Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 [Skriv här] Upprättad Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Lunnaskolan 2017/ 2018 Lunnaskolan är en F-3-skola i Landvetter med fritidshem och grundsärskola. Eleverna kommer från närområdet, Önneröd och Tahult. Skolan består av tre byggnader och en skolgård som inbjuder till många olika lekar och aktiviteter. På skolan går ca 420 elever i årskurserna F-3 och fördelat på fyra förskoleklasser, fyra ettor, fyra tvåor, fem treor samt Grundsärskola. På skolan finns 10 fritidshemsavdelningar och en Flexenhet. Det finns en hög kompetens bland pedagogerna vilket ger förutsättningar för en god kvalitet. Vi strävar efter att ta tillvara barnens lek och kreativitet. Vi har planerade rastaktiviteter varje vecka för att inspirera barn till nya lekar och aktiviteter. Skolan ligger i en villabebyggelse i Landvetter med naturen in på knutarna. Det är femhundra meter till vår egen skolskog och Landehofs motionsspår som används flitigt. Många av våra elever åker skolskjuts till skolan.

2 Skolans skyldigheter Skolans arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier regleras i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Skolan ska ha ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Arbetet ska bestå av förebyggande åtgärder och främjande aktiviteter för att eleverna på skolan inte ska bli utsatta för kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Om personalen på skolan ändå får reda på att en elev kan ha blivit utsatt för kränkningar, diskriminering eller trakasserier så är personalen skyldiga att anmäla det till rektorn. Rektorn är sedan skyldig att utreda vad som hänt samt sätta in eventuella åtgärder för att det inte ska hända igen. Vanliga begrepp Diskriminering: Diskriminering innebär att någon vuxen i skolan missgynnar eller behandlar en elev sämre än någon annan elev. Diskrimineringen ska vara kopplad till någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för trakasserier. Sexuella trakasserier: Sexuella trakasserier är kränkande behandling av sexuell natur. Det kan exempelvis vara tafsningar eller ovälkomna blickar och kommentarer. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för sexuella trakasserier. Kränkande behandling: Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan exempelvis vara slag, knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för kränkande behandling. För att något ska vara kränkande behandling enligt skollagen måste det hända i skolan eller under skoltid eller ha en koppling till skolans verksamhet. Mobbning: Ordet mobbning finns inte med i skollagen eller diskrimineringslagen men det betyder att en elev blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Kränkningar på internet: Kränkningar och trakasserier på internet och sociala medier kallas ofta för nätmobbning. Om kränkningar och trakasserier på internet har en koppling till skolans verksamhet ska de hanteras på samma sätt som kränkningar och trakasserier som sker på skolan.

3 Riktlinjer Lunnaskolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Lunnaskolans bas är demokratiska värderingar och en atmosfär som präglas av ömsesidig respekt. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi ser olikheter som en tillgång, och pratar med varandra om vikten av människors lika värde. På Lunnaskolan arbetar vi aktivt för att alla elever skall känna sig trygga, trivas och må bra. Uppnår vi detta har vi en god grund och goda förutsättningar att nå kunskapskraven och hög måluppfyllelse. Vi vill att alla elever, personal, och föräldrar känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Vi vill att samtliga på skolan ska vara väl bekanta med planen mot kränkande behandling och dess innehåll.

4 Utvärdering av arbetet från föregående läsår Rektor, enhetschef och elevhälsoteamet samt alla pedagoger på skolan har varit delaktiga i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Det formulerades tre mål för likabehandlingsarbetet i förra årets plan om diskriminering och likabehandling: Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar Eleverna ska uppleva trygghet i matsalen, vid idrottssituationen och vid utevistelse. Eleverna upplever att det finns ett gemensamt bemötande från alla vuxna på skolan. Utvärdering av föregående läsårs arbete mot kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar Planen gås igenom med alla arbetslag i början av terminen. Rektor ansvarar. Planen tas upp på föräldramöten under höstterminen, på brukarrådet och laddas upp ut på skolans hemsida. Rektor ansvarar. Planen tas upp i alla elevgrupper på ett sätt som är lämpligt utifrån ålder och mognad. Arbetslaget ansvarar. Vikarier informeras. Rektor ansvarar. Arbetet med att informera vikarier om skolans Likabehandlingsplan behöver följa med in i nästa års arbete. Alla klasser arbetade med ett temaarbete Du och jag. Där var fokus att väva samman lärandet i ett helhetsperspektiv på likabehandling genom muntliga/skriftliga textsamtal utifrån några av Astrid Lindgrens böcker (vetenskaplig relevans). En rapport 2010 från Uppsala universitet Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv. Analysen visar att samtliga av de analyserade böckerna kan kopplas till temaarbete kring känslor och respekt för de lägre åldrarna (förskoleklass-årskurs 4).

5 Eleverna ska uppleva trygghet i matsalen och vid utevistelse. Rastvärdskap där rastvärdarnas ansvar är klart definierat. Arbetslaget och rektor ansvarar. Alla elever går runt på skolgården tillsammans med sin ansvariga pedagoger, dels för att markera skolgårdens gränser, dels för att visa var de gärna är och leker. Vuxennärvaro i matsalen. All personals ansvar. Vikarier informeras. Rektor ansvarar. Eleverna upplever att det finns ett gemensamt bemötande från alla vuxna på skolan. Vid terminsstart berätta om rastvärdarna och att de har gula västar så att de syns lätt. Arbetslaget ansvarar. De prioriterade målen följs upp med enkäter och intervjuer minst en gång under hösten och våren och utvärderas under vårterminen. Den första punkten är åtgärdad däremot skall vi genomföra elevenkäter en gång per termin detta läsår. Utvärdering av föregående läsårs arbete mot diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Eleverna skall uppleva trygghet vid idrottssituationen Vid behov finns det en extra vuxen med vid idrottssituationen. Det skall finnas vuxen närvaro i omklädningsrummen. Skolan arbetar konstant schematekniskt med att få till en tät vuxennärvaro vid idrottslektioner och i omklädningsrummen.

6 Kartläggning och analys av risker Samtal i elevgrupperna har gjorts. Samtalen har handlat om värdegrund och relationer. Klassarbetet har utförts i olika konstellationer för att eleverna ska lära känna varandra. Det har utförts samarbetsövningar, olika värderingseller dramaövningar. Pedagogerna samtalar regelbundet med enskilda elever, med mindre grupper och med hela klassen för att stärka relationen elev vuxen och barn- barn. Samtalen kan vara rent förebyggande, dvs. handla om principer, regler och exempelsituationer som eleverna kan möta. Aktuella situationer har diskuterats och konflikter som uppkommit har eleverna fått hjälp med att lösa. Samtalen ska inte bara lösa den aktuella frågan utan ge verktyg att hantera liknande situationer i framtiden. Skolan har också ett elevråd. En eller två representanter deltar från varje klass och har till uppgift att föra klassens talan. Samverkan med eleverna Förra läsåret besvarade eleverna ingen trygghetsenkät. VT-17 genomförde skolans skolsköterska en enkät med alla elever i åk1, utifrån elevernas trivsel och trygghet. Pedagogerna fick återkoppling på enkätsvaren, dels i grupp men även enskilt. Klasserna fick som åtgärd utifrån enkätsvaren, att arbeta med trivsel och trygghet. Arbetet följdes upp med ytterligare en enkät. I den andra omgången kunde man se en klar förbättring. Alla klasser har klassråd. Där fattar klassen beslut bland annat om klassreglerna och eleverna kan ta upp sådant som berör klassen enskilt eller skolan/skolmiljön. Frågor av det senare slaget förs vidare till elevråd av klassens elevrådsrepresentanter vid behov hjälper ansvarig lärare till. Klassrådet är viktigt ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd. Skolan har också ett elevråd. En eller två representanter deltar från varje klass och har till uppgift att föra klassens talan. Ett par pedagoger utses för att under läsåret närvara på elevråden och bistå eleverna med det formella och det praktiska, som till exempel kontakter med aktuella vuxna på skolan. Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för demokratiska principer. Elevråd hålls på skolan en gång i månaden. Pedagogerna på fritidshemmens alla avdelningar för dagligen vardagliga samtal med eleverna utifrån värdegrundsfrågor och hur vi är mot varandra. Vi samverkar också med eleverna för att skapa goda lärmiljöer.

7 Resultat och analys av kartläggningen Under förra läsåret ser vi brister i kartläggningen och enkätsvar till Skol- Tempen, som var dåvarande läsårs barometer för elevernas trivsel. Denna har inte genomförts. Däremot har skolan under hösten 2016 arbetat vidare med frågorna och gjort förändringar för att öka arbetsro, matro, elevinflytande och vuxennärvaro på skolan enligt följande: Under lunchen följer alla klasser en regel om 10 tysta minuter när de äter. Pedagoger arbetar med individuella lösningar kopplat till respektive klass för att öka arbetsro i klassrummen. Exempel på detta är arbete i halvklasser och/eller andra gruppindelningar, samtal om arbetsro och gruppstärkande aktiviteter. Eleverna har informerats om att pedagoger har gula västar på sig och rör sig utomhus på raster. Pedagoger har uppmanats att alltid bära västar och eleverna är också informerade om att de kan gå till alla pedagoger med västar, inte bara de som tillhör deras klass. Alla elever ute är alla pedagogers gemensamma ansvar. Elever deltar på klassråd och elevråd där de arbetar med frågor kopplat till elevinflytande, demokrati, likabehandling. Pedagoger arbetar också med elevinflytande i klassrummet på olika sätt. Exempelvis genom samtal, omröstningar och vid val av elevrådsrepresentanter. Förebyggande åtgärder i arbetet mot kränkande behandling Insatser inför kommande läsår För att förebygga kränkande behandling i skolan kommer eleverna få besvara en elevenkät, en trygghetsenkät med frågor kopplade till trygghet, välmående och likabehandling på skolan. Enkäten besvaras en gång per termin. Målet med enkäten är att följa upp svaren för att se hur eleverna trivs på skolan. Svaren ger också en indikation på hur likabehandlinsarbetet på skolan utvecklas från år till år. Första enkäten besvaras under HT-17, innan v. 43 och andra enkäten under VT-18, innan v. 13.

8 Åtgärd 1 Rastaktivitet Målet med rastaktiviteter är att erbjuda eleverna varierade lekar/aktiviteter som främjar samarbete, sammanhållning och rörelse. Att eleverna får inspiration som stimulerar fantasin i leken. Rastaktiviteterna är ett sätt att förebygga utanförskap och otrygghet på rasterna. Två fritidspedagoger har från HT-17 startat upp strukturerade rastaktiviteter. De arbetar aktivt och målinriktat med att ha organiserade aktiviteter. Två dagar i veckan är avsedda för dessa aktiviteter. Lekbänken på skolgården är utgångspunkten för rastaktiviteterna. Åtgärd 2 Gruppverksamhet Pedagoger på skolan har gruppverksamhet med olika klasser och grupper. Gruppverksamheten kan beröra olika teman såsom vänskap, självförtroende, självkänsla, mobbning, olikheter, kränkningar, likabehandling, demokrati, värderingar, kultur osv. Pedagoger har gruppverksamhet på olika sätt i sina respektive klasser, kopplat till skolarbete, gruppdynamik och likabehandling. Elevhälsoteamet tillsammans med pedagoger kan medverka i arbetet med skolans värdegrundsfrågor, gruppdynamik och likabehandling. Gruppverksamhet kan bidra till att stärka elever individuellt och i grupp. Gruppverksamhet kan till exempel bidra till att utveckla elevernas, förståelse för sig själva och andra, utveckla deras sociala samspel, stärka deras grupptillhörighet, utveckla deras demokratiska förståelse. Ansvariga är pedagoger tillsammans med skolans elevhälsoteam. Arbetet sker under hela läsåret. Åtgärd 3 Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet består av rektor, enhetschef, specialpedagoger, speciallärare, skolpsykolog, skolsköterska och skolkurator. Pedagoger möter elevhälsoteamet regelbundet för att diskutera elevhälsoärenden på individoch gruppnivå. Elevhälsoteamet arbetar aktivt för att förebygga sociala problem på skolan, och arbetar för att främja elevernas sociala och pedagogiska utveckling. Elevhälsoteamet möts varje vecka för att tillsammans hitta lösningar på sociala, pedagogiska, psykiska och fysiska problem som kan uppstå på gruppnivå och individnivå på skolan. Arbetet pågår hela läsåret.

9 Åtgärd 4 Vuxennärvaro vid utevistelse på fritids Lärare och pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga vid utevistelse för att säkra elevernas trygghet och trivsel på fritids. När det är utevistelse på fritidshemmet är pedagoger ute bland eleverna, tydligt markerade med särskilda västar. Ansvariga för denna åtgärd är pedagoger på fritidshemmen och aktuell personal. Denna åtgärd pågår under hela läsåret. Åtgärd 5 Bussvakter Bussvakter är närvarande vid av- och påstigning för att bidra till elevernas trygghet och säkerhet i starten och slutet av skoldagen. En pedagog möter vid busshållplatsen när eleverna kommer med skolbussarna på morgonen. En pedagog står vid till busshållplatsen på eftermiddagen när bussarna går hem igen. Ansvariga Pedagoger på skolan, åtgärden pågår under hela läsåret. Åtgärd 6 Faddersystem Genom faddersystemet vill vi förebygga att nya elever känner otrygghet. Faddrarnas roll är att vara föredömen för och hjälpa de nya barnen att känna sig trygga på skolan. Genom att ha en äldre fadder får de yngre barnen en naturlig kontaktpunkt med de äldre eleverna. Lunnaskolans faddersystem är uppbyggt på så vis att varje förskoleklass har en fadderklass i årskurs 2 och varje klass i årskurs 1 har en fadderklass i årskurs 3. Det praktiska samarbetet mellan fadderklasserna tar sig olika uttryck i skolans olika spår. Det kan handlar om regelbundna högläsningsstunder där de äldre läser för de yngre; klasserna träffas för att spela spel eller skriva sagor (förskoleklasseleverna dikterar och de äldre skriver); samt olika former av gemensamma aktivitetsdagar. Arbetslagen ansvarar för att faddergruppernas arbete blir kontinuerligt över läsåret. Åtgärd 7 Rastverksamhet Lärare och pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga under varje rast för att säkra elevernas trygghet och trivsel under raster. Pedagoger som är ute ansvarar för alla elever som befinner sig på skolgården. Rasterna är en viktig del av elevernas skoldag. Under varje rast finns pedagoger ute bland eleverna, tydligt markerade med särskilda västar. Rastvärdskapet är schemalagt. Skolgården är indelad i fem zoner. De zonerna är kommunicerade med alla pedagoger och täcker upp skolgården. Ansvariga är arbetslag och rektor. Dessa insatser på går under hela läsåret.

10 Åtgärd 8 Trivselregler Genom att upprätta trivselregler på skolan bidrar detta till att främja ett gemensamt förhållningssätt på skolan och stärka elevers och personals trygghet och välmående på skolan. Lunnaskolan har trivselregler som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger. Förslag lyfts på klassråd och sedan tas de i elevrådet, därefter fastställer ansvarig rektor trivselreglerna för sin enhet. Trivselreglerna presenteras för vårdnadshavare på lämpliga möten. Reglerna utvärderas och uppdateras i början av läsåret. Trivselreglerna är också Lunnaskolans ordningsregler. Ansvariga för reglerna är rektor, enhetschef, pedagoger och övrig personal. Förebyggande åtgärder i arbetet mot diskriminering och trakasserier Åtgärd 1 Bussvakter Bussvakter är närvarande vid av- och påstigning för att bidra till elevernas trygghet och säkerhet i starten och slutet av skoldagen. En pedagog möter vid busshållplatsen när eleverna kommer med skolbussarna på morgonen. En pedagog står vid till busshållplatsen på eftermiddagen när bussarna går hem igen. Ansvariga Pedagoger på skolan, åtgärden pågår under hela läsåret.

11 Åtgärd 2 Faddersystem Genom faddersystemet vill vi förebygga att nya elever känner otrygghet. Faddrarnas roll är att vara föredömen för och hjälpa de nya barnen att känna sig trygga på skolan. Genom att ha en äldre fadder får de yngre barnen en naturlig kontaktpunkt med de äldre eleverna. Lunnaskolans faddersystem är uppbyggt på så vis att varje förskoleklass har en fadderklass i årskurs 2 och varje klass i årskurs 1 har en fadderklass i årskurs 3. Det praktiska samarbetet mellan fadderklasserna tar sig olika uttryck i skolans olika spår. Det kan handlar om regelbundna högläsningsstunder där de äldre läser för de yngre; klasserna träffas för att spela spel eller skriva sagor (förskoleklasseleverna dikterar och de äldre skriver); samt olika former av gemensamma aktivitetsdagar. Arbetslagen ansvarar för att faddergruppernas arbete blir kontinuerligt över läsåret. Åtgärd 3 Trivselregler Genom att upprätta trivselregler på skolan bidrar detta till att främja ett gemensamt förhållningssätt på skolan och stärka elevers och personals trygghet och välmående på skolan. Lunnaskolan har trivselregler som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger. Förslag lyfts på klassråd och sedan tas de i elevrådet, därefter fastställer ansvarig rektor trivselreglerna för sin enhet. Trivselreglerna presenteras för vårdnadshavare på lämpliga möten. Reglerna utvärderas och uppdateras i början av läsåret. Trivselreglerna är också Lunnaskolans ordningsregler. Ansvariga för reglerna är rektor, enhetschef, pedagoger och övrig personal. Åtgärd 4 Rastverksamhet Lärare och pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga under varje rast för att säkra elevernas trygghet och trivsel under raster. Pedagoger som är ute ansvarar för alla elever som befinner sig på skolgården. Rasterna är en viktig del av elevernas skoldag. Under varje rast finns pedagoger ute bland eleverna, tydligt markerade med särskilda västar. Rastvärdskapet är schemalagt. Skolgården är indelad i fem zoner. De zonerna är kommunicerade med alla pedagoger och täcker upp skolgården. Ansvariga är arbetslag och rektor. Dessa insatser på går under hela läsåret.

12 Åtgärd 5 Vuxennärvaro vid utevistelse på fritids Lärare och pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga vid utevistelse för att säkra elevernas trygghet och trivsel på fritids. När det är utevistelse på fritidshemmet är pedagoger ute bland eleverna, tydligt markerade med särskilda västar. Ansvariga för denna åtgärd är pedagoger på fritidshemmen och aktuell personal. Denna åtgärd pågår under hela läsåret. Åtgärd 6 Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet består av rektor, enhetschef, specialpedagoger, speciallärare, skolpsykolog, skolsköterska och skolkurator. Pedagoger möter elevhälsoteamet regelbundet för att diskutera elevhälsoärenden på individoch gruppnivå. Elevhälsoteamet arbetar aktivt för att förebygga sociala problem på skolan, och arbetar för att främja elevernas sociala och pedagogiska utveckling. Elevhälsoteamet möts varje vecka för att tillsammans hitta lösningar på sociala, pedagogiska, psykiska och fysiska problem som kan uppstå på gruppnivå och individnivå på skolan. Arbetet pågår hela läsåret.

13 Främjande aktiviteter Aktivitet 1 Lunnavarvet Aktiviteten är en del i skolans arbete för att motverka: Kränkande behandling och/eller diskriminering/trakasserier och/eller sexuella trakasserier. Lunnavarvet genomförs med alla elever i samarbete med skolans idrottslärare. Det är ett lopp som eleverna springer uppe vid Landehof. Vi börjar med gemensam uppvärmning. Lunnavarvet är en tradition som vi haft i många år. Syftet är mångsidigt. Vi vill att eleverna ska få en positiv naturupplevelse av att vistas i skogen som finns i vår närmiljö. Vi har också med ett hälsoperspektiv i detta. Att lära sig att röra sin kropp och hur ansträngning och avslappning fungerar. Att vi gör det tillsammans tror vi bidrar till en bättre sammanhållning och ökad trygghet. Lunnavarvet kommer att genomföras den 26 september. Aktivitet 2 Vi uppmärksammar FN-dagen i oktober. I samband med FN dagen lyfter vi alltid de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Vi berättar om hur det kom sig att FN bildades och varför FN:s konventioner är så viktiga. Det kan vara svårt för eleverna att förstå det här med respekt för människolivets okränkbarhet och för de äldre barnen har vi under några år läst boken "Sadako och de tusen tranorna" och tycker att eleverna genom den får en bra teoretisk grund i dessa värdegrundsfågor som vår läroplan vilar på. Med de äldre barnen pratar och för vi också diskussioner om den "modiga" pakistanska och yngsta fredspristagaren av Nobels fredspris, Malala Yousafzai. Klasserna har ibland sjungit fredssånger, skapat fredsduvor eller vikt tranor i origami och pyntat våra träd i korridoren. Eleverna har också skrivit antingen fredsbudskap eller arbetat mer kring text+bild gällande barns rättigheter utifrån både skolans likabehandlingsplan eller barnkonventionen.

14 Aktivitet 3 Lunnaskolan har sedan ett antal år tillbaka, en gemensam adventsamling som sker i samband med mörkrets inbrott och väntans tid. Eleverna tillverkar ljuslyktor, två och två. Tillsammans går vi ut på fotbollsplanen, ställer upp på våra anvisade platser där och sätter ner alla ljuslyktor i mitten. Vi sjunger några gemensamma advetssånger och rektor håller ett litet tal. Aktivitet 4 Lunnaskolan uppmärksammar traditioner och firar Lucia tillsammans. Luciatåget genomförs av skolans treor och är en fin samlingsstund för Lunnaskolans elever och pedagoger. Då luciatåget även framförs för vårdnadshavare samverkar skolan även med hemmet kring denna tradition. Även under vårterminen planerar vi gemensamma aktiviteter för hela skolan. Dessa aktiviteter vill vi ska främja samarbetet över gränserna mellan skola och fritidshem. Vi vill också att eleverna skall känna samhörighet och en vi - känsla som på sikt skapar gemenskap och trygghet.

15 Rutiner vid misstanke om kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier Om du misstänker att någon elev på skolan är utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier så kan du kontakta någon personal på skolan. All personal som arbetar på skolan har skyldighet att anmäla misstänkta kränkningar, diskriminering och trakasserier till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla misstanken till huvudmannen (ansvarig nämnd i Härryda kommun). Rektorn och skolans personal är sedan skyldiga att utreda de misstänkta kränkningarna, diskrimineringen eller trakasserierna. Om utredningen visar att en elev är eller har blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering så är rektorn och skolans personal skyldiga att göra något för att det inte ska hända igen. Alla som verkar på Lunnaskolan ska motverka alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det på skolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla pedagoger som rör sig i skolan bland eleverna har god uppsikt över vad som sker i korridorer, i uteområden och i klassrum. Rastvärdar finns ute på raster och har översikt över vad som händer på skolgården. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Ansvariga pedagoger, elevhälsoteam, övrig personal på skolan och rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vid enstaka tillfälle: Den pedagog som upptäcker en kränkning ska omedelbart reagera och ingripa. När den akuta situationen klarats ut meddelas berörda mentorer som sedan pratar med sina elever. Mentorer eller ingripande pedagog dokumenterar (anmälan om kränkande behandling, skada och/eller tillbud) det inträffade och tar kontakt med hemmet. Anmälan lämnas till rektor, som i sin tur anmäler vidare till huvudmannen (Härryda kommun-registrator). Vid upprepade tillfällen (mobbning): Anmäl till rektor. Rektor pratar med den utsatte eleven och utreder(utredningsblankett) vad som har hänt. Man informerar om att detta inte får förekomma och att det ska åtgärdas. Om det ändå skulle hända något är det viktigt att den utsatte omedelbart säger till. Ansvarig personal och/eller rektor talar med den som utfört kränkningen. (Om det är flera utövare har man enskilda möten

16 istället för i grupp). Den som håller samtalet förklarar att kränkningen måste upphöra omedelbart. Kränkningar är inte tillåtet enligt svensk lag och därför också olagligt på skolan. Därefter görs det upp en plan över hur problemen ska lösas (på utredningsblankett). Ansvarig personal och rektor bestämmer en tid med eleven för uppföljning (1 vecka). Samtalet dokumenteras. Ansvarig personal tar kontakt med de inblandades föräldrar samma dag och berättar vad som hänt. Även EHT informeras. Efter att ha hållit uppsikt under en veckas tid, tar ansvarig personal eller rektor kontakt med de inblandade eleverna för avstämning och uppföljning. Eleverna hålls under uppsikt även fortsättningsvis. Samtalet dokumenteras (utredningsblankett/uppföljning). Samlade dokument arkiveras hos rektor. Anmälan till skolhuvudman görs. Om kränkningarna inte upphört: Rektor kallar elev och vårdnadshavare till ett möte på skolan där man upprättar en plan för att komma till rätta med problemet. Rektor gör en bedömning om det ska göras anmälan till socialtjänst eller polis. Tid för uppföljning bokas in. Samtalet dokumenteras. Om skolan inte klarar av utredning och åtgärder på egen hand, kontaktas UTK Härryda kommun. Handlingsplan när vuxen utsätts för kränkande behandling av elev: Tillbudsanmälan skrivs av den utsatta vuxne. Rektor blir informerad och vidtar åtgärder. Målsmän blir informerade. Handlingsplan vid kränkning och trakasserier på nätet: Om nätkränkningarna har en koppling till skolan, om det exempelvis påverkar elevernas relationer, har skolan ett ansvar att reagera. Rektor informeras. Utredningsblankett skrivs. Vårdnadshavare kontaktas. Rektor beslutar om åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst). Händelsen försöker lösas med de inblandade och deras vårdnadshavare. Rektor anmäler till skolhuvudman.

17 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Händelsen anmäls till rektor. Vårdnadshavare informeras. Rektor utreder det inträffade, för att sedan åtgärda och följa upp ärendet med samtal och dokumentation. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor har regelbundna samtal med den personal som kränkt eleven och tar upp hur nuvarande kontakt med berörd elev fungerar. Rektor rapporterar till skolhuvudman. Rutiner för uppföljning Rektor har uppföljningsmöten med elevhälsoteam varje månad för att få översikt över krängningsärenden och följa upp dessa på ett lämpligt sätt. Rutiner för dokumentation Berörda pedagoger dokumenterar aktuell händelse. Aktuell kontakt med berörda parter (elev, vårdnadshavare, övrig personal osv.) dokumenteras och arkiveras i pärm för kränkningsärenden på rektors kontor. Ansvarsförhållande Rektor dokumenterar och följer upp kränkningsärenden som kommer in i samråd med elevhälsoteam och berörd personal. Detta gäller när elev kränker elev men också kränkningar kopplat till ärenden där personal kränker elev eller elev kränker personal.

18 Samverkan Vi involverar eleverna i frågor kring deras skoldag. Vi har gemensamma trivselregler som är framtagna genom klassråd och elevråd. Vi arbetar mycket med språket och attityder genom bland annat ett gemensamt förhållningssätt och via dramaövningar. Eleverna besvarar enkäter som vi sedan följer upp. Vi ser till att eleverna skall känna sig trygga och sedda när de är ute på rast. Vi medvetandegör eleverna om en god nätetik och förespråkar en mobilfri skoldag. Vi kommunicerar med hemmet och gör vårdnadshavare delaktiga i arbetet kring Likabehandling på Brukarråd och föräldramöte. Elevernas besvarade enkäter följs upp och vårdnadshavare får information om dessa. Hur vi arbetar med vår plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplanen behandlas först i Elevhälsoteamet. Därefter presenteras den för pedagogerna och tillsammans revideras den. När det är klart pratar pedagogerna med klasserna och informerar om planen. Vårdnadshavare får ta del av planen på Brukarråd och föräldramöten. Planen läggs också ut på skolans hemsida. All personal får kännedom om att när kränkande behandling förekommer skall åtgärder vidtas. Genom schemaläggning görs det möjligt för fler pedagoger att vara ute på rasterna. Vi ser till att pedagogerna får tillfällen att diskutera förhållningssätt, värdegrund, normer och värden. Elevhälsoteamet på skolan går varje vecka igenom ärenden och arbetar för att förhindra kränkande behandling. Alla personal, elever och vårdnadshavare informeras om skolans trivselregler. Detta görs minst en gång per år. Arbetet följs kontinuerligt upp. Trivselreglerna är också skolans ordningsregler.

19 Utvärdering av läsårets arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Resultaten från trivselenkäter och brukarenkäter ska analyseras i personalgruppen och elevrådet samt redovisas i brukarrådet. Diskussion kring de olika punkterna i förebyggande och främjande arbetet i elevhälsoteamet, arbetslagen och i elevrådet. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor och enhetschef.