Kvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Kvällens upplägg. 1. Fenomenet kodväxling. Kodväxling. Kodväxling forts.
|
|
- Mikael Fransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvällens litteratur Tvåspråkighet VT07 Interaktion och kodväxling I Stina Ericsson Jan-Petter Blom & John J. Gumperz Social meaning in linguistic structure: code-switching in Norway. Carol Myers-Scotton Codeswitching as indexical of social negotiations. 2 Kvällens upplägg 1. Fenomenet kodväxling 2. Situationell och metaforisk kodväxling 3. Grad av markering som en modell för kodväxling 1. Fenomenet kodväxling I tvåspråkiga miljöer, Kodväxling talares användning av två eller fler språkvarieteter i ett och samma samtal utan att uttalet av det ena språket närmas uttalet av det andra språket i särskilt hög grad Kod = varietet (språk eller dialekt) Kodväxling forts. Kan ske inom ett och samma yttrande A: I m not very much in a hurry. Nuva noveye na khasoda khambe. Eller för olika yttranden A: It s nice that we ve met. I haven t seen you for long. B: Yes - it s really long - and this is because I m far from this way. A: Yikhala yaha khulole nuva nuvula haraka.
2 Språkvarieteter som meningsfulla Kodväxling som ett sätt att ackommodera Antagande bakom mycket forskning kring kodväxling: olika språkvarieteter är meningsfulla, utgör en resurs att utnyttja i olika sammanhang indexerar talarens ursprung och sociala identitet (t.ex klass) bär olika sociala värden associerade med talaren och användningssammanhanget Ackommodering samtalsdeltagares anpassning efter varandra både i enspråkiga och tvåspråkiga sammanhang uttal, talhastighet, ord, gester, varietet (språk eller dialekt) konvergent eller divergent Några frågor kring kodväxling 2. Situationell och metaforisk kodväxling När och hur kodväxlar människor? Vilka faktorer påverkar vilken kod som väljs? Vilken värden kan vara associerade med olika koder? Blom & Gumperz 1972: fältstudie i Hemnesberget Hemnesberget (1972) Ca 1300 invånare Industri- och affärssamhälle Invånare i hög grad homogen grupp många från familjer som bott i Hemnesberget i många generationer materiellt och socialt i hög grad jämlikt många är arbetare i små industrier eller hantverkare De flesta tillbringar stor del av sin tid i och runt Hemnesberget
3 Hemnesberget: lingvistisk profil Så gott som alla talar två varieteter: Ranamål (R) den lokala dialekten inlärt i hemmet och bland vänner Bokmål (B) norskt standardspråk (ett av två) inlärt i skola och kyrka Ranamål och bokmål: sociala värden Ranamål knutet till den lokala orten och lokala relationer, värderas högt solidaritetsdimensionen Bokmål knutet till det större Norge, officiella sammanhang föredras av några maktdimensionen ( snakk fint ) Ranamål och bokmål: strukturella skillnader Ranamål och Bokmål närliggande, med vissa skillnader Syntax väldigt lika Några skillnader i morfem Vissa skillnader i uttal Vissa lexikala skillnader Exempel: tabeller Wei ss Ranamål och bokmål: sociolingvistiska urvalsbegränsningar Sammantaget ger kombinationen av ljud, morfem och ord skillnaderna mellan ranamål och bokmål Det går alltid avgöra om ett yttrande är på ranamål eller bokmål Bevarade skillnader pga sociala faktorer Hymes 1964 och Ervin-Tripp 1964: speech events Antagande: ranamål och bokmål hålls åtskilda pga association med olika kulturella identiteter och sociala värden åtskillnaden fyller en funktion Individens val ranamål ger identifikation med lokala värden bokmål ger identifikation med medelklass-/ norska värden Ett kommunikativt bidrag i en talhändelse påverkas av: deltagarna (talare, lyssnare, tredje part) fysisk omgivning ämne(n)
4 Bloms och Gumperz beskrivning av kontexten Omgivning, social situation, social händelse: exempel Miljö ( Setting ) Fysiska miljöer som hemmet, arbetsplatser av olika sorter, affärer, hamnen, torget, skolan, kyrkan Social situation ( Social situation ) Aktivitet med specifika deltagare, specifik miljö, vid specifik tid Social händelse ( Social event ) Rör en eller ett fåtal ämnen, typiskt konventionaliserade i viss mån (t.ex öppning/avslut) Miljö: hemmet Social situation: fem vänner samlade för middag Sociala händelser: någon bjuder alla till bordet och man börjar ta för sig av olika rätter; en diskussion av en viss händelse; osv. I praktiken använder sig Blom & Gumperz mer av (samtals)ämne än social händelse Bloms och Gumperz insamling av data Två typer av kodväxling Lingvistisk elicitering ger främst information om skillnader i språksystemen Deltagande observation och inspelning av spontana sociala situationer och händelser Inspelning av mer experimentella situationer (men i naturalistiska miljöer) Situationell kodväxling Miljö konstant, men social situation ändras Ex. Blom och Gumperz gick fram till grupp invånare mitt i ett samtal (de bytte från ranamål till bokmål) Ex. Lärare håller lektion på bokmål, men använder ranamål vid friare diskussion Två typer av kodväxling forts. Experiment: hypotes 1 Metaforisk kodväxling Miljö och social situation konstanta, men samtalsämnet ändras Ex. på kommunkontoret, bokmål och ranamål varierade med om man pratade om officiella ting eller inte Samtal mellan vänner och släkt som identifierar sig lokalt måste ske på ranamål oberoende av samtalsämne Grupp A: två systrar och en bror med respektive, i hemmet hos en av dem, alla identifierade sig lokalt Bokmål användes vid tal till Blom och Gumperz, och för vissa direkta citat För allt övrigt ranamål (flera olika ämnen täcktes in)
5 Samtalsexempel Yttranden på s. 90 i Wei Ämne: småprat om lokala händelser Kod: ranamål Ämne: fabriksplanering Kod: ranamål Ämne: regeringshändelser Kod: ranamål Hypotes 1 bekräftad I grupp 1 användes ranamål för inbördes diskussioner bland lokalbor oavsett ämne Jfr. Fredrik Lindström i Dalarna, där en av talarna gick över till rikssvenska när Göran Persson kom på tal Varför olika resultat för Lindström och Blom & Gumperz? (jfr. också Fishman från förra veckan) Experiment: hypotes 2 Samtalsexempel Byte av ämne kan leda till kodväxling i en grupp där både lokala och ickelokala identiteter är relevanta Grupp B: en tidigare lokal grupp som studerat på universitet i större städer i Norge de senaste åren identifierade sig själva starkt med det lokala hade dock även norsk identitet som studenter Yttranden på s. 91 i Wei Berits och Olas andra yttranden visar kodväxling mot bokmål Inte fullt bokmål, visar en blandning av ranamål och bokmål (ovanligt) Uppspelning gav negativa reaktioner både bland studenterna själva och andra hemnesbor Hypotes 2 bekräftad Experiment: ytterligare en grupp Situationell och metaforisk kodväxling Grupp C: tre personer som inte identifierade sig med lokala värden Bokmål både till Blom & Gumperz och inom gruppen Ranamål enbart för att ge lokalfärg, markera humor, osv Grupp A (de lokalt identifierande) situationell Grupp B (studenterna) situationell och metaforisk Grupp C (de icke lokalt identifierande) metaforisk
6 Grad av markering ( markedness ) 3. Grad av markering som en modell för kodväxling Ett omarkerat uttryck är neutralt, ger inte upphov till några speciella reaktioner, är inte utmärkt på något speciellt sätt, följer enligt det förväntade Tvärtom för markerade uttryck A: Du vill ha den här va? B: Javisst B : Eh... ehe... ja:visst Myers-Scottons markeringsmodell för kodväxling En varietet är (mer eller mindre) markerad eller omarkerad i en viss kontext och i förhållande till en viss talare Markering för språk är en skala, inte binärt I tvåspråkiga miljöer kan en talare välja en (mer eller mindre) markerad eller omarkerad varietet Myers-Scottons markeringsmodell forts. En talares val av varietet beror bland annat på samtalsämne maktförhållanden mellan talare En talare väljer varietet baserat på kunskap om konsekvenser Talaren kan ses som fri att välja men valets tolkning är inte fritt Valet kan ses som en förhandling eller optimering Omarkerade och markerade kodval Språksituationen i Afrika Omarkerat kodval Språkanvändningen är den förväntade i sammanhanget Markerat kodval Språkanvändningen är inte den förväntade i sammanhanget I många afrikanska länder är en stor del av befolkningen tvåspråkiga Myers-Scotton (1988) undersöker tvåspråkighet i Kenya Swahili, engelska, många lokala språk Swahili och engelska officiella språk Ethnologue listar 61 språk för Kenya
7 Myers-Scotton: fyra kodväxlingsmönster 1. Kodväxling mellan två omarkerade varieteter 1. Kodväxling mellan två omarkerade varieteter 2. Kodväxling i sig som omarkerat 3. Markerad kodväxling 4. Undersökande kodväxling Två främlingar väljer omarkerat språk i viss situation Om de senare märker att de kommer från samma region, väljer de den regionens varietet (då omarkerat) Ex. Wei ss Ex. växling till annan kod om ny talare kommer in Denna typ av kodväxling resultat av förändring i situationen 2. Kodväxling i sig som omarkerat 3. Markerad kodväxling När deltagarna tvåspråkiga jämlikar, kan kodväxling i sig vara omarkerat Kodväxling sker då flera gånger under samtalet Varje varietet hör ihop med vissa kulturella värden, som ses positivt Ex. Wei s. 105, Wei ss Positiv markerad kodväxling minskar distans, visar solidaritet Negativ markerad kodväxling ökar distans, visar makt Innebär alltså en omförhandling av relationer/situation Ex. Wei ss , s. 109, ss Undersökande kodväxling Markerat k. omarkerat kodval I vissa situationer är det oklart vilken varietet som är omarkerad Talare kan då välja en varietet temporärt, och sedan vara beredda att byta Användning av två varieteter kan visa två identiteter kan användas till en talares fördel Typisk situation: möte med främling i ovan situation Samtalsexempel Wei s. 116 Sekvens av omarkerade kodväxlingar är förväntad, växling till markerad kod är oväntad Växling mellan omarkerade kodval följer alltid på ändrade yttre faktorer
8 Några frågor kring markeringsmodellen Hur mäta/bestämma vad som är markerat och omarkerat (i viss situation och för viss talare)? Tillåtna markerade kodväxlingar vördnad (Wei ss ) språksvårighet (Wei ss ) På vilket sätt är dessa markerade? Kan de ses som omarkerade?
SPRÅKKONTAKT OCH F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 9/4 2014 GENERELL PROBLEMATIK Hur kan vi följa
Läs merSpråket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.
Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska
Läs merSociolingvistik i praktiken STUDENTLIT TERATUR
Sociolingvistik i praktiken STUDENTLIT TERATUR Red.: Sally Boyd & Stina Ericsson Sociolingvistik i praktiken inledning Sally Boyd & Stina Ericsson Utgångspunkter 9 Sociolingvistikens antaganden 13 Metodval
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merKvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Lite inledande saker. Kvällens upplägg. 1. Ettspråksmodellen
Kvällens litteratur Tvåspråkighet VT07 Språkutveckling hos flerspråkiga barn Stina Ericsson Virginia Volterra & Traute Taeschner. 1978. The acquisition and development of language by bilingual children.
Läs merFlerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merKodväxlar talare av globala språk mer? En kvalitativ studie av kodväxlares inställning till kodväxling och språkens status.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Kodväxlar talare av globala språk mer? En kvalitativ studie av kodväxlares inställning till kodväxling och språkens status. Sanele Gumpo Specialarbete,
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merSara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson
Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com Twitter - @frksarapersson Varför modersmål? L1 berikar och stödjer utvecklingen i L2. Ett välutvecklat L1 underlättar kunskapsinlärningen
Läs merSpråklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27
Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil Ellen Breitholtz 2008-08-27 Fyra delar av vår identitet Ursprung - dialekt Klass - sociolekt Kön - sexolekt Ålder - kronolekt
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merDen nordiska språkgemenskapen Några möjliga pragmatikinriktade studier. Jens Allwood Kollegium SSKKII Göteborgs universitet
Den nordiska språkgemenskapen Några möjliga pragmatikinriktade studier Jens Allwood Kollegium SSKKII Göteborgs universitet Innehåll 1. Varför intressant? 1. Vad är pragmatik? 3. Fyra pragmatiska områden
Läs merRektor med vetande 15 mars 2017
Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga
Läs merTeorier om kodväxling. Poplacks universella villkor. MLF-modellen matrix language-frame model
Kodväxling hos barn Vad är kodväxling? Studie av kodväxling hos barn med svenska och engelska som modersmål Margaretha Skeffington Kodväxling är byte av språk inom diskursen, mellan eller inom meningar.
Läs merBirgitte Christiansen
Birgitte Christiansen Medie- och kommunikationsvetare (har även läst nordiska språk och litteratur). Har jobbat sju år vid Göteborgs Universitet och på Högskolan Väst sedan 2002. Är dansk medborgare. Har
Läs merModersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Läs merFLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER
Läs merSamverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense
Läs merBlattesvenskan e typ en kultur, ett eget språk, asså de känns som att man hör hemma någonstans
ÖREBRO UNIVERSITET Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Svenska Svenska Va, Självständigt arbete, 15 högskolepoäng, ht 2016 Blattesvenskan e typ en kultur, ett eget språk, asså
Läs merModerna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Läs merGenom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merSpråkrevitalisering och ortografi
*!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext
Läs merKodväxling hos två amerikasvenskar över 50 år På vilket sätt har kodväxlingen förändrats?
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Kodväxling hos två amerikasvenskar över 50 år På vilket sätt har kodväxlingen förändrats? Julius Guldbog Specialarbete, 7,5 hp Svenska språket, fortsättningskurs
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merMODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Läs merFöreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)
Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket
Läs merSpråkanvändning hos en grupp gymnasieelever
Språkanvändning hos en grupp gymnasieelever Kodväxling som ett kommunikativt redskap Nina Begovic Januari 2013 Examensarbete, Avancerad nivå (yrkesexamen), 30 hp Svenska med språkdidaktisk inriktning AU3
Läs merAmanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!
Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar
Läs merPragmatik VT07. Inledande exempel. Dagens föreläsning. Deixis. Deixis forts. 1. Några inledande begrepp och kommentarer
Inledande exempel Pragmatik VT07 Deixis Aktuell reklam på spårvagnen från en mäklarfirma: Stina Ericsson Dagens föreläsning 1. Några inledande begrepp och kommentarer 2. Grundläggande deiktiska kategorier
Läs merFOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser
Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson 7 januari 2017 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala 7 januari 2018 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merHur påverkas språket efter en kodväxling?
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Hur påverkas språket efter en kodväxling? En pilotstudie av en intervju med en amerikasvensk Josef Wikström Specialarbete 7,5 hp Svenska språket,
Läs merINTRODUKTION: SPRÅKET, INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET
UPPSALA UNIVERSITET, Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, VT 2007, Tillfälle 1 INTRODUKTION: SPRÅKET, INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET SPRÅKET Språkpsykologi Språksociologi INDIVIDEN SAMHÄLLET Sociolingvistik:
Läs merAtt hantera två eller flera språk
www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal
Läs merAspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några
Läs merMatris i engelska, åk 7-9
E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad
Läs merKommunikation och Interaktion
Kommunikation och Interaktion Innehåll Kommunikation Vad är Kommunikation? Kommunikationsmodeller Interaktion Vad är interaktion? Interaktionsmodeller Vad är kommunikation? Överföring av information från
Läs merHur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.
Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Kommentar [LB1]: Ingen punkt i rubriken. Av Kommentar [LB2]: Det saknas information på titelsidan. Se kursboken. 1 Innehåll Kommentar [LB3]: Bra med
Läs merHär följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.
Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs mer3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
TENTA Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Ansvarig lärare: Uta Sailer (786 1700) Tentamensdatum: 26/09/2011 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merTermin 3 HT-11 Termin 3 HT-13
Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?
Läs merUtvärdering SFI, ht -13
Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because
Läs merATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING
ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING DAGENS FÖRELÄSNING 1. Undervisning inkluderande och elevnära 2. Språket betydelse 3. Planering undervisningens innehåll AKTIVERA FÖRKUNSKAPER,
Läs merDE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN
DE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN 1 Om Sveriges språk Svenska är Sveriges huvudspråk och majoritetsspråk, det språk som en majoritet av de som bor i Sverige talar. Utöver svenska talas också många andra
Läs merYngre förskolebarns läsande och skrivande
Yngre förskolebarns läsande och skrivande Hanna Thuresson 2019-02-07 1 Dagens upplägg Kunskap, tänkande, lärande, läsande - inflygning Forskningsöversikt vad vet vi redan? Min studie Avslut 2019-02-07
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merÄr alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs merAtt intervjua och observera
Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta
Läs merStatistik 11 300 människor i veckan Prognos 120 000 160 000 för 2015 170 000 för 2016 150-300 ensamma barn per dygn 23% är barn i skolåldern 25 000 40 000 till grund- och gymnasieskola Till detta kommer
Läs merSekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk
www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merMan vet aldrig vad som kan hända eller vart man hamnar
VÄXJÖ UNIVERSITET G3-UPPSATS Institutionen för humaniora SS3003 vt 2009 Matilda Svensson Man vet aldrig vad som kan hända eller vart man hamnar En studie av tvåspråkiga gymnasieelevers syn på den egna
Läs merSamtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter
Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Kommunikationskarnvalen 2012 pernille.holck@med.lu.se Pragmatik Användandet av språklig och ickespråklig förmåga i kommunikativt
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merDatainsamling Hur gör man, och varför?
Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad
Läs merProgramschema för Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, 300/330 hp. Gäller för läsåret 2018/2019. Dnr 2018/0329 Programschema för 2018/2019 GAM02
Programschema för Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, 300/330 hp Programkod: Gäller för läsåret 2018/2019 Om programschemat Varje utbildningsprogram har en fastställd utbildningsplan där det bl.a. framgår
Läs merVägar till förståelse Samtal med flerspråkiga sökande Nätverksträff för studie- och yrkesvägledare 27 jan 2014
Vägar till förståelse Samtal med flerspråkiga sökande Nätverksträff för studie- och yrkesvägledare 27 jan 2014 K A R I N S H E I K H I M Ä L A R D A L E N S H Ö G S K O L A Z A I D K A M A L 1 Planering
Läs merSocial språkmiljö i förskolan Strategier som främjar språk, läs och skrivlärande, 15 maj, Stockholm
Social språkmiljö i förskolan Strategier som främjar språk, läs och skrivlärande, 15 maj, Stockholm Martina Norling Lektor och forskarassistent i didaktik martina.norling@mdh.se 1 Inledning Där är barnet
Läs merOm jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning
Läs merSpråksociologi Å ni ba : va fan dillar na om?
Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om? Idiolekt Varje unik individ har sitt eget unika sätt att prata. Ingen annan människa pratar precis som du. Tjenare! Hej där! Yo! Hallå! Tja! God dag! Idiolekt
Läs merLokal Pedagogisk Plan
Lokal Pedagogisk Plan 150806 Lgr-11 lektionsserie, tema smoothie. ES CJ I denna lektionsserie får eleverna delta i hela processen kring att tillaga en enkel måltid. Under första lektionstillfället förbereds
Läs merFörstaspråksutveckling - andraspråksutveckling
Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Hur lär man sig och utvecklar ett andraspråk? Faktorer som påverkar Hur lång tid tar det? Teorier om andraspråksinlärning Konsekvenser för undervisningen
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merObservations Studie. Teknik Thinking Aloud
Observations Studie Teknik Thinking Aloud 2016-09-28 Tillsammans med gruppen hade vi kommit överens om våra frågor eller snarare de scenarion som vi skulle presentera för Subjeketet dvs den frivillige.
Läs merStrategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF
Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:2017-03-06 Antaget av KF 2017-04-12 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet
Läs merReserapport Kenya VT 2013 Johan SSK
Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet Vilket universitet,stad och land åkte du till? Moi University, Eldoret och Kenya Vilken termin åkte du och hur länge
Läs merBlueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016.
Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016 v.6-12 Book Project During this project you will be reading English
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merSpråkpärla , Mari Bergroth, Siv Björklund, Katri Hansell och Ann-Katrin Svensson. Centret för livslångt lärande, Fakulteten för Pedagogik
Sma barnspedagogers uppfattningar om av spra kundervisningen FD Mari Bergroth mari.bergroth@abo.fi Fortbildningshelhet Språkpärla Specialunderstöd för utbildning - jämställdhet, likabehandling och språkmedvetenhet
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merSVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ
SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ ALLMÄNT OM LINGVISTISKA LANDSKAP Vad är ett lingvistiskt landskap? The language
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merRamkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Läs merPSYKOLOGENHETEN HISINGEN
PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN
Läs merWriting with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1118 Svenska med språkvetenskaplig inriktning A, 30 högskolepoäng Swedish Linguistics A, Introductory Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska
Läs merLokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson En metodologisk poäng Frågan om vad x är och vad som bestämmer x är två olika frågor. Det är frågorna i fetstilt som är i fokus på den här kursen:
Läs merProgramschema för Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, 300/330 hp. Gäller för läsåret 2019/2020. Dnr 2019/0352 Programschema för 2019/2020 GAM02
Programschema för Ämneslärarprogrammet gymnasieskola, 300/330 hp Programkod: Gäller för läsåret 2019/2020 Om programschemat Varje utbildningsprogram har en fastställd utbildningsplan där det bl.a. framgår
Läs mer3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella
Läs merFinskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand
Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter
Läs merPotensgivarna ORDLISTA KARIN BRUNK HOLMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA Kapitel 1 smed (sida 3, rad 6) ett yrke där man tillverkar saker i smide kokade in bär (sida 3, rad 6) ungefär som att göra sylt Kapitel 4 av något slag (sida 13, rad
Läs merPENGASAGOR HANDLEDNING
PENGASAGOR HANDLEDNING 1 PENGASAGOR OM SERIEN för den egna nationella minoriteten. Låt gärna bilderna fungera som inspiration för eget skapande. Barnen kan rita, måla eller bygga och under tiden benämna
Läs merResa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska
- Grundläggande Can you help me, please? Fråga om hjälp Do you speak English? Fråga om en person talar engelska Do you speak _[language]_? Fråga om en person talar ett visst språk I don't speak_[language]_.
Läs merTerminsplanering för årskurs 7-9:
Terminsplanering för årskurs 7-9: Temaområde:genre pedagogik, literatur samt diverse övriga teman. Mailadress: sandra.bookbinder@edu.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning när det gäller
Läs merSammanfattning Bilden av Skövde. Nulägesanalys i projekt Varumärket Skövde Februari 2011
Sammanfattning Bilden av Skövde Nulägesanalys i projekt Varumärket Skövde Februari 2011 1.INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Undersökningen är en del av arbetet med att skapa en varumärkesplattform för Skövde
Läs merLärarrollen i en förändrad verksamhetskultur. Fritjof Sahlström Institutionen för beteendevetenskaper Helsingfors Universitet
Lärarrollen i en förändrad verksamhetskultur Fritjof Sahlström Institutionen för beteendevetenskaper Helsingfors Universitet En första fråga:! Vilka är enligt er de största hindren/utmaningarna i lärarroller
Läs merHandlingsplan. 2013/2014 Glöden
2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Läs merUS152U - Engelska för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp
1 (5) US152U - ngelska för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp elkurs 1: Muntlig språkfärdighet, 1,5 hp Provkod: UTT elkursen utgörs av ett diagnostiskt uttalsprov med individuell
Läs merSpråk, etik och bemötande inom rättsväsendet. Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde
Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde Introduktion Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Vägen dit innefattar:
Läs merSvenska. Institutionen för svenska och flerspråkighet
Svenska Kurserna innehåller både teorier om och praktisk träning i såväl skrivet som talat språk. Du lär dig beskriva språket och analysera språkanvändning i olika sammanhang. Svenska I. Vi ger kursen
Läs mer