SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING

Transkript

1 NS-mf 76 SVERGES GEOLOGSKA UNDERSÖKNNG A NK OM 8-5.fOOKHOC HOCU '-.. PROJEKT KÄRNBRÄNSLESÄKERHET SFR MdeMberftknngar av grundvattanförhénandan en prfl vd Frsmark maj 8

2 SVERGES GEOLOGSKA UNDERSÖKNNG - MODELLBERÄKNNGAR AV GRUNDVATTENFQRHALLANDEN EN PROFL VD FORSMARK Rapprt utarbetad på uppdrag av Prjekt Kärnbränslesäkerhet - KBS Rapprten har sammanställts vd SGU av Charle Axelssn ch Lef Carlssn Maj 8

3 NNEHALLSFÖRTECKNNG Sd. Sammanfattnng Summary. nlednng. Tpgrafska ch gelgska förhållanden. Numersk mdell._. Mdellantaganden. Elementnät g. Randvllkr Hydraulsk knduktvtet hs svaghetszn ch mgvande berg 6. Bttensedmentens utbrednng 8.5 Hydraulsk knduktvtet hs bttensedmenten ". 8 m 5. Grundvattenförhållanden 5. Faktrer sm studerats 5. nverkan av lka randvllkr mellan strandlnje ch svaghetszn 5. nverkan av lka vertkalfördelnng av knduktvteten 5. nverkan av knduktvtetsskllnader mellan svaghetszn ch mgvande berg 5.5 nverkan av bttensedment utanför grund 5.6 nverkan av lka utbrednng av bttensedmenten över 5.7 svaghetszn nverkan av lka knduktv tetsantaganden hs bttensedmenten över svaghetszn ch över planerat förvar 6. Slutsatser 5 Referenser Blagrna - Redvsnng av grundvattenptentalen ndpunkterna för de lka mdellerna. Appendx Redvsnng av medelgradenter mellan ch m:s djup mrådet för planerat förvar. V

4 _ SAMMANFATTNNG Sverges gelgska undersöknng (S G U) har på uppdrag av Prjekt Kärnbränslesäkerhet genmfört mdellberäknngar av grundvattenförhållanden en prfl vd Frsmark. Beräknngarna har syftat tll att bedöma nverkan av dels bttensedmentens vattengenmsläpplghet dels Sngö-förkastnngslnje på grundvattenförhållanden berggrunden vd planerat förvar. De tpgrafska varatnerna nm undersöknngsmrådet är förhållandevs små, -5 m.ö.h. Större sammanhängande höjdparter belägna - m.ö.h. påträffas först 5 km väster m Fcrsmark. Detta medför att drvkrafterna hs grundvattensystemet är förhållandevs små. Berget nm undersöknngsmrådet består av en gnejsgrant, med ett rtgnalt sprcksystem ch med en stryknngsrktnng NV-SO. Två större tektnska zner genmkrsar mrådet rktnng NV - SO ch har en brant stupnng. Vdden på den nrra svaghetsznen - Sngölnjen - är ca m. Frekvensen av öppna sprckr svaghetsznen ökar kraftgt nm en 5 m:s sektn ch lermneralserade sprckr förekmmer. Undersöknngar av bttensedmenten utanför Frsmarks kraftverksmråde vsar att dessa består av sandg, s tg lera med en mäktghet av 5- ra. Grundvattenförhållandena har undersökts en km lång ch km djup prfl, sm börjar ca km nrr m Frsmark samhälle ch sträcker sg mt NO ut över mrådet för planerat förvar.

5 För att få en uppfattnng av effekten av lka antaganden har ett antal mdeller testats.de förhållanden sm undersökts gäller:» a) bttensedmentens täthet mellan strandlnje ch svaghetszn b) bttensedmentens utbrednng över svaghetszn ch utanför grund c) vertkala knduktvtetsfördelnngar hs svaghetszn m ch mgvande berg d) knduktvtetsskllnäder mellan svaghetszn ch mgvande berg e) knduktvtetsvaratner hs bttensedmenten över svaghetszn ch över nlanerat planerat förvar De faktrer sm här den största nverkan på ptental fördel nngen ch medel gradenten över planerat förvar är faktrerna d) ch e). Ptentalen ch medel gradenten är störst då svaghetsznen har samma knduktv tetsfördelnng sm mgvande berg.svaghetsznen m har detta fall ngen förhöjd transprtförmåga ch därmed avlastande effekt på grundvattensystemet. nverkan av varatner vattengenmsläpplgheten hs btten- sedmenten över svaghetsznen är störst då bttensedmenten över planerat förvar är "täta" (K=l«~* m/s).då bttensedmenten a över planerat förvar är "genmsläpplga" (K=l«~ m/s) är ptental fördel nngen ch medelgradenten det närmaste berende av genms!äpplgheten hs bttensedmenten över " svaghetsznen. Då svaghetsznen har samma knduktvtet sm mgvande berg ch bttensedmenten över planerat förvar är "genmsläpplga" är ptentalen över planerat förvar ca mm.vertkala ch hrsntella

6 gradenten är ca. % resp.. %». Då bttensedmenten över planerat förvar är "täta" ch bttensedmenten över svaghetsznen _ är någrlunda genmsläpplga (K > " m/s) ökar ptentalen tll * ca 5 mm. Vertkala ch hrsntella gradenten är detta fall.7 % resp.. %. Då svaghetsznen har två ptensers högre knduktvtet än mgvande _ ' t berg ch bttensedmenten över planerat förvar är "genmsläpplga" varerar ptentalen över planerat förvar mellan mm ch 5 mm. Den vertkala ch hrsntella gradenten är ca. % resp.. % e. Då bttensedmenten över planerat förvar är "täta" mnskar ptentalen från ca mm t l l 5mm då genmsläpplgheten hs bttensedmenten över svaghetsznen ökar från " m/s tll - m/s. På samma sätt mnskar den vertkala ch hrsntella gradenten från. «t l l. %. resp..6. t l l.5 %>. vd ökande genmsläpplghet hs bttensedmenten över svaghetsznen. Högsta grundvattenptental ch medelgradent över planerat förvar nträffar då bttensedmenten över svaghetszn ch över planerat förvar är täta (K * " m/s). Effekten av skllnad hydraulsk knduktvtet mellan svaghetszn ch mgvande berg är detta fall försumbar. Grundvåttenptentalen är ca mm. Vertkala ch hrsntella gradenten är. %a resp..6 %<,. Lägsta grundvattenptental ch medelgradent över planerat förvar nträffar då svaghetsznen har en större hydraulsk knduktvtet än mgvande berg. Samtdgt sm bttensedmenten över svaghetszn - ch över planerat förvar är genmsläpplga (K = m/s). Grundvattenptentalen är då ca mm. Vertkala ch hrsntella gradenten är. %. resp.. %... "

7 TV SUMMARY The Gelgcal Survey f Sweden (SGU) was cntracted by KBS t carry ut a calculatn f the grundwater cndtns alng a prfle at -Frsmark. The scpe f the calculatns was t determne whch nfluence Sngö fracture zne and the hydraulc cnductvty f the sedment depsts n the sea bed have n grundwater cndtns n the bedrck at the ste f the planned repstry. The tpgraphc range wthn the area f Frsmark are qute small, -5 m abve sea level. T fnd an area wth a mre cntnuus alttude f - m abve sea level t s necessary t prceed abut 5 km westward frm Frsmark. These crcumstances result n qute small drvng frces n the grundwater system. The bedrck wthn the area f Frsmark cnssts f gness'grante, whch shws an rthgnal jnt pattern wth a strke drectn f NW - SE.. Tw majr fracture znes crss the area n the drectn NW - SE, ard they are steeply dppng. The wdth f the nrthernmst majr fracture zne s abut m. The frequency f pen fractures wthn the zne greatly ncreases alng a 5 m sectn and clay-flled fractures appear. The sedment depst n the sea bed n the area f the Frmsark harbur cnssts f sandy, slty clay wth a thckness f abut 5- m. The grundwater cndtns have been nvestgated alng a prfle wth a length f km and a depth f km. t begns abut km t the nrth f the twn f Frsmark and heads twards NE acrss the area f planned repstry. A number f dfferent mdels have been tested t get a measure f the effect f dfferent cndtns.

8 The cndtns tested are: a) mpervusness f the sedment depsts between shrelne and fracture zne b) areal extent f the sedment depsts abve fracture zne and beynd shal c) vertcal cnductvty dstrbutn f fracture zne and rck mass d) dfferences f hydraulc cnductvty between fracture zne and rck mass e) varatns f hydraulc cnductvty f sedment depsts abve fracture zne and abve planned repstry The factrs d) and e) have the greatest effect n the ptental dstrbutn and mean gradent abve the planned repstry. The grundwater ptental and mean gradent reach maxmum value n the case when the fracture zne and rck mass have the same hydraulc cnductvty dstrbutn. n ths case the fracture zne has n dranng effect n the grundwater system. The greatest effects f varatns n hydraulc cnductvty f the sedment depsts abve the fracture zne appear when the sedments depsts abve the planned repstry are mpervus (K = * - ra/sj. When the sedment depsts abve the planned repstry are very pervus (K = - m/s), the dstrbutn f grundwater ptental and the mean gradent are almst ndependent f the hydraulc cnductvty f sedment depsts abve the fracture zne. When the fracture zne and rck mass have the same hydraulc cnductvty and the sedment depsts abve the planned repstry are very pervus the grundwater ptental abve the planned repstry s abut mm. The vertcal and hrzntal gradents are. &> and. % respectvely. The grundwater ptental ncreases t abut 5 mm when the sedment depsts abve the planned repstry are mpervus and the sedment depsts abve the fracture zne are

9 qute pervus (K > *" m/s). Ther vertcal and hrsntal gradents are n ths case.7 % and. % respectvely. The grundwater ptental and gradent abve the planned repstry are decreasng when the hydraulc cnductvty f the fracture zne s ncreased wth a pwer f tw n cnparsn wth the hydraulc cnductvty f the rck mass. The grundwater ptental ranges between mm and 5 mm when the sedment depsts abve the planned repstry are very pervus. Vertcal and hrzntal gradents, are. % a and. t respectvely. The grundwater ptental decreases frm abut mm t abut 5 mm when the sedment depsts abve the planned repstry are mpervus and the hydraulc cnductvty f the sedment depsts abve the fracture zne ncreases frm " m/s t - m/s. n the same manner the vertcal and hrzntal gradents drecease frm. %* t. % and.6 %<, t.5%» respectvely when the hydraulc cnductvty f the sedment depsts abve the fracture zne s ncreasng. The greatest values f grundwater ptental and mean gradents abve planned repstry appear when the sedment depsts abve fracture _ zne and planned repstry are mpervus (K ** " m/s). The effect f dfferences n hydraulc cnductvty between fracture zne and rck mass s n ths case neglgble. The grundv/ater ptental s abut mm. The vertcal and hrzntal gradents are. %» and.6 %» respectvely. The mnmum values f grundwater ptental and mean gradents abve planned repstry appear when the fracture zne s mre pervus than the rck mass. Smultaneusly the sedment depsts abve fracture zne and planned repstry are pervus (K = " m/s). The grund-, water ptental has a value f abut mm. The vertcal and hrzntal gradents are. %, and. % respectvely. V

10 . NLEDNNG Vd sammanträde 8--8 mellan Hagcnsult AB ch Sverges gelgska undersöknng (SGU) beslöts att SGU på uppdrag av KBS skulle genmföra mdellberäknngar av grundvattenförhållanden en prfl vd Frsmark. Bakgrunden är att ett slutförvar för reaktravfall är planerat att förläggas öregrundsgrepen utanför Frsmark. Förvaret skall förläggas 7 m höga cylndrar mellan 5 ch 5 m:s djup berget under öregrundsgrepen. Beräknngarna syftar tll att bedöma _ nverkan av dels bttensedmentens vattengenmsläpplghet dels Sngö - förkastnngslnje på grundvattenförhållanden berggrunden vd planerat förvar.. TOPOGRAFSKA OCH GEOLOGSKA FÖRHÅLLANDEN De tpgrafska varatnerna nrra Uppland är så små, att regnen strt kan betraktas sm ett peneplan. nm undersöknngsmrådet (fg. ) varerar marknvån strt mellan ch 5 m ö.h. Lkalt förekmmande sänkr är vanlgen vattenfyllda - sjöar ch kärr - vlket tyder på ytnära grundvattenflden med mväxlande n- ch utströmnngsmråden. De högsta marknvåerna, 5 - m ö.h., lgger ca km nrr m Frsmarks samhälle, rr att htta större sammanhängande mråden med marknvåer på - m ö.h. masta man söka sg 5 km väster m Frsmark. Sesmska undersöknngen vsar enlgt Carlssn (7) att varatnen hs bergytans nvå nm Frsmarks kraftverksmråde är dubbelt så str sm varatnen marknvån. De kvartära avlagrngarna har alltså en mrflgskt utjämnande effekt. Berget nm undersöknngsmrådet består av en gnejsgrant, med ett rtgnalt sprcksystem ch med en stryknngsrktnrvg sm tämlgen väl överensstämmer med vecknngsrktnngen NV - SO. Två större tektnska zner genmkrsar mrådet rktnng NV - SO ch har en brant stupnng (fg.l). Enlg Carlssn (7) ch nylgen gjrda sesmska mätnngar av Hagcnsult AB är vdden på den nrra svaghetsznen - Sngölnjen - ca m. Vd byggandet av utlppstunneln från kraftverksmrådet har

11 UndAökyungmftådet vd VfumaAk me.d vaghetznea. ch mcdezt&zktn (A-BJ

12 denna zn detaljstuderats (Carlssn 7). Berget svaghetsznen består av breccerad gnessgrant med lnser av kvarts ch kalct. Frekvensen av öppna sprckr den breccerade znen ökar kraftgt nm en 5 m:s sektn ch lermneralserade sprckr förekmmer. Återstående del av svaghetsznen består av täta sprckr. Mellan de två stra tektnska znerna förekmmer en mängd mndre sprckzner av andra rdnngen. Dessa har en huvudsaklg rktnng av N - S. Undersöknngar av bttensedmenten hamnen utanför Frsmarks kraftverksmråde vsar att översta - 6 m består av sandg, sltg lera. Under leran lgger ett frktnsmateral av ett par meters tjcklek drekt på berget.. NUMERSK MODELL Den numerska mdell sm har använts för att smulera grundvattenförhållandena bygger på lösnng av den partella dfferentalekvatnen för grundvattenströmnng enlgt fnta elementmetden (Runessn, et.al 78). Datrprgrammet (GEOFEM-G) ngår en större prgramvara, CHALMFEM, sm bland annat är tllgänglg vd Götebrgs datacentral. Prgrammet öser en dfferentalekvatn av typen: "ST (V -ST) + där T x> W d h Tt T» = transmssvtet x - repsektve y-led. h = grundvattenptental S = magasnkeffcent t = td w = grundvattenuttag eller - tllförsel Prgrammet förutsätter -dmensnell strömnng ch att transmssvteten är berende av grundvattenytans läge. Ett elementnät anpassas tll det mråde sm skall mdelleras. nm varje element ansätts

13 ett transmssv tetsvärde. Vc transents förlpp erfrdras även ett värde på magasnkeffcenten. Tllförsel eller uttag av grundvatten kan anges nm ett element, längs en elementsda eller en hörnnd. Randvllkr anges endast hörnnder.. MODELLANTAGANDEN. Elementnät Den undersökta prflen börjar ca km nrr m Frsmark samhälle ch sträcker sg km NO t öregrundsgrepen (fg. ). Prflen har lagts så att den börjar ett vattendelarläge ch går ut över mrådet för planerat förvar. Den skär prncp nvåkurvrna vnkelrätt, vlket gör att planparallell strömnng kan antas råda sektnen. En prncpskss över prflen vsas fgur..sedment Berg Berg F-cg..?Junc palvu& övztmdejltåektln (A-B -t &JLQ> J]. Det elementnät sm anpassats t l l de gelgska förhållandena vsas fgur. De översta, m tjcka, elementen smulerar bttensedmenten från strandlnjen ch utåt öregrundsgrepen. över elementet sm smulerar grundet fnns dck nget bttensedment. Prflen är km lång ch går ner tll ett djup av km.

14 A Fastland rarxttnje Sva n f Dmrflde rfrva r GruNj H B /f//. SM- S MOO ' " Wtf Fg, E emen^n&t meet planeacut fånvah. [V]

15 l. Randvll kr Ttalt har mdeller testats med lka antaganden av dels hydraulsk knduktvtet för berg, svaghetszn ch sedment dels sedmentens utbrednng ch dels randvllkr från strandlnje tll svaghetszn. En förklarng tll de lka mdellerna fnns tabell. För alla mdellerna gäller att bttnen ch sdrna betraktas sm helt täta ränder. Två lka randvllkr har däremt använts ytan. (Fg. ). MDOELL MODELL MODEL. MODELL Strandlnje Svaghetszn Grund Tg.. Antagna gnundvattmnlvä&l. masknva ck klv&bttzn. För mdell ch mdell har grundvattenptentalen antagts vara nll på havsbttnen utanför strandlnjen. nget ptental v kr - helt tätt - mellan strandlnjen ch svaghetsznen har däremt antagts för mdell tll mdell.. Hydraulsk knduktvtet hs svaghetszn ch mgvande berg De antagna knduktv tetsvärdena för svaghetszn ch mgvande berg för de lka mdellerna vsas tabell. prncp har fyra typer av knduktv tetsantaganden använts, nämlgen att knduktvteten: - avtar med djupet - är knstant med djupet - är lka hs svaghetszn ch mgvande berg -är lka hs svaghetszn ch mgvande berg

16 Tabell. Tö/ktcuung tll de, tka mdelleana DJUP (H) MODELL h l" 5 Q" 5 5-" 6-6 \ 5-" 8 MO" 5*" MO" MODELL K s K b Sanna sm MODELL.WDELL K K S b Sarnna sm MODELL MODEtL K s L' 5 -" 5 5-" 6 MO" 6 \ MO' 8 MO' 8 5." MO" MODELL 5 K s -" 5 TO" 8 MO" 5 MO" 8 MODELL 6 K sch K b MO" 7 MO" 7 5-O- 8 L" 8 MODELL 7 K s K h MO' 5 MO* 7 -" 5 MO" 7 5-!O" MO" 6 MO" 8 MODELL 8 K s K b Samma sm MODELL 7 MODELL K s K b Samma sm MODELL 7 MODELL K s h Samma sm MODELL 7 MODELL K sch K b MO' 7 MO' 7 5'" 8 MO' 8 Ptentavllkr Ptental frän strandlnje tll svaghetsz K sv K sh J MO' MO" 5 nget ptental v kr 'helt tätt a>!> P J> MO" } MO" Sedmenten över svaghetsznen täcker även - metersejeraentet öster m svaghetsznen US sv K sh GO hydraulsk knduktvtet hs svaghetszn hydraulsk knduktvtet hs mgvanda berg hydraulsk knduktvtet hs sedmenten mellan strandlnje ch svaghetszn knduktvtet hs sedmenten utanför grundet samma vllkr gäller även nästa mdell

17 mdellerna - har de översta m 5 gånger så str knduktvtet sm skktet - 5 m. de senare mdellerna (-) har skktet - 5 m samma knduktvtet. Skllnaden knduktvtet mellan svaghetszn ch mgvande berg för mdellerna -5 har antagts vara tre ptenser. mdellerna 6- har bergets knduktvtet höjts en ptens, vlket nnebär att skllnaden knduktvtet har mnskat tll två ptenser.. Bttensedmentens utbrednng De översta elementen, sm är m tjcka, antas smulera bttensedmenten från strandlnjen ch utåt öregrundsgrepen. nga bttensed-. ment antas dck fnnas vanför grundet. Med hänsyn tll antagna knduktvtetsskllnader kan bttensedmenten längs prflen ndelas fyra zner. - sedment mellan strandlnje ch svaghetszn - sedment över svaghetszn - sedment över planerat förvar.(mellan svaghetszn ch grund) - sedment utanför grund Endast mdellerna 8, ch antas sedment fnnas utanför grundet. Sedmenten över svahetsznen täcker mdellerna -8 endast den m breda znen, medan de mdellerna - även täcker m:s elementet öster m svaghetsznen..5 Hydraulsk knduktvtet hs bttensedmenten Den hydraulska knduktvteten hs bttensedmenten mellan strandlnjen ch svaghetsznen har antagts vara lxl~^j m/s fökalla mdellerna utm för mdell, där den antagts vara x m/s. För sedmenten Över svaghetszn ch över planerat förvar har antagts tre resp. två värden på knduktvteten enl. tabell.

18 TabeJLL. MODELL MODELL MODELL MODELL MODELL 5 MODELL 6 MODELL 7 MODELL 8 MODELL MODE!! MODELL K ss = n y drau l slc Antagna, våxden på. hydaaull&k knduk&lvåaå. ht> btte.nae.d.- menten övz AvaghetAzn ch övex planeacvt fö xlo" K ss (m/s) lxlo" 7 lxlo" lxlo" K sf (m/s) xlo' knduktvtet hs bttensedmenten över svaghetszn K f= hydraulsk knduktvtet hs bttensedmenten över planerat förvar Sm framgår av tabell har mdellerna,, 6, 7, ch beräkment utanför grundet antas exstera - mdellerna 8, ch - antas näts med alla kmbnatner av K ss ch K,. de mdeller där sedle knduktvteten för bttensedmenten vara x ra/s.

19 5. GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN 5. Faktrer sm studerats Ett antal faktrer har studerats för att få en uppfattnng m hur dessa påverkar grundvattenförhållandena. De förhållanden sm undersökts är: - randvllkr mellan strandlnje ch svaghetszn - vertkala knduktv tetsfördelnngar hs svaghetszn ch mgvande berg - knduktvtetsskllnader mellan svaghetszn ch mgvande berg - bttensedment utanför grund - bttensedmentens utbrednng över svaghetszn - knduktv tetsvaratner hs bttensedmenten över svaghetszn ch över planerat förvar Nedan följer en dskussn av effekten på grundvattenförhållandena av vanstående faktrer. 5. nverkan av lka randvllkr mellan strandlnje ch svaghetszn En jämförelse av grundvattenptentalen mellan mdell, ch (Blaga -) vsar att ptentalerna generellt ökar då randvnkret tas brt mellan strandlnjen ch svaghetsznen (jfr fg. ). Även medelgradenten över planerat förvar ökar (tabell ch fg. a). Strömnngen förändras från att vara snett uppåtrktad tll det närmaste hrsntell före svaghetsznen. Förklarngen är att mdellerna ch, med nllptental havsbtten mellan strandlnjen ch svaghetsznen, tllåts en utströmnng framförallt de strandnära delarna. Detta medför en avlastnng av systemet ch en förändrad grundvattenströmnng. Eftersm drvkrafterna för grundvattensystemet är förhållandevs små blr även den ttala ptentalen lten mrådet för planerat förvar. mdell är ptentalen nll alla kmbnatner av hydraulsk knduktvtet bttensedmenten'över svaghetszn (K ss l ch över planerat förvar (K f),.utm det fäll då sedmenten är "tåca".

20 detta fall är ptentalen över planerat förvar några cm. (Blaga ld). mdell ökar ptentalen där tll någn dm. (Bl. d). Det knservatva antagandet att bttensedmenten mellan strandlnjen ch svaghetsznen är helt täta gäller den frtsatta analysen av resultaten från mdellerna nverkan av lka vertkal fördelnng av knduktvteten En jämförelse kan detta fall göras mellan mdellerna, ch 5 (Bl. a,, 5). Mdellerna ch har mt djupet avtagande knduktvtet, medan mdell 5 har samma knduktvtet från ytan. tll bttnen, (tabell ). Ptentalen ökar någt då knduktvtetens djupberende mnskar. Detta berr på att större vattenmängder kan transprteras djupare ner berget-nm nfltratnsmrådet. Samma förhållande sm gäller för ptentalen gäller även för gradenten över planerat förvar (tab. ch fg. b). Jämförelsen har endast gjrts det fall då knduktvteten hs bttensedmenten över svaghetsznen är "täta" (K ss = m/s) ch knduktvteten hs bttensedmenten över planerat förvar är genmsläpplga (K sf = m/s). Ovanstående förhållanden accentueras det fall då bttensedmenten över både svaghetszn ch planerat förvar är "täta" (K $s.= " m/s.ch K gf = " m/s). 5. nverkan av knduktvtetsskllnader mellan svaghetszn ch mgvande berg En jämförelse mellan mdell ch 7 (bl. ch 7a) vsar att en mnsknng av skllnaden hydraulsk knduktvtet mellan svaghetszn ch mgvande berg medför en öknng av ptentalen ch även en öknng av gradenten över planerat förvar. Bergets hydraulska knduktvtet har mdell 7 ökats med en ptens jämförelse med mdell. För att få en uppfattnng av nverkan av svaghetsznen kan en jämförelse göras mellan dels mdell 6 ch 7 (bl 6, 7 ch fg. 5, 6) ch dels mdell ch (bl., ch fg. 7, 8). Vllkren för mdell 6 ch 7 är lka förutm att hydraulska knduktvteten mdell 6 är densamma för svahgetszn ch mgvande berg. Sven mdell ch är vllkren lka förutm knduktv tetsantagandet. Både ptentalen ch gradenten över planerat förvar ökar det fall då knduktvteten är densamma för svaghetszn ch mgvande berg. Öknngen är berende av knduktvteten hs sedmenten över svaghetszn ch över planerat förvar.

21 det fall då sedmenten över planerat förvar är "genmsläpplga" (K, = " m/s) lgger ptentalen på ca mm då knduktvteten är lka hs svaghetszn ch mgvande berg, jämfört med - 5 mm då svaghetsznen har en högre knduktvtet. Detta berr på att svagnetsznen har en avlastande effekt då den är mer genmsläpplg än mgvande berg, samtdgt sm knduktvteten hs sedmenten vanför svaghetszn eller planerat förvar är så hög att en utströmnng kan förekmma. fg. 6 ch 7 syns hur gradenten svaghetsznen är uppåtrktad, samtdgt sm ptentalen är låg. Ett grundvattenflöde förekmmer.alltså upp svaghetznen ch en utströmnng sker närheten av denna. det fall då sed- menten över planerat förvar är "täta" (K,- = m/s) ch -7 över svaghetsznen är någrlunda genmsläpplga (K > sedmenten m/s) lgger -7 ptentalen på ca 5 mm då knduktvteten är lka hs svaghetszn ch över svaghetsznen är någrlunda genmsläpplga (K > mgvande berg. Då svaghetsznen har en högre knduktvtet är ptentalen 5 - mm. Medelgradenten över planerat förvar blr på samma sätt större då knduktvteten är lka hs svaghetszn ch mgvande berg (fg. b - c). det fall då sedmenten Över planerat förvar är "genmsläpplga" (K gf = ' m/s) är den vertkala gradenten ca. % ch den hrsntella S ca. % då svaghetsznen har samma knduktvtet sm mgvande berg. Då svaghetsznen är mera genmsläpplg mnskar den vertkala gradenten tll ca.% ch den hrsntella tll ca. %. _q ' - Då sedmenten över planerat förvar är "täta" (K gf = m/s) är gradenten båda fallen av knduktv tetsantaganden hs svaghetszn ch mgvande berg mera berende av genmsläpplgheten hs sedmenten över svaghetsznen. strt kan sägas att vertkala ch hrsntella gardenten är ca.7 %<> resp. ca. % då knduktvteten är samma svaghetszn ch mgvande berg. Då svaghetsznen är mera genmsläpplg är vertkala ch hrsntella gradenten.ca. %. Detta gäller de fäll då sedmenten över svaghetsznen är någrlunda genmsläpplga (K > " 7 m/s). 5.5 nverkan av bttensedment utanför grund En jämförelse mellan mdell 7 ch 8 (Bl. 7a ch 8) ch mellan mdell ch (Bl. ch a) ger att nverkan av "täta"sedment utanför grundet (K $h = m/s) är det närmasta befntlg. Jämförelsen

22 har vsserlgen endast gjrts då sedmenten över svaghetsznen är "täta" (K = " m/s) ch sedmenten över planerat förvar är genmsläpplga (K - = " m/s). Samma förhållande gäller dck vd Övrga kmbnatner av K ch K nverkan av lka utbrednng av bttensedmenten över svaghetszn mdell, ch antas att sedmenten över svaghetsznen även sträcker sg m öster m denna. Någn effekt erhålles endast de fall då svaghetsznen är mera genmsläpplg än mgvande berg samtdgt sm sedmenten över planerat förvar är ' "genmsläpplga" (K - = - m/s) ch sedmenten över svaghetsznen är någrlunda "täta" (K ss < " 7 m/s) (jfr fg. 5 med fg. 8 ch fg. 6 med fg. 7). Den största nverkan erhålles det fall då sedmenten över svaghetsznen är "täta" (K = m/s) ch sedmenten över planerat förvar är "genmsläpplga" (K f = m/s). En jämförelse detta fall kan göras mellan mdell 7 ch (Bl. 7a ch ) ch mdell 8 ch (Bl. 8 ch a). Ptentalen över planerat förvar ökar från ca 5mm t l l ca 5mm då sedmenten över svaghetsznen sträcker sg m öster m denna. Även medelgradenten över planerat förvar ökar. Den vertkala gradenten ökar från. % tll.5 %, medan den hrsntella gradenten ökar från. % tll. % Strömnngsrktnngen över planerat förvar förändras» så att grundvattenflödet är rktat n mt svaghetsznen då sedmenten över denna sträcker sg m österut. 5.7 nverkan av lka knduktvtetsantaganden hs bttensedmenten över svaghetszn ch över planerat förvar Effekten berr av vlken hydraulsk knduktvtet svaghetsznen har förhållande tll mgvande berg. Då svaghetsznen har samma kndukt v te ten sm mgvande berg ch sedmenten över planerat förvar är "genmsläpplga" (K ^ = " m/s) är ptentalfördelnngen ch medelgradenten över planerat förvar det närmaste berende av genmsläpplgheten hs sedmenten över svaghetsznen (fg. 5a-c ch fg. 8a-c). Enda effekten är en någt förändrad ptentalfördelnng närheten av svaghetsznen. Ptentalen över planerat förvar är ca

23 mm. Medelgradenten är vertkalt ca. % ch hrsntellt ca. %. Förklarngen är dels att svaghetsznen nte har någn av-.lastande effekt på grundvattensystemet ch dels att en utströmnng kan ske genm sedmenten över planerat förvar. Då sedmenten över planerat förvar är "täta" (K gf = m/s) är ptental fördelnngen ch medelgradenten över planerat förvar berende av genmsläpplghete- hs sedmenten över svaghetsznen. de fall då knduktvteten hs sedmenten över svaghetsznen är större än m/s är ptentalen över planerat förvar ca 5 mm. Vertkala ch hrsntella gradenten är ca 7 % resp. ca. %. Då knduktvteten hs sedmenten över svaghetsznen är "täta" (K = " m/s) ökar ptentalen tll ca mm. Den vertkala ch hrsntella gradenten ökar tll. %«resp..5 %. Effekten av lka knduktv tetsantaganden hs sedmenten över svaghetszn ch över planerat förvar är mera påtaglg de fall då svaghetsznen är mera genmsäpplg än mgvande berg. Då sedmenten över planerat förvar är "genmsläpplga" (K f= " m/s) är ptentalfördelnngen ch medelgradenten över planerat förvar det närmaste berende av genmsäpplgheten hs sedmenten över svaghetznen (fg. 6a-c, b). Berendet är mera påtaglgt, specellt vad gäller gradenten, då sedmenten över svaghetsznen sträcker sg m öster m denna (fg. 7a-c, c). Ptentalen över planerat förvar är ca mm. extremfallet kar den tll ca 5 mm (Mdell, -"" ' " - K ss = m/s, K - = m/s). Den vertkala gradenten över planerat förvar är ca. %* ch den hrsntella gradenten är ca. %t. det falldå sedmenten över svaghetsznen sträcker sg m öster m denna mnskar vertkala gradenten från. % tll. % a vd ökande värden på genmsläpplgheten hs sedmenten över svaghetsznen. Den hrsntella gradenten ändrar rktnng. Då sedmenten över planeråt förvar är "täta" (K - = m/s) är ptentalfördelnngen ch medelgradenten över planerat förvar utpräglat berende av genmsläpplgheten hs sedmenten över svaghetsznen. Ptentalen över planerat förvar mnskar från ca mm tll ca 5mm då genmsläpplgheten hs sedmenten över svaghetsznen ökar - - från m/s tll m/s. På samma sätt mnskar den vertkala ch hrsntella gradenten från. % tll. % a resp..6 % a tll.5 % vd ökande genmsläpplghet hs sedmenten över svaghetsznen.

24 j 6. SLUTSATSER En graderng av de lka faktrernas betydelse för grundvattenförhållandena över planerat förvar är enlgt följande.. Knduktvtetsskllnader mellan svaghetszn ch mgvande berg.. Knduktvtetsvaratner hs bttensedmenten över svaghetszn ch över planerat förvar.. Randvllkr mellan strandlnje ch svaghetszn. Vertkala knduktv tetsfördelnngar hs svaghetszn ch mgvande berg. 5. Bttensedmentens utbrednng över svaghetszn 6. Bttensedment utanför grund Knduktvtetsskllnåder mellan svaghetszn ch mgvande berg har den största betydelsen för grundvattenförhållandena över planerat förvar. Då svaghetsznen har en högre hydraulsk knduktv tet än mgvande berg, sker en upptransprt av vatten svaghetsznen. Grundvattensystemet avlastas därmed ch ptentalen ch gradenten över planerat förvar mnskar. det följande görs en jämförelse mellan dels förhållandena då svaghetsznen har samma hydraulska knduktvtet sm mgvande berg ch dels förhållandena då svaghetsznen har två ptenser högre knduktvtet än mgvande berg. Då sedmenten över planerat förvar är "genmsläpplga" (K - = " m/s) mnskar ptentalen från ca mm tll ca mm. Vertkala ch hrsntella gradenten mnskar från. % tll. %» resp.. %, tll. %> Då sedmenten över planerat förvar är "täta" (K-. = " m/s) ch sedmenten över svaghetsznen är någrlunda genmsläpplga (K > " m/s) mnskar ptentalen från ca 5 mm tll mellan 5 mm SS ch mm. Vertkala gradenten mnskar från.6 % tll. % ch hrsntella gradenten mnskar från. &> tll mellan.5 % a ch. U. En nsgt mndre betydelse har knduktvtetsvaratner hs bttensedmenten över svaghetszn ch över planerat förvar. Största påverkan erhålles de fall då svaghetsznen har en högre knduktvtet ä"n mgvande berg.. Då bttensedmenten över planerat förvar är genm- 5

25 släpplga (K^ = " m/s) sker en utströmnng anslutnng tll svaghetsznen. Grundvattensystemet avlastas därmed ch grundvattenptental ch gradenter över planerat förvar antar då sna lägsta värden. Ptentalen är ca mm ch vertkala ch hrsntella gradenten är. % resp.. %. Då sedmenten över planerat förvar är täta (K - = m/s) berr utströmnngen över svaghetsznen på genm- släpplgheten hs bttensedmenten över svaghetsznen. Ptentalen mnskar från mm tll 5 mm då knduktvteten hs sedmenten ökar från - m/s tll - m/s. På samma sätt mnskar vertkala gradenten från. % tll. %* ch hrsntella gradenten från.6 %» tll.5. Då bttensedmenten mellan strandlnje ch svaghetszn är helt täta erhålles en någt förhöjd ptental ch gradent jämförelse med m knduktvteten hs sedmenten är " m/s. nga undersöknngar har gjrts av mera genms läpplga bttensedment mellan strandlnje ch svaghetszn. Effekten av mera genmsläppga sedment är att en utströmnng sker de strandnära delarna. Grundvattenptentalen ch gradenten över planerat förvar mnskar markant vd en hög genmsläpplghet hs bttensedmenten. Ptentalen ökar någt då hydraulska knduktvtetens djupberende mnskar. Samma förhållande gäller för gradenten över planerat förvar. Oetta berr på en mera djupgående strömnng grundvattensystemet. - - Någn effekt av större utbrednng hs bttensedmenten över svaghetsznen erhålles endast då svaghetsznen är mera genmsläpplg än mgvande berg. Samtdgt måste sedmenten över planerat förvar vara genmsläpplga (K_ f = m/s) ch sedmenten över svaghetzn vara -7 någrlunda täta (K < m/s). Ptentalen över planerat förvar SS ökar från ca 5mm tll ca 5 mm. Vertkala gradenten ökar från. % Q tll.5 %>, medan den hrsntella ökar från. % tll. %. Strömnngsrktnngen över planerat förvar förändras, så att grundvattenflödet är rktat n mt svaghetsznen. Förekmst av bttensedment utanför grund har ngen effekt på grundvattenptental ch gradent över planerat förvar. 6

26 Högsta grundvattenptental ch gradent över planerat förvar nträffar då bttensednenten över svaghetszn ch planerat förvar är täta -n -Q (K ss = U m/s ch K sf = * m/s). Effekten av skllnad hydraulsk knduktvtet mellan svaghetszn ch mgvande berg är detta fall försumbar. Grundvattenptentalen är ca mm. Vertkala ch hrsntella gradenten är. % resp..6 %*. l"gsta grundvattenptental ch gradent över planerat förvar nträffar då svaghetsznen har en större hydraulsk knduktvtet än mgvande berg. Samtdgt sm bttensedmenten över svaghetszn ch över planerat förvar är genmsläpplga (K ss = K gf = " m/s). Grundvattenptentalen är ca mm. Vertkala ch hrsntella gradenten är. % resp.. %. 7

27 Strand [*je KQ. 5fa m/ F-tg. 5a-c GHundvcutttnptzyvtaZ (mm) fön. tka vä/de.n på htjdhaulk kndaktv-et ch vejt MODELL 6

28 fag. 5d fg. 5e m/6 K..*'~ mf ^ - Q / t fl " * w* f t Ug. Sd-6 GMndvattcnptentaZ (mm) ön. tlka MÖAdun pa. hydtaullk kndtxktvtzt h htdmentzn öve*. &vagh&t&zn (K^l ch öv CA planeaat löfvaa MÖPELL 6 S " :

29 Q. 6a m/ ÖA. vaghe.t&zn 6b Vs. 6c Tg. 6a-c m/6 lka väad&n p. hydtaujubk kndultvl h zdmznte.n O'VA (Kj^) ch övea paneacut föxvaa UOVELL 7 DJUP n OJUPH SKna.n,, e> M e. g g s S \ \ [ l l l l l l l 8 B s \ Grjntf

30 - 6d. 6e. fg. 66 m/6 m/6 " m/ mf 6d- G/undvatttnpt&ntat (nm) 'OK Zka. vändan på. hydftautk knduktvttzt h& zdmzntzn öve* Avaghztbzn (KAA ch OJUPH UOVELL 7 \ S

31 Fg. 7a m/ m/a M»! '' Fg. 7c» Fg. 7a- c GftundvattzYptzntaZ [mm] &K ka vvdun pa hydkuzuk knduktvtvt k& &zdmzn e.n OVZK Avaah&t&zn (KAA OC/ ptclneat MOVELL»

32 teg. 7d.trandlnfl SngWun Crunl SCO - \ 6.»- DAPM) :! \ \ \ \ \ \ w\ Ug. Sfmntflnjc vs- n Ku--' m/t Stnndljc 8 Sä SngMnsn föfl &vaghvtazn Tg. U- Gftundvuttznptzntal [mm] tka väaden pd hyd>ulu&lk knduktvttt h edunentzn övea [K & ) döven. pzaneat ö/van MODELL MM g

33 : F-tg. Sa ml6 Strandlnje C'. Sb m/6 m/ N. -8a-c Gfw.ndvcrf e.npte.yvtlaz [mm) b'k tka vänden på ydnaulcbk. kndajvuvltzt 5W ' ^&va.gh&t&zn (Kx^) ch öve/ planeat lfvaa. NOVELL Djufm

34 Ug. t <«> '" m/a F-tg. te 5 r JO" -g. 8d-«KG/mndvatt nptent.ta (mm) * tfea vätdcn jjå ydfauzk kndaktv-ltzt h e.dmente.t vex vaghat&zn KAA) ch MODELL J J

35 m labem.. MODELL MODELL MODELL MODELL MODELL 5 MODELL 6 MODELL 7 MODELL 8 MODELL MODELL. MODELL 5 tte.dqjlq.a.rlle.vt vejt ptanamt t K ss (m/s) - -7 " ft Q "7 l" - "l -7 'tn "' " "* " " "' "J " " "' U.7 } " " U " l "} "J! "n "} l"! " - " "?n ",! A "* (m/s) " l" - - l" l" l" "J q l" " " " l ~ 7, l q? " " "J -? Q " y " " " "S " O" "J 'S "? O" ps. rktnng vertkal m a l gradent t b JODt Ptental fall a l a b ////F'//// b- m (mm) b a %, ps. rktnng hrsntell gradent Medelgradent (xlo~-^ vertkalt hrsntellt \

36 JOO \ MODELL x MODELL \ \ \ \ \ \ V H " " ' 8 ' 7 F Ksf=*(f m/s Vertkal gradent Hrsntell gradent F-tg. a HedcZg-tadtent c'vef. planeacut $)vjaj >m funktn kndulvtv-ltzt H scm/s) av hydhauzåak h btte.nbedåmente.n Svn. Avagh&t&zn (K,,) ch övex planzaat faökvak (K^/) Se TabeZl / {fl en fffkcuunq au nrfezdeanft. MÖPELL nz.pttnta.at mzzzan t/andzånjz ch vaghet&zn MODELL "k&zt tätt" mezzan tkandznje. ch Avagke 6zn 7

37 ..5 " V D MODELL 5 O MODELL 6 x MODELL 7 ft- ' " 8 V H K sf =»r l m/s K sf =*(Fm/s VerHkl gradent Hrsntell gradent V-O H- - K~{m/s) g. b \kzåzzqkadjulftt vnf paneaat $övat &m funktn av hydmuluk MODELL 5 knduktultzt h& btt&n&e.dme.nte.n Svzx vaghztzn K^) ch övea p&me/at &'6f\jaA (K^/) Se TabdUL fån en höxkzahnq au mdezte/ma. -Lngzn vejtkajlfökdzjlnå.nq av kndutvllv-ctztzn UOVELL 6 arnna knduktlvltzt. uag/etzn ck mgvandz b&tg. -.5 MOVELL? ptznbzm höqq. knduktlvtzt vagk&tzn än. mgvandz 6c/g

38 ..5C A MOOELL 8 a MODELL MODELL x MODELL -K sf =MO y m/s V Vertkal gradent H Hrsnt-eU gradent ' 6 cr 5 ' c UzdeZgacUznt övea paneaat ÖKVOK &m funktn av kndu.tvuv t&t h6 btte.mzdare.ntsn övea 6vaghet&zn lk åå ) ch övea phaxdaat fåtvak [K^A Se. TabeJUL &t m kjuvung MOVELL 8 edåment utan& gfund av mdejllana. NOVELL töaaz utbkzdyung av &zdm<wtcn övea svaghetszn. -.5 tåovell tsftaz utbtdnlnq av ettmcw-cen övea vaghetåzn + Ae.dme.nt utanföa. gnund UVULL Samma kndk.v.(tet. svaghetszn ck mg-vande b&tg

39 REFERENSER _ Carlssn, A. 7: Characterstc features f a superfcal rck mass n Suthern Central Sweden. Hrzntal and subhrzntal fractures and fllng materal. Strae, Vl Runessn, K., Tägnfrs, H., Wberg, N.-E., 78: GEOFEM-G. Cmputer prgram fr grundwater seepage ncludng cnfned aqufer analyss. User's manual. * - Chalmers teknska högskla, jun 78.

40 BHagtna. - J HzdvÅArUng av gmndvcuttenpt ntale.n (mml ndpunkttnna fft d. tka. mdelleana K = Hyd/autck kndaktuåe h btte.nzdmenten övem. vagh&t&zn K &,= Hyd/autUk kndaktlvltzt tn vea planejtat k

41 STRANDLNJE Bl. GR'JND WOO 5 DJUP(H) n us 7 67»5 8 *» s: " S 77 8 '!. 6. D a DJUP(M) DJUP(H) a) K ss = MO" m/s K sf = W" m/s STRANDLNJE (7 b) K. = MO' 7 m/s SS STRANDLNJE » c) K = * m/s D 6 $ 6» 8 6 ( 6 8 K » 8» K sf = M(f m/s » P= MO" 8 m/s t. ' t ty t O D O c t GRUND. t GGRUND MODELL Grundvattenptental (mm) ndpunkterna för lka värden på K ch K - K = hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn K_x= hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar

42 r 5C DJUP(M) 5 * DJUP(M) 5 5 STRANDLNJE STRANDLNJE S ! ? Z US l«" m/s K sf = MO" m/s e) " 7 m/s K sf = MO" m/s STRANDLNJE < DJUP(K) « = MO" H m/s K sf *- m/s 7 7, ' ' MODELL Grundvattenptental (mm) ndpunkterna för lka värden på > K ss «hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar t e '8» t'j O D O O O O O O O t S. ch K sf 7 O O O 7 5 GRUND GRUND c t t GRUNB O

43 Bl DJUP{Mj STRANDLNJE 6 M 7 S 6» KB? 76 MODELL Grundvattenptental K sf= hydraulsk hydraulsk 8 6 B «S 86 Q n s (mm) ndpunkterna. K =«~ knduktvtet knduktvtet hs sedmenten hs sedmenten över över t. m/s svaghetszn förvar D D t t t.. K sf = MO" m/s t GRUND. t

44 OJUP(M) DJUP(H) UP(H] ) STRANDLNJE 7 7 a) STRANDLNJE C 7 7 D B * K ss = <.C< 66 D6 D D D6 7 lo" m/s C ' t S 7 7* K f =l - m/s b) K ss = MO"' m/s K sf = MO" m/s STRANDLNJE ' c) K ss = Ull ~ m/s hr 6 : j 6b ' t 6 ' s a 7 S ( 7 S MO" m/s * C t ' S «6 S 6 MODELL Grundvattenptental (mm) ndpunkterna för lka värden på K ch K - K = hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn K.r= hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar t ' «D J C D. D Bl. a l z t >. " GRUND t, CGRUND GRl., tt

45 ! s 5 5 7G 5 OJUP(H) DJUP(H} UP(H) STRANDLNJE S d) STRANDLNJE STRANDLNJE 6 C 7 5 f) C K = lo" ffl/s K K ss = MO" 7 m/s K ss = Ull " m/s MODELL Grundvattenptental K C S = M»» 5S B " m/s » rfl K sf = MO" m/s K sf* MO" u t. 7 B J T 7 r t 7 f 7 r 7 ) 8 8. l! a t. -. S C t S B C D. (mm) ndpunkterna för lka värden på K gs ch K f hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar Bl B. C 7 O O O * O' GRUND GRUND - O GRUND O O a

46 Bl. ch 5 ' SO 5 7 SO DJUP(M) OJUP.(M) STRANDLNJE 8 S Bl un S8 M «6 SS Ut * B l. MODELL STRANDLNJE '67 «8 7. B l. 5 MODELL 5 r » « » S 6 C SO ' s «.8 '. t a «7 Grundvattenptental (mm) ndpunkterna. K =* K «hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn ss K sf = hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar 6 8 S Q D a T S S 5 C 7 m/sk sf =M" m/s 6 7 UK - ' ". S 7 7 GRUND

47 Bl. 6 STRANDLNJE SO 5 7 ' 5 DJUP(H) SO WUP(M) DJUP(K) JS * J7 6 a) STRANDLNJE b) STRANDLNJE 7? c) U 5 -t K ss = " m/s K ss =l " ( K ss = # MODELL m/s " m/s MS ( K sf = C hr ] * ] ' K. f =M< D " m/s » m/s m/s f 'B , ' « S 6 : D D B D 6 B ( Grundvattenptental (mm) ndpunkterna för lka våyden på K ch K - K s hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar a S, agrund GGRUND ' Gl.' 6 7 5

48 J SO OJUP(M) DJUP(H) O DJUP(H) STRANDLNJE 55 6? ? 7 7 d) STRANDLNJE S ?? K ss =l " C 6 7 J (8 m/s 5 5 S ? K sf =l " m/s ( e) K SS =MO" 7 m/s K $f = MO' m/s " ( BOO ( ( ( ? Bl. 6 STRANDLNJE GRUND MODELL S 'O" m/s K sf " m/s O O O O S ( (7 O ( 8 5? 6 ( O ( Grundvattenptental (mm) ndpunkterna för lka värden på K 5f. ch K = hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn K.*= hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar ss ( » 8 O 8 B. 8 6 S 8 5 S ( O ' GRUND GRUND

49 Bl. 7 ' DJUP(M) DJUP(H) STRANDLNJE B a) STRANDLNJE 8 7 U ? K ss = cf m/s S » 6 7» K sf =l ~ m/s ' "' 7 m/s K sf = M ( 6 S , ' D t S 6 7 B ' 5 e 6 GRUND -. 7 GRUUD * 6 S SO DJUP(H) STRANDLNJE ? » S 7 6 ( Tl C) K ss = MO" m/s K sf = MO" m/s MODELL 7 S t 5 5 t 6 S sr D (.» 6 Grundvattenptental (mm) ndpunkterna för lka värden på < ss OCh K sf ss hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar <» t. 7! ta GRUND

50 Bl. 7 STRANDLNJE GRUND, 58 a «' 5 <8. ' Z^Pl WOO DJUP(H) DJUP(H) STRANDLNJE ? 8 B 8 6 B T " m/s K sf = MO" m/s S8 6 ' SB S BOO BOO BOO BOO B 8 B B B7 BS Be S B D? 6 ( B SS 7» GF 6 C 6 e) K ss = " 7 m/s = MO" K m/s sf= DJUP(H) STRANDLNJE ? 7 8 J 5 7 K - - " m/s ? 7? MO" m/s b ' t ' ' 5. k 8 6 S 8 MODELL 7 Grundvattenptental (mm) ndpunkterna fdr lka värden K ss = hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn K-= hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar t 6 7 ) < S 5 t 6» 7 l; 8! C < K ss ch K sf GRl..*. «. t C

51 Bl. 8 ch DJUP(H) DJUP(H) STRANDLNJE ue Bl. 8 MODELL 8 STRANDLNJE B l. MODELL ' » ' 8 ( ( b ' 6? J.' »- CO C? 6 8 ' 6 Grundvattenptental (mm) ndpunkterna. K=-~ ] m/s K = hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn ss K*= hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar CO D » K sf =M" m/s B 6 5S < lkl - S 7 S ; C 7 GRUND

52 J lc 5 DJUP(M) 5 ZCO OUP(«] STRANDLNJE B B a) K ss = l»" m/s K sf = MO" m/s STRANDLNJE 8 B J S S ' 6 ' 8 ' ' 7 s *»' B S B 6 s Bl D GRUND CO 7 8 ER *. C 7 b) K ss = * 7 m/s K sf =l. " m/s STRANDLNJE GRl DJUP(H) ' :j * CT8 5 m B c) K ss = MO" m/s K sf = MO" m/s ««' 5 5» MODELL Grundvattenptental (mm) ndpunkterna fr lka värden på K $s ch $s K «hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn K. f = hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar SO 7 ( 6 > * J 7 8

53 SO WUP(M) STRANDLNJE ( f Bl GRUND DJUP(H) STRANDLNJE 7 7 U K ss = S * m/s " 77! BS 7 K sf = -" m/s * t ' 5 6 S » ? r CO GRUND ' UPH) e) STRANDLNJE f ) " 7 m/s " m/s S K.,= MO" m/s = MO" m/s b MODELL. Grundvattenptental (nrn) ndpunkterna för lka värden på K. ch K - K * hydraulsk knduktvtst hs sedmenten över svaghetszn K sf" n y drau^sk 8 C 5 8 knduktvtet hs sedmenten över förvar C 7 8 l 6 6 ' 5 t t GRUND t 7 8 K

54 J SO OJUP(H) OJUP(HJ DJUP(M) STRANDLNJE S ? a) STRANDLNJE 8 6 7? b) STRANDLNJE *? 7 5 8* last K ss = " m/s K " 7 m/s ss* *' ? ? S B K sf = MO" m/s K f=." m/s 8 6? S C6S 7 7* c) K ss = MO" m/s K sf = -" m/s MODELL t D B 78 5B B J Grundvattenptental (mm) ndpunktema för lka värden på K S ch K * hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över sva a htszn K_ f = hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar Bl B GRUND ' * ? 7 GRUND. ' 6 7 r a- c 7?? G GRUND

55 STRANDLNJE Bl. GRUND UP(H) 5 5 ZJ ? ? '? 7 SS6 ' ? 8 8 6» B BS 8» K ss = cf m/s K sf = " m/s STRANDLNJE G! GRUND DJUP(M) S e) K ss = M(f 7 m/s m/s STRANDLNJE GRUND CO 5 UP(H) ' B f ) K ss= ' "" m/s K " m/s MODELL Grundvattenptental (mm) ndpunkterna för lka värden på" K ss ch K hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över svaghetszn K.= hydraulsk knduktvtet hs sedmenten över förvar

56 Appendx Redvsnng av medelgradenter mellan ch m:s djup. mrådet för planerat förvar.

57 r TabeZl MODELL MODELL MODELL MODELL MODELL 5 MODELL 6 MODELL 7 MODELL 8 MODELL MODELL MODELL 7. He.deZfadU.ent '6veA pbtwsaat ^ö K ss (m/s) O"' U ~ - l" l" l " l "' &* "} - "' - B-! -< lo" " U "' U f* -} l"' ll - ; - K sf (m/s) - J j l' - - _ y lo" lo" O l - S llj J O. J " lj O. _.J.J lj lj Ptentalfall (mm) a l a b l b Medelgrad;nt (xlo" ) vertkalt hrsntellt m

58 \ CL..5 en "8..5- aw \ \ O MODELL x MODELL - - K s f=»" rn/s V Vertkal gradent H Hrsntell gradent w \ \\\ \\\ \\ \ \ \ ' " " 7 ' 5 <f \ K ss (m/s) Q. la HzdcZgAdlent övea pzjxn&vx. \Kvaf m funktn av hydhauzåk knduktvje h btte.n&eclmtznte.n övea.svagh&tzn (K A ) ck övea paneaat {ctvax K^/) NOVELL nzptmtaz mellan öandlnjt ch vagfeetzn MOTELL "hztt tätt " mezlan taandtnje. ch svaghetszn.

59 . 5 :O A MODELL MODEL. 5 O MODELL 6 x MODELL 7 V H K s f=x(r m/s Vertkal gradent Hrsntell gradent V s Q A A V H l- ff K ss (m/s) Vg. b htedezgtadzyvt uet planaat fåkvaa m funktn av hyd/ututk knduktvltej: h* b te.n&e.dmente.n öven Avagk&t&zn K M ) ch van paneat &ÖKVCU (fcj») tovell anma knduktvl.z mejuum ch 5 m:& djup MVELL 5 Algen vjttlkajlfå/dezyng av knduktvtzttn MELL 6 mma kndu.ktlv.lte. vagh&tzn ch mgvandz beag HOTELL 7 ptzn&eas högtz knduktvzte: vaghatåzn än mgvande 6/.5.