Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör?"

Transkript

1 Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör? Ett sätt att röra sig från att tro till att veta FOU-PROJEKT,

2 STUREBYSKOLAN

3 Dispostion av seminariet: Glenn Hultman, Linköpings Universitet, - forskarperspektiv Martin Widholm, rektor Sturebyskolan skolledarperspektiv Andreas Jacobsson och Michael Laurell Praktiskt perspektiv

4 Lärares praktiknära forskning & beprövad erfarenhet Den professionella läraren i praktiken Glenn Hultman

5 Forskningens roll? Forskning kan ge stöd för utvecklingen av verksamheten, kan bekräfta det man gör, kan ses som en gest för att framstå som objektiv och vetenskaplig kan sätt ord på det man gör, kan öka vår insikt, nya begrepp samt kan ge alternativa sätt att tolka och förstå praktiken(det inre arbetet)

6 Spridning av kunskap två former! Det finns ny forskning! Bör överföras till praktiken läs och lär! Ex. Hattie (Synligt lärande), Timperley (Det professionella lärandet), Williams (Formativ bedömning) Lärarens kunnande sprids via berättelser och kontextuella samtal. Insikter överförs genom att kollegan ges en förståelse för situationen och eleverna där arbetet utfördes (Hultman, 2001; Craig, 2006). Den senare kan uppfattas som ineffektiv då den inte går att förpacka och lämna över på ett enkelt sätt, men kan upptäckas vid kollegialt lärande.

7 Eraut, Knowledge, working practice and learning (2010) [it s useful to Work alongside others].. To observe and listen and to participate. This mode of learning which includes a lot of observation as well as discussion, is extremely important for learning tacit knowledge or the knowledge that underpins routines and intuitive decisions and is difficult to explain. When people see what is being said and done, explanations can be much shorter because the fine detail of incidents, such as the tone of voice or visual features, contributes to their understanding. [revisorer, ingenjörer och sköterskor]

8 Forskningsöversikter om Kollegialt lärande Framgångsrika system i världen fokuserar sina insatser till skolor och i klassrum! Tanken med Kollegialt lärande är: Att det inte enbart handlar om den enskilde läraren utan yrkesmässigt lärande och det tar tid att finna formerna Inom ramen för det kollektiva, en grupp (lärare, elever och rektorer) som strävar efter gemensamt kunnande med samspel och omtanke om eleverna, fokus på lärande Ett samarbete där man lär från sina misstag och söker återkoppling på genomförda försök, gärna tillsammans med externt stöd. Viktigt med en tillåtande miljö och tillit för att kunna testa ideer och acceptera att det går fel ibland - Hatties nya factor* är Kollegialt lärande (2015) Stoll & Seashore Louise (2007), Cochran-Smith (2009), Talbert (2010), Hattie (2015) *Hattie använder effektstorlek för att ange olika metoders påverkan på elevers studieprestationer

9 Noteringar om lärsituationer Läraren är som en antropolog, parallellt med sin lärargärning studerar hen den egna och andras undervisning. * Elever är också (som läraren) medvetna aktörer som gör sina val t ex när det gäller innehåll dvs de är också didaktiska aktörer. Svårt att observera lärande * MEN lärares kunskapsstrategier kan vara mikrodialoger, ögoni-nacken och lyssna till elevers samtal, man läser av. * Det är i klassrummets dynamik som kunskapsbildningen sker, utan att vi kan ta del av den, eftersom det blir invävt i den pågående verksamheten. Det finns inga skriftliga dokument som kan granskas eftersom planeringsdokumenten avser ett tänkt och önskvärt utfall. * Valet av innehåll och metod görs i situationen, trots att valet redan är planerat.

10 Olika typer av kunskapsbildning och lärande! 2. Reflektion Reflekterande praktiker 3. Kollegialt lärande 4. I samspråk med praktiken, reflektion-ihandling Aktionsforskare Vardagsexperter Ta emot kunskap Erfarenhet från kolleger Erfarenhet tillsammans med kollegor,forskare Erfarenhet i kontext Intuition, improvisation 1. Forskningsutnyttjande Forskningskonsumenter Kunskapsspridning från andra Kunskapsbildning tillsammans med andra Kunskapsbildni ng i vardagen Strategi 1-2-3: Kunskap överförs eller genereras via arrangemang: kompetensutveckling, litteratur, reflektionstillfällen, mentorskap, projekt, möten. Strategi 4: Kunskap genereras i praktiken, informellt och hela tiden.

11 Är det realistiskt för en lärare i allmänhet att arbeta som forskare i sin klass? Ja och särskilt om man låter sig inspireras av etnografisk forskning* och tanken om forskning & undersökning som förhållningssätt (Inquiry-as-Stance). Tänk: Learning studies, Kollegialt lärande, Intelligenta improvisationer... *Men även andra metoder kan fungera.

12 Beprövad erfarenhet! Man kan: försöka vara systematisk genom att samla på sig olika typer av data: provresultaten över tid, dagboksnoteringar som gäller elevernas arbete och hur de lär, noteringar från träffar med kollegor... reflektioner från läsningar olika texter bl a forskning och föreläsningar noteringar från mer systematiskt arbete med kollegialt lärande (med fokus på elevers lärande* och didaktiken), lärandegrupper etc. En fördel om detta kan göras under ganska lång tid, helst några år men där andra satsningar integreras i det egna arbetet. * T ex med inspiration från Hattie Synligt lärande för lärare eller learning studies

13 Skolledarperspektiv: en lärande organisation

14 Skolledarperspektiv: en lärande organisation

15 Skolledarperspektiv: en lärande organisation Hur får man pedagogerna att driva sitt eget lärande? Vilka resurser tar det i anspråk, tid, pengar? Hur blir det en del av skolans utveckling?

16 Bakgrund Syfte Metod Rekommendationer

17 Skollagen 2010: Undervisningen ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

18 Tänk på en "bra" lärare och/eller en grymt bra lektion...

19 Vilka bevis har du... egentligen?

20

21 Hur kan vi röra oss från att tro till att veta?

22 Bakgrund Syfte Metod Rekommendationer

23 Syftet är att öka lärares medvetenhet kring effekter av sin egen undervisning genom systematiska undersökningar

24 Bakgrund Syfte Metod Rekommendationer

25 Steg 1: Träna på att formulera ett skav (forskningsobjekt) och frågeställning/hypotes

26 Effekter av undervisning/metod (hur vet du?) Hitta/formulera SMALA skav (vad går att undersöka?) Metoder för "bevisinsamling" (vad går att upptäcka?)

27 Upptäckter: Svårt att avgränsa forskningsfrågan - vad är undersökningsbart? Diskussioner öppnade för att granska intuitionen Identifierar och synliggör "personliga teorier"

28 Steg 2: Träna på datainsamling och att lämna över data

29 Iterativ metod

30 Upptäckter: Observatör eller handledare? "Bra data" är beroende av en "bra frågeställning"

31 Steg 3: Delegerat ledarskap och självständighet

32

33 Upptäckter: Skillnad på... Antal cykler och datainsamlingar Diskussioner om undervisningsförändringar Hur man uttrycker sitt eget lärande Röd tråd (över tid)

34 Högt socialt kapital Prestigelöst/öppet klimat Stöd från grupp Samsyn/gemensamt mål Platt hierarki Lågt socialt kapital "Inte tagen på allvar" Lågt förtroende för grupp/medlemmar Stark hierarki

35 Steg 4: Spridning

36 Tvärgruppsträffar Sturebyskolans Forskningskonferens

37

38 Upptäckter: Tyngdpunkt på metoder Inspiration till nya skav Upptäckande av gemensamma problem som tidigare var "osynliga" (resonemang)

39 Upptäckter forts : Användade av andras resultat och av ny kunskap över ämnesgränser Synliggöra experter

40 Bakgrund Syfte Metod Rekommendationer

41 Socialt kapital (Struktur) Gruppsammansättning (gemensamma intressen) Låta eget behov styra val av grupp Få deltagare i grupperna

42 Socialt kapital (Relationer) Gemensamt skav, smalt skav Prioriterar FoU Deltagare känner delaktighet Prestigelöshet/utrymme för kritiska granskningar

43 Visat intresse från skolledning Förväntningar Tydlighet med vikten av FoU Medarbetarsamtal Deltagande i vissa träffar

44 Tydligt ledarskap Systematik Information Tydliga uppgifter/diskussionsunderlag Handleda/stötta

45 Framförallt... Elevers lärande i centrum Få högstatusindivider att "bjussa på sig själva" (att kritiskt granska effekter av sin undervisning)

46 Var är vi nu? Koncentrerat block (ht 2018) Vetenskaplig artikel (2019)?

47 Frågor?

48 Tack för er uppmärksamhet

Mot e& strukturerat uppdrag där förstelärare och forskning kan stärka processerna.

Mot e& strukturerat uppdrag där förstelärare och forskning kan stärka processerna. Mot e& strukturerat uppdrag där förstelärare och forskning kan stärka processerna. Linköpings universitet i samarbete med Storkyrkoskolan och Björngårdsskolan Leda Lärande - Stockholms stad 7 september

Läs mer

Forskning och Beprövad erfarenhet forskningsanvändning i praktiken

Forskning och Beprövad erfarenhet forskningsanvändning i praktiken LiU:s 3:e förstelärarträff, 2015-12-03 Forskning och Beprövad erfarenhet forskningsanvändning i praktiken Glenn Hultman IBL, avd. för Pedagogik o Didak;k publikationer.vr.se Sök SKOLFORSK Från evidensanalys.ll

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Läs mer

Forskning och beprövad erfarenhet möjligheter, utmaningar och fallgropar i skola och förskola.

Forskning och beprövad erfarenhet möjligheter, utmaningar och fallgropar i skola och förskola. Forskning och beprövad erfarenhet möjligheter, utmaningar och fallgropar i skola och förskola. Glenn Hultman, professor emeritus i Pedagogiskt arbete Lärarutbildardagen, Örebro universitet 2018-10-31 Uppdrag/Projekt

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept 2018 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Praxisteorier Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Fortsatta

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Ledare för kollegialt lärande

Ledare för kollegialt lärande Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning

Läs mer

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta

Läs mer

Integration av forskning i undervisningen. PiteSkolforsk

Integration av forskning i undervisningen. PiteSkolforsk Integration av forskning i undervisningen PiteSkolforsk Ulrika Bergmark, skolforskare Bakgrund Riksbankens jubileumsfond Flexitforskaranställning Bygga broar mellan akademi och olika organisationer samt

Läs mer

Antaganden för förändring

Antaganden för förändring AKTIONSFORSKNING - MODELL FÖR PRAKTIKNÄRA FORSKNING FÖR EN STÄRKT VETENSKAPLIG GRUND I SKOLVÄSENDET Karin Rönnerman, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS Antaganden för förändring Utbildning

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:

Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad: Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (8) Förväntansdokument Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2018-08-22 Vi ser att Förväntansdokumentet kan ha fler användningsområden förutom

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Läs mer

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens

Läs mer

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Bakgrund Läraren, rektor och det kollegiala lärandet Erfarenheter

Läs mer

Oxledsskolans mål och verksamhetsidé

Oxledsskolans mål och verksamhetsidé Oxledsskolans mål och verksamhetsidé 2017-2020 Hur har förslagen tillkommit? Ê 23 januari fick alla lag i uppdrag att visionera att skolan fått utmärkelse för bästa skola Ê Tysta samtal med efterföljande

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Kollegialt lärande i skolan

Kollegialt lärande i skolan Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun Att se vilken inverkan förändringar i undervisningen har för eleverna är en viktig drivkraft för att motivera till kompetensutveckling och förändra arbete i klassrummet. - Skolverket Modell för lektionsobservationer

Läs mer

Vad är viktigt för det som är viktigt om skolans ledning

Vad är viktigt för det som är viktigt om skolans ledning Vad är viktigt för det som är viktigt om skolans ledning Skolverket 27 maj 2019 Lars.svedberg@kau.se Docent & Leg psyk Karlstads universitet Simplexity att identifiera centrala nyckelfaktorer (Fullan 2017)

Läs mer

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa Pedagogisk Inspiration Malmö -skapa, driva och utveckla kollegialt lärande -organisera för skolutveckling på vetenskaplig

Läs mer

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom Program 09.30 10.30 Inledning, Skolverket 10.30 12.15 Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Tromsø 12.15 13.15 Lunch 13.15 13.55 Skolverket 14.00 14.45

Läs mer

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun En modell framarbetad av förstelärarna i allmän didaktik Christina Johansson och Jenny Storck 2015 1 Syftet

Läs mer

Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande

Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande Program för kvalitetsutveckling Framgångsrikt lärande Inledning Våra elever har gett oss ett förtroende uppdraget och möjligheten att spela roll och göra skillnad i deras liv och att ge dem resurser så

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Kollegialt lärande. Katarina Olsson Andreas Hernvald Thomas Holmqvist

Kollegialt lärande. Katarina Olsson Andreas Hernvald Thomas Holmqvist Kollegialt lärande Katarina Olsson Andreas Hernvald Thomas Holmqvist Mål för dagen Få en början till en struktur för ert arbete Att kunna genomföra den första träffen Att kunna sätta mål Att få en tydligare

Läs mer

VFU som plattform för FoU Handledarutbildning. Samverkanskonferens på GIH Jane Meckbach

VFU som plattform för FoU Handledarutbildning. Samverkanskonferens på GIH Jane Meckbach VFU som plattform för FoU Handledarutbildning Samverkanskonferens på GIH 2016-10-26 Jane Meckbach Handledarutbildning i samverkan Tre pelare vetenskaplig-teoretisk kunskap (episteme) praktisk-produktiv

Läs mer

Systematisk skolutveckling Ett rektorsteam + signifikanta/nyckelpersoner per läsår, ca 40 st per omgång Ht 2010 tre rektorsteam

Systematisk skolutveckling Ett rektorsteam + signifikanta/nyckelpersoner per läsår, ca 40 st per omgång Ht 2010 tre rektorsteam Systematisk skolutveckling 2005-2011 Ett rektorsteam + signifikanta/nyckelpersoner per läsår, ca 40 st per omgång Ht 2010 tre rektorsteam - systematik i utvecklingsarbetet Didaktikcentrum - systemteoretiskt

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Vad ryms inom detta? Mats Burström Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Formativ Undervisning

Formativ Undervisning Så skapar vi bättre förutsättningar för lärande med Formativ Undervisning Åsa Hirsh, asa.hirsh@ju.se Strategier för att forma och utveckla elevers lärande Min presentation Strategier för att forma och

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Gy träff Örebro 170126 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra struktur

Läs mer

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och

Läs mer

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser

Läs mer

Vad är Pedagogika.nu?

Vad är Pedagogika.nu? Vad är Pedagogika.nu? En digital portal som ska stödja lärares kompetensutveckling genom att omsätta vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet om lärande till excellent undervisning i klassrummet.

Läs mer

Aktuellt. Vad händer sen?

Aktuellt. Vad händer sen? Aktuellt Vad händer sen? Allmänna råd om betyg och betygssättning Lärares professionella yrkeskunnande Risker med bedömningsmatriser Behoven ska styra, inte systemen Nya webbkurser https://www.skolverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-10-29-nyarad-for-mer-rattvisande-och-likvardiga-betyg

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du kan få

Läs mer

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij Det yttre Det inre Interaktion Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell Skinner Piaget Vygotskij Läroplaners växelspel mellan kunskaper, färdigheter och värderingar förändras. elev underordnad lärostoff

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

Karriärlärare16. Konferens för karriärlärare, arrangerad av Skolverket, Lärarförbundet och LR

Karriärlärare16. Konferens för karriärlärare, arrangerad av Skolverket, Lärarförbundet och LR Karriärlärare16 Konferens för karriärlärare, arrangerad av Skolverket, Lärarförbundet och LR Lärdomar från medelstor och stor kommuns implementering av karriärreformen samt vägar framåt Tony Mufic, Utbildningsdirektör

Läs mer

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa

Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa Gerby skola 274 elever 21 lärare Ledande forskning och inspirerande pedagoger John Hattie James Nottingham Dylan Wiliam Carol

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Sjöängsskolan ett exempel. Mats Lundström, rektor Richard Hultén, lärare

Sjöängsskolan ett exempel. Mats Lundström, rektor Richard Hultén, lärare Sjöängsskolan ett exempel Mats Lundström, rektor Richard Hultén, lärare Vi skulle gärna vilja att ni tänkte på detta under vår presentation. Hur kan man påverka och uppmuntra lärare/kollegor så att de

Läs mer

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka. Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Stödjande observationer

Stödjande observationer Bilaga 11. Stödjande Observationer Stödjande observationer Varför stödjande observationer? En framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och öka förutsättningarna för att kunna bemöta elevernas behov

Läs mer

Nyanlända elever i fokus

Nyanlända elever i fokus Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns

Läs mer

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande Kompetensutveckling inom specialpedagogik Specialpedagogik för lärande Program 20 oktober 10.00 11.30 11.40 12.10 12.40 13.45 16.10 16.30 Info från oss Paus Daniel Östlund - Stöd till elever: en tillbakablick

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

VÅGA VISA. Våga Visa Lärande, kontroll, kvalitetatt göra observationer,intervjuer och analyser 2/3/2015

VÅGA VISA. Våga Visa Lärande, kontroll, kvalitetatt göra observationer,intervjuer och analyser 2/3/2015 Våga Visa Lärande, kontroll, kvalitetatt göra observationer,intervjuer och analyser Helene Ärlestig 3 februari 2015 VÅGA VISA VÅGA VISA ska Utgå från ett medborgarperspektiv Stimulera till erfarenhetsutbyte

Läs mer

Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Eva Lanteli, projektledare

Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Eva Lanteli, projektledare Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram Eva Lanteli, projektledare Vad har Skolinspektionen granskat? Helhet och sammanhang i utbildningen utifrån examensmålen Lärares samarbete Rektors ledarskap

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Tack för alla kloka ord och för ett befriande sätt att beskriva det dagliga arbetet på förskolan, med de många möjligheter som finns för

Läs mer

Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan. 2-årigt samverkansprojekt

Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan. 2-årigt samverkansprojekt Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan 2-årigt samverkansprojekt Johanna Fredman Processledare Syfte O Alviksskolan, Manillaskolan och hörselhabiliteringen

Läs mer

Skolverkets stöd för skolutveckling

Skolverkets stöd för skolutveckling Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap

Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Kerstin Pettersson, Anna-Karin Nordin & Maria Weiland Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms

Läs mer

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun 2018-2021 Samverkande Ledstjärnor Nyf tiv a v o Inn iken st nd ja äm so fr äl tid m f ra ro H r Ha e Hela människan i centrum Sida 3 Målbild Ökad måluppfyllelse

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka

Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka Presentation förstelärarna Statliga satsningen på karriärtjänster för lärare Kungsbacka kommuns satsning på karriärtjänster för lärare Förutsättningar för försteläraruppdraget

Läs mer

Anna Andersson. Lotta Krus. Kvalitetschef AFG AcadeMedia Fria Gymnasieskolor. Verksamhetschef. LBS Kreativa Gymnasiet

Anna Andersson. Lotta Krus. Kvalitetschef AFG AcadeMedia Fria Gymnasieskolor. Verksamhetschef. LBS Kreativa Gymnasiet Lotta Krus Verksamhetschef LBS Kreativa Gymnasiet Anna Andersson Kvalitetschef AFG AcadeMedia Fria Gymnasieskolor Grundskollärare Verksamhetsutvecklare Rektor Verksamhetschef Gymnasielärare Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

Kollegialt lärande för utvecklad undervisning och ökad måluppfyllelse

Kollegialt lärande för utvecklad undervisning och ökad måluppfyllelse Kollegialt lärande för utvecklad undervisning och ökad måluppfyllelse Kråkbergsskolan/Kläppenskolan lå 15/16 Samarbete mellan skolorna och centrala elevhälsan 2015-05-26 Rektor Viktoria Björklund Hur utvecklar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan Huddinges pedagogiska plattform Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan I Huddinge arbetar alla förskolor och skolor utifrån en pedagogisk plattform. Plattformen har tagits

Läs mer