan livfullhet och ofärdigheten utmanar barnen till att själva bli kreativa. Naturmiljön och det ofärdiga i det här fallet får anses vara det byggmaterial vi samlat in. Om vi ser till hur processen framskridit kan nämnas att det tog ett tag för oss att komma fram till rätt frågeställning. En insikt vi fått är att inte gapa över för mycket. Karin Rönnerman sa i sin föreläsning Verktyg i aktionsforskning : Think big, act small! Det har vi tagit till oss. Aktionerna fungerade ungefär som vi tänkt oss. Vi hade nog hoppats på att få in mer byggmaterial såsom brädor mm. En del av tjusningen i ett sådant här projekt är dock att man använder vad som finns att tillgå, att inte använda något färdigt. Larsson & Milton (2007) refererar till Trageton som anser att material som är lättföränderligt gynnar barns skapande, kreativitet och fantasi. Genom intervjuerna fick vi, förutom svar på våra frågor, reda på andra saker som vi inte lagt märke till, t.ex. flickan som sa att hon aldrig var i Bygget trots att hon är med i leken med de andra barnen. Detta uppmärksammade vi nog just p.g.a. verktygen i aktionsforskningen. I observationerna lade vi märke till hur barnen byggde och lekte men även hierarkin bland i synnerhet pojkarna tydliggjordes, och vi såg hur den ändrades allt eftersom. Intressant är också att se hur pojkarnas och flickornas lek skiljer sig åt i Bygget. Pojkarna går in med liv och lust och konstruerar, diskuterar sig fram till hur det ska vara. Flickorna ser sig omkring, använder det redan byggda och låter leken (rollekar) utgå därifrån. Genom att använda dessa verktyg har vi bl.a. blivit mer medvetna om det sociala samspelet bland barnen, på ett djupare plan. Att allt inte alltid är vad det ser ut att vara. Vi tycker att vi fått ett annat sätt att se på barngruppen och verksamheten. Vi hoppas att vi ska kunna ha med oss detta fördjupade synsätt även i fortsättningen och inspirera våra kolleger också. En bieffekt av intervjuerna är att vi med dessa även kommit en bit längre i arbetet med att öka barnens inflytande i verksamheten. Vad vi inte räknat med i våras var dels att tre 5-åringar slutade under sommaren, dels att de femåringar som är kvar går iväg på 5-årsgrupp 4 förmiddagar i veckan. Flera av 5-åringarna är också lediga på eftermiddagarna. Därmed har vi haft färre stora barn att utgå ifrån under processen. Hösten med alltmer kyla och mörker gjorde att vi inte var ute lika mycket som under våren, när vi hittade på projektet. Sammantaget innebar detta att vi inte kunde göra så många observationer som vi tänkt från början. Att arbeta med aktionsforskningsprojektet har varit spännande och roligt. Vi har haft många intressanta och givande diskussioner om aktionsforskning, pedagogik och lärande och om vår barngrupp och verksamhet. Man kan säga att vi lärt känna inte bara varandra mer utan också oss själva. Det har gett oss en fördjupad syn på vår egen roll i arbetet med barnen, en medvetenhet om att kunna titta på olika sätt, från olika håll, på det som händer i verksamheten. Mycket av dessa tankar bekräftas i utvärderingen Att växa som pedagog (Rönnerman, 2000). en ökad 9

10 medvetenhet om yrkesrollen, respekt för barnets kunskaper, kunskaper om förändringsarbete och dokumentation. (Rönnerman, 2000, s. 68) När vi sedan ser till vår egen roll som pedagoger kan vi konstatera att vi kunde gjort mer när det gäller flickorna och deras lek i Bygget. Hade vi varit mer aktiva och närvarande i Bygget hade kanske flickorna blivit mer inspirerade att bygga och konstruera. Vi tror att vi som pedagoger är viktiga för att locka barnen att utforska och prova på saker som de annars inte fått upp ögonen för. Aktionsforskningen har gett oss verktyg att arbeta mer fokuserat med olika projekt i verksamheten och vi tycker att vi har fått mer kött på benen i arbetet med vår lokala Arbetsplan, (se bilaga II) hur den kan användas på bästa sätt. Den ligger ju inte så långt ifrån aktionsforskningen i sitt upplägg. Rönnerman (2000) skriver om aktionsforskning som en spiral där begreppen planera agera observera reflektera ingår. Genom denna process upptäcks nya förhållanden och ytterligare frågor ställs som i sin tur genererar nya aktioner, observationer och reflektioner. Med utgångspunkt från vår aktion och analysen av denna, har vi diskuterat kring några frågor som vi vill arbeta mer med i hela arbetslaget. Hur kan vi inspirera flickorna till bygg- och konstruktionslek? Är det viktigt att göra det, eller ska vi låta flickorna leka och göra vad de vill? Vad gör flickorna över huvud taget på gården? Vad gör de mindre barnen i Bygget? Kan vi tillföra något mer som inspirerar och stimulerar alla barn till lek och byggande? Hur kan vi arbeta för att öka barnens inflytande i verksamheten? Är intervjuer en bra metod för det? 10

11 Referenser Björndal, Cato R. P. (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. Kinda Kommun (2005). Skolplan Larsson, Christina & Milton, Susanne (2007). Jag vill ha en kulle att hoppa från. En studie om två förskolors utemiljö sett ur ett barnperspektiv. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation Ljungdahl, Ann-Charlott & Stamming, Birgitta (2007). Utemiljöns betydelse för lek och lärande. En studie kring pedagogers tankar om förskolans utemiljö. Växjö: Institutionen för pedagogik Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. Utvärdering av ett aktionsforskningsprojekt i förskolan. Göteborg: Institutionen för pedagogik Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. Stockholm: Fritzes Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes 11

12 Intervjuer Bilaga I Intervju 1 1 Brukar du leka i Bygget? 2 Vad är roligt i Bygget? 3 Vad skulle du vilja göra i Bygget? 4 Vad skulle du vilja att det fanns i Bygget? Intervju 2 1 Tycker du att det har blivit roligare i Bygget efter att vi byggde huset? 2 Varför är det roligare? Resp. Varför är det inte roligare? (Beroende på svaret på fråga 1.) 3 Tycker du att du leker mer i Bygget nu efter att huset byggdes? 4 Skulle du vilja att det fanns något annat i Bygget, som inte finns där nu? 12

13 Lokal arbetsplan för förskolan Bilaga II Datum: Område: Läroplansmål: Förskolans mål: Bakgrund till valt mål: Målet är uppnått när: 13

14 Metoder/arbetssätt för att nå målet: När ska vi utvärdera och vem ansvarar: Varför och för vem ska vi utvärdera: Hur ska vi utvärdera: Inför kvalitetsredovisning: Beskrivande analys av hur utvärderingen gått och ev. förslag på förbättringsåtgärder 14

15 15