Språkrevitalisering och ortografi
|
|
- Ulla Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;<99* Elisabeth Scheller, Universitetet i Tromsø Språkrevitalisering och ortografi 1. Introduktion Om mig själv: -doktorand i samisk språkvetenskap vid Universitetet i Tromsø -jobbar med samisk språkrevitalisering på Kolahalvön -skriver en avhandling om Samernas språksituation i Ryssland och möjligheter för en eventuell revitalisering av kildinsamiska -har rest till och bedrivit forskning i samiska samhället på Kolahalvön sedan jobbat med dokumentation av de samiska språken som talas på Kolahalvön (ljud- och videoinspelningar), undersökning av den samiska språksituationen i Ryssland (antal språkutövare, vilka dialekter talas, var bor språkutövarna osv.) -varit med och jobbat med praktiska språkrevitaliseringsåtgärder 2. Ortografins betydelse inom språkrevitalisering Språkrevitalisering:! Är en process där ett av språkbyte hotad språk medvetet återupplivas och bevaras för framtiden. Denna process kan pågå i flera generationer. Målet är att vända på språkbytesprocessen, dvs. förhindra att det hotade språket byts ut med ett annat språk och öka antalet språkutövare samt domänerna (områdena) där språket kan användas.
2 -Speciellt när ett språk mistar domäner och hotas av att försvinner, kan behovet för ett gemensamt skriftspråk kännas stort. -Språket ska synas i samhället och därför användas i skriftspråkets domäner (internet, massmedia, litteratur osv.) -Detta förutsätter en ortografisk norm. 3. Att införa en teoretiskt utarbetad ortografi som norm Om det inte redan finns en ortografi, så behöver den: 1) utarbetas 2) introduceras bland språkutövarna (dvs. inom språksamhället) 3) stadgas /få status som officiell norm -Det låter enkelt men det brukar inte gå för sig utan problem. -Ofta uppstår oenighet bland språksamhällets medlemmar om hur den rätta ortografin ska se ut. -Och det händer tyvärr alltför ofta att de som har den politiska makten och utarbetar ortografin, stadgar den först som norm och försöker sedan introducera den inom språksamhället ofta med tvång, utan kompromisser eller alternativ och så fort som möjligt. Detta kan skapa allvarliga barriärer för språkrevitaliseringen, det kan även stoppa revitaliseringsprocessen (!) eller ett språks utveckling så att den stagnerar. Vad är egentligen den rätta Normen? * =*
3 4. Den kildinsamiska alfabet- och ortografistriden -Kildinsamiska talas traditionellt på Kolahalvön i Ryssland -ca. 700 personer har kunskaper i kildinsamiska på olika nivåer (från att förstå lite grann till att tala flytande och använda språket aktivt) -minst 200 potentiella språkutövare: goda passiva språkkunskaper: förstår allt eller mycket av språket, många kan tala samiska men av olika skäl talar de inte aktivt eller inte alls. -ca. 100 aktiva språkutövare: människor som talar samiska flytande som sitt första eller andra språk och som, till skillnad från de potentiella språkutövarna, använder språket naturligt i vardagslivet på alla kommunikationsnivåer, dvs. samiska används som vardagsspråk innanför och utanför hemmet och oavsett samtals- och diskussionsämne. -De flesta kildinsamiska språkutövarna bor i Lovozero (Lujavv r) Den kildinsamiska ortografin: -Sedan1980-talet har det funnits 2 statligt erkända kildinsamiska alfabet/ortografier som skiljer sig minimalt från varandra (mer information i Michael Riesslers föredrag). -Ortografin började utarbetas av en grupp som bestod av medlemmar av den kildinsamiska utbildade eliten (fr.a. lärare i samiska), gruppen leddes av en icke-samisk akademiker. -Gruppen blev oenig om 2 tecken och de därmed förknippade ortografiska reglerna och splittrades i 2 fronter: jag kallar dem för Lovozero-grupp och Murmansk-grupp (eftersom de två specialister som har varit mest aktiva i ortografistriden kommer från de respektive orterna). -De 2 grupperna utvecklade sina egna alfabet och båda alfabeten blev statligt erkända (av olika statliga institutioner). * :*
4 Ortografistridens konsekvenser: -Alfabets- och ortografistriden har fått mycket negativa konsekvenser för det kildinsamiska språket. -Tvisten om alfabetet har skapat en osäkerhet och rädsla bland språksamhällets medlemmar för att uttrycka sig skriftligt. -Förutom de stridande parterna (dvs. 2-3 personer) skriver i princip ingen på kildinsamiska idag! -Lärarna som ofta saknar teoretiska kunskaper i språket och inte har tillräckligt mycket övning i att skriva på varken det ena eller det andra alfabetet, undervisar utan norm och är inkonsekventa när de skriver (dvs. ett och samma ord skrivs på flera olika sätt i samma text). -Striden handlar egentligen bara om 2 tecken och de ortografiska normerna som anknyter till dessa 2 tecken! Resten av normerna är de två stridande parterna i princip eniga om. -Men för majoriteten av språksamhällsmedlemmarna är det oklart vad bråket egentligen handlar om, många tror att de 2 grupperna bråkar om allt, och så konstaterar många att det inte finns någon norm och antingen skriver man inte alls, eller så skriver man hur som helst. -Alfabets- och ortografistriden har alltså stått i vägen för den naturliga utvecklingen av en fri skrivverksamhet bland de kolasamiska språkutövarna. -Under de 30 åren som striden har pågått har många aktiva språkutövare gått bort utan att någonsin ha lärt sig att skriva (eller läsa) och utan att ha lämnat efter sig språket och kunskap i skriftlig form. -De nya generationerna (mellersta och yngre) som inte har lika goda språkkunskaper har fått mycket dålig språkupplärning, nästan alla har gått på internatskolan och haft undervisning i att skriva och läsa kildinsamiska men i regel kan de inte det i praktiken. -Det betyder dock inte att språket inte finns i skrift. Det ges ut böcker, man skyltar på kildinsamiska på officiella tillställningar, skriver gratulationer osv. men då är det en av de 2 stridande specialisterna som översätter eller skriver texterna.
5 -Detta är en mycket allvarlig barriär för språkrevitaliseringen. -Den makthavande specialisten från Murmansk har haft starkt inflytande när det gäller att få och fördela finansiering för språkutvecklingen de som inte skriver enligt hennes ortografi får aldrig finansiering eller priser för sina insatser när hon är med och bedömer, även när det gäller språkpriser och stöd som fördelas internationellt i Sápmi. -Detta är förlorade resurser för språkarbetet! Det var ett exempel på en dålig ortografi normerings hantering. Och det som jag speciellt ville visa här var de mycket negativa konsekvenser som detta kan få för språkrevitaliseringen. 5. Hur ska man införa en ortografi som norm? Viktigt att tänka på: I praktiken fungerar bara det som blir accepterad av folket (dvs. majoriteten av språkgruppens medlemmar). Den bästa ortografin är till ingen nytta om språkutövarna inte känner sig komfortabel med den och om de flesta inte använder den. Det går inte att införa en ortografi från ena dagen till nästa. Det handlar om en utvecklingsprocess som kan ta flera generationer. (Ex.: svenska, tyska ortografin osv.) -De som utarbetar en ortografi kommer antagligen inte uppleva en gemensam norm som hela språksamhället använder på samma sätt som t.ex. svenska, engelska eller andra språks ortografier som har en mycket längre skrifttradition än samiska. Detta kan kännas trist men så är det. * B*
6 -Däremot: ju bättre språkkunskaper, desto mindre beredskapen att underkasta sig en norm. -Det är lättare att införa normer bland de som revitaliserar eller lär sig språket från början än bland språkutövarna. -Ska man då strunta i språkutövarna (d.v.s. äldre och mellersta generationen) och använda yngre generationen för att introducera normen? -Om det blir en konflikt pga. den ortografiska normen, så kommer de som egentligen kan språket inte att skriva och detta är en mycket allvarlig förlust. Vem annars än de aktiva språkutövarna ska skapa litteraturen och läromedlen som revitalisererna, som håller på att lära sig språket från början, ska läsa och använda i sin utbildning? -Det är viktigt att människorna har ett val. Om någon inte är helt nöjd med de föreslagna normerna så låt de få skriva sina undantag det viktigaste är att man är konsekvent. -Språkrevitalisering handlar om människor. Människor som revitaliserar eller inte, människor som använder ett språk eller inte. -De som jobbar med språkrevitalisering och med språkutveckling, detta gäller även lingvister och andra forskare som ofta är inblandade i språkrevitaliseringen borde alltid först se människorna och deras behov och ibland behöver man svälja sin yrkesstolthet och acceptera att kanske inte alla vill skriva vetenskapligt korrekt men de skriver (!) Och det är det viktigaste! * 99*
KOLA SAAMI DOCUMENTATION PROJECT http://www2.hu-berlin.de/ksdp/
KOLA SAAMI DOCUMENTATION PROJECT http://www2.hu-berlin.de/ksdp/ Sām Kīll Syjjt Språkläger i kildinsamiska Lujavv r, 03.07. 17.07.2008 Rapport Tromsö, 2008-10-18 1. Målsättning I Augusti 2008 genomförde
Läs merKOLA SAAMI DOCUMENTATION PROJECT http://www2.hu-berlin.de/ksdp/
KOLA SAAMI DOCUMENTATION PROJECT http://www2.hu-berlin.de/ksdp/ Sām Kīll Sījjt Språkläger i kildinsamiska Lujavv r, 13.08. 26.08.2007 Rapport Umeå, 2008-01-21 1. Målsättning I Augusti 2007 genomförde Kola
Läs merSammanfattning det allra, allra viktigaste
Språkhistoria Sammanfattning det allra, allra viktigaste Ni bör ändå fylla på från häftet med svensk språkhistoria samt från mina genomgångar och klassdiskussioner. Sammanfattning språkets uppkomst Språket
Läs merDet kildinsamiska skriftspråkets
Det kildinsamiska skriftspråkets historia Michael Rießler Skandinavisches Seminar Albert-Ludwigs-Universität Freiburg i. Br. 14 maj 2011 1 / 24 Introduktion Introduktion Egen bakgrund Universitetslektor
Läs merHur kom det sig att folket litade på Hitler?
Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,
Läs merElisabeth Scheller Samiska i Ryssland planläggning av en sociolingvistisk utredning. Inledning. De samiska språkvarieteterna i Ryssland
Elisabeth Scheller Samiska i Ryssland planläggning av en sociolingvistisk utredning Inledning Artikeln ska ge en inblick i det planerade fältforskningsarbetet som jag kommer att genomföra i nordvästra
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs merKonflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter
Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket
Läs merMinoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Visste du att
Läs merSpråket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.
Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska
Läs merNordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18
Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller
Läs merNormering av kvänska Kväänin eli kainun kielen systematiseeraaminen
Normering av kvänska Kväänin eli kainun kielen systematiseeraaminen Seminaari kainun kielen revitaliseeraamisen ympäri Tromssa, 9. 10. oktooperikuuta 2014 Mari Keränen/Kielitietheen institutti UiT Ruijan
Läs merMEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK
MEÄNKIELI 1 Vägmärken i Tornedalen skrivs på både svenska och på meänkieli. Meänkieli är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Namnet är en sammansättning av två ord som betyder vårt språk. Innan
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs merMedlem av tyska tolk- och översättarförbundet Bundesverband der Dolmetscher und Übersetzer (BDÜ)
Verksamhet Priser Medlem av tyska tolk- och översättarförbundet Bundesverband der Dolmetscher und Übersetzer (BDÜ) Översättning Språkgranskning Språkutbildning Tyska Engelska Franska Svenska Översättningar
Läs merProgram för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna
Läs merExempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)
Läs merBarn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
Läs merKvalitetsanalys. Rönnhagens förskola
Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål
Läs merSamisk språkcentrumverksamhet. Patricia Fjellgren, språkkonsulent Saemien gïelejarnge Samisk språkcentrum
Samisk språkcentrumverksamhet Patricia Fjellgren, språkkonsulent Saemien gïelejarnge Samisk språkcentrum Snabb språkkurs Nordsamiska Bures God dag Mu namma lea XX - Jag heter XX Mun orun XX s - Jag bor
Läs merHan har ett mörkt arbetsrum,
Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga
Läs merErasmus-utbyte jan juli 2010
Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut
Läs merMODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN
SAMISKT SPRÅKCENTRUM 2016-05-03 MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN UTIFRÅN ETT LÅNGSIKTIGT ARBETE OCH MODELLER SOM FUNGERAT VÄL I ANDRA SAMMANHANG Förskolan Giella i Jokkmokk
Läs merSpråket i det svenska SAMhället
Språket i det svenska SAMhället där Onkel Sam befaller: Att använda svenska och att få ALL offentlig information på svenska i Sverige borde betraktas som en medborgerlig rättighet. Det tog ändå sin tid
Läs merFlerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar
Läs merTolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Läs merEnskild fördjupningsuppgift realism och
Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev
Läs merPreambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,
Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,
Läs merKund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.
Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.
Läs merSödertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken?
Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? 1. Organisation 3. Kartläggning 5. Samråd och nätverk 7. Fokus på barn 2. Information och kommunikation 4. Fortbildning 6. Fokus
Läs merSamhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merVälkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar
1 (12) Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång.
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PRAKTISKA I VÄXJÖ Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009.
Läs merDin RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation
Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid
Läs merVerksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merFÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre
Läs merKartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!
Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merUppföljning steriltekniker. Standardrapport
Uppföljning steriltekniker Standardrapport Ja 82,5% 47 Nej 17,5% 10 Svarande 57 Inget svar 0 Sterilteknisk enhet (landsting eller privat sjukvård) 80% 44 Privat industri 0% 0 Tandvård 1,8% 1 Övrig verksamhet
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merDen 21. life for the individual. i världen och för individen. Elevernas
Fira Internationella modersmålsdagen Den 21 februari 2013! ฉลองว นภาษาแม นานาชาต ๒๑ก มภาพ นธ ๒๕๕๖ Celebrate International Mother Language Day, 21 February 2013 Utbildningsenheten för Flerspråkighet Svenska/Thailändska
Läs merNSÄA30, Svenska III inom ämneslärarprogrammet, årskurs 7 9, 30 hp
Betygskriterier NSÄA30, Svenska III inom ämneslärarprogrammet, årskurs 7 9, 30 hp Fastställda 2017-12-06. Gäller fr.o.m. vt 2018. Delkurs 1: Språkvetenskaplig kurs, 7,5 hp Tal och samtal, 7,5 hp Förväntade
Läs merSpråkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU
Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...
Läs merSpråket inom allmän förvaltning
Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens
Läs merDen som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande
Läs merJakt- och Fiskesamerna
SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra
Läs merProv i språkhistoria
Prov i språkhistoria Tisdag 14 februari De olika grupperna får prov som ser olika ut Avskalat prov på grund av bortfallna lektioner Sammanfattning av förrförra lektionen Språket skapas för att det finns
Läs merPraktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt
Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen - Studenter anser att praktik är viktigt Bakgrund Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 390 000 unika besökare varje
Läs merUppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merSpråkutveckling i förskolan med sikte på åk 9
Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara
Läs merInformation till dig som vill veta mer om SFI -
Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte
Läs merIntroduktion till studier på Masugnen och sfi
Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...
Läs merBarn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet
Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson Övning Bråkräkning. Matematik 1. Uppgift nr 14 Addera 9. Uppgift nr 15 Addera 3. Uppgift nr 16 Subtrahera 6 7-1 7
Övning Bråkräkning Uppgift nr 1 Vilket av bråken 1 och 1 är Uppgift nr Vilket av bråken 1 och 1 är Uppgift nr Skriv ett annat bråk, som är lika stort som bråket 1. Uppgift nr Förläng bråket med Uppgift
Läs merLärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund
Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merSPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET
SPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: policy Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: tills vidare Område: Beslutsstruktur, delegation och organisation Ansvarig förvaltningsenhet: Kommunikationsenheten
Läs merRöda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.
Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs mer2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
1/5 2 e Trettondedagen Psalmer: 236, L705 (Ps89), 246, 437, L724, 259 Texter: Jes 55:1-4, Upp 22:16-17, Joh 4:5-26 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Låt oss be!
Läs merMall vid kartläggning
Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merSLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21
SLUTRAPPORT Sebastianlund.com Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430 Abstrakt Denna rapporten handlar om mitt arbete jag gjort i kursen Individuellt Mjukvaruprojekt under våren 2012. I rapporten
Läs mer2015-05- 0 8. BESLUT Datum INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER
BESLUT Datum 2015-05- 0 8 Dnr 8322-14-30 Aktbilaga 1 I INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern
Läs merDigitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen
Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merSamtals - och dokumentationsunderlag A Litteracitet spår A
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Samtals - och dokumentationsunderlag A Litteracitet spår A 1 Steg 2 3 Elever i tidigt skede av sin läs-
Läs merMedier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska
Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde
Läs merIndividanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds
Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen
Läs merFlerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med
Läs merFLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt
Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren
Läs merSpråkliga rättigheter
Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,
Läs merLösa konflikter som orsakar skada
Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter
Läs merKunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Minoritetsspråk Kunskapskrav Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Närliggande språk betyder norska, danska samt de svenska minoritetsspråken:
Läs merPedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola
Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet
Läs merUtveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Holken Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 2014 Huddinge kommun Genomförd av CMA Research AB April 2014 Kön Är du 37 61 2 40 58 1 Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor, Kundundersökning
Läs merÅrsberättelse 2013-2014
Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merSPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:
STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merOrdet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.
www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra
Läs merMål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9
Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser
Läs merkänner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)
Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga
Läs merDet avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.
Inleda ett samtal Introduktion Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal. Vi tar alltså upp små vardagliga samtal som kanske inte känns så viktiga för stunden men som
Läs mer➍ Mötas, lyssna och tala
➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att
Läs merSammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever
Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Läs mer