Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 [Skriv här] Upprättad Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Lunnaskolan 2018/ 2019 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola Lunnaskolan är en F-3-skola i Landvetter med fritidshem och grundsärskola. Eleverna kommer från närområdet, Önneröd och Tahult. Skolan består av tre byggnader och en skolgård som inbjuder till många olika lekar och aktiviteter. På skolan går ca 410 elever i årskurserna F-3 och fördelat på fyra förskoleklasser, fyra ettor, fyra tvåor, fyra treor samt Grundsärskola. På skolan finns 10 fritidshemsavdelningar och en Flexenhet. Det finns en hög kompetens bland pedagogerna vilket ger förutsättningar för en god kvalitet. Vi strävar efter att ta tillvara barnens lek och kreativitet. Vi har planerade rastaktiviteter varje vecka för att inspirera eleverna till nya lekar och aktiviteter. Skolan ligger i en villabebyggelse i Landvetter med naturen in på knutarna. Det är femhundra meter till vår egen skolskog och Landehofs motionsspår som används flitigt. Några av våra elever åker skolskjuts till skolan.

2 Skolans skyldigheter Skolans arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier regleras i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Skolan ska ha ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Arbetet ska bestå av förebyggande åtgärder och främjande aktiviteter för att eleverna på skolan inte ska bli utsatta för kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Om personalen på skolan ändå får reda på att en elev kan ha blivit utsatt för kränkningar, diskriminering eller trakasserier så är personalen skyldiga att anmäla det till rektorn. Rektorn är sedan skyldig att utreda vad som hänt samt sätta in eventuella åtgärder för att det inte ska hända igen. Vanliga begrepp Diskriminering: Diskriminering innebär att någon vuxen i skolan missgynnar eller behandlar en elev sämre än någon annan elev. Diskrimineringen ska vara kopplad till någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för trakasserier. Sexuella trakasserier: Sexuella trakasserier är kränkande behandling av sexuell natur. Det kan exempelvis vara tafsningar eller ovälkomna blickar och kommentarer. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för sexuella trakasserier. Kränkande behandling: Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan exempelvis vara slag, knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för kränkande behandling. För att något ska vara kränkande behandling enligt skollagen måste det hända i skolan eller under skoltid eller ha en koppling till skolans verksamhet. Mobbning: Ordet mobbning finns inte med i skollagen eller diskrimineringslagen men det betyder att en elev blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Kränkningar på internet: Kränkningar och trakasserier på internet och sociala medier kallas ofta för nätmobbning. Om kränkningar och trakasserier på internet har en koppling till skolans verksamhet ska de hanteras på samma sätt som kränkningar och trakasserier som sker på skolan.

3 Riktlinjer Lunnaskolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Lunnaskolans bas är demokratiska värderingar och en atmosfär som präglas av ömsesidig respekt. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi ser olikheter som en tillgång, och pratar med varandra om vikten av människors lika värde. På Lunnaskolan arbetar vi aktivt för att alla elever skall känna sig trygga, trivas och må bra. Uppnår vi detta har vi en god grund och goda förutsättningar att nå kunskapskraven och hög måluppfyllelse. Vi vill att alla elever, personal, och föräldrar känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Vi vill att samtliga på skolan ska vara väl bekanta med planen mot kränkande behandling och dess innehåll.

4 Utvärdering av arbetet från föregående läsår Rektorer och elevhälsoteamet samt alla pedagoger på skolan har varit delaktiga i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Det formulerades tre mål för likabehandlingsarbetet i förra årets plan om diskriminering och likabehandling: Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar Eleverna ska uppleva trygghet i matsalen, vid idrottssituationen och vid utevistelse hela skoldagen Eleverna upplever att det finns ett gemensamt bemötande från alla vuxna på skolan. Utvärdering av föregående läsårs arbete mot kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar Planen gås igenom med alla arbetslag i början av terminen. Rektor ansvarar. Planen tas upp på föräldramöten under höstterminen, på brukarrådet och laddas upp ut på skolans hemsida. Rektor ansvarar. Planen tas upp i alla elevgrupper på ett sätt som är lämpligt utifrån ålder och mognad. Arbetslaget ansvarar. Vikarier informeras. Rektor ansvarar. Arbetet med att informera vikarier om skolans Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver följa med in i nästa års arbete.

5 Eleverna ska uppleva trygghet i matsalen och vid utevistelse. Rastvärdskap med aktiva rastvärdar, där rastvärdarnas ansvar är klart definierat. Arbetslaget och rektor ansvarar. Alla elever går runt på skolgården tillsammans med sina ansvariga pedagoger, dels för att markera skolgårdens gränser, dels för att visa var de gärna är och leker. Matvärdar i matsalen. All personals ansvar. Vikarier informeras. Detta gäller vikarier med längre vikariat. Rektor ansvarar. Arbetet med att informera vikarier om skolans Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver följa med in I nästa års arbete. Eleverna upplever att det finns ett gemensamt bemötande från alla vuxna på skolan. Vid terminsstart berätta om rastvärdarna och att de har gula västar så att de syns lätt. Arbetslaget ansvarar. De prioriterade målen följs upp och planen ska förankras i alla klasser. Utvärdering av föregående läsårs arbete mot diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Eleverna skall uppleva trygghet vid idrottssituationen Det finns en extra vuxen med vid idrottssituationen. Det finns vuxen närvaro i omklädningsrummen.

6 Kartläggning och analys av risker - grundskolan Samtal i elevgrupperna har gjorts. Samtalen har handlat om värdegrund och relationer. Klassarbetet har utförts i olika konstellationer för att eleverna ska lära känna varandra. Det har utförts samarbetsövningar, olika värderingseller dramaövningar. Pedagogerna samtalar regelbundet med enskilda elever, med mindre grupper och med hela klassen för att stärka relationen elev vuxen och barn- barn. Samtalen kan vara rent förebyggande, dvs. handla om principer, regler och exempelsituationer som eleverna kan möta. Aktuella situationer har diskuterats och konflikter som uppkommit har eleverna fått hjälp med att lösa. Samtalen ska inte bara lösa den aktuella frågan utan ge verktyg att hantera liknande situationer i framtiden. Skolan har också ett elevråd. En eller två representanter deltar från varje klass och har till uppgift att föra klassens talan. Kartläggning och analys av risker grundsärskolan Pedagogerna på grundsärskolan arbetar kontinuerligt för att vara en skola med gemensamt förhållningssätt. Med varje enskild elev sker dagliga samtal genom dramatiseringar, kroppsspråk, bilder och ritprat om det som rör deras vardag. Genom dessa samtal blir eleverna mer delaktiga. Vid exempelvis idrott och naturupplevelser får eleverna tillfälle att samverka i grupp för att stärka relationen elev-vuxen och barn-barn. Pedagogerna tar hjälp av varandra och spelar upp händelser för att få eleverna på grundsärskolan att förstå sig själv och andra. Det kontinuerliga arbetet för fortsatt fokus på elevernas utveckling och välmående fortskrider. Vi vill utveckla elevernas förmåga att kommunicera via bilder, tecken, ritprat och dramatiseringar. Förebyggande åtgärder bidrar till att ge eleverna på grundsärskolan tryggare miljö vid förflyttningar och när de vistas utanför särskolans lokaler. Hur våra elever bemöts är centralt i hur de upplever sin skolgång och detta behöver kopplas till deras förmåga till kommunikation och funktionsnedsättning. Skolan arbetar för att eleverna på grundskolan får lära känna grundsärskolans miljö så att de när de möter grundsärskolans elever har något att relatera till och känner igen elever och vuxna. Att eleverna i grundskolan får kunskap om funktionsvariationer och grundsärskolans undervisning är av stor vikt för att motverka kränkningar.

7 Samverkan med eleverna Förra läsåret besvarade eleverna en elevenkät med frågor kopplade till trivsel, trygghet och studiero. Denna enkät besvarades av eleverna HT-17 och VT-18. Pedagogerna fick återkoppling på höstens enkät på kategorimöte och vårdadshavare via Forum för samverkan. Vårterminens enkät sammanställdes sent men lade grunden till enhetens fortsatta prioriterade mål under kommande läsår. VT-17 genomförde skolans skolsköterska en enkät med alla elever i åk1, utifrån elevernas trivsel och trygghet. Pedagogerna fick återkoppling på enkätsvaren, dels i grupp men även enskilt. Klasserna fick som åtgärd utifrån enkätsvaren, att arbeta med trivsel och trygghet. Arbetet följdes upp med ytterligare en enkät. I den andra omgången kunde man se en klar förbättring. Skolsköterskan och kuratorn på skolan genomförde också ett värdegrundsarbete med åk 3 under våren. Arbetet kopplades till självkännedom, stopp min kropp, nätsmarthet och BRIS. För elever i åk F-3 tog vi hjälp av en extern person, utbildad i ämnet Livskunskap. Ämnen som då togs upp var känslor, egna och andras kroppar, stopp min kropp, självkänsla och självförtroende. Alla klasser har klassråd. Där fattar klassen beslut bland annat om klassreglerna och eleverna kan ta upp sådant som berör klassen enskilt eller skolan/skolmiljön. Frågor av det senare slaget förs vidare till elevråd av klassens elevrådsrepresentanter vid behov hjälper ansvarig lärare till. Klassrådet är viktigt ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd. Skolan har också ett elevråd. En eller två representanter deltar från varje klass och har till uppgift att föra klassens talan. Ett par pedagoger utses för att under läsåret närvara på elevråden och bistå eleverna med det formella och det praktiska, som till exempel kontakter med aktuella vuxna på skolan. Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för demokratiska principer. Elevråd hålls på skolan en gång i månaden. Pedagogerna på fritidshemmens alla avdelningar för dagligen vardagliga samtal med eleverna utifrån värdegrundsfrågor och hur vi är mot varandra. Vi samverkar också med eleverna för att skapa goda lärmiljöer.

8 Resultat och analys av kartläggningen Resultatet från elevenkäten visar på tre förbättringsområden där siffrorna inte var tillfredsställande. De tre områden är studiero, trygghet i omklädningsrummet och hur eleverna upplever rasterna. (Se bifogat dokument) Vi har arbetat vidare med frågorna dels genom att omklädningsrummen där eleverna ska byta om är krokarna färgmarkerade. Det blir då tydligt var varje klass ska byta om. Vi har schematekniskt sett över övergången för klasserna för att undvika att klasser möts i omklädningsrummet. Vi har även pedagoger som finns med i omklädningsrummet. Vi fortsätter att arbeta för att öka arbetsro, matro, elevinflytande och vuxennärvaro på skolan enligt följande: Under lunchen följer alla klasser en regel om 10 tysta minuter när de äter. Pedagoger arbetar med individuella lösningar kopplat till respektive klass för att öka arbetsro i klassrummen. Exempel på detta är arbete i halvklasser och/eller andra gruppindelningar, samtal om arbetsro och gruppstärkande aktiviteter. Eleverna har informerats om att pedagoger har gula västar på sig och rör sig aktivt utomhus på raster. Pedagoger har uppmanats att alltid bära västar och att rikta sin uppmärksamhet till plaster där eleverna känner otrygghet. Vi har organiserad rastverksamhet tre gånger i veckan. Eleverna är också informerade om att de kan gå till alla pedagoger med västar, inte bara de som tillhör deras klass. Alla elever ute är alla pedagogers gemensamma ansvar. Elever deltar på klassråd och elevråd där de arbetar med frågor kopplat till elevinflytande, demokrati, likabehandling. Pedagoger arbetar också med elevinflytande i klassrummet på olika sätt. Exempelvis genom samtal och omröstningar.

9 Förebyggande åtgärder i arbetet mot kränkande behandling Insatser inför kommande läsår För att förebygga kränkande behandling i skolan kommer eleverna få besvara en elevenkät, en trygghetsenkät med frågor kopplade till trygghet, välmående och likabehandling på skolan. Enkäten besvaras en gång per termin. Målet med enkäten är att följa upp svaren för att se hur eleverna trivs på skolan. Svaren ger också en indikation på hur likabehandlinsarbetet på skolan utvecklas från år till år. Första enkäten besvaras under HT-18 innan v. 44 och andra enkäten under VT-19, innan v. 13. Åtgärd 1 Rastaktivitet Målet med rastaktiviteter är att erbjuda eleverna varierade lekar/aktiviteter som främjar samarbete, sammanhållning och rörelse. Vi vill att eleverna får inspiration som stimulerar fantasin i leken. Rastaktiviteterna är ett sätt att förebygga utanförskap och otrygghet på rasterna. Två fritidspedagoger har från HT-17 startat upp strukturerade rastaktiviteter. De arbetar aktivt och målinriktat med att ha organiserade aktiviteter. Tre dagar i veckan är avsedda för dessa aktiviteter. Åtgärd 2 Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet består av rektorer, specialpedagoger, speciallärare, skolpsykolog, skolsköterska och skolkurator. Pedagoger möter elevhälsoteamet regelbundet för att diskutera elevhälsoärenden på individoch gruppnivå. Elevhälsoteamet arbetar aktivt för att förebygga sociala problem på skolan, och arbetar för att främja elevernas sociala och pedagogiska utveckling. Elevhälsoteamet möts varje vecka för att tillsammans hitta lösningar på sociala, pedagogiska, psykiska och fysiska problem som kan uppstå på gruppnivå och individnivå på skolan. Arbetet pågår hela läsåret.

10 Åtgärd 3 Vuxennärvaro vid utevistelse på fritids Lärare och pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga vid utevistelse för att säkra elevernas trygghet och trivsel på fritids. När det är utevistelse på fritidshemmet är pedagoger ute bland eleverna, tydligt markerade med gula västar. Ansvariga för denna åtgärd är pedagoger på fritidshemmen och aktuell personal. Denna åtgärd pågår under hela läsåret. Åtgärd 4 Bussvärdar Bussvärdar är närvarande vid av- och påstigning för att bidra till elevernas trygghet och säkerhet i starten och slutet av skoldagen. En pedagog möter vid busshållplatsen när eleverna kommer med skolbussarna på morgonen. En pedagog står vid till busshållplatsen på eftermiddagen när bussarna går hem igen. Ansvariga Pedagoger på skolan, åtgärden pågår under hela läsåret. Åtgärd 5 Rastverksamhet- rastvärdskap Pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga under varje rast för att säkra elevernas trygghet och trivsel under raster. Pedagoger som är ute ansvarar för alla elever som befinner sig på skolgården. Rasterna är en viktig del av elevernas skoldag. Under varje rast finns pedagoger ute bland eleverna, tydligt markerade med gula västar. Rastvärdskapet är schemalagt och pedagogerna följer i elevgrupp och arbetar förebyggande. Ansvariga är arbetslag och rektor. Dessa insatser på går under hela läsåret.

11 Åtgärd 6 Ordningsregler Genom att upprätta ordningsregler på skolan bidrar detta till att främja ett gemensamt förhållningssätt på skolan och stärka elevers och personals trygghet och välmående på skolan. Lunnaskolan har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger. Förslag lyfts på klassråd och sedan tas de i elevrådet, därefter fastställer ansvarig rektor ordningsreglerna för sin enhet. Ordningsreglerna kommuniceras med vårdnadshavare via Unikum och på Forum för samverkans möten. Reglerna utvärderas och uppdateras i början av läsåret. Ansvariga för reglerna är rektorer, pedagoger och övrig personal. Förebyggande åtgärder i arbetet mot diskriminering och trakasserier Åtgärd 1 Bussvärdar Bussvärdar är närvarande vid av- och påstigning för att bidra till elevernas trygghet och säkerhet i starten och slutet av skoldagen. En pedagog möter vid busshållplatsen när eleverna kommer med skolbussarna på morgonen. En pedagog står vid till busshållplatsen på eftermiddagen när bussarna går hem igen. Ansvariga Pedagoger på skolan, åtgärden pågår under hela läsåret. Åtgärd 2 Ordningsregler Genom att upprätta ordningsregler på skolan bidrar detta till att främja ett gemensamt förhållningssätt på skolan och stärka elevers och personals trygghet och välmående på skolan. Lunnaskolan har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger. Förslag lyfts på klassråd och sedan tas de i elevrådet, därefter fastställer ansvarig rektor ordningsreglerna för sin enhet. Ordningsreglerna presenteras för vårdnadshavare på lämpliga möten. Reglerna utvärderas och uppdateras i början av läsåret. Ansvariga för reglerna är rektorer, pedagoger och övrig personal.

12 Åtgärd 3 Rastverksamhet Lärare och pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga under varje rast för att säkra elevernas trygghet och trivsel under raster. Pedagoger som är ute ansvarar för alla elever som befinner sig på skolgården. Rasterna är en viktig del av elevernas skoldag. Under varje rast finns pedagoger ute bland eleverna, tydligt markerade med gula västar. Rastvärdskapet är schemalagt. Ansvariga är arbetslag och rektor. Dessa insatser på går under hela läsåret. Åtgärd 4 Vuxennärvaro vid utevistelse på fritids Pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga vid utevistelse för att säkra elevernas trygghet och trivsel på fritids. När det är utevistelse på fritidshemmet är pedagoger ute bland eleverna, tydligt markerade med gula västar. Ansvariga för denna åtgärd är pedagoger på fritidshemmen och aktuell personal. Denna åtgärd pågår under hela läsåret. Åtgärd 5 Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet består av rektorer, specialpedagoger, speciallärare, skolpsykolog, skolsköterska och skolkurator. Pedagoger möter elevhälsoteamet regelbundet för att diskutera elevhälsoärenden på individoch gruppnivå. Elevhälsoteamet arbetar aktivt för att förebygga sociala problem på skolan, och arbetar för att främja elevernas sociala och pedagogiska utveckling. Elevhälsoteamet möts varje vecka för att tillsammans hitta lösningar på sociala, pedagogiska, psykiska och fysiska problem som kan uppstå på gruppnivå och individnivå på skolan. Arbetet pågår hela läsåret.

13 Främjande aktiviteter Aktivitet 1 Lunnavarvet Aktiviteten är en del i skolans arbete för att motverka: Kränkande behandling och/eller diskriminering/trakasserier och/eller sexuella trakasserier. Aktiviteten genomförs också för att stimulera välmående och sammanhållning. Lunnavarvet genomförs med alla elever i samarbete med skolans idrottslärare. Det är ett lopp som eleverna springer uppe vid Landehof. Vi börjar med gemensam uppvärmning. Lunnavarvet är en tradition som vi haft i många år. Syftet är mångsidigt. Vi vill att eleverna ska få en positiv naturupplevelse av att vistas i skogen som finns i vår närmiljö. Vi har också med ett hälsoperspektiv i detta. Att lära sig att röra sin kropp och hur ansträngning och avslappning fungerar. Att vi gör det tillsammans tror vi bidrar till en bättre sammanhållning och ökad trygghet. Lunnavarvet kommer att genomföras den 21 september. Aktivitet 2 Vi uppmärksammar FN-dagen i oktober. I samband med FN dagen lyfter vi alltid de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Vi berättar om hur det kom sig att FN bildades och varför FN:s konventioner är så viktiga. Skolans spec team beställde boken "Värdefulla Sagor" i anslutning till FNdagen förra året. Vi använder oss av lite olika exempel under begreppen; demokrati, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människors lika värde. Boken Värdefulla sagor samt boken om Barnens Lag/FN:s barnkonvention har vi fortsatt tillgång till och kan använda oss av, samt de tillhörande frågeställningarna som värdegrundsunderlag. Klasserna sjunger fredssånger, skapar fredsduvor eller viker tranor i origami och pyntar våra träd i korridoren. Eleverna skriver också antingen fredsbudskap eller arbetar mer kring text och bild gällande barns rättigheter utifrån både skolans likabehandlingsplan och barnkonventionen.

14 Aktivitet 3 Lunnaskolan har sedan ett antal år tillbaka, en gemensam adventsamling som sker i samband med mörkrets inbrott och väntans tid. Eleverna tillverkar ljuslyktor, två och två. Tillsammans går vi ut på fotbollsplanen, ställer upp på våra anvisade platser där och sätter ner alla ljuslyktor i mitten. Vi sjunger några gemensamma advetssånger och rektor håller ett litet tal. Här sker också samverkan mellan skola och fritidshemmens avdelningar. Aktivitet 4 Lunnaskolan uppmärksammar traditioner och firar Lucia tillsammans. Luciatåget genomförs av skolans treor och är en fin samlingsstund för Lunnaskolans elever och pedagoger. Aktivitet 5 Under vårterminen planerar vi gemensamma aktiviteter för hela skolan. Dessa aktiviteter vill vi ska främja samarbetet över gränserna mellan skola och fritidshem. Vi vill också att eleverna skall känna samhörighet och en vi - känsla som på sikt skapar gemenskap och trygghet. Aktivitet 6 Fritidshemmets dag Fritidshemmet gör elevernas skoldag komplett. Vi uppmärksammar årligen denna dag i samverkan med klasslärare. Eleverna slutar sin skoldag tidigare för att i grupper utföra diverse aktivieter som syftar till att stärka gemenskapen och sätta fokus på lek och rörelse under glädjestyrda former. Aktivietet 7 Hälsovecka Två gånger under läsåret anordnas Hälsovecka på skolan. Det är skolans idrottslärare tillsammans med skolsköterska som anordnar diverse aktiviteter som ska fämja elevernas välmående både på kort och lång sikt. Pedagogerna får också material att kunna arbeta med i sin undervisning utifrån ämnen som kost, hälsa, motion och sömn mm. Aktivitet 8 Rocka sockorna Den 21 mars är det den internationella Downs syndrom dagen som skolan uppmärksammar. Genom att delta i denna aktivitet vill vill främja vikten av alla människors lika värde och rättigheter. Tillsammans tror vi på att vi kan förändra människors attityder och att alla är välkomna i vårt samhälle.

15 Aktivitet 9 Pride veckan Vi deltar på olika sätt under kommunens årliga Prideveckan. Under veckan jobbar vi aktivt med mångfaldsarbete på olika sätt och om rätten att vara sig själv.

16 Rutiner vid misstanke om kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier Om du misstänker att någon elev på skolan är utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier så kan du kontakta någon personal på skolan. All personal som arbetar på skolan har skyldighet att anmäla misstänkta kränkningar, diskriminering och trakasserier till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla misstanken till huvudmannen (ansvarig nämnd i Härryda kommun). Rektorn och skolans personal är sedan skyldiga att utreda de misstänkta kränkningarna, diskrimineringen eller trakasserierna. Om utredningen visar att en elev är eller har blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering så är rektorn och skolans personal skyldiga att göra något för att det inte ska hända igen. Alla som verkar på Lunnaskolan ska motverka alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det på skolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla pedagoger som rör sig i skolan bland eleverna har god uppsikt över vad som sker i korridorer, i uteområden och i klassrum. Rastvärdar finns ute på raster och har översikt över vad som händer på skolgården. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Ansvariga pedagoger, elevhälsoteam, övrig personal på skolan och rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vid enstaka tillfälle: Den pedagog som upptäcker en kränkning ska omedelbart reagera och ingripa. När den akuta situationen klarats ut meddelas berörda mentorer som sedan pratar med sina elever. Mentorer eller ingripande pedagog dokumenterar (anmälan om kränkande behandling, skada och/eller tillbud) det inträffade och tar kontakt med hemmet. Anmälan lämnas till rektor, som i sin tur anmäler vidare till huvudmannen (Härryda kommun-registrator). Vid upprepade tillfällen (mobbning): Anmäl till rektor. Rektor pratar med den utsatte eleven och Utreder (utredningsblankett) vad som har hänt. Man informerar om att detta inte får förekomma och att det ska åtgärdas. Om det ändå skulle hända något är det viktigt att den utsatte omedelbart säger till. Ansvarig personal och/eller rektor talar med den som utfört kränkningen. (Om det är flera utövare har man enskilda möten

17 istället för i grupp). Den som håller samtalet förklarar att kränkningen måste upphöra omedelbart. Kränkningar är inte tillåtet enligt svensk lag och därför också olagligt på skolan. Därefter görs det upp en plan över hur problemen ska lösas (på utredningsblankett). Ansvarig personal och rektor bestämmer en tid med eleven för uppföljning (1 vecka). Samtalet dokumenteras. Ansvarig personal tar kontakt med de inblandades föräldrar samma dag och berättar vad som hänt. Även EHT informeras. Efter att ha hållit uppsikt under en veckas tid, tar ansvarig personal eller rektor kontakt med de inblandade eleverna för avstämning och uppföljning. Eleverna hålls under uppsikt även fortsättningsvis. Samtalet dokumenteras (utredningsblankett/uppföljning). Samlade dokument arkiveras hos rektor. Anmälan till skolhuvudman görs. Om kränkningarna inte upphört: Rektor kallar elev och vårdnadshavare till ett möte på skolan där man upprättar en plan för att komma till rätta med problemet. Rektor gör en bedömning om det ska göras anmälan till socialtjänst eller polis. Tid för uppföljning bokas in. Samtalet dokumenteras. Om skolan inte klarar av utredning och åtgärder på egen hand, kontaktas UTK Härryda kommun. Handlingsplan när vuxen utsätts för kränkande behandling av elev: Tillbudsanmälan skrivs av den utsatta vuxne. Rektor blir informerad och vidtar åtgärder. Målsmän blir informerade. Handlingsplan vid kränkning och trakasserier på nätet: Om nätkränkningarna har en koppling till skolan, om det exempelvis påverkar elevernas relationer, har skolan ett ansvar att reagera. Rektor informeras. Utredningsblankett skrivs. Vårdnadshavare kontaktas. Rektor beslutar om åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst). Händelsen försöker lösas med de inblandade och deras vårdnadshavare. Rektor anmäler till skolhuvudman.

18 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Händelsen anmäls till rektor. Vårdnadshavare informeras. Rektor utreder det inträffade, för att sedan åtgärda och följa upp ärendet med samtal och dokumentation. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor har regelbundna samtal med den personal som kränkt eleven och tar upp hur nuvarande kontakt med berörd elev fungerar. Rektor rapporterar till skolhuvudman. Rutiner för uppföljning Rektor har uppföljningsmöten med elevhälsoteam varje månad för att få översikt över kränkningsärenden och följa upp dessa på ett lämpligt sätt. Rutiner för dokumentation Berörda pedagoger dokumenterar aktuell händelse. Aktuell kontakt med berörda parter (elev, vårdnadshavare, övrig personal osv.) dokumenteras och arkiveras i pärm för kränkningsärenden på rektors kontor. Ansvarsförhållande Rektor dokumenterar och följer upp kränkningsärenden som kommer in i samråd med elevhälsoteam och berörd personal. Detta gäller när elev kränker elev men också kränkningar kopplat till ärenden där personal kränker elev eller elev kränker personal.

19 Samverkan Vi involverar eleverna i frågor kring deras skoldag. Vi har gemensamma trivselregler som är framtagna genom klassråd och elevråd. Vi arbetar mycket med språket och attityder genom bland annat ett gemensamt förhållningssätt och via dramaövningar. Eleverna besvarar enkäter som vi sedan följer upp. Vi ser till att eleverna skall känna sig trygga och sedda när de är ute på rast. Vi medvetandegör eleverna om en god nätetik och förespråkar en mobilfri skoldag. Vi kommunicerar med hemmet och gör vårdnadshavare delaktiga i arbetet kring Likabehandling på Brukarråd och föräldramöte. Elevernas besvarade enkäter följs upp och vårdnadshavare får information om dessa. Hur vi arbetar med vår plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplanen behandlas först i Elevhälsoteamet. Därefter presenteras den för pedagogerna och tillsammans revideras den. När det är klart pratar pedagogerna med klasserna och informerar om planen. Vårdnadshavare får ta del av planen på Brukarråd och föräldramöten. Planen läggs också ut på skolans hemsida. All personal får kännedom om att när kränkande behandling förekommer skall åtgärder vidtas. Genom schemaläggning görs det möjligt för fler pedagoger att vara ute på rasterna. Vi ser till att pedagogerna får tillfällen att diskutera förhållningssätt, värdegrund, normer och värden. Elevhälsoteamet på skolan går varje vecka igenom ärenden och arbetar för att förhindra kränkande behandling. Alla personal, elever och vårdnadshavare informeras om skolans trivselregler. Detta görs minst en gång per år. Arbetet följs kontinuerligt upp. Trivselreglerna är också skolans ordningsregler.

20 Utvärdering av läsårets arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Resultaten från trivselenkäter och brukarenkäter ska analyseras i personalgruppen och elevrådet samt redovisas i brukarrådet. Diskussion kring de olika punkterna i förebyggande och främjande arbetet i elevhälsoteamet, arbetslagen och i elevrådet. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektorer.