Kontaktdriven språkförändring: resultat
|
|
- Cecilia Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kontaktdriven språkförändring: resultat
2 Asia Minor Greek is a language in which the body has remained Greek, but the soul has become Turkish. (R.M. Dawkins, Modern Greek in Asia Minor, 1916, p. 198) 2
3 Lingvistiska resultat av språkkontakt en mycket komplicerad företeelse. vilka generaliseringar är möjliga att göra? om alla andra faktorer var likadana det finns mönster som går att upptäcka, och vi skal försöka beskriva och förklara så många som möjligt. 3
4 1. Kontaktdriven språkförändring En typologi om prediktorer och grad av förändring Kap. 4(+5) Sociala faktorer Intensitet av kontakt Bristfällig inlärning: närvarande eller inte Språkattityder Lingvistiska faktorer Universellt markerad I vilket mån drag är integrerad i det lingvistiska systemet Typologisk distans mellan källspråk och målspråk En typologi om effekter på mottakarspråkets strukturer Kap. 4(+5) Förlust av drag Tillökning av drag Utbyte av drag 4
5 En typologi om mekanismer för kontaktdriven förändring Kap. 6 Kodväxling Kodalternation Passiv kännedom Förhandling Strategier för andraspråksinlärning Förstaspråksinlärning och effekter Medvetna beslut 5
6 2. Extrem språkblandning: en typologi om kontaktspråk Kap. 7-8 Pidgin Kreoler Tvåspråkliga blandspråk 3. En typologi om vägar till språkdöd Kap. 9 Nötning, förlust av lingvistiskt material Grammatiskt utbyte Ingen strukturell förlust, inte mycket lån 6
7 Detta kapitel: En typologi om prediktorer och grad av förändring Sociala faktorer Intensitet av kontakt Bristfällig inlärning: närvarande eller inte Språkattityder Lingvistiska faktorer Universellt markerad I vilket mån drag är integrerad i det lingvistiska systemet Typologisk distans mellan källspråk och målspråk En typologi om effekter på mottakarspråkets strukturer Förlust av drag Tillökning av drag Utbyte av drag + Förslag på begränsningar på kontaktdriven förändring + Hur man kan bevisa att ändringar har åstadkommit som ett resultat av språkkontakt 7
8 Vad är kontaktdriven språkförändring? Definition: En vilken som helst språkförändring som skulle vara mindre sannolik att uppstå utanför en speciell kontaktsituation uppstår i alla fall delvis på grund av språkkontakt Två typar av förändring: direkta lån, på alla nivå i stukturen nötning, med senare förändringar som ett resultat av lån. Exempel på det sista: syntax för underordning siberiansk yupik lånade konjunktioner från chikchi. i alla fall delvis : det kan finnas både interna och externa orsaker till språkförändring. 8
9 Är vissa lingvistiska drag olånbara? Kort svar: nej, allt kan lånas. Det finns olika förslag till begränsningar, men undantag kan alltid hittas. Exempel på begränsningar som har varit föreslagit: grammatisk inlåning/påverkan kan bara hända med drag som är typlogiskt nära målspråket. Meillet, Sapir, Jacobson. Jacobson: a language accepts foreign structural elements only when they correspond to its own tendencies of development. 9
10 Mot Meillet: utbyte av grekiska flekterande substantivmorfologi med turkiska agglutinerande morfologi. Mot Sapir och Jacobson: inlåning av klickljud i Zulu från Khoisanspråk. 10
11 Vanligaste begränsningen för överföring eller lån är en implikationell hierarki: ord > grammatik. Giltig i alla kända fall där de som står för förändringen är flytande i målspråket. Vid bristfällig inlärning är det ofta bara strukturella överföringar som händer, inte lånord. 11
12 En annan begränsning: kontaktdriven språkförändring gör alltid målspråket mera naturligt, det vill säga mindre markerad och ofta enklare. Motexempel: inlåning av markerade drag, som klickljud addition av nye morfologiska kategoriar som distinktionen inklusiv och exklusiv vi, som uppstod i indoariska språk med påverkan från dravidiska. 12
13 Motsatsen har också blivit hävdad: att påverking alltid gör språket mindre naturligt Naturlig är inte alltid det samma som omarkerad, så det är ett svårt begrepp. Det är många exempel på att markerade drag, som glottaliserade plosiver i Ma a eller dualis i semitiska språk i Etiopien har försvunnit i kontaktsituationer 13
14 Flera mera specifika begränsningar har blivit föreslagit: att hela böjningsparadigmer inte kan lånas (men Mednyj Aleut har lånat verb-inflektioner från ruska) att morfologiska lån bara är överfladiska (men dialekter av grekiska i mindre Asien har lagt till turkiska böjningssuffix på grekiska verb) Det finns motexempel till alla dessa förslag till begräsningar. 14
15 Sociala prediktorer för kontaktdriven språkändring: intensitet av kontakt Den första sociala prediktoren är intensitet av kontakt: ju intensivare kontakt, ju flera typer av överföring är möjligt. 1. Varighet: om kontaktsituationen pågår över längre tid får talarna mera tid att lära sig målspråket och för en eller båda grupper att bli tvåspråklig. 2. Antal: om en eller två grupper är mycket större än de andra, är det mera sannolikt at den mindre gruppen blir påverkad och lånar från den andra gruppen. 3. Socioekonomisk dominans: större sannolikhet för att den underordnade gruppen blir tvåspråklig och därmed kan stor påverkning förekomma. 15
16 Sociala prediktorer för kontaktdriven språkförändring: bristfällig inlärning Det är stor sociolingvistisk skillnad på förändringar som förekommer när bristfällig inlärning av andraspråket spelar en roll i situationen, och när det inte gör det. Se exemplen från mindre Asien och historien om Amazoniska kvinnor och Scythianska men som Herodotus beskrev Andra exempel: jiddisch i USA. 16
17 När bristfällig inlärning inte spelar någon roll i situationen Når forskare pratar om lån, pratar de som oftast om situationer där bristfällig inlärning av målspråket inte spelar någon roll. I boken används lån bara i den betydelse, och inte förändringar som beror på bristfällig inlärning (det kallas interferens). Det handlar i alla fall om situationer där förändringar som kommer av språkkontakt blir introducerats av människor som pratar målspråket flytande. 17
18 Låneskalor Som vi har sett, finns det inte några begräsningar på vad som kan inlånas av lingvistiska drag. Men det finns något som kalles borrowing scales, låneskalor, som man använder till att förutse vilka typer av lånade element som kan förväntas att dyka upp i mera och mera intensiva situationer Den mest grundläggande skalan: vokabulär > struktur En annan: icke-grundläggande vokabulär > basisvokabulär 18
19 En annan viktig faktor i låneskalor: drag som är mindre strukturerade är lättare att låna än drag som är närt knytt till andra strukturer. Lätt att låna: -Ord -Överflatiska fonologiska drag som tryckplacering Svårt at låna: -Böjningsmorfem 19
20 LÅNESKALA Nivå 1. Tillfällig kontakt: Vokabulär: Icke-grundläggande ord: substantiv, delvis verb, adjektiv, adverb Nivå 2. Lite mera intensiv kontakt (några tvåspråkliga till viss mån): Vokabulär: funktionsord, innehållsord, men inte bas-ord Struktur: Mindre strukturella lån (ingen helt ny struktur), nye ljud bara i lånord Nivå 3. Mera intensiv kontakt (flera tvåspråkliga, goda attityder till språket): Vokabulär: flera funktionsord och basvokabulär, derivationsmorfem Struktur: strukturlån som leder till en typlogisk förändring Nivå 4. Intensiv kontakt (stor tvåspråklighet och socialt bra läge för inlåning): Vokabulär: mycket lån från hela lexikon, mycket morfologi blir inlånad också Struktur: vad som helst, även strukturlån som för till grundläggande typologisk förändring av språket. 20
21 Exempel på inlåning Minst intensiv: lexikal inlåning, ickegrundläggande vokabulär. Implikation: om mycket icke-grundläggande vokabulär år inlånad, så vill också grundläggande vokabulär inlånad. Moderna kontakt mellan engelska och franska: liten grad av kontakt och tvåspråkighet, men man lånar in ord, anpassad till sin egen fonologi, för speciella kulturella saker som bonbon, heurs d'oevre osv. 21
22 Andra exempel på inlåning som har hänt i situationer med liten kontakt: Pomo (California) har lånad från ruska, efter at det var en del ryssar där i Orden är saker ryssarna introducerad för dem: katt, mjölk, vete, senap, kaffe, te, äpple, bok. Yupik (Sibirien) lånade ord från ruska också, i början var det bara enstaka ord som blev uttalad med Yupik fonologi, sanera har det blivit mera intensiv kontakt, och lånorden är närmare ruska uttal nu. Lånord i situationer med lite mera intensiv kontakt: lån från arabiska i muslimska länder som i turkiska (nivå 2 på skalan?), som inkluderar fonem och konjunktioner. influens från sanskrit på dravidska språk inkluderar fonem, syntax och morfologi (nivå 3) 22
23 Flera exempel på nivå 3: kaukasiska (som georgiska) har påverkad ossetiska i vokabulär, fonem, morfologi och syntax. Nivå 4: Mindre Asien grekiska: alla sorter av ord (innehåll och funktion), fonem och fonologi, morfologi och syntax 23
24 När bristfällig inlärning spelar en roll i interferensprocessen Involverar ofta byte från ett språk till ett annat. Ofta lär man sig målspråket helt fullkomligt, men i vissa fall lär utvecklas en lite annorlunda form av målspråket (ex. swahili på kusten vs. inland). Vanlig term för interferens som uppstår vid språkbyte: substratum interferens. Termen är laddad och antar en hierarkisk situation, som inte alltid är tillfälle. 24
25 Interferensprocessen Hur processen för interferens går till beror på om talarna är integrerad i målspråkssamhället eller inte. Man kan ta med sig drag från modersmålet till målspråket (MS), och då uppstår MS2, en annan version av målspråket. Man lär sig inte alla drag i MS, och fel uppstår. Detta blir också ett sorts MS2. Ofta är det markerade drag som inte blir lärde. Om man inte är integrerad: MS2 blir den nye gruppens version av MS. Om gruppen er integrerad: MS1 kan blandas med MS2 till en ny version, MS3, där bara några drag är lånad från MSS. Man förhandlar fram en ny version (kap. 6) 25
26 Förutsägelse för interferens som är driven av språkbyte: det startar med fonologi och syntax, inte vokabulär. Dvs. om inte den gruppen som byter språk är dominarande, då kan det lånas mycket vokabulär Till exempel Norman conquest, med en franska överklass. Både inlåning (av engelsktalande) och interferens från de fransktalande som byte till engelska. Men vanligen är det en underordnad grupp som byter språk. 26
27 Man kan ofta hitta exempel båda på ömsesidig interferens, inlåning av dominerande gruppen och interferens som resultat av språkbyte i en och samma situation. Exempel: yiddish-engelska S1 (yiddish): mycket lån av ord, moderat med interferens i syntax, lite i fonologi. S2 (engelska): moderat lexikal interferens, stärk struktur och fonologisk interferens. Liknande situationer hittar vi många platser i världen. 27
28 Lingvistiska prediktioner av kontaktdriven förändring 1. Universell markeradhet: är viktigt i interferens som kommer av språkbyte. Markerade drag i målspråket har mindre sannolikhet för att bli inlärda. 2. Integration av drag i systemet: några drag är så djupt integrerad i det lingvistiska systemet att det är svårt att låna eller överföra. Exempel är morfologiska böjningar. 3. Typologisk distans: även markerade eller integrerade drag kan bli överförd eller lånad mellan liknande språksystem. Exempel: dialekter, Balkan (språkområde) Lingvistiska faktorer är mindre viktiga än sociala faktorer, och speciellt talarnas attityder. 28
29 Talarnas attityder : varför kontaktdriven förändring är oförutsägbar. Dominans och underordning er viktigt, men attityder är viktigare. Utvecklingen är därför oförutsägbar, och det är svårt att hitta begränsningar. En banal begräsning: ingen kontaktdriven förändring utan kontakt. Intensiteten av kontakt kan förutse något: du kan inte låna något som du inte kan/vet. Bristfällig inlärning: beror på antal av båda grupper. Stora grupper som byter permanent interferens i TL (irsk engelska) Små grupper som byter ingen permanent interferens (greker i USA) Igen: undantag, som Norman Conquest. 29
30 Implikationella förutsägelser (tendenser): icke grundläggande vokabulär lånas först, struktur sen I situationer med pågåande språkbyte: interferens av strukturer och fonologi, inte så mycket vokabulär. Motsatt: Om mycket strukturell interferens, men lite lånord, kan man anta att det är et språkbyte på gång, med bristfällig inlärning. Om det är bara lånord men inge strukturell interferens, är det bara lån, inte språkbyte/interferens. 30
31 Varför lånar några grupper in många ord, medan andra inte alls? Bara attityd, inget annat. Exempel på betydelsen av attityder: 1) Ma a: extrem inlåning Laha: utbyte av grammatik Dessa grupper stod i mot språkbyte, men skapade blandspråk 31
32 2) Juchitán, Mexico: minimal påverkning från spanska på språket zapotec, i en by inte långt där ifrån, som var mera isolerad, var det mycket påverkning från spanska i zapotec. där hade kvinnorna bestämt sig för att prata spanska med barnen, så de kunde få jobb på fabriken. 3) Inlåning av pronomen väldigt sällan,även om engelska till exempel har lånad they (från fornordiska). flera exempel på inlånad hela eller delar av pronomen system, som på New Guinea och i thailändska och indonesiska. i Asien är pronomensystemen mera öppna, med flera distinktioner, och då är det lättare att låna in nya (inte lätt att förutse från generella principer). 32
33 4) Medveten förändring: New Guinea : man inför nya ord medvetet för att differentiera sig från andra grupper. I ett språk: man har byt genusmarkering så alla maskulina har blitt feminina och alla feminina maskulina jämfört med grannarna. Delaware: man byte ord vokabulär för att inte fienden (iraqouis) skulle förstå vad de sa. 33
34 Konklusion: attityder kan hindra eller framskynda förändringar där finns inga lingvistiska begränsningar för interferens/lån sociala villkor kan göra en förändring möjlig, men inte nödvändig. 34
35 Effekter på målspråkets struktur Tre grundläggande effekter: förlust, tillökning och utbyte av drag Komplikation: ett drag kan bli delvis förlorad eller delvis ersätt inte lätt att skilja åt de tre kategorier: till exempel om ett fonem slås i hop med ett annat kan det ser på som förlust eller ersättning. En viktig poäng: skillnaden på kontaktdriven språkförändring och internt motiverad förändring försvinnar: resultaten är de samma, det är bara motivationen som är annorlunda. 35
36 1. Förlust: Lexikon: ord försvinnar om begreppet inte används numera (kulturellt). Ex. munch-present en tjenare som åt upp maten han skulle ge till någon annan som gåva. Fonologi: loss av ton, sammanslagning av olika fonem, loss av (markerade) fonem, förändring av stavelsesstruktur et.c. Morfologi och syntax: loss av kategorier, som dualis i semitiska språk i Etiopien efter influens från kushitiska, dialekt av lättiska har förlorad genusdistinktion i substantiven efter påverkning från livoniska. 36
37 2. Tillökning: Lexikon: lånord, ofta för främmande koncept som shah (persiska) eller potlatch (chinook jargon). Fonologi: fonem kommer till, ofta via lånord. Glottaliserade plosiver i ossetiska (från georgiska), klickljud i bantuspråk som zulu (från khoisanspråk) (ofta inlånad som ersättning för taboo ord), fonologiska regler kan också lånas, ofta också som resultat av lånord (vokalharmoni i Mindre Asien grekiska, från turkiska). Morfologi och syntax: nya kasus i ossetiska och lättiska, nya kategorier (modus i tajik, från usbek), 37
38 3. Utbyte: Lexikon: deer animal (från franska). Deer har nu en mera specialiserad betydelse. Många lånord erstätter tidigare ord. Fonologi: Svårt att hitta exempel, men man kan ju säga att nye fonem ersätter gamle, även om det ofta handlar att de smälter samman till ett fonem. Morfologi och syntax: väldigt vanligt. Till exempel nya mönster för ordföljd, eller nye konstruktioner som ersätt de gamla. 38
39 Vad har processerna för kontaktdriven språkförändring och internt motiverade förändringar gemensamt? Konkurens mellan gamle och nye formar. Det förekommer via alla tre resultat vi såg över, och båda vid kontaktdriven språkförändring och internt motiverade förändringar. Det är tydligast vid utbyte: Lexikon: animal kom in från latin, och var säkert först synonym till deer, och konkurrerad ett tag, för animal vann och blev det generella ordet, och deer blev ett mera specialiserad ord. Det samma händer vid interna förändringar, till exempel xerox copy, som blev ersätt med photocopy efter ett tag. Samma process med en konkurens måsta ha funnits mellan dessa ord, också. Men det var inte ett resultat av språkkontakt. 39
40 Samma princip kan man se i grammatiska drag: förändringen från VSO till SOV i akkadiska måste ha händ via en period där de olika stukturerna konkurrerade, på samma sätt som när engelska ersatte plural en med s i ord som brothers. Igen är skillnaden orsaken till förändringen: ytre vs. indre motivation. 40
41 Två andra möjliga resultat har blivit föreslått: convergence och relexification. Vi skal inte på in på dem nu, men Thomason menar att man behöver inte nye begrepp för att beskriva vad som händer, då convergence är delvisa ersättningar och relexification är i princip är det samma sak som ersättning, bara i större grad 41
42 Hur kan man veta om kontaktdriven förändring har händ? Lätt att upptäcka om man bara ser på lånord, men svårare om man set på strukturella ändringar/interferens. Strukturer är svårare att spora, och dessutom veta om förändringar beror på yttre påverkning eller indra motivation. Några har föreslagit att man bara kan räkna med att en förändring beror på kontakt om det inte är möjligt att den berodde på indra utveckling, men det är inte sant, säger Thomason. Ofta är det en samverkan mellan yttre och indra motivation. 42
43 Andra har föreslagit att man inte kan räkna med att en förändring beror på språkkontakt om nånting liknande har händ i andra språk, utan att vara i kontaktsituation. Swahili och tumbuka har både förlorad ton, men bara swahili i kontakt med arabiska. ingen anledning till att tro att kontaktdriven språkförändring bara skulle gälla exotiska ändringar i ett språk. 43
44 Några säger att man kan fastslå språkkontakt bara vid att se på ett enkelt drag. Men man bör kunna visa till flera olika drag som är lånad, även om det ena är exotiskt och man kan lätt tro att det beror på kontakt. 44
45 Men hur gör man? 1) Man måste se på hela språket, inte bara en del av det. Till exempel går fonologisk och annan strukturell påverkan ofta tillsammans, och man bör kolla om det finns lånord också, om man vill etablera att det har varit kontakt och kontakdrivna språkförändringar. 2) Man måste identifiera ett källspråk; även om det inte existerar numera måste man kunna etablera vilket språk som var källan till ändringarna. 3) Man måste hitta delade strukturella drag i källspråk och målspråk. De är ofta inte identiska, men någon sorts av likhet måste där vara. 4) Man måste visa at de gemensamma dragen, som man tror har kommit in via interferens, inte fants i målspråket innan kontakten etablerades. 5) Man måste visa att de gemensamma dragen fants i källspråket innan kontakten eller interferensen inträffade. 45
46 I tillägg: se efter möjliga indra motivationer till förändringen, och öppna för att det var flera orsaker till den. Vad om man inte kan uppfylla alla fem kraven? Då kan man inte bevisa att det har varit en kontaktdriven förändring. Ibland måste man bara säga att det har varit mycket kontakt, och vissa drag sannolikt är resultat av det, men det är svårt att bevisa. Många förändringar kan faktiskt inte förklaras: man kan visa att det har varit en förändring, men man vet inte varför eller hur det har gått till. Så är ödet till en historisk lingvist. 46
RESULTAT AV KONTAKTDRIVEN SPRÅKFÖRÄNDRING. Therese Lindström Tiedemann
RESULTAT AV KONTAKTDRIVEN SPRÅKFÖRÄNDRING Therese Lindström Tiedemann Mål 1: Diskutera och beskriva språkkontakt. Mål 3: Olika resultat såsom lån, översättningslån mm. Mål 4: Beskriva skillnaderna mellan
Läs merSPRÅKKONTAKT OCH F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 9/4 2014 GENERELL PROBLEMATIK Hur kan vi följa
Läs merHotade språk och språkdöd
Hotade språk och språkdöd Hotade språk: It is estimated that, if nothing is done, half of 6000 plus languages spoken today will disappear by the end of this century. With the disappearance of unwritten
Läs merKontaktdriven språkförändring: mekanismer
Kontaktdriven språkförändring: mekanismer 1. Kodväxling 2. Kodalternation 3. Passiv kännedom 4. Förhandling 5. Strategier för andraspråksinlärning 6. Förstaspråksinlärning 7. Medvetna beslut 2 Tre inledande
Läs merSpråkområden. Föreläsning 5
Språkområden Föreläsning 5 Sprachbund - language area språkområde: ett språkområde är ett geografiskt område där en grupp av tre eller flera språk delar några strukturella drag som resultat av kontakt
Läs merSpråkkontakt och flerspråkighet/språkförändring
Språkkontakt och flerspråkighet/språkförändring Dagens teman: Tillfällig kontra intensiv språkkontakt Lånbarhetsskalan ( Borrowability scale ) Språkförbund ( Linguistic area ) Balkan-språkförbundet Diskussion:
Läs merSpråktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merSpråket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.
Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska
Läs merFLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status
Läs merMorfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Läs merFöreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg
Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser
Läs merFöreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)
Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket
Läs merFlerspråklighet i nationer och individer. vera.wilhelmsen@lingfil.uu.se
Flerspråklighet i nationer och individer vera.wilhelmsen@lingfil.uu.se Flerspråklighet i nationer och individer Flerspråklige nationer och folk Attityder till flerspråklighet En nation, flera språk Språkpolitik
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merVärldens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1
Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska
Läs merMorfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal
Läs merNeurolingvistik - Grammatik
Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -
Läs merLektionsplanering. Grammatik vad är det? Språkets nivåer; vad är inte grammatik; ordbetydelse; morfologi. Öppen lektion. Bolander: kap.
Introduktion Information Gunnar Eriksson, 9-2035, 08-163156, 070-3274028, gunnar@ling.su.se, guer@stp.lingfil.uu.se Litteratur: kurslitteratur, referenslitteratur Kurssidan: planering, ljusbilder Termer
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merLingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1
Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2009-12-11 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden 2009-12-11 2 1.
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merSemantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse
Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merBetygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II.
Betygskriterier CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II. Gäller fr.o.m. ht 2016. Delkurs 1: Flerspråkighet individ och samhälle, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen
Läs merAnpassning i språkkontakt
Åsa Mickwitz Anpassning i språkkontakt Morfologisk och ortografisk anpassning av engelska lånord i svenskan Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet
Läs merTherese Lindström Tiedemann
Therese Lindström Tiedemann therese.lindstrom_tiedemann@lingfil.uu.se Language contact is about the way we live with the expectation that even our dreams should be monolingual, about how we bypass these
Läs merEngelska när man inte vill och kan
(Läs)förståelse antal miljoner talare Världens språk år 2015 Engelska när man inte vill och kan Astrid Frylmark, leg logoped Dysleximässan i Karlstad 19 oktober 2018 900 800 700 600 500 400 300 200 100
Läs merDet sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merAtt lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se
Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Det går till på en massa olika sätt: Man ska lära sig Ett antal ord uppdelade
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Döva och språk Skriftsystem och läsning Ellen Breitholtz Föreläsningens upplägg 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk Internationell manifestation
Läs merOm transfer i tredjespråksinlärning
Om transfer i tredjespråksinlärning Ylva Falk Institutionen för Språkdidaktik Stockholms Universitet Uppsala Universitet 3 Mars 2012. Introduktion Syftet med avhandlingen var att belysa bakgrundsspråkens
Läs merOBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?
Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET LGS210 Svenska som andraspråk, 1, för gymnasielärare, 30 högskolepoäng Swedish as Second Language 1 for Teachers in Upper Secondary School, 30 higher education credits
Läs merGrammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merAtt hantera två eller flera språk
www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal
Läs merFlerordsenheter: Så många frågor, så få svar
Flerordsenheter: Så många frågor, så få svar Lars Borin Flerordsworkshop 19/3 2013 några centrala frågor Vilken sorts ord är det flera av? Ska de beskrivas som en sorts lexikonenheter eller en sorts syntaktiska
Läs merMorfologisk typologi. Världens språk, 7,5hp vt Affix (II) 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m.
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m. Morfologisk typologi 2 Affix (I) Prefix och suffix är de huvudsakliga markeringstyperna
Läs merUnos países hispanohablantes
Grindenheten 2015-03-03 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 10-13. Unos países hispanohablantes LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss mer om
Läs merBARNS SPRÅKUTVECKLING
BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen
Läs merUnos países hispanohablantes
Grindenheten 2015-03-03 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 12-16. Unos países hispanohablantes LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss mer om
Läs merKu soo dhawaada Jaamacadda Göteborg!
Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Institutionen för språk och litteraturer Afrikanska språk Arabiska Engelska Fornkyrkoslaviska Franska Grekiska Japanska Kinesiska Latin Ryska Somaliska Spanska Tyska
Läs merKvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Lite inledande saker. Kvällens upplägg. 1. Ettspråksmodellen
Kvällens litteratur Tvåspråkighet VT07 Språkutveckling hos flerspråkiga barn Stina Ericsson Virginia Volterra & Traute Taeschner. 1978. The acquisition and development of language by bilingual children.
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs merÖU2100, Översättarutbildning 1. Magisterutbildning, 60 högskolepoäng
Humanistiska fakultetsnämnden ÖU2100, Översättarutbildning 1 Magisterutbildning, 60 högskolepoäng Professional Translation 1, 60 higher education credits Avancerad nivå Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merKursplan A. Svenska kursenheten
Kursplan A Svenska kursenheten Folkuniversitetets kurser i svenska som främmande språk Värdegrund På Folkuniversitetet ses språkinlärningen som en livslång process. Begreppet Kunskap förändrar innebär
Läs merPragmatisk och narrativ utveckling
Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Läs merSpråkutveckling och flerspråkighet några exempel från aktuell forskning. Gisela Håkansson Lunds universitet/høgskolen i Øs7old
Språkutveckling och flerspråkighet några exempel från aktuell forskning Gisela Håkansson Lunds universitet/høgskolen i Øs7old HUR LÄR MAN SIG SPRÅK? Vad ska man lära sig när man lär sig ett språk?? Man
Läs merUS116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp
Betygskriterier US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2015-11-04. Gäller fr.o.m. vt 2016. Delkurs 2: Sociolingvistik, språkhistoria och
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merFlerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Flerspråkighet i förskola och skola Vad är flerspråkighet? Ett barn som lever i en icke-enspråkig miljö och regelbundet exponeras för minst två språk är flerspråkigt. Att vara flerspråkig är det vanligaste
Läs merOmtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84
Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp
Läs merGrammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merArv. Fundamental objekt-orienterad teknik. arv i Java modifieraren protected Lägga till och modifiera metoder med hjälp av arv Klass hierarkier
Arv Fundamental objekt-orienterad teknik arv i Java modifieraren protected Lägga till och modifiera metoder med hjälp av arv Klass hierarkier Programmeringsmetodik -Java 165 Grafisk respresentation: Arv
Läs merKodväxling mellan svenska och engelska hos tvåspråkiga barn
Institutionen för nordiska språk Margaretha Skeffington Margaretha.Skeffington.1282@student.uu.se C-uppsats, 7,5 hp SVAS C Kodväxling mellan svenska och engelska hos tvåspråkiga barn Handledare: Shidrokh
Läs merSvenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I
Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I 3,5 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap TE01 Ladokkod: C46S20 vt-18: Språkkunskap: Det svenska språksystemet Tentamen ges för:
Läs merKognitiva modeller för språkinlärning
Kognitiva modeller för språkinlärning Levelts talprocessmodell (Levelt, 1989) Krashens hypoteser The learning- acquisition hypothesis The monitor hypothesis The natural order hypothesis The input hypothesis
Läs merArbetsplan i Thailändska
Arbetsplan i Thailändska Mål att sträva mot: Grundläggande färdigheter i att lära sig läsa, prata och skriva Thailändska. Är stolt att vara Thai, är inte självisk, inte utnyttja andra människor. Konstruktiva
Läs merSveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9
Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9 Datum: 2010-08-19 Ämnesansvariga: John Dennis, Maria kehlmeier, Karin Munthe, Elin Fengpíng Mao Undervisning i Moderna språk
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merFinska som främmande språk I, GN, 30 hp
inska som främmande språk I, N, 30 hp fter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: inhämta grundläggande kunskaper i finsk formlära och syntax, uttrycka sig skriftligt på finska i vardagliga
Läs merNedan listas ett antal portaler och länkbibiliotek, svenska och internationella. Prova dem och jämför med kritierierna ovan.
Workshop Portaler och länkbibliotek Resurserna på Internet är om inte oändliga så åtminstone väldigt många. Att välja blir då ett bekymmer i sig. Portaler och länkbibliotek specialiserar sig på att samla
Läs merÄrade herr kansler, herr rektor, herrar dekaner, övriga närvarande,
Meri Larjavaara Installation vid Åbo Akademi 28.3.2008 Att undersöka ett språk som redan undersökts väl Ärade herr kansler, herr rektor, herrar dekaner, övriga närvarande, Jag valde för mitt föredrag en
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merSpråk. Språkets natur. Kreativt
Språk Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Inst. för IT/MDI Språkets natur Språk bygger inte på associationer Språk är organiserat i strukturer Språk är inte så olika: Ord och satser för att uttrycka
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merBetygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II.
Betygskriterier CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II. Gäller fr.o.m. ht 2016. Delkurs 1: Flerspråkighet individ och samhälle, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen
Läs merCSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges
Läs merRektor med vetande 15 mars 2017
Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga
Läs meren cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev
SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress
Läs merKartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!
Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om
Läs merSpråkutveckling hos flerspråkiga barn
Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merNyanlända och flerspråkiga barn i förskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs merTeoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper
Teoretisk lingvistik och datalingvistik Robin Cooper Syftet med dagens föreläsning Sammanfattning av lingvistisk teori och datalingvistik/språkteknologi Diskussion av teorins roll i olika språkteknologiska
Läs merFraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merHur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk
Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Läs merInformation. Gunnar Eriksson, , , Kursplan Ljusbilder på kurssidan (hoppas jag)
Introduktion Information Gunnar Eriksson, 08-163156, 070-3274028, gunnar@ling.su.se Kursplan Ljusbilder på kurssidan (hoppas jag) Lektionsplanering (ofärdig) Grammatik vad är det? Bolander: kap. 1; övn
Läs merStudenternas attityder till språk och språkstudier
Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till
Läs merUS116G - Svenska för grundlärare i grundskolan årskurs 4-6, I, 15 hp
1 (6) US116G - Svenska för grundlärare i grundskolan årskurs 4-6, I, 15 hp Kursen behandlar teoretiska och didaktiska perspektiv på språkutveckling i tal och skrift för elever i grundskolans mellanår samt
Läs merSpråklära med 10 moment
med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur Lgr 3 Innehåll 4 Metod 5 Loggbok 7 Facit och tips 8 Frågor att utreda tillsammans 3 Tipsfrågor 4 A- och B-sidor 1 5 25 veckosidor
Läs merLSI110, Svenska som andraspråk för blivande lärare I, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 08 LSI110, Svenska som andraspråk för blivande lärare I, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teacher Education and Training I, Introductory course, 30 higher education credits
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merOrdbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:
Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket
Läs merÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merFinska som främmande språk II, GN, 30 hp
inska som främmande språk II, N, 30 hp fter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: inhämta fördjupade kunskaper i finsk formlära, ordbildning och syntax, utveckla den skriftliga färdigheten
Läs merEtiopiska språk Fisksätra bibliotek 42 Etiopiska språk Nacka Forum bibliotek 7 Etiopiska språk Orminge bibliotek 3 Fang Saltsjöbadens bibliotek 1
Statistiktyp: Exemplarstatistik Statistikprofil: Mångspråk i Nacka per enhet, titlar 2018 Org. enhet: n Fr.o.m. datum: 2018-10-25 T.o.m. datum: 2018-10-25 Språk Gruppering Enhet Titlar Afrikaans Fisksätra
Läs mer