Forskning och beprövad erfarenhet möjligheter, utmaningar och fallgropar i skola och förskola.

Transkript

1 Forskning och beprövad erfarenhet möjligheter, utmaningar och fallgropar i skola och förskola. Glenn Hultman, professor emeritus i Pedagogiskt arbete Lärarutbildardagen, Örebro universitet

2 Uppdrag/Projekt - Just nu, nyligen Mölndals stad, Lärande och inflytande i skola och förskola, ett aktionsforskningsprojekt och praktiknära forskning. 1:e lärare i resursskola (friskola) kring skolutveckling inom specialpedagogik (5 år). Handledning. Bokproduktion! Gy lärare i satsningen Kritisk vän, ett arbete med kollegialt lärande, handledning 1:e lärare + lärare i satsningen Lärares forskning om elevers lärande. Praktiknära forskning & kollegialt lärande. Ett skolområdes arbete med skolutveckling och kollegialt lärande med fokus på ledning och rektorer Skolutveckling med fokus på Hälsofrämjande aspekter.

3 Forskning Forskningsanvändning Övergångar och kulturer Rektor Överföringsmekanismer nas dynamik? Den minsta enhetens problematik? Lärare Ur ett praktik-perspektiv Elev, Barn

4 Forskning och li-eratur? Exempel: * Evidensstudier 1.Hattie*, Visible Learning/Synligt lärande 2.William, Formativ bedömning 3.Timperley*, Lärares professionella lärande & utveckling 4.Mattesatsning 5.Andra satsningar: Grit, Läs, Digitalisering, Utmanande samtal Över stadier F till Gy

5 Kaskadmodellen i en kommun 2014, en kommentar En skola eller en kommun (medelstor) kan lansera många initiativ. Konkurrens om lärarnas tid: minst 16 satsningar och projekt. Ständiga reformer och begränsad tid till egen kompetensutveckling. Ytterligare exempel utöver tidigare nämnda: Läslyftet på gång, Språkutvecklande arbete, En läsande klass, Digitala verktyg en inspirerande och fin läroplan?

6 Om litteratur Spår av forskning? Är det forskning man läser? Vad, hur mycket och hur ofta läser man? Läser man i original eller en översättning? Spår? Hur mycket av den ursprungliga analysen finns kvar?

7 Röster från fältet forskning och annat används. Lärare arbetar i lärandegrupper Vi läser tillsammans för att sedan diskutera. Vi har ofta sammanfattat litteratur och gjort häften. Vi tvingar inte alla att läsa en hel bok, samtliga böcker har dock köpts in så att de som önskar kan läsa hela boken.

8 från fältet Det är svårt att se om något är forskning. Det mesta finns med överallt, i alla satsningar t ex two stars and a wish - tekniken. Tekniken användes före satsningen det är sådant som cirkulerar Forskningen försvinner, data blir herrelösa, man ändrar benämningar Skolor integrerar olika satsningar för att minska störningarna i arbetet Man tänker : Är det användbart? INTE Är det forskning? Det är kommunens satsningar som når ut och Skolverkets material.

9 Forskningens roll i Läroplaner Förskolans uppdrag att främja lärprocesser förutsätter en aktiv diskussion och tydlighet om begreppen kunskap och lärande. Det gäller även frågan om hur barn lär och aktivt söker och erövrar kunskap genom, lek, socialt samspel, utforskande, experimenterande och skapande men också genom att iaktta, lyssna, samtala och reflektera. s 30 i Reg prop 1997/98: 93, Läroplan för förskolan, samt delvis i Nya förslaget, nedan. De#a [barnens kunskapsbildning] förutsä#er a# alla i arbetslaget deltar i en ak7v diskussion om barnens lärande och om vad som är vik7g kunskap idag och i fram7den. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer 7ll u#ryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsä#er och samspelar med varandra. Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, ueorskande och skapande, men också genom a# iak#a, samtala och reflektera (Skolverket, ) Svårt att veta vad man bygger på?

10 Röster från forskningen Allt är användning! Forskning kan ge stöd för utvecklingen av verksamheten, kan bekräfta det man gör, kan ses som en gest för att framstå som objektiv och vetenskaplig kan sätt ord på det man gör, kan öka vår insikt, nya begrepp samt kan ge alternativa sätt att tolka och förstå praktiken(det inre arbetet) men vilken roll spelar praktiknära forskning?

11 från forskningen Biesta (2007) menar att vi ofta begränsar oss till forskningens tekniska roll. Gapet mellan forskning och praktik finns där - medan det är tvärtom för den ekologiska funktionen (kulturen) dvs nya sätt att förstå praktiken (Ex. konstruktivismen), men hur används begreppet? Är användningen symbolisk eller trogen den ursprungliga innebörden? Demokratisk roll distans och kritisk funktion, till för allmänheten Forskning kryper in knowledge creep i verksamheter (Weiss, 1980), vissa resultat når fram andra inte en osäker affär!

12 KUNSKAPSKONKURRENS & reformer Den lilla enhetens/lärarens förskollärarens revir Drivkrafter: socialt engagemang arbetar ideellt Lärarens privata behov av: uppskattning uppmärksamhet från kollegor, barn, elever makt Andras kunskap Kollegors erfarenheter Forskning Projekt Rektor L Ramar Vardagskunskaper och Personliga teorier Handlingar Personliga teorier

13 Grotanke --- Styr och ställer överhuvudtaget. Jag kan aldrig sätta mig och förklara nånting för en elev som ja, har nånting som gör att man inte kan lyssna. Hur lär du dig det där då? Det gör man man prövar litegrann man får och sen känner man att det gick hem och sen har man kanske finns det i ryggmärgen, jag kan inte alltid planera exakt hur jag skall göra utan jag har en grotanke. Sen brukar jag säga, det är precis som att man spelar på ett instrument, sen känner jag lite grann miljön. Förstår du hur jag menar? Det låter väldigt flummigt men Personliga teorier och dom vetenskapliga! småprojekt håller man på med hela tiden Man testar något nytt styr och ställer Man vidareutvecklar rutiner

14 Pärlor i förskolan, det praktiknära... Gruppen bestämde sig för a9 använda sig av e9 ny9 undersökande arbetssä9 för a9 förstå sin verksamhet. Är det barnen svarar sant [i intervjuer]? Hur kan vi testa det? Hur o5a tar barnen kontakt med oss ute på gården? När de tre pedagogerna var ute på gården hade var och en 10 pärlor i vänstra fickan, vid varje förfrågan från e9 barn fly9ades en pärla Fll högra fickan. EHer a9 ha varit ute i ca 1 Fmma fanns 9 pärlor i höger ficka... Man nöjde sig inte med barnens positiva svar från intervjuerna, utan letade efter nya mätmetoder tanken om forskning som förhållningssätt. Pedagogernas idé om att använda sig av pärlorna för att få syn på barnens agerande ute på gården uppkom som om situationen bjöd in pedagogerna att vara innovativa och kreativa. Detta sätt att jobba med praktiken kan vara ett exempel på den beprövade erfarenheten. Under ett pågående utvecklingsarbete

15 Är det realistiskt för en lärare, förskollärare i allmänhet att arbeta som forskare i sin klass/grupp? Kanske kan det fungera om man låter sig inspireras av etnografisk* forskning och tanken om forskning & undersökning som förhållningssätt (Inquiry-as-Stance). Tänk: Learning studies, Kollegialt lärande, Intelligenta improvisationer... * men även andra designer!

16 Olika typer av kunskap och lärande! 2. Reflektion Reflekterande praktiker 3. Kollegialt lärande 4. I samspråk med praktiken, reflektion-ihandling Aktionsforskare Vardagsexperter Ta emot kunskap Erfarenhet från kolleger Erfarenhet tillsammans med kollegor,forskare Erfarenhet i kontext Intuition, improvisation 1. Forskningsutnyttjande Forskningskonsumenter Kunskapsspridning från andra Kunskapsbildning tillsammans med andra Kunskapsbildni ng i vardagen Strategi 1-2-3: Kunskap överförs eller genereras via arrangemang: kompetensutveckling, litteratur, reflektionstillfällen, mentorskap, projekt, möten. Strategi 4: Kunskap genereras i praktiken, informellt och hela tiden.

17 Från evidensanalys till populärversion? Lost-in-transformation? Forskningens karaktär vs praktiken? Något går förlorat! Problematiseringar skalas bort! Påpekanden om begränsningar i analysen försvinner! Påpekanden om begränsningar i slutsatserna försvinner! Man förenklar och lyfter fram vissa aspekter Länkorganisationer (förlag m fl) har krav på lättlästa och inriktade texter

18 Går förlorat Temat kompetensutveckling Är Kollegialt lärande bra? Kollegialt lärande är bra ibland men inte alltid. I vissa delar av analysen lika dåligt som kontrollgruppen Bör man arbeta cykliskt? Återkommer till detta Redovisas genomförandet? I många fall saknas en beskrivning av interventionen, det s.k. Black-bok-fenomenet, vi vet inte vad som har effekt? Problematiseras miljön? I kärnanalyserna påpekas att vissa effekter uppstår under vissa premisser om lärare saknar tid till samarbete så uteblir effekterna. Hur väl fungerade analysen? Svårt att hitta studier (effektstorlekar) till analysen, 10 kärnstudier/kategori. Gaps in the evidence, få tydliga beskrivningar, a patchwork approach

19 ? Forskning Övergångar och kulturer Följa kedjan! Rektor?? Lärare Didaktiska mikroanalyser VAD är det som överförs - in i klassrummet, gruppen? Sista länken! Vad händer här? Facebook Elev, Barn? Lärare FaceBook är horisontell spridning!

20 Vanlig uppfattning om Lärande utvärdera organisationer planera observera handla genomföra Det sker stegvis? Toronto modellskola

21 Antropologisk uppfattning! Organisatoriskt lärande Weick & Westley (1996), Weick (1995) Improvisationer Mini-händelser Humor Händelser meningsskapande* * Meningsskapande innebär to comprehemd, understand, explain, a thinking process that try to explain surprises (interruptions)

22 Exemplet Lärares Kompetensutveckling Och lärande Bygger modellen på data från evidensrapporten? Det cykliska arbetssättet inte alltid använt ibland är mer traditionell fortbildning effektiv t ex 3 dagars kurs + 12 mån uppföljning Hybriddesign Cykliska modeller? Ex. Lärande Organisationer, Aktionsforskning, Kvalitetsutveckling

23 En fråga (spridningsprocessen)? Skiktning Forskning Praktisk didaktik Händer något vid övergången? Hur mycket av den ursprungliga forskningen finns kvar? Praktik

24 Forskning används? Two Stars and a Wish, en teknik för kamratbedömning Läraren som modell använder detta mot eleverna för att illustrera och lära ut Elev ger feedback på en annan elevs arbete och kommer med två saker som hen anser är bra (två stjärnor) och ett förslag till förbättring (önskningen) Black & Jones (2006); William (2014)

25 En fråga om överföring - Two Stars and a Wish - VAD är det egentligen som överförs? The technique was developed by some teachers with whom we were working in Hampshire, England, in 1999 to 2001 as part of a research project on formative assessment. William, Nov 2014, perskommunikation. Forskningstexter* den goda didaktiken utvecklas ofta av lärare i praktiken (Seashore Louise, 2010) IllustraEon forskare/konsulter ser prakeska tekniker, samarbete Idéer reser Kollegial spridning Praktiken Forskningen sprids - bekräftar och påminner * Resten av detta kapitel ägnas åt ett antal tekniker som lärare har upplevt som användbara (William, 2014: 151) Fråga - är det Tekniker som sprids eller forskning?

26 Återkoppling enligt Ha/e Lärare Vilken form har högst evidens, vilken form används? Elev Kamratbedömning t ex Two Stars and a Wish Elev

27 Formativ bedömning Evidens? SKOLFORSK Hirsh & Lindberg, 2015 Begreppet har fått stort genomslag men få studier och bristen på forskning påtaglig/elevers barns perspektiv! Men implementeringen i praktiken beror på de förutsättningar som ges och här brister det. Metoder anammas, djupförståelse saknas Fördjupade kunskaper om processer samt kollegiala diskussioner tycks vara framgångsrikt Fokus, i studierna: det är eleven, barnet som ska formas - inte undervisningen eller miljön (vet vi för lite om)!

28 Evidensmodellen saknar evidens! Återgång till daterat tänkande styrning, top-down den rationella logiken den som vet det rätta gör det rätta? teaching is full of unexpected and unique situations which require professional judgment tailored to the unique characteristics of the situation and not the mechanical application of research-based rules for action. (Biesta, 2007) Aveby, Nilsen & Ellström (2015), Kunskapsanvändningen ligger långt ifrån idealen för evidensbaserad praktik. [socialt arbete] Evidensbaserad praktik vs. Läkare lärlingskap! det saknas marginaler för kunskapsöverföring mer erfarna kollegor för över kunskap i kliniska situationer med patienter Ronden, podcast (2017).

29 Lärande i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap. Finansierat av Vetenskapsrådet/UVK Sista vfu:n - 5 veckor 27 samtal mellan H & S 800 sidor utskriven text

30 Skapandet av lärprocesser in-situ Närhet blir en form av samlande huvudkategori vilket innebär att H använder närhet som mekanism i överförandet av sitt yrkeskunnande. Men även S kan använda denna princip i sitt samtal med H. Men det är också en didaktisk princip: t ex i sekvenser där de diskuterar hur man håller kontroll i klassen, närhet=kontroll. Man måste ha eleverna nära för att hålla ihop det. Om de sprids ut (går till biblioteket) så kan saker hända. H=handledare; S=studerande Inside mentoring, Learning to teach

31 Skapandet av lärprocesser Kategorierna är påtagligt situerade till sin karaktär dvs de genomförs simultant eller direkt som en respons på episoder som inträffat under lektionen före samtalet eller under dagen. I samtalen mellan handledare och studerande kunde flera av dessa kategorier uppträda under samma samtal, invävda i samma sekvens eller i en serie. Närhetsprincipen kan frångås i en situation där läraren har etablerat en relation till elevgruppen så att de styr sig själva under begränsad tid.

32 Ger kommentarer kritik positiv återkoppling. Ofta konstruktiv och synliggör bra delar hos S. Loggbok eller använder lub s utvärderingsformulär. Kan vara en kedja av positiv feed-back + parafraseringar

33 Förstärker den studerandes (S) initiativ och förklaringar Använder händelser för att vidga insikter och ge råd. Använder S erfarenheter. Anknyter till andra områden där S har erfarenhet och hämtar exempel, det vet ju du som spelat handboll Målar upp en bild och ger/diskuterar alternativ Handledaren (H) klargör sina tankar och mönster. Ger av egna erfarenheter. Kan vara insikter, analyser, råd och detaljkommentarer. Kommer med förslag och visar hur H gör.

34 Förstärkning & återkoppling. Anpassa tänkandet och utvärderingen av den studerandes insatser Flera av dessa saker [hon vill a) eleverna skall räcka upp handen, vill undvika a) upprepa elevernas svar och inte ge 6llsägelser i form av frågor] hade jag som mål redan innan dagens lek5oner och jag har blivit mer uppmärksam på a< jag gör det. Jag känner en stor frustra5on när jag upptäcker a< jag ändå gör fel, trots a< jag hela 5den försöker tänka på det. Men som min handledare sa: jag har skapat en process där jag tänker på det och då kommer det förhoppningsvis successivt a< bli bä<re. I min utvärdering med min vägledare pratade vi även om a< hantera oförutsedda händelser och a< det finns flera sä<. Hon tyckte a< jag löst flera av dagens händelser på e< bra sä<. Det var skönt a< få den responsen för jag tvivlar oia på om det jag gör är det bästa alterna5vet. A< bolla idéer och få respons är mycket utvecklande! (lärarstuderande, prak5klogg, Hultman, Schultz & Stolpe, 2011) 34

35 Gemensamma tankar används och detta syns i talsekvenserna i form av ofullständiga meningar, man bygger på varandras utsagor. Talar samma språk. Dom visar att de förstår och ser samma sak på i huvudsak samma sätt.

36 Planerar tillsammans. Även här at-the-elbows (S) Och ser man till allt, helheten och så, när vi pratade om cirkeln och det i början, jag tycker att det räcker, jag tycker inte att dom behöver veta liksom (H) Nej, och det var ju tillräckligt för att det är ju precis som du och jag pratade om innan att det här är nya begrepp för dom, dom har inte hört origo, dom har inte hört radie och diameter, så att för dom är det, det är fullt tillräckligt i det här steget.

37 Lägger till rätta och tolkar situationen. Det inträffar ofta att handledaren har en annan uppfattning än den studerande, att handledaren ser saker på ett annat sätt och det kan t ex innebära en mer positiv tolkning av en given situation. Man kan uppfatta det som ett möte mellan två personer med olika förutsättningar att uppfatta det som sker.

38 Samspelet alternativa tolkningar, korrigering och en känsla för vad som kan vara en meningsfull uppfattning av situationen Ibland känns det som om jag allt som oftast kommer in på sidospår, vilket gör att jag tycker det är svårt att hålla fokus på de huvudpunkter jag tänkt beta av under passet. Min handledare tycker dock inte att detta märks utan anser att just flexibiliteten och att våga sväva ut gör att man bibehåller elevernas intresse och att de dessutom får en tydligare helhetsbild av hur världen ser ut. Det känns skönt att höra. (lärarstuderande, praktiklogg, Hultman, Schultz & Stolpe, 2011)

39 Ger forskningsuppdrag... Påtagligt ofta deltog vi i samtal där handledaren bad den studerande utföra saker som innebar en uppgift att prova. Det kunde vara en uppmuntran till didaktiska test endera parat med en önskan att den studerande skulle få göra och odla egna intressen eller en direkt uppmaning att själv testa något som de just diskuterat eller med anledning av sådant de sett i undervisningen. Och det tänkte jag att du skulle få i uppdrag nåt sånt här pass som jag håller i - att du faktiskt ska få sätta dig och anteckna vad är det som pågår annat än undervisning, vad händer?

40 Diskuterar dynamiken i klassen. Tar upp det mera direkt och som ett sätt att påvisa den osynliga dimensionen i klassrum. Ofta en metadiskussion. S testar saker (intryck) som H använder och S uppmärksammar saker som H är omedveten om (saker inträffar oplanerat och kan få betydelse för yrkesdiskussionen). Det kan handla om hur man löser kritiska situationer. Och då kan det även handla om detaljerade råd där handledaren kopplar till en konkret situation och detta ger en närvarokänsla (närhetsprincipen).

41 Dynamiken i klassen: cirkulerande i rummet - ofta till synes enkla omständigheter men som har en betydande vikt i en lärares arbete (H) Om du tänkte på det, på mattetimmen så gick jag runt till alla nu och frågade bara hur går det, hur går det, hur går det?, men jag gjorde det för jag kände det att jag vill ha pratat med alla. (S) Men då får du, så skapar du även en bild av vart dom är lite med, du ser ju liksom, kan slå en bläng i boken att nu har han kommit så här långt och liksom. (H) Och så blir det nån som då ber om lite hjälp och så. Ibland för att känna sig bekräftade men ibland för att dom behöver hjälpen. (S) Mm, det är jättebra arbetssätt. (H) Mm, fast det tycker jag att du gör naturligt, att du cirkulerar i klassrummet, det gör du bra.

42 Lära till lärare... Handledaren överför sitt yrkeskunnande baserat på ett antal närhetsstrategier (at-the-elbows), dvs man lär sig: genom att göra, genom att använda handledarens erfarenhet och instrument (didaktiska hjälpmedel och tips), genom att lyssna och delta i samtal, genom att vara en del av handledarens förklaringar och tolkningar och genom att vara en del av det som sker inklusive känslor och andras reaktioner.... man ser varandra i handling.

43 Eraut, Knowledge, working practice and learning (2010) [it s useful to Work alongside others].. To observe and listen and to participate. This mode of learning which includes a lot of observation as well as discussion, is extremely important for learning tacit knowledge or knowledge that underpins routines and intuitive decisions and is difficult to explain. When people see what is being said and done, explanations can be much shorter because the fine detail of incidents, such as the tone of voice or visual features, contributes to their understanding. [revisorer, ingenjörer och sköterskor]

44 Noteringar om lärande

45 Hantverk får kunskapen att sätta sig i kroppen Omdömet tar år att uppnå: blundar och känner, händer, ögon och öron! Han hör, rytmen, andningen, verktygens beröring med materialet, ljudet, ser resultatet i stunden och de märker när det blir rätt. De sista bokbindarna (SVT 2/DN 4/5 2016) Tillverkaren av Anjas pjäxor valde att blanda in mer av det vita pigmentet i de nya modellerna vilket påverkade plastens karaktär. Och det märkte hon direkt, Vad har ni gjort?. De ville inte erkänna detta först, det kan ju inte märkas. Anja Persson, skidor, I huvudet på Gunde Svan, TV4, 12 oktober Att vara expert/professionell

46 Spindlar viktiga kunskaper (förskolan) ja,... Kunskaper? Jag tycker att veta hur barn fungerar, inte rent utvecklingsmässigt utan: Hur fungerar han nu, att man är på samma nivå... Tar dem där de är se varje individ - Oj, har du nya byxor idag...?... Och att man finns där... ofta så kan du finnas där men det är ändå som nån osynlig sfär runt omkring dig, att dit kan du gå, kom inte närmare. [revir] Jag tror att de andra bitarna är viktigare än det här med kunskaper... Då tänker jag på att man ska veta hur många ben spindeln har. Tolkning: bra att veta hur många ben en spindel har men bättre att vara en kunnig spindel i nätet, det känsliga nätet av relationer.

47 Lärsituationer Läraren är som en antropolog, parallellt med sin lärargärning studerar hen den egna och andras undervisning. * Elever är också (som läraren) medvetna aktörer som gör sina val t ex när det gäller innehåll dvs de är också didaktiska aktörer. Svårt att observera lärande * MEN lärares kunskapsstrategier kan vara mikrodialoger, ögoni-nacken och lyssna till elevers samtal, man läser av. * Det är i klassrummets dynamik som kunskapsbildningen sker, utan att vi kan ta del av den, eftersom det blir invävt i den pågående verksamheten. Det finns inga skriftliga dokument som kan granskas eftersom planeringsdokumenten avser ett tänkt och önskvärt utfall. * Valet av innehåll och metod görs i situationen, trots att valet redan är planerat.

48 Nuthall (2005) The Cultural Myths and Realities of Classroom Teaching and Learning Han upptäcker att eleverna samtidigt ingår i 3 samspelande kontext: den officiella lärarledda; de delvis dolda kamrat-relationerna; den personliga och privata (attityder, familjen, hemmiljön) Hans slutsats blir att mycket av vår forskning om effektivitet bygger på myter och bristande förståelse av elevers liv i klassrum (grupper?) Läraren hör inte enskilda elever utan är hänvisad till det som är synligt Detta stöds av tron på att engagemang ger lärande

49 Hur lär vi oss saker i komplexa system? Hur ser det ut i praktiken?

50 Det sociala, humöret I där står matte, men det är ett annat innehåll [socialt arbete] under det här, L Ja, det är det som påverkar står det matte så måste jag veta vilket humör dom har, vilken frekvens ligger dom på?, ligger dom på samma frekvenser ja, då flyter det väldigt bra. Då räknar dom på och I Men det är inte det som dominerar, som du ser det? L Nej, det väger ganska jämt. L Det är massor här utanför detta schema I Men som ligger i schemat. L Jaa. Som liksom tar över det här. Det sociala, humöret. Eleven eller organismen? Schemat och det som tar över!

51 Står utanför L När man går ut från en lektion så känner jag vad bra det gick. Och sen när jag funderar på varför det gick bra Jag har liksom inga svar på varför det gick bra eller varför det gick snett. L Ja, ibland kan det tyckas som tillfälligheter liksom, ibland kan jag känna att jag står, ja, jag står på nåt sätt ibland utanför. L Jag har inte alltid den där påverkan, jag har påverkan till att kunna styra upp det negativa till att liksom låsa konflikterna och sen lösa dom igen då, men däremot ibland så kan jag känna mig maktlös inför att det fungerar skitbra. Jag vet inte - var jag orsak till det eller ja, ungefär, har jag del i det här?

52 Dynamiken! Nu kan jag se det, jag kan inte se det då när man är inne i det. Jaa, det finns inte en dag som är den andra lik. Och det händer saker dagligen. jag menar, ibland kan det ju bli saker som kan bli mycket mer utvecklande, mer intressant och mer roligt. Det kan hända allt möjligt, ändrar sig nästan dagligen, nånting som man inte förväntar sig. [en levande organism]. Ja, på nåt sätt är det så.

53 Professionella dimensioner Planerad & Teknisk Klara mål Mål styr handlandet Tydlig Orsak - Verkan Ordning och reda Omedelbar återkoppling Formell kunskap viktig Analys Tänka först och handla sen Interaktiv & Situerad Vaga/motsägelsefulla mål Kontext styr handlandet Oklar Orsak? Verkan Hektisk och varierad Fördröjd återkoppling Informell kunskap viktig Intuition Handla först tänk sedan Jmf Ellström (1992)

54 L I L I L L L I L Exempel??? I och för sig då, så tycker jag att jag lär mig hela tiden. Hur yttrar sig det? genom att jag förändrar barnens sätt att arbeta. Jag tycker att jag lär mig mest genom att jag kommer på under tiden efterhand då att jag förändrar mitt sätt att jobba och deras sätt att arbeta då. Har du nåt exempel så där som Neej. Det är jättesvårt att ge nåt exempel. Men ofta så är det ju så här nej! Så här gör vi!, istället. Så det bara! Det bara, ja. [Klickar till] För då ser man ju också, det där blev inte så bra, vi gör så här istället, oftast är det ju så. Det behöver inte vara nåra stora misstag. Kan inte ge exempel! - Varför då?

55 Konsten att lyssna till lärarens, förskollärarens expertis eller styrs vi av en annan bild av expertis: planera - besluta - utvärdera - reflektera? de kan inte berätta om det, exempel - isolerat urklipp MEN - De kan deltaga i ett samtal om detta tjock beskrivning - inflätat - inbäddat Närhet Handledare - Studerande

56 Politiska mål Social mångtydighet Professionella mål Kontext Opinion Resurser, mål - ramar Kunskapsbildning; Invitationer. Något händer och man reagerar/agerar Metalärande, man ser inte att man lär Bilda kunskap i sådana här miljöer Svårtydbar information och svårtolkade signaler Lokalsamhällets mål, föräldrar, elever... Anpassning till varierande kontext under lång tid Satsningar/forskning används

57 Beprövad erfarenhet! Man kan: försöka vara systematisk genom att samla på sig olika typer av data: provresultaten över tid, dagboksnoteringar som gäller elevernas/barnens arbete och hur de lär, noteringar från träffar med kollegor... reflektioner från läsning av olika texter bl a forskning och föreläsningar SAMT Exotisera vardagen! noteringar från mer systematiskt arbete med kollegialt lärande (med fokus på barns/elevers lärande* och didaktiken), lärandegrupper etc. En fördel om detta kan göras under ganska lång tid, helst några år men där andra satsningar integreras i det egna arbetet. * T ex med inspiration från Hattie Synligt lärande för lärare eller learning studies ELLER egna projekt.