Sociolingvistik i praktiken STUDENTLIT TERATUR

Transkript

1 Sociolingvistik i praktiken STUDENTLIT TERATUR

2 Red.: Sally Boyd & Stina Ericsson

3 Sociolingvistik i praktiken inledning Sally Boyd & Stina Ericsson Utgångspunkter 9 Sociolingvistikens antaganden 13 Metodval inom sociolingvistik 16 Etik 19 Vetenskaplighet 22 Bokens syfte 25 Bokens disposition 27 Litteratur 29

4 Del 1 -Insamlingsmetoder Enkät Catrin Norrby & Jenny Nilsson Gruppsamtal och intervju Finnur Fridriksson Insamling och bearbetning av talspråksmaterial Cajsa Ottesjö Deltagande observation och inspelning i skolmiljö Anne Palmér Folklingvistik Ellen Bijvoet& Kari Fraurud

5 Del 2 -Analysmetoder Dialektgeografi & dialektometri Therese Leinonen Interaktionell lingvistik Gustav Bockgård Interaktion Karin Milles Diskursanalys Lena Lind Palicki Verksamhetsanalys Theres Bellander

6 Resurser Enkätverktyg Dialektresurser Skoldatabaser Talspråk Massmedia Skriftspråk Sociala medier Metadatabaser

7 Ordlista Sociolingvistiska termer förklaras

8 Transkriptionsnyckel

9 Sakregister

10 En mycket kort beskrivning av interaktionell lingvistik och av min artikel:

11 IL Kan ses som en språkvetenskaplig gren av CA Söker efter återkommande samband mellan form och funktion form = ord, syntax, prosodi etc. funktion = mikrosocial handling Ett grundläggande antagande är att språkandets formella sida i väldigt hög grad är funktionellt motiverad (snarare än t.ex. godtycklig) Ett annat antagande är att en språkstrukturs position ofta är avgörande för dess funktion gäller både inom ett yttrande och sekventiellt Man kan utgå från endera sidan, eller successivt söka sig fram till sin slutgiltiga forskningsfråga genom att arbeta från båda hållen.

12 Min forskningsfråga Vad bidrar responsiver med i andradrag i samkonstruktionssekvenser? A: tänk vilken skillnad de va B: mellan herrskap å tjänstefolk A: tänk vilken skillnad de va B: ja mellan herrskap å tjänstefolk A: tänk vilken skillnad de va B: mellan herrskap å tjänstefolk ja (A: tänk vilken skillnad de va B: ja mellan herrskap å tjänstefolk ja)

13 Material En stor mängd samtal hämtade från helt olika verksamheter.

14 Metod Försöka hitta lämpliga kategorier baserade på dels strukturella kriterier och dels funktionella, och sedan relatera dessa till varandra med en sorts kvasikvantitativ metod normalfallen [förekommer] mycket ofta en klar majoritet

15 Resultat Funktionell kategori Säkert bidrag (talaren markerar sitt yttrande som en sann utsaga) Osäkert bidrag (talaren markerar sitt bidrag som en gissning,som bara ett försök att fylla i rätt ord ) Samband med formell kategori Innehåller ofta en responsiv Innehåller i stort sett aldrig en responsiv Talaren går i god för sanningshalten i förstadraget Talaren går i god för sanningshalten i hela samkonstruktionen,men inte i förstadraget som sådant Innehåller typiskt en initial responsiv Innehåller typiskt en final responsiv

16 Exempel 1 Utdraget är hämtat från ett kaffebordssamtal mellan fyra äldre väninnor. Då vi kommer in i samtalet berättar A om en nära släkting. 01 A: hon lämna in sin cykel för en eh(.) för 02 (0,2).hh(.) eker (.) eh:::(hh) 03 B: byte? 04 (.) 05 A:.hh(.) a: eker: eh::: j:ustering >eller 06 va fa:n< de heter, Analys: OSÄKERT ANDRADRAG. B vet inte om A:s nära släkting lämnade in sin cykel för just byteav ekrar (och hon gör inte anspråk på att veta det) men hon gissar att det förhåller sig på det sättet (för att hjälpa A att komma vidare i berättelsen)

17 Exempel 2 Detta utdrag är hämtat från en diskussion i hemmiljö om engelskkunskaper mellan en syster (S), hennes bror (B) och deras mamma (M) där, enkelt uttryckt, B och M får sägas stå på den ena sidan i diskussionen och S på den andra. B och M har bl.a. argumenterat för att debåda syskonens kunskaper inte är jämförbara, dels eftersom S har bott utomlands och då talat engelska, dels eftersom hon verkligen har läst engelska medan B bara har pratat språket (vilket hänger samman med att han har dyslexi). S å sin sida har försvarat ståndpunkten att kunskaperna är jämförbara. 01 M: jo: då: (0,4) du har väl lagt ner j:ättemycke arbete på å lära dej [glo ser?] 02 S: [när ja] hade Kent Nils[son ja.] 03 B: [å du] 04 har gått extrakurser i enge:lska, [Sofie,] 05 M: [ja hos] Anna till exempe::l, de har man m[in sa:nn= 06 S: [ a 07 B: =mm [konstit ] 08 M: [vatt me om.] Analys 1: två SÄKRA ANDRAG. S uttalar sig om sin egen livshistoria och M om sin dotters dvs. om ämnen som de behärskar mycket väl. Analys 2: S går i god för att hela samkonstruktionen är sann (=att hon pluggade jättemycket glosor när hon hade Kent Nilsson), men däremot inte förstadraget som sådant (=att hon är en person som överlag har pluggat mycket glosor). M däremot bekräftar förstadraget som sådant (=att S har gått extrakurser i engelska) (innan hon tillfogar en exemplifiering av detta)