Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus?"

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Kvalitetsarbete genom aktionsforskning Marie Gruvaeus och Pernilla Lindsmyr Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

2 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Förutsättningar Förbättringsområde 4 Frågeställning 4 Syfte 4 2. Processen Aktioner 4 3. Analys Lilla gården Stora gården 6 4. Resultat 7 5. Reflektion Reflektion över vad som skett i verksamheten Reflektion över vårt eget lärande 8 Litteratur 9 Bilaga Bilaga 1 10 Bilaga 2 11 Bilaga

3 Inledning Att vi mår bra av att vistas utomhus finns väl knappast någon som bestrider i dag. Ute på våra förskolor tänker vi mycket på utemiljön. Vi vill att den ska vara spännande med oändliga möjligheter att upptäcka omvärlden med alla våra sinnen. En utemiljö där leken får plats, leken som är så viktig för barns utveckling och lärande. I denna utredande uppsats på ämnet aktionsforskning vill vi utveckla vår utemiljö. Vårt mål på förskolan är att vår inom- och utomhusmiljö ska vara stimulerande och utmanande för barnen. 1. Förutsättningar Förskolan vi arbetar på är relativt nystartad, den öppnades för ca 1 år sedan. Det var tre fristående förskolor som slogs ihop till en förskola. Den ligger i ett hyreshusområde och är belägen på bottenplanet av ett hyreshus. Efter att ha varit syskongrupper är vi i dagsläget två stycken 1-3 års avdelningar och en 4-5 års avdelning. Avdelningarna har tillgång till olika utegårdar som ligger angränsade till varandra. Vi har börjat med att utveckla barnens inom- och utomhusmiljö. Från nystarten har vi mest fokuserat oss på inomhusmiljön. Vi har även en plan med idéer på vår utomhusmiljö och nu kände vi att det var dags att fortsätta utveckla barnens lek utomhus. Våra gårdar ser ganska så trista ut och med för få utmaningar. Men hur kan vi gå vidare? Vi som arbetar på förskolor har uppdrag och mål. Vårt område har en lokal arbetsplan som bland annat säger att vi som vuxna måste erbjuda en stimulerande miljö som inspirerar till lek och lärande. Vi som pedagoger har i uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande. Under utveckling och lärande i Lpfö-98 (s.12) säger den att den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Vår förskola har som mål att inom- och utomhusmiljön för barnen ska vara stimulerande och utmanande för barnen. Vi har många idéer på vad som skulle kunna förändras så att miljön skulle kunna bli mer utmanande för barnen. I och med att vi inte arbetar på samma avdelning, Marie på 1-3 års avdelning och Pernilla på 4-5 års avdelning, använder vi oss inte av samma utegårdar i vår aktionsforskning. Därför kommer våra aktioner att bli olika men vi har samma frågeställning. Gården för 1-3 åringarna kallar vi för lilla gården och 4-5 åringarnas gård kallar vi för stora gården. Lilla gården används av båda småbarnsavdelningarna. Den är en liten platt gård som består av en sandlåda, liten gräsplätt med två träd och största delen är asfalterad. När vi är ute och leker på gården känns den liten och har för få utmaningar. Vi försöker dela upp oss så att det inte blir så många barn samtidigt på lilla gården. Då vi utnyttjar förskolans gemensamma gård och närbelägen skog. Stora gården är en kuperad gård som består av ett förråd, några mindre buskage, en sandlåda och en rutschkana. Från början bestod den även av en hel del gräsyta men efter diverse grävarbeten som inte vi rår på så har en stor del förvandlats till jord. Det har fått till följd att vi har en väldigt intetsägande gård. 3

4 1.1 Förbättringsområde När vi skulle välja förbättringsområde för vår aktionsforskning var vi överens om att fortsätta tankarna om vår förskolas utemiljö. Den behöver en förändring för våra barns utomhuslek. Vi gjorde en tankekarta tillsammans. Utifrån ordet utelek såg vi förbättringsområden som man kan utveckla. Gårdarna behöver fler utmanande platser så att de blir mera utmanande för barnen. Genom att göra rum i rummen som t.ex. klätterplats, målarhörna, vattenlek, bygg och konstruktion m.m. vill vi utmana barnen i deras lek. Frågeställning Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Syfte Vi vill att utemiljön på våra gårdar ska vara stimulerande och utmanande för barnens lek. 2. Processen Vi valde att genomföra en aktion var på våra gårdar. Marie kommer först att redogöra för sin aktion på lilla gården, sedan redogör Pernilla för sin aktion på stora gården. 2.1 Aktioner Aktion 1: Tillföra lilla gården en förändring. Hängde upp plastbandsdraperier och ett klockspel. Varför? Det finns inte så många utmanande platser på gården. Att hänga upp saker som man kan gå igenom eller som rör sig i vinden kan göra det mer spännande att titta på. Ett klockspel som plingar när vinden blåser blir ett spännande ljud att lyssna efter. Verktyg: Innan aktionen observerade jag 3 barn mellan 1-3 år för att få en bild av var barnen är och vad dom gör på gården. Jag använde mej av en plats- och aktivitetsobservation.( bilaga 3 ) Vid dessa observationer såg man var på gården barnen leker. Det finns platser som inte används av barnen. Oftast leker barnen i sandlådan eller är i förrådet. I observationen kunde man också se att några barn gick ofta omkring och tittar. Mitt tillvägagångssätt hämtades från boken Observera mera. Jag tog ut två observationsmetoder förde samman dem och använde dom vid ett och samma tillfälle. Jag skissade upp gården i ett litet block, varje barn fick en bokstav så man på enkelt sätt kunde rita in var barnet befanns sig på gården och markerade även med en siffra vilken observationsomgång markeringen gällde. Bredvid skissen skrev jag korta noteringar på vad barnet gjorde. Jag valde ut en 1 åring, en 2 åring och en 3 åring. Observerade dom vid tre olika tillfällen var femtonde minut. Sedan upprepades observationen vid tre olika tillfällen. Som observatör var man samtidigt aktiv i verksamheten då var det praktiskt att ha ett litet block som fick plats i fickan och tre barn var lagom att observera. Varför jag valde att observera barnen under utevistelsen var dels för att jag hade redan en uppfattning om vår gård. Som Cato, Bjørndal (2002 s.26) skriver att inom pedagogiken brukar man uppfatta observation som en uppmärksam iakttagelse, dvs. att man är koncentrerad på att försöka observera något som är av pedagogisk betydelse. I observationerna ville jag undersöka om man kunde hitta någon förändring man kunde göra på gården. 4

5 Fotografera före och efter en aktion. Att fotografera före och efter aktionen är ett enkelt och snabbt sätt att dokumentera på vad som hände. (bilaga 1) På bilderna kan man se hur förändringen blev. En liten förändring kan göra en outnyttjad plats så att den blir mer inbjudande för små barn att undersöka. Med färgglada platsband fick gården en färgklick. Klockspelet som rör sig i vinden och plingar blev något att titta på och lyssna efter. Aktion 2: Så här tänkte vi Göra förrådet på stora gården mer inbjudande till val av lek. Varför? Som det är nu finns det ingen organisation i uteförrådet. Det finns otillräckligt med backar till leksaker och ingen ordning var saker och ting ska vara. Trasiga och hela leksaker, främst hinkar, spadar och bilar är blandade med varandra. Vi känner att vi inte har så lockande material i förrådet Verktyg 1: Vi fotograferade förrådet innan vi skulle göra om det. Vi använde oss av kameran för att vi verkligen skulle få en bild av hur vårt förråd ser ut. På bilderna kunde vi se att vår uppfattning av förrådet verkligen stämde. Ett rörigt och oorganiserat förråd som inte ger mycket inspiration till lek. Verktyg 2: Barnintervju. Vi valde att intervjua sex barn, tre pojkar och tre flickor. Frågorna vi ställde var: Vad vill du leka ute? och Vad är roligast att leka ute? (Bilaga 2) Genom frågorna hoppades vi att vi kunde få en glimt av vad barnen tycker om att leka ute och om det behövdes något mer i förrådet som kunde bidra till leken. När vi gick igenom barnens svar på frågorna som vi ställde märkte vi att sandlådan var ett genomgående svar på vad de ville leka ute. Av fotograferingen och barnintervjuerna samt en genomgång av lekmaterial i förrådet kom vi fram till att det inte var där vi behövde börja. Vad är det för material vi egentligen vill ha i förrådet? Vi upptäckte att det mesta som erbjöds var sandleksaker. Vi vill ju ha så mycket vi kan ute på vår gård istället, så vi fick tänka om. Ska vi börja med utemiljön så får vi se senare vad vi kan erbjuda ur förrådet? Här landade vi Ge inspiration till bygglek utomhus. Vi hämtade tillsammans med barnen material till en bygghörna som vi sedan tidigare införskaffat. Det bestod av kabelbord, pallkragar, lastpallar, tegelpannor och tegelrör av olika sorter, även lite plankor. Vi hämtade också byggmaterial inomhus som inte användes. Det består av lite större byggklossar av trä i olika former. Varför? Stora gården är väldigt intetsägande och inte tillräckligt fantasieggande och utmanande för barnen. Någonstans måste man börja och när vi tittade på vår tankekarta såg vi att ett av rum i rummen hade vi tänkt bygg och konstruktion som ett led i utvecklandet av miljön. 5

6 Verktyg: Vi valde även här fotografering för att på ett enkelt och bra sätt påvisa förändringen på gården. På bilderna kan man se att vi har tillfört nytt lekmaterial som inbjuder till nya lekar på gården. 3. Analys 3.1 Lillagården. Vi har redan en uppfattning om att gården inte ger så många utmaningar. Genom observationen kunde man göra en återkoppling till vårt eget mål och till lokala arbetsplanen. Är utomhusmiljön stimulerande och utmanande? Har vi som vuxna erbjudigt en stimulerande miljö som inspirerar till lek och lärande? Här valdes det att göra en aktivitets- och platsobservation innan aktionen. Fotograferade före och efter aktionen. I aktivitets- och platsobservationen kan man se tydligt var på gården barnen leker. Mest är man i sandlådan och i förrådet, Cyklar ibland på trehjulingarna, klättrar på trädgårdsborden och går omkring och tittar. Som slutsats kan man se att sandlådan är den största samlingsplatsen. Att leka i sandlådan, cykla och klättra på trädgårdsbord är det som erbjuds. 1-åringen och 2-åringen går också omkring och tittar. Vad tittar barnen efter kan man undra? 3-åringen är mera aktiv i sin lek. Efter som vi delar upp oss ibland brukar de större barnen gå över till förskolans gemensamma gård där det bl.a. finns gungor. Utifrån barnobservationen kunde jag hitta en förändring att tillföra i miljön. Något som stimulerar och utmanar. Jag hade observerat att 1- och 2-åringar ofta går omkring, tittar och undersöker sin omgivning. Det var de barnen som gav inspiration att hitta en förändring. Skulle vi inte kunna tillföra något som inbjuder att gå igenom och som rör på sig i vinden, det blir något spännande att titta på. Lyssnar de efter ljud? Kan ett klockspel som plingar i vinden bli ett ljud att lyssna efter. Det måste också vara lagom billigt. Vi hade några plastbandrullar på förskolan, pinnar hade redan hämtats från skogen och i min skräp samling hade jag ett litet klockspel m.m. Tillverkade två stycken draperi av plastband och pinnar. Klockspelet fick en dekoration av plastband, fjädrar och pärlor. Vi fotograferade den tomma platsen innan vi hängde upp draperier av plastband och klockspelet. Genast var barnen med på förändringen. Dom gick igenom draperiet och tyckte det var kul. Det blev också en färgklick på gården. Klockspelet hängde vi högre upp, än så länge har jag inte upptäckt om barnen uppfattar något ljud från den. 3.2 Stora gården När vi analyserade barnens svar på frågorna som vi ställde så märkte vi att sandlådan var ett genomgående svar på om vad de vill leka ute och vad som är roligast att leka ute. Vi vill ha en utemiljö för barnen som stimulerar deras fantasi och fysik och det erbjuder vi inte nu. Idéerna är många för hur vi vill ha det och vi har nog tänkt för mycket och stort från början. Vi har genom många diskussioner fram och tillbaka kommit fram till att vi får ta en liten bit i taget. Under lång tid när våra diskussioner har pågått har vi även samlat på oss en hel del 6

7 material. När vi då gick igenom det upptäckte vi att det fanns material till att påbörja en bygghörna. Enligt Mylesand (2007) finns i bygg och konstruktion så många uttryckssätt och möjligheter. Materialet inspirerar och barnen möts, förhåller sig till upplevelser, samtalar och hittar nya vägar. Alla sinnen och erfarenheter utmanas. Vi kände att vi ville bygga vår bygghörna tillsammans med barnen så att de skulle känna sig delaktiga i förändringen och samtidigt kunna ge sina förslag om hur det skulle se ut och var byggmaterialet skulle vara. När vi pratade med barnen om att utforma en bygghörna var de genast med på idén och vi började kånka och bära. Nedan finns en bild över hur bygghörnan blev. När vi fått dit allt byggmaterial som vi tänkt så började barnen genast bygga om än lite trevande. Det märktes att barnen inte riktigt visste hur dom skulle börja men efter en liten stund var det full fart. Det kommer att behövas en del kompletteringar vad gäller byggmaterialet. Vi behöver lite mer brädor. Sedan går tegelpannorna och rören sönder efter hand men det finns rör av plast och även lite annat material som vi har tänkt vi kan använda. 4. Resultat För att skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus måste man börja någonstans. Vi har märkt att även små förändringar i verksamheten kan bli positiva. Det behöver även inte kosta mycket utan man kan se vad man har i sina gömmor på förskolorna. Det ligger mycket fantasieggande material lite överallt som bara väntar på att få användas. Vi har även märkt att vi behöver få barnen mer delaktiga i utformningen av vår utemiljö, deras tankar och idéer är nog så viktiga. 7

8 5. Reflektion 5.1 Reflektion över vad som skett i verksamheten När vi nu fick möjlighet att fördjupa oss i förskolans påbörjade utvecklingsarbete kring våra miljöer, både ute och inne, blev vi nyfikna på hur vi kunde utveckla barnens förutsättningar för sin lek utomhus. Ibland gör man förändringar utan att tänka igenom varför man gör det. Hade vi inte använt oss av våra verktyg skulle vi bara ha gjort en förändring utan ens ha funderat på i vilket syfte och för vem det är för. Så kunde det ha blivit på stora gården om vi inte hade använt oss av barnintervjuer och fotografering. Vi hade nog börjat i förrådet t.ex. städat och tillfört nytt lekmaterial utan att se till barnens behov. Hade barnen använt det nya materialet eller hade vi som personal känt att vi hade fått ett fint förråd? Själva utformningen av miljön är så mycket viktigare än leksakerna skriver Hedvall-Larsson och Wendesten (2007,sid.37). Det är åt den riktningen våra tankar går. Vi tycker att barnen ska ha utmanande och stimulerande miljöer både ute och inne och då behövs inte bara färdiga lekredskap till deras lek. På lilla gården, där ville vi bland annat bygga en hinderbana och ha en plats för vattenlek, fick vi tänka om på grund av bristen på resurser. Men genom barnobservationerna kunde man hitta en förändring som var genomförbar. De små barnen fick något att titta på och få gå igenom. Det blev något som stimulerade deras nyfikenhet och samtidigt en färgklick på gården. 5.2 Reflektion över vårt eget lärande Genom aktionsforskningen känner vi att vi har blivit mer medvetna på hur kvalitet i verksamheten kan bli bättre, att kunna koppla samman teori och praktik och samtidigt lära sig något nytt om sin egen verksamhet. Karin Rönnerman (2002:23,sid.3) beskriver att aktionsforskning innebär att praktikerna själva formulerar ett problem ur sin egen vardag som de söker kunskap kring i sin egen praktik genom att studera den, delge varandra erfarenheter och ta del av forskning. Nya idéer prövas i handling som följs genom observation och dokumentation Hela den här kursen har fått oss att tänka varför vi gör det här och för vem. För att det ska gagna kvalitén på förskolan behöver vi även få barnen delaktiga i utvecklingen av vår utemiljö. Vi tror att om man bara tar en liten förändring i taget, ser vad som händer kan det leda till en ny utveckling och som kan mynna ut i något som man absolut inte hade tänkt från början. THINK BIG act small. När det gäller loggboks skrivande har det varit bra för en själv, för att kunna reflektera över sina tankar och idéer. Hedvall-Larsson och Wendesten skriver även att en bra lekplats ska tillfredsställa olika behov av lek. Därför behövs både stora och små uterum. Motoriken utvecklas i såväl de vilda, utrymmeskrävande lekarna som i rörelse- och balanslek. Sociala färdigheter övas i lekar och aktiviteter mellan barn och vuxna och kräver både stora ytor och små, lugna vrår. Dessa tankar tycker vi passar bra in på vårt fortsatta arbete kring utemiljön. 8

9 Litteratur Bjørndal P, Cato R. (2002) Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber Hedvall-Larsson K. och Wendesten A. Dagisträdgården. Vilda lekar och lugna hemligheter - skapa en kreativ förskolegård. Tidningen Hemträdgården (2007) nr 4. Color Print Sweden AB, Borlänge. Kinda Kommun. Lokala arbetsplan för Förskolorna i Kisa, Mylesand M. (2007) Bygg och konstruktion i förskolan. Malmö: Elanders Berlings Rubinstein Reich L, Wesén B. (1986) Observera mera!. Studentlitteratur, Lund. Rönnerman K. (2000) Att växa som pedagog. Utvärdering av ett aktionsforskningsprojekt i förskolan. IPD-rapporter Nr. 2000:23 Göteborgs Universitet, instutitionen för pedagogik och didaktik. Skolverket (1998). Läroplan för förskolan/lpfö 98. Stockholm: Fritzes. 9

10 Bilaga 1 Fotodokumentation på lilla gården före aktionen Efter aktionen ( plastbandsdraperi o klockspel) 10

11 Bilaga 2 Sammanställning av barnintervju Vad vill du leka ute? Vad är roligast att leka ute? Pojke A Spela fotboll mest och leka i sandlådan. Spela fotboll Pojke B Monster mest Gräva efter skatter i sandlådan. Pulkor med ratt som man kan ha på vintern. Pojke C Den där dagisgrävmaskinen. Jag brukar äta spagetti hemma. Kalle med bilarna ute. Det är inte roligt att vara hemma. Att leka bättre med kompisar. Leka dinosaurier ute oss själva. Flicka A Hmmm. Mamma, pappa, barn Leka i sandlådan och sandkakor Flicka B Gunga och gräva Leka med vatten. Leka med händerna på vattnet. Flicka C Gunga Leka i sandlådan, göra sandslott. 11

12 Bilaga 3 Aktivitets- och platsobservation på lilla gården Barnen observeras vid tre olika tillfällen, tre gånger var 15 min. A = 1:åring B = 2:åring C = 3:åring A 1:a observation tillfället var 15 min 1. Sitter i sandlådan. Har en spade o. hink 2:a observations tillfället var 15 min 4. Sitter i sandlådan. Tittar. 3:e observations tillfället var 15 min 7. Är i förrådet. Plockar bland leksakerna. B 2. Står vid förrådet. Tittar in i förrådet. 3. Sitter i sandlådan. Gräver m. spade o. hink. 1.Sitter på trehjuling. Sparkar sig fram 5. Går omkring. Tittar. 8. Sitter i sandlådan. Gräver m. spade o hink. 6. Går omkring. 9. Går omkring. Tittar. Tittar. 4. Sitter på trehjuling. Sparkar sig fram. 7. Är i förrådet. Klättrar på trehjuling. 2. Är på trädgårdsbord. Klättrar. 5. Sitter i sandlådan. Gräver m spade o hink 8. Sitter på trehjuling. Sparkar sig fram C 3. Går omkring. Tittar. 1.Sitter i sandlådan. Plockar sönder frusen sand i en hink. 6. Står vid grind. Tittar på andra barn som leker på nedre gård 4. Sitter i sandlådan. Gräver med spade o hink. 9. Går omkring. Tittar. 7. Är i förrådet. Plockar bland leksakerna. 2. På väg in. Kissnödig. 5.Är på trädgårdsmöblerna. Klättrar. 8. Sitter i sandlådan gräver med hink o spade 3. Sitter i sandlådan. 6. Är på nedre gården. 9. Sitter i sandlådan. Kör en traktor. Gungar. Gör sandkakor. 12

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning

Läs mer

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

Läs mer

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Östers förskola. Arbetsplan

Östers förskola. Arbetsplan Östers förskola Arbetsplan 2010-2011 Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Läroplan för

Läs mer

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Barn som inte leker Peggy Eriksson

Barn som inte leker Peggy Eriksson Institutionen för pedagogik och didaktik Barn som inte leker Peggy Eriksson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 1 Innehållsförteckning Förutsättningar. sid

Läs mer

Utvärdering av Focusområden HT-14 VT-15

Utvärdering av Focusområden HT-14 VT-15 Utvärdering av Focusområden HT-14 VT-15 Utveckla lek, lärmiljön på förskolegården. Utveckla lek, lärmiljön på avdelningarna. Observationer av barnens lek och behov, intervjuer av barnen, KBU. Kurs för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016. Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan

Arbetsplan 2015-2016. Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan Arbetsplan 2015-2016 Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan V å r s y n p å u p p d r a g e t Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Hällabrottets förskola

Hällabrottets förskola 1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering

Läs mer

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan

Läs mer

Bygget En annan del av gården Karin Tolf Nina Dahlberg

Bygget En annan del av gården Karin Tolf Nina Dahlberg Institutionen för pedagogik och didaktik Bygget En annan del av gården Karin Tolf Nina Dahlberg Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Handläggare Datum Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Uppföljning 2013-2014 Normer och värden Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen 3 394

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Barn och matematik Hallonet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av

Läs mer

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Hea Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Lokala arbetsplan 2014-2015

Lokala arbetsplan 2014-2015 Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av

Läs mer

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) 2012-10-30 2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN MUNKEBO FÖRSKOLA 2 (8) Lokal arbetsplan

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete på Skogsgläntans förskola Avdelning födda 07 födda 08 födda 09 födda 10 födda 11 födda 12 Solstrålen 3 st 5 st

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄT LILLA SNIGELN 2011

FÖRÄLDRAENKÄT LILLA SNIGELN 2011 FÖRÄLDRAENKÄT LILLA SNIGELN 2011 Det här tycker jag särskilt bra om i mitt barns förskola: 1. Personalen, tryggt, mycket ute. 2. Personalen är bra på bemötande, behandlar barnen med respekt. Aktiviteterna

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling

Läs mer

Arbetsplan 2010 Gullberna Parks förskola

Arbetsplan 2010 Gullberna Parks förskola Arbetsplan 2010 Gullberna Parks förskola Innehåll: Allmänt om förskolan Arbetsplanens innehåll Arbetsplanens mål Lyckeby rektorsområdes lokala mål Allmänt om förskolan Gullberna Parks förskola består av

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Barnens samspel i 5-årsgruppen

Barnens samspel i 5-årsgruppen Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Tillsyn av den fristående förskolan Hanna

Tillsyn av den fristående förskolan Hanna 2019-01-14 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2018/655-644 Tillsyn av den fristående förskolan Hanna Västerviks kommun genomförde 2018-12-05 tillsyn av fristående förskolan Hanna. Syftet

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling

Läs mer

Arbetsplan Stockby Förskola

Arbetsplan Stockby Förskola Arbetsplan Stockby Förskola Vi som arbetar på Stockby förskola Sara Rogö Chi Le Anette Hillerudh Enikö Abdallah Juhos Johanna Spindler Moniqa Hollén Bodil Ornby Annica Sabel Förskollärare 40 tim/v Förskollärare

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 - KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 - OMRÅDE: Ankarets förskola NÄMND:SDF Centrum MALMÖ DEN 201015 UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN: Anita Hansson TEL: 040-349221 Om vår verksamhet! Inledning Jag

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014

Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014 Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014 I detta projekt har vi valt att arbeta med alla tre utegårdarna samtidigt. Därför blir redovisningen i tre delar, innergård, yttergården och stora

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Från kaos till struktur

Från kaos till struktur MALMBÄCKS ÖSTRA FÖRSKOLA AVD TROLLET Från kaos till struktur Trollets olika mötesplatser Cecilia Sparr, Ulrika Qvarnström och Veronica Öijerstedt 2017-10-02 Från kaos till struktur - Trollets olika mötesplatser

Läs mer

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt En plats med biologisk mångfald Förskolan Målarstugan ligger i västra Lund och är för tillfället omlokaliserad till paviljonger. Du hittar vår förskola

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan. Killingens förskola Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Min förskoleresa. Norrbyområdet Min förskoleresa Norrbyområdet Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Lpfö-98/10 Fagersta 2014-04-14 Syftet med portfolio/dokumentation

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2015-2016 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Läs mer

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor. Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna 4-5år. Pedagogista: Helena Näslund Pedagogista? Planera,

Läs mer

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Kvalitetssäkring av Förskolan Solhyttan för läsåret 2010/2011

Kvalitetssäkring av Förskolan Solhyttan för läsåret 2010/2011 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens Södra Utbildningsområde Kvalitetssäkring av Förskolan Solhyttan för läsåret 2010/2011 Postadress 777 81 SMEDJEBACKEN Telefon Telefax

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Från kaos till struktur

Från kaos till struktur MALMBÄCKS ÖSTRA FÖRSKOLA AVD TROLLET Från kaos till struktur Trollets olika mötesplatser Cecilia Sparr, Ulrika Qvarnström och Veronica Öijerstedt 2017-10-02 Från kaos till struktur - Trollets olika mötesplatser

Läs mer