RESULTAT AV KONTAKTDRIVEN SPRÅKFÖRÄNDRING. Therese Lindström Tiedemann

Transkript

1 RESULTAT AV KONTAKTDRIVEN SPRÅKFÖRÄNDRING Therese Lindström Tiedemann

2 Mål 1: Diskutera och beskriva språkkontakt. Mål 3: Olika resultat såsom lån, översättningslån mm. Mål 4: Beskriva skillnaderna mellan språkintern och språkextern språkförändring. 2

3 Thomason kap 4 *Heine & Kuteva Contact and Grammaticaliszation.

4 Väldigt komplext Alla generaliseringar gäller endast om allt är precis lika. Det finns mönster mål: beskriva och förklara så många mönster som vanligt. Thomason, s. 59

5 Det finns otroligt många olika typer av strukturell påverkan som ett språk kan ha på ett annat. Dessa kan röra alla delar av lingvistiska strukturen!

6 A. SPRÅKFÖRÄNDRING GENOM SPRÅKKONTAKT B. EXTREM SPRÅKBLANDNING C. SPRÅKDÖD

7 A. SPRÅKFÖRÄNDRING GENOM SPRÅKKONTAKT B. EXTREM SPRÅKBLANDNING C. SPRÅKDÖD

8 Fast det är sällan så enkelt. Språkkontakt är ofta ganska rörigt. very rough approximations, or abstractions, of a very messy reality (Thomason s. 60)

9

10 Prediktorer för typ och grad av förändring Effekter på målspråkets struktur Fokus på enklare situationer med endast två språk i kontakt.

11 Vissa har sagt att det finns begränsningar för språkförändring genom språkkontakt (interference) Men Thomason (s. 61) säger att det inte finns bevis för detta. Vi kommer tillbaka till detta i koppling till Heine & Kuteva.

12 contact-induced change remains essentially unpredictable (s. 61) Sannolikhet In fact, the only prediction we can make with absolute confidence is completely trivial and therefore uninteresting: contactinduced language change cannot occur unless there is language contact. (s. 61 TLT fetstil) Men OBS! Språkkontakt behöver inte vara öga mot öga.

13 any linguistic change that would have been less likely to occur outside a particular contact situation is due at least in part to language contact. (s. 62) Lån från ett källspråk: Morfem Morfem med struktur Struktur Indirekta följder av språkkontakt: Attition kan ske i döende språk. Senare förändringar som triggats av ett direkt lån. motiverade av internt tryck i språket OBS! Det kan finnas fler än en orsak.

14 Nej fel man kan låna allt!

15 1a. Grammatisk interferens kan bara vara sånt som passar typologiskt i målspråket. Antoine Meillet Fortfarande populär åsikt 1b. Sapir & Jakobson menade att lån måste passa in i den utveckling som språket tenderade röra sig i.

16 1a. Grekiska var flekterande i dess substantiv morfologi. Men vissa dialekter i Asia Minor Grekiska antog turkiskans agglutinerande struktur: Grekiska kasus och numerus i ett suffix Asia Minor Grekiska numerussuffix och kasussuffix. 1b. Ev det ovan. Men man kan alltid säga att grekiska hade en tendens att utveckla denna typ.

17 Zulu har lånat klickljud från Khoisanspråk Klickljud är så ovanliga att vi med säkerhet kan säga att inget språk har en tendens att utveckla dem, utom Khoisanspråk.

18 2. Implikationell hierarki: först ord, sen grammatik (om över huvud taget) ORD > GRAMMATIK Stämmer där människorna som är inblandade är flytande i målspråket.

19 Stämmer inte om talarna är L2-talare av målspråket. De lånar mest strukturellt och mindre lexikalt! STRUKTUR > LEXIKON Vissa anser att indoariska språk har lånat mycket struktur från Dravidiska språk i historiska tider. (jfr Kuiper medan se Hock för annan bild på utvecklingen pers. komm. A Saxena) Dravidiska lånord i indoariska språk är ganska få! (reviderat 23 april efter pers. komm. A. Saxena)

20 3. Målspråket blir mer naturligt, dvs mindre markerat. Språkförändring genom språkkontakt förenklar.

21 Lån av markerade drag tex klickljud som lånats in i Bantuspråket Zulu från Khoisanspråk. Interferens som leder till nya inflektionella morfologiska kategorier: Inklusivt vs exklusivt vi i vissa indiska språk genom interferens från dravidiska språk (se Kupwar)

22 4. Interferens komplicerar (dvs motsatsen till 3)

23 Markerade drag elimineras ofta genom språkkontakt. Glottala klusiler försvann i språket Ma a i Tanzania genom kontakt med Bantuspråk. Dualis försvann nästan helt i vissa semitiska språk i Etiopien, genom kontakt med Kushitiska (Cushitic)

24 5. Hela inflektionella paradigmer 6. Morfologisk interferens som inte bara är på ytan

25 Vissa dialekter i Asia Minor Grekiska har lagt till turkiska inflektionella suffix på verben. I Mednyj Aleut har man lånat hela inflektionella systemet för finita verb från ryska.

26 you cannot prove that a platypus does not lay eggs by producing a videotape of a platypus not laying eggs. s. 65 Att man inte hittar en viss typ av interferens är inte ett giltig bevis. Därför kan vi inte anta att något är omöjligt om vi inte kan bevisa att det är omöjligt.

27

28 Kontaktens intensitet Icke perfekt inlärning / inte lära illa Talares attityder

29 Mer intensiv kontakt mer interferens möjlig MEN Intensitet är svårdefinierad Kulturell påtryckning Kontaktens längd Längre kontakt mer möjlighet till tvåspråkighet möjligt med mer interferens Antal Om ena gruppen är mycket större än den andra troligt att den mindre gruppen lånar från den större gruppens språk, än om grupperna är lika stora.

30 Mer socioekonomisk dominans troligt den underordnade gruppen lånar från den överordnade gruppens språk. Underordnade gruppens talare är troligare tvåspråkiga

31 Asia Minor Greek is a language in which the body has remained Greek, but the soul has become Turkish. (R.M. Dawkins, Modern Greek in Asia Minor, 1916, p. 198) Kontakt mellan grekiska och turkiska = mindre asien grekiska (kappadokiska). 31

32 Mest lån från turkiska De flesta som orsakade förändringarna var modersmålstalare av grekiska. De behövde vara (delvis) tvåspråkiga. Många greker i Turkiet var tvåspråkiga. Flytande. Turkerna var den dominanta gruppen. De var tvungna förstå elementen de lånade, vara delvis tvåspråkiga lära illa var inte av signifikant roll. Kan dock vara en förenklad bild av vad som hände! Kan ha påverkats av L1-turkisktalare som lärt sig lite grekiska (illa)

33 The Sauromatae speak the language of Scythia, but have never talked it correctly, because the Amazons learned it imperfectly at first. (Herodotus, The Persian Wars, 400- talet fkr, bok IV, kap 117, cit i Thomason s. 59, TLT fetstil, understrykning) Sauromatae, ättlingar till amazonerna och skytierna. Sauromatae

34 Hur förklarar ni följande påverkan på amerikansk engelska och indianspråk? Amerikansk engelska (AE) lån från indianspråk Wigwam Tipi Potlatch en spec fest där man ger gåvor, ekonomiskt system. AE varianter med påverkan från indianspråk, tex intonation. (s. 67)

35 L1 engelska som var delvis tvåspråkiga Amerikansk engelska lån från indianspråk Wigwam Tipi Potlatch Indianer, L2 engelska AE varianter med påverkan från indianspråk, tex intonation. (s. 67)

36 borrowing (lån) = interferens utan dålig inlärning (s. 68) Oftast introducerade av L1talare av målspråket Introduceras i ett språk som man talar flytande. Kan vara tillfälligt eller vara en ständig del av en talares språk. Skillnad mellan tillfällig och ständig social inte lingvistisk allt tycks möjligt (s. 68)

37 Förutse vilka lån som kan komma i mer eller mindre intensiva kontakter. OBS! Endast lån i betydelsen interferens utan felaktig inlärning.

38 1 FLYKTIG KONTAKT 2 LITE MER INTENSIV KONTAKT 3 MER INTENSIV KONTAKT 4 INTENSIV KONTAKT

39 Ofta, men inte alltid, involverar detta språkskifte för ena språkgruppen Språkskifte innebär inte alltid att många lär sig målspråket illa, men ibland gör en del det och det kan då påverka målspråket. Lärt fel betyder inte att de inte kan lära sig kan handla om medvetna och omedvetna val. Interferens genom språkskifte kallas ofta: Substratum interference

40 2-3 delar beroende på om gruppen som lärt fel är integrerad i språkgruppen (speech community) som talar målspråket. 1. Tar över något från sitt L1. 2. De misslyckas eller vägrar lära sig vissa drag av målspråket, speciellt markerade drag. 3. Om de två grupperna blandas så blandas också dragen från Målspråk1 och Målspråk2 till Målspråk3. Detta görs omedvetet.

41 Grupperna har inte integrerats Målspråk 1 och Målspråk 2 är två olika varieteter.

42 Börjar i fonologi och syntax. Börjar INTE i lexikon! Men lexikal interferens kan också förekomma. Eventuellt undantag: Om den grupp som skiftar språk är överordnad kan det blir annorlunda!

43 Normanderna som skiftade till engelska. Tusentals lån Mycket liten strukturell påverkan. Engelsmän lånade nog ord medan normanderna höll på att skifta språk Lån (borrowing) och shiftinduced interference samtidigt troligen.

44

45 För språkförändring gem språkkontakt. 1. Universell markering 2. Hur integrerade dragen är i det lingvistiska systemet 3. Typologiskt avstånd Viktiga faktorer MEN mindre viktiga än de sociala, och mycket mindre viktiga än attityder.

46 Viktigast i shift-induced interference Det som är markerat i målspråket lärs in sämre svårare lära. Markerat i L1 för den skiftande gruppen lärs troligen inte in av målspråkstalare kommer inte med i målspråk3.

47 Antagligen mindre viktigt. Om de lärt sig strukturerna i källspråket så kan de använda dem och låna dem.

48 features which are deeply embedded in elaborate interlocking structures are less likely to be borrowed and also less likely to be transferred (s. 76) Verkar speciellt gälla böjningsmorfologi (inflectional morphology) böjningsmorfologi kommer sent i i princip alla fallstudier av interferens.

49 even features that are highly marked or highly integrated into an interlocking structure are readily exchanged between typologically similar systems (s. 77) Se dialektlån lånar även böjningsmorfologi! Balkan Megleno-rumänska har lånat person/nummer suffix på verb från bulgariska ovanpå fulltböjda rumänska former. Aflu Jag hittar Afli Du hittar aflu-m 1SG afli-š 2SG

50

51 Talares attityder verkar kunna motverka det andra prediktorer förutspår. (s. 77) It is a truism in historical linguistics that language change is unpredictable (s. 77)

52 Normanderna i England. Normanderna verkar ha blivit tvåspråkiga ganska fort efter Hade kvar land i Normandie Kung John förlorande Normandie alla fick välja Normandie eller England. Valde England började byta till engelska. Ca normander ca 1,5 miljoner engelsmän

53 Judge, mutton -able Nya fonem ur tidigare allofoner: /f/ och /v/ bland annat genom lån som very, vain i kontrast till fair, fain

54 Om vi hittar Mycket strukturell interferens. Få eller inga lånord Lån / shift-induced interference? Var de som stod i centrum L1 talare av målspråket eller L2 talare? Då måste interferensen kommit av felaktig inlärning av målspråket under språkskifte. (s. 80)

55 Lexikal interferens Strukturell interferens Kan inte dra slutsatsen: borrowing, pga fall som Normanderna i England.

56 SANNOLIKHET Inte determinism

57 Vi kan låna kulturella saker och ge de nya inhemska ord som Montana Salish p ip úyšn wrinkled feet = bil Men vi kan också låna semantik. Montana Salish sút -s long-face (bokstavligen stretch face) som används i uttryck i betydelsen You ve got a long face dvs se ledsen ut. CALQUE översättningslån Inhemska morfem

58 Montana Salish Lexikala lån är få. Lexikala lån oftast är calques. Så skulle all strukturell interferens vara mycket mer tydlig än de lexikala lånen. potentiellt motexempel till att lexikala lån är först. s.81 Men ingen strukturell interferens finns i Montana Salish så inget motexempel.

59 Kan sätta upp hinder eller förenkla förändring. Inga lingvistiska begränsningar för interferens alla lingvistiska egenskaper kan överföras och alla förändringar kan ske pga språkkontakt (indirekt) jfr Heine & Kuteva Att sociala faktorer gör en förändring möjlig betyder inte att den kommer hända.

60

61 Oftast lätt med lånord Man ser ursprunget Kan vara fonologiskt annorlunda Eng. Alcohol för många stavelser för ett engelskt morfem (arabiska) Längre tillbaka svårare: cannabis hemp måste vara ett lån, ej IE, för långt morfem. Strukturell interferens svårt, omöjligt

62 Oxford English Dictionary (OED) Hemp är kognat med cannabis Kanske inte indoeuropeiskt men taget in i grekiska, germanska etc från gemensam källa.

63 1. Titta på hela språket! no case for contact-induced structural change will be fully convincing if we cannot point to other instances of structural interference from the same source language in the same receiving language (Thomason s. 93)

64 2. Hitta ett källspråk. Om källspråket försvunnit (t.ex. Pga shift) hitta släktingar. Bevisa kontakt

65 3. Hitta delade strukturella egenskaper i källspråk och målspråk. Måste inte vara helt identiska.

66 4. Bevisa delade egenskaper bevisa att de inte fanns i målspråket innan kontakten.

67 5. Bevisa att dragen fanns i källspråket innan kontakten!

68 6. Möjlig intern orsakan 6. Inklusive universella tendenser

69 Språkkontakts resultat Språkförändring Extrem språkblandning Språkdöd Språkförändring genom språkkontakt - interference Lån (borrowing) Shift-induced interference Sociala prediktorer Lingvistiska prediktorer To do list

70 Josefin: Mekanismer i språkkontakt och språkkontaktbaserad språkförändring. Kap. 6 *Garder-Chloros (2013)