Man vet aldrig vad som kan hända eller vart man hamnar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man vet aldrig vad som kan hända eller vart man hamnar"

Transkript

1 VÄXJÖ UNIVERSITET G3-UPPSATS Institutionen för humaniora SS3003 vt 2009 Matilda Svensson Man vet aldrig vad som kan hända eller vart man hamnar En studie av tvåspråkiga gymnasieelevers syn på den egna tvåspråkigheten Handledare: Gisela Håkansson Institutionen för humaniora

2 Innehållsförteckning Sammandrag 4 1. Inledning Syfte Hypotes 5 2. Forskningsöversikt Modersmål Tvåspråkighet Definitioner av tvåspråkighet Fördelar med tvåspråkighet Att bli tvåspråkig Simultan och successiv tvåspråkighet Majoritets- och minoritetsspråk Användandet av flera språk Några svenska studier av användandet av flera språk Anledningar till byte av språk Mediekonsumtion på olika språk Kodväxling Definitioner av kodväxling Anledningar till kodväxling Attityder och känslor kopplade till tvåspråkighet Problem vid tvåspråkighet Identitet och tvåspråkighet Skolans attityder till tvåspråkighet Metod och material Metod Informanterna Resultat Läsa, tala, skriva Sammanfattning Känslor kopplade till språken Sammanfattning 23 2

3 4.3 Språkval Sammanfattning Viktigaste språket Sammanfattning Fördelar med tvåspråkighet Sammanfattning Nackdelar med tvåspråkighet Sammanfattning Identitet och språk Sammanfattning Hur påverkas man som individ av att vara tvåspråkig? Sammanfattning Framtiden Sammanfattning Diskussion Modersmål Tvåspråkighet Läsa, skriva och tala Språkval Att vara tvåspråkig Identitet och språk Slutsats Slutord 43 Referenser 44 Bilagor 45 Bilaga

4 Sammandrag Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med tvåspråkiga gymnasieelever undersöka hur de ser på sin egen tvåspråkighet, när de växlar språk och vilka fördelar de ser med att vara tvåspråkiga. Grosjean (1982:268) hävdar att en majoritet av hans tvåspråkiga informanter uppger att de inte har några problem med att vara tvåspråkiga, en hypotes jag testar i uppsatsen. Resultatet visar att mina informanter, liksom Grosjeans, ser många fördelar med att vara tvåspråkiga och att modersmålet är starkast kopplat till hemmiljön och då framförallt föräldrarna, ett resultat som överensstämmer med tidigare svenska studier. 4

5 1. Inledning Det är svårt att hitta ett land eller en nation som är helt enspråkigt någonstans i världen, i stort sett alla länder har någon form av tvåspråkighet och allra vanligast förekommande är det i Afrika och Asien. Tvåspråkighetens historia är lika lång som språket självt eftersom människor ofta varit i behov av att knyta kontakter och kommunicera med andra utanför den egna språkgruppen (Grosjean 1982:1). Orsaken eller orsakerna till tvåspråkigheten kan vara ekonomiska och kommersiella skäl, liksom kopplade till geografiska områden där etniska minoriteter bor, eller till hela länder och städer. Även den enskilde talarens yrke, ålder, kön samt graden av kontakt mellan två språkgrupper kan påverka eller leda till tvåspråkighet (Grosjean 1982:2f). I min uppsats kommer jag att undersöka vilka attityder tvåspråkiga gymnasieelever har till sin egen tvåspråkighet samt på vilket sätt de använder sina språk och språkkunskaper. Informanternas tvåspråkighet är utgångspunkt för undersökningen, men som förtydligande och eftersom en av intervjufrågorna gällde vilket språk informanten anser vara hans/hennes modersmål kommer jag även att visa på hur Skutnabb-Kangas definierar modersmål samt koppla definitionen till de svar jag får. 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka hur några tvåspråkiga gymnasieelever ser på sin egen tvåspråkighet, vilka för- och eller nackdelar de ser med sin tvåspråkighet, vilka språk de talar och hur, varför och när de växlar mellan sina språk. 1.2 Hypotes Enligt Grosjean (1982:268) är majoriteten av de tvåspråkiga individerna i hans undersökning positivt inställda till sin egen tvåspråkighet. Han påpekar dock att resultatet förmodligen inte är representativt för alla tvåspråkiga individer och jag vill därför testa de resultat han kommit 5

6 fram till. Min hypotes är att de tvåspråkiga ungdomar som varit mina informanter ser positivt på sin egen tvåspråkighet. 2. Forskningsöversikt 2.1 Modersmål Att definiera en individs modersmål är inte alltid enkelt. Är det språket han eller hon kan bäst? Eller det man lärde sig först? Eller kanske det vars övriga talare man identifierar sig och känner samhörighet med? Skutnabb-Kangas (1981) identifierar fyra olika kriterier som används för att avgöra en individs modersmål; 1. Ursprung, där man fokuserar på det språk barnet talar med sin mor eller den person barnet först får en långvarig och djupare relation till eller det språk som är det första att läras in. 2. Kompetens, där modersmålet anses vara det språk man kan eller behärskar bäst och då fokus ligger på den lingvistiska delen av språket. Här uppstår problem då man behärskar ett språk bäst i vissa situationer och ett annat bäst i en annan situation. 3. Funktion, där man ser modersmålet som det språk man använder mest. Problemet med den här definitionen är att man kan vara tvungen att använda ett språk mer än ett annat på grund av sitt arbete t.ex. 4. Attityder, och då anses det språk som man identifierar sig med vara ens modersmål. Här ingår även de normer och värderingar en person har och språket är stark knutet till dessa. I samhället där minoriteter och minoritetsspråk förtrycks kan talare komma att förneka sitt modersmål om det tillhör den förtryckta gruppen, annars torde det sistnämnda alternativet enligt Skutnabb-Kangas vara det starkaste och tydligaste. Identifikationen kan även vara beroende av om man ses som infödd talare eller ej och en sådan syn kan både skilja sig från talarens egen syn som överensstämma med densamma. Sammanfattningsvis skriver Skutnabb-Kangas att hon anser att talarens egen uppfattning om vilket som är hans eller hennes modersmål ska vara avgörande, och att man bör vara uppmärksam på det faktum att talaren kanske inte av olika skäl vill uppge ett visst språk som sitt modersmål. Hon skriver också att modersmålet på inget sätt är ett statiskt tillstånd, modersmålet kan förändras över tid 6

7 och man kan ha olika modersmål beroende på vilket av de fyra kriterierna man använder sig av för att definiera en persons modersmål (Skutnabb-Kangas 1981:22ff). 2.2 Tvåspråkighet Att vara tvåspråkig är för många människor i världen ett normaltillstånd. I de samhällen där tvåspråkighet är normen diskuteras inte heller tvåspråkighetens eventuella nackdelar, det är en diskussion som förs i enspråkiga länder. I de länder där flera språk existerar sida vid sida och där invånarna behärskar flera språk har de olika språken ofta separata funktioner där ett språk används vid religiösa sammanhang, ett annat i arbetet, ett tredje vid studier och ett fjärde i hemmet. I ett sådant samhälle krävs att individen behärskar mer än ett språk för att kunna vara en del av det samhälle hon lever och verkar i (Sigurd och Håkansson 2007:155). Sverige har sedan 2000 fem officiella minoritetsspråk; jiddisch, romani, finska, meänkieli och samiska (http://www.sprakradet.se/servlet/getdoc?meta_id=2119). Som en följd av att minoritetsspråken fått officiell status och att 12 % av de svenska grundskolebarnen år 2000 hade ett annat modersmål än svenska menar Sigurd och Håkansson att språksituationen i Sverige, som sedan 1900-talet setts som ett enspråkigt land, håller på att förändras (Sigurd och Håkansson 2007:156) Definitioner av tvåspråkighet Samma kriterier som Skutnabb-Kangas (1981) använder sig av för att definiera en individs modersmål menar hon kan användas för att definiera tvåspråkighet. 1. Kompetensdefinitionen är en definition som sträcker sig från Bloomfields native-like control of two or more languages (Bloomfield 1933:56 citerad i Skutnabb-Kangas 1981:85), Brauns aktivt, fullständigt likvärdigt behärskande av två eller flera språk (Braun 1937:115 citat från Skutnabb-Kangas 1981:85) eller Haugens infödd kompetens i mer än ett språk (Haugen, citerad i Skutnabb-Kangas 1981:85) strängare definitioner via tvåspråkigheten börjar då talaren kan producera fullständiga meningsfulla yttranden på det andra språket (Haugen 1953 citerad i Skutnabb-Kangas 1981:85) till Hall som menar att man är tvåspråkig 7

8 då man har åtminstone någon kännedom om och kontroll av det andra språkets grammatiska struktur. (Hall 1952:14 citerad i Skutnabb-Kangas 1981:85) eller ännu längre som hos Pohl och Diebold som menar att tvåspråkigheten startar när man kan förstå det främmande språket även om personen inte själv kan producera något tal på det nya språket (Pohl 1965 och Diebold 1964 i Skutnabb-Kangas 1981:85). Kompetensdefinitionen menar Skutnabb-Kangas har flera problem; den är antingen för vid eller för snäv, frågan om vilken språklig förmåga som avses, förstå, tala, skriva, läsa, besvaras inte och vem individens språkliga kunskaper och förmåga ska jämföras med liksom att diskussionen kring modersmålet saknas. 2. Funktionsdefinitionens klassiska form säger att den är tvåspråkig som växlar mellan två språk (Weinreich 1953) medan Oksaar (1971) menar att även förmågan att när som helst kunna byta mellan språken krävs för att kallas tvåspråkig. Funktionsdefinitionens grund är dock Mackeys formulering av tvåspråkighet; bilingualism is not a phenomenon of language; it is a charasteristicof its use. It is not a feature of the code but of the message. It does not belong to the domain of langue but of parole. (Mackey 1970: 554, citerad i Skutnabb-Kangas 1981:89). Mackeys definition är den som, enligt Skutnabb-Kangas, bäst sammanfattar funktionsdefinitionen (Skutnabb-Kangas 1981:88f). 3. Attityds- eller identifikationsdefinitionen baserar sig på talarens egen uppfattning om sin tvåspråkighet, där behärskningen av språket och talarens uppfattning om sin egen kompetens finns i fokus men där även andras uppfattning kan tas i beaktande. Attityddefinitionens svårigheter ligger i att den till synes baserar sig på dikotomier, identifikation/ingen identifikation, infödd nivå/inte infödd nivå, men i själva verket är dessa mått föränderliga och glidande. Den språkliga förmågan liksom identifikationsmöjligheterna eller viljan till identifikation förändras över tid, och kompetensen är även olika inom varje specifikt område. Skutnabb-Kangas syntes av de ovanstående definitionerna lyder som följer; Tvåspråkig är den som har en möjlighet att fungera på två (eller flera) språk, antingen i enspråkiga eller tvåspråkiga samfund i enlighet med de sociokulturella krav på en individs kommunikativa och kognitiva kompetens som dessa samfund och individen själv ställer, på samma nivå som infödda talare, samt en möjlighet att identifiera sig positivt med båda (eller alla) språkgrupperna (och kulturerna) eller delar av dem. (Skutnabb-Kangas 1980b citerad i Skutnabb-Kangas 1981:93) 8

9 En bild över kriterierna i samband med modersmål och tvåspråkighet visar Skutnabb- Kangas som följer Kriterium Modersmålet är det Den är tvåspråkig som språk som man Ursprung har lärt sig först (har a. har lärt sig två språk etablerat sina första i familjen av infödda långvariga språkliga kontakter på talare ända från början b. har använt två språk parallellt som kommunikationsmedel ända från början Kompetens behärskar bäst a. behärskar två språk fullfärdighetnivå ständigt behärskning b. behärskar två språk som en (motsvarande) infödd c. behärskar två språk lika bra d. kan producera fullständiga meningsfulla yttranden på det andra språket e. har åtminstone någon kännedom om och kontroll av det andra språkets grammatiska struktur f. har kommit i kontakt med ett annat språk Funktion använder mest a. Använder (eller kan ananvändning vända) två språk (i de flesta situationer) (i enlighet med sina egna önskemål och samhällets krav) Attityder a. Identifierar sig med a. Identifierar sig själv Identitet och b. identifieras av andra som tvåspråkig/ med två Identifikation som infödd talare av språk och/eller två kulturer (eller delar av dem) b. av andra identifieras som tvåspråkig/ som infödd talare av två språk (Skutnabb-Kangas 1981:94) 9

10 2.2.2 Fördelar med tvåspråkighet Tvåspråkighet har positiva effekter på individen och den är en tillgång genom att den tvåspråkige är mer medveten om skillnader i språk och kan lära sig ytterligare språk bättre, intelligensen och den kognitiva förmågan förbättras och skolframgångarna kommer med detta (Grosjean 1982:221). Arnberg (2004) menar att tvåspråkighet ger samhället bredd då den bidrar till att minska det provinsiella tänkandet och främja det större tänkandet, den har ekonomiska fördelar då man slipper lägga ekonomiska medel på översättningar som inte alltid håller den erforderliga nivån och den bidrar till den interkulturella och internationella förståelsen vilken i sin tur leder till ett bättre politiskt klimat i världen. På individnivå ger tvåspråkigheten möjligheter till ett vidare spektrum av arbetsmöjligheter, ökad tillgång till andras erfarenheter och idéer samt en dubbel kulturell identitet (Arnberg 2004:25f). 2.3 Att bli tvåspråkig Att bli tvåspråkig kan ske på två olika sätt, antingen genom simultan eller genom successiv tvåspråkighet. Språkinlärning innebär dessutom, oavsett om det handlar om första- eller andraspråkinlärning, att individen socialiseras in i en gemenskap Simultan och successiv tvåspråkighet Håkansson (2003) betonar vikten av att skilja mellan simultan och successiv tvåspråkighet där den avgörande skillnaden ligger i inlärningsprocessen som sådan. Simultan tvåspråkighet innebär att ett barn lär sig två språk samtidigt t.ex. då två språk talas i hemmet och barnet lär sig därför från början två språk och att växla mellan dem. Det vanligaste sättet att gå tillväga är att använda principen en person ett språk som innebär att barnet talar ett språk med en förälder och ett annat med den andre. Även barn som använder ett språk hemma, oftast minoritetsspråket, och ett annat, majoritetsspråket, i förskolan räknas som simultant 10

11 tvåspråkiga eftersom de växer upp med två språk redan från det att de är riktigt små (Håkansson 2003:145ff). Successiv tvåspråkighet innebär till skillnad från den simultana, där bägge språken lärs in samtidigt, att det andra språket lärs in senare än det första. Den successiva tvåspråkigheten förutsätter alltså att ett språk redan finns utvecklat hos individen. En stor skillnad mellan de båda tvåspråkigheterna ligger i den kognitiva utvecklingen. Vid andraspråksinlärningen sker ingen kognitiv utveckling i samband med språkinlärningen på det sätt som det gör vid förstaspråksinlärningen (Håkansson 2003:165f). De flesta barn blir tvåspråkiga utan någon speciell plan från föräldrarnas sida. Andra faktorer såsom t.ex. flytt, giftermål, eller utbildning är oftast anledningen till att personer, såväl vuxna som barn, blir tvåspråkiga. För barn är dock skolan den avgjort största källan till tvåspråkighet, både i länder där skolan använder ett språk även om eleverna kommer från olika grupper som talar olika språk och då elever med ett annat modersmål går i skolan där majoritetsspråket regerar (Grosjean 1982: 170ff). Otterup (1995) hävdar att socialisation går hand i hand med språket. Genom att man lär sig en andraspråk socialiseras man även in i en ny gemenskap och man kan därför lika gärna tala om andraspråkssocialisering som andraspråksinlärning. Inlärningen av ett nytt språk, ett andraspråk är till stora delar beroende på interaktion, framförallt den spontana interaktion som sker utanför klassrummets väggar (Otterup 1995:25). 2.4 Majoritets- och minoritetsspråk Grosjean (1982) definierar majoritetsspråket som det som talas av den grupp som i landet besitter makten, såväl den politiska och kulturella som den ekonomiska, men därmed är inte sagt att gruppen är dominant i antal talare. Att ett språk är minoritetsspråk innebär normalt att språket talas av en grupp med mindre makt och status än majoritetsspråket och dess talare. I länder eller områden med mer än ett språk är oftast ett språk ansett ha högre status och det språket anses vara vackrare, mer uttrycksfullt, mer logiskt och mer lämpat för att uttrycka abstrakta resonemang medan det andra språket anses ha sämre grammatik, vara snarare konkret än abstrakt och dessutom vara enkelt. Majoritetsgruppens språk lärs av majoritetsgruppen liksom av minoritetsgruppen, men det omvända sker sällan eller aldrig. Språkens status påverkar även föräldrarnas val av språk 11

12 när de talar med sina barn. Negativa attityder gentemot ett språk leder till att allt färre talar och använder sig av språket men ett språk kan även användas för att förstärka en grupps gemenskap, visa solidaritet och de värden gruppen står för (Grosjean 1982:121ff ). De värderingar och den syn man som enskild individ har på språk påverkas av samhället och det i sin tur påverkar de språkval den enskilde gör i sin vardag och dessa val leder i förlängningen till att individer byter eller bevarar sitt eller sina språk. Ett sådant val kan även vara kopplat till kön eller ålder där kvinnor oftare än män väljer majoritetsspråket liksom de yngre mer än äldre. Valet av språk är kopplat till identitet då man som barn naturligt talar det språk som ens närmaste, i de flesta fall ens föräldrar, talar och med språkinlärningen kommer även socialisationen där värderingar och normer förs över från en signifikant annan till barnet. Senare kommer andra, t.ex. de vuxna de möter i skola och barnomsorg, att spela en större och viktigare roll i barnets liv, och detta kan medföra ett nytt språk, vilket ofta är det språk som är majoritetsspråk. Minoritetsspråket behåller dock ofta sin särställning i frågor som rör hemmet och familjen, men tendenser finns på att majoritetsspråket även gör sitt inträde i hemmets domäner, vilket det oftast genom barnens försorg (Otterup 1995:19). 2.5 Användandet av flera språk Språkanvändning hos svenska skolungdomar har varit i fokus i flera svenska studier från 1980-talet och framåt. Nedan presenteras resultatet i fyra av dessa studier, avseende vilket språk som används i hemmiljö Några svenska studier av användandet av flera språk Boyd (1985) har i sin avhandling intervjuat 702 tvåspråkiga högstadieungdomar om deras språkval. Resultatet visar att modersmålet är det språk som oftast används i samtal med föräldrar medan svenskan oftast används i samtal med vänner och att syskon intar en mellanposition, med sina syskon talar informanterna både modersmål och svenska (Boyd 1985:140). 12

13 Kostoulas-Makrakis (1995) kommer i sin avhandling fram till resultat som överensstämmer med Boyds. Kostoulas-Makrakis material består av 322 grekisktalande ungdomar som fick hemspråksundervisning i grekiska. Informanterna bodde i sju stora eller medelstora svenska städer. En majoritet av ungdomarna i undersökningen använder sitt modersmål, i det här fallet grekiska, med föräldrar och syskon i hemmet (Kostoulas-Makrakis 1995:95). En majoritet av ungdomarna i Otterups avhandling där han genomfört en enkät med 179 mellanstadieelever i ett invandrartätt område i Göteborg uppgav att de talade sitt modersmål hemma med föräldrarna, men att de till viss del även använde svenska hemma. Med syskonen var resultatet jämnare, fler talade svenska med sina syskon än med sina föräldrar, men även med syskon förkom modersmålet i hög utsträckning. Med släktingar var det åldern som avgjorde, med äldre släktingar talades modersmålet medan man ofta använde svenskan med de yngre t.ex. kusiner. Skolan var den plats där svenskan dominerade och även på fritiden utanför hemmet t.ex. i umgänget med andra ungdomar eftersom svenskan då fungerar som det gemensamma språket (Otterup 1995:80f). Ett liknande resultat kommer Namei fram till. I hennes undersökning av språkval hos ungdomar, 18 stycken i åldern 11 till 14, visade det sig att modersmålet dominerade när ungdomarna talade med föräldrarna medan svenskan dominerade i samtal med vänner. Nameis undersökning visar dock på att svenskan vinner sitt intåg även i hemmet och flera ungdomar i Nameis undersökning talade även svenska med sina föräldrar (Håkansson 2003:73) Anledningar till byte av språk Grosjean (1982) anger fyra faktorer som kan ligga bakom avgörandet av byte av språk eller kod där den första är omgivningen, i fråga om tid och plats, och situation, om man befinner sig i mer familjära sammanhang eller mer formella. Skälet till bytet kan även vara att talaren inte vill sticka ut och därför använder det språk som är allmänt accepterat i situationen, exempelvis genom att växla mellan ett språk på landsbygden och ett annat i stadsmiljö. Faktor två är deltagarna i samtalet, där deras ålder, kön, yrke, socioekonomisk status, ursprung, etnicitet, och relation till talaren avgör val av språk. Talaren väljer i de flesta fall det språk som samtalsdeltagarna förstår, det språk som känns bekvämast i den givna situationen och det språk deltagarna behärskar bäst. Den tredje faktorn är ämnet, om man talar om t.ex. arbete, 13

14 sport, eller något annat. Genom socialisation kan talaren ha lärt sig att behandla vissa samtalsämnen på ett visst språk. Det kan även vara så att nödvändiga ord saknas på det språk man talar varför ett växlande mellan språken för att få fram nödvändig information kan vara nödvändig. Genom sitt val av språk kan talaren även höja sin status samt inkludera eller exkludera andra från samtalet. Den fjärde faktorn rör talaktens funktion och syfte, där språkvalet påverkas om det man säger är ett önskemål eller krav, ett givande av information, om talaren hälsar eller ber om ursäkt. Såväl enspråkiga som tvåspråkiga talare byter oftast kod i situationerna ovan, deras situation ser således likadan ut, men för den som är tvåspråkig finns även valet av språk med som en parameter eftersom situationerna ovan även kan leda till att man inte bara byter kod utan även språk (Grosjean 1982: ). Det finns även andra skäl till att talare växlar mellan sina olika språk. Man kan till exempel genom sitt val av språk visa samhörighet med eller avståndstagande från den man talar med. Det finns ingenting som säger att en växling mellan språken skulle tyda på sämre språkbehärskning, snarare tvärtom, ju bättre du behärskar dina olika språk desto bättre och på ett mer utvecklat sätt kan du växla mellan dem (Ladberg 2000:48). Kostoulas-Makrakis lyfter fram möjligheten att modersmålet, i hennes avhandling grekiska, kan fungera som ett hemligt språk som de utomstående inte förstår. Ungdomarna i undersökningen valde även att tala grekiska med sina grekisktalande vänner som ett tecken på samhörighet inom gruppen. (Kostoulas-Makrakis 1995:96f) Det språk som informanterna i Otterups undersökning rankade högst var engelskan, det var det språk som var svaret på frågan om vilka språk som var bra för dem att kunna. På andra plats kom svenskan och på tredje det egna modersmålet. De följande språken var språk som förekommer i skolan som främmande språk, nämligen tyska, franska, spanska och italienska, följt av arabiska, turkiska och norska (Otterup 1995:83) Mediekonsumtion på olika språk Ungefär hälften av ungdomarna i Otterups undersökning uppger att de läser skönlitteratur på modersmålet och då framförallt i hemmet och genom föräldrarnas försorg. Tidningar läser ungdomarna framförallt på svenska och en trolig orsak till detta uppger Otterup vara att tillgången på tidningar på de olika språken varierar. Tv-tittandet är en stor del i ungdomarnas språkliga utveckling. Informanterna uppger att de tittar på svensk tv, men att de även har 14

15 tillgång till kanaler från hemlandet och program på modersmålet. Otterup sammanfattar att ungdomarnas mediekonsumtion till största delen sker på svenska och att detta stöder dem i deras språkutveckling (Otterup 1995:104). 2.6 Kodväxling Kodväxling är ett komplicerat område och forskare anger olika definitioner av, anledningar till och perspektiv på kodväxling Definitioner av kodväxling Grosjean (1982) anger flera sätt att definiera begreppet kodväxling. Kodväxling är the use of more than one language by communicants in the execution of a speech act (Di Pietro 1977 citerad i Grosjean 1982:145) eller the alternation of two languages (Valdes Fallis 1976, citerad i Grosjean 1982:145) medan Scotton och Ury (1977) menar att code-switching [is] the use of two or more linguistic varieties in the same conversation or interaction. (Scotton och Ury 1977 citerad i Grosjean 1982:145). Grosjeans egen definition är the alternate use of two or more languages in the same utterance or conversation (Grosjean 1982:145). Enligt Håkansson är kodväxling en positivt laddad beteckning för samtidig användning av två språk (Håkansson 2003:123). Andra forskare definierar kodväxling som en kommunikativ strategi som talarna använder för att nå en viss effekt under samtalet (Gumperz, citerad i Park 2004:299) eller som en symbol för gruppidentitet och solidaritet (Park 2004:299). Poplack definierar tre olika typer av kodväxling; intrasententiell, intersententiell och tag-kodväxling där den förstnämnda innebär kodväxling inom meningen, den andra innebär växling vid meningsgränser och den sistnämnda som inte sker på någon bestämd plats i meningen utan har mer av utfyllnadsfunktion, utrop osv. (Park 2004:303). Kodväxling kan innebära byte av ett enda ord, en fras eller en hel mening. Skillnaden mellan kodväxling och lån av ord är att vid lån anpassas lånordet efter det lånande språkets grammatiska och fonetiska regler medan orden vid kodväxling inte antar någon av det andra språkets former utan används precis på samma sätt som i sitt ursprungsspråk, dvs. att talaren 15

16 fullständigt byter språk. Kodväxling är mycket vanligt förekommande hos tvåspråkiga individer och attityderna till kodväxlingen är från enspråkigas håll negativa, då man tolkar kodväxlingen som ett tecken på att talaren inte behärskar språket ordentligt (Grosjean 1982:147f) Anledningar till kodväxling Forskare anger flera olika anledningar till att individer kodväxlar. Enligt Grosjean (1982) kan anledningarna vara att talaren saknar ett passande ord eller uttryck för det han/hon vill säga på det aktuella språket eller då talaren anser att något uttrycks bättre på det andra språket. I dessa fall fyller kodväxlingen ett lingvistiskt behov och utgörs då ofta av ett ord eller en fras. Det nya språket kan även vara starkt förknippat med yrke eller utbildning och det kan därför vara svårt, och nästintill omöjligt, för individen att uttrycka sig rörande sådant som rör yrket på sitt modersmål utan enbart på det språk som är kopplat till yrket och dess utövande. Grosjean menar även att kodväxlingen hos vissa individer eller i vissa fall begränsas till hälsnings- och avskedsfraser liksom samtalsmarkörer (Grosjean 1982:149ff). Kodväxling kan även bero på s.k. triggering vilket innebär att talaren fortsätter på det senast använda språket och inte byter tillbaka till det språk han eller hon använde då yttrandet inleddes, att man vill citera någon och då inte byta språk, när man vill specificera vem man talar med eller till, när man vill betona eller förstärka något, eller när man vill göra ett uttalande personifierat. Genom kodväxlingen kan talaren markera sin grupptillhörighet och solidaritet eller ge uttryck för olika känslolägen som t.ex. förtrolighet, ilska, eller irritation samtidigt som den kan leda till att någon eller några exkluderas ur ett samtal. I och med kodväxlingen kan talarens roll förändras, status kan höjas, auktoritet kan ökas, och man kan genom kodväxlingen även visa på sin expertis (Grosjean 1982:152). Liksom Grosjean menar Park (2004) att kodväxlingens funktion är att förstärka, återge vad någon sagt, byta ämne, utesluta eller inkludera talare, dvs. att skapa en gemenskap som kräver tvåspråkighet för deltagande. Hon menar även att kodväxling är något som enbart förekommer i samtal med andra tvåspråkiga personer (Park 2004:303). I kontrast till att kodväxling sker när talaren saknar ett visst ord på det aktuella språket hävdar Håkansson (2003) att kodväxlingen ökar i takt med att den språkliga förmågan ökar och att kodväxlingen förutsätter en stark språklig kompetens hos talaren. Det är i första hand 16

17 substantiv som tas in och används vid kodväxling följt av verb, adverb och pronomen (Håkansson 2003:125). 2.7 Attityder och känslor kopplade till tvåspråkighet Språk är ett instrument för kommunikation och kan symbolisera grupp- eller social tillhörighet. Vår attityd gentemot ett språk, hur vi värderar språket, är blandad med attityder gentemot den som talar språket (Grosjean 1982:117). I en undersökning frågade Grosjean 30 tvåspråkiga och 14 trespråkiga studenter eller högskoleutbildade personer från medelklassen från 17 olika länder om de hade några besvär med att vara tvåspråkiga och en majoritet, 52 % av de tvåspråkiga och 67 % av de trespråkiga, svarade nej, de hade inga besvär av sin tvåspråkighet. Svaren står i kontrast mot vad många enspråkiga tror, de antar att tvåspråkighet är ett hinder (Grosjean 1982:268) Problem vid tvåspråkighet De av Grosjeans informanter som hade besvär av sin tvåspråkighet nämnde att de blandade språken och att ett av språken var svagare. De anger även skäl som krav på att agera tolk, att inte tillhöra någon kultur eller att hamna i konflikter mellan två kulturer som negativa sidor av tvåspråkigheten. Grosjean hänvisar till Vildomecs studie från 1971 där informanterna svarar att interferensen, svårigheten att hålla isär språken och att de var dåliga tolkar som nackdelar med tvåspråkigheten. Sammantaget är dock majoriteten av informanterna positiva till sin tvåspråkighet. De flesta uppskattar förmågan att kunna kommunicera med andra på olika språk, tvåspråkigheten ger dem möjligheten att se på tillvaron och livet utifrån två perspektiv, det gör dem mer öppna, gör att arbetsmöjligheterna ökar och att man kan läsa litteratur på originalspråket. Att kunna kommunicera med fler människor är det som de tvåspråkiga upplever vara skillnaden mellan dem själva och enspråkiga, de ser inte sig själva som annorlunda på något annat sätt (Grosjean 1982:269ff). 17

18 2.7.2 Identitet och tvåspråkighet Några av de tvåspråkiga i Grosjeans undersökning, men även i andra undersökningar såsom Haugen 1956, De Pietro 1977, Gallagher 1968, Ervin 1964 och Mkilifi 1978 (Grosjean 1982:280), menar att de byter identitet, attityder och beteende när de byter språk, t.ex. att man är mer aggressiv eller mer timid på det ena språket än man är på det andra och att man skämtar på olika sätt på de olika språken. Det som verkar vara en förändring i personligheten kan dock vara en förändring i situationen eller med vem man talar. Grosjean skriver att det är miljön/omgivningen och kulturen som påverkar valet av eller bytet av språk, känslor, beteende och attityder och inte språket som sådant (Grosjean 1982: 279ff) Skolans attityder till tvåspråkighet Otterup menar att vissa forskare, däribland Cummins, hävdar att det fortfarande finns strukturer i samhället och i skolans organisation som gör att skillnader grundade på etnisk tillhörighet eller ekonomisk bakgrund fortlever och synliggörs i skolan (Otterup 1995:38). Ett liknande resonemang kan vi se i Pirjo Lahdenperäs avhandling där hon gjort en textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Hon konstaterar att nästintill ingen av lärarna i undersökningen ser positivt på elevernas tvåspråkighet eller att deras tvåspråkiga kompetens kan vara en tillgång för skolan och arbetet där eller för samhället. Lärarna ser enligt Lahdenperä snarare modersmålet som ett hinder för studierna och framförallt för svenskinlärningen (Lahdenperä 1997:121). Undersökningen visar att lärarna vid skrivandet och upprättandet av åtgärdsplaner fokuserar på den enskilde individen, och hans/hennes föräldrar, beteenden och egenskaper istället för att sätta problemet i förhållande till hela gruppen eller klassens sammansättning och söka en förklaring till problemen där. Dessutom innehåller en majoritet av åtgärdsprogrammen en negativ attityd gentemot elevens etniska ursprung (Lahdenperä 1997:136f). 18

19 3. Metod och material 3.1 Metod Insamlingen av material har skett under våren 2009 genom intervjuer med gymnasieelever som läser Svenska som andraspråk B, Sva Frågorna (se bilaga) har formulerats för att uppmuntra informanternas egna svar, frågor formulerade för ett svar i form av ja eller nej har i möjligaste mån undvikits. Utförliga svar har eftersträvats och i de fall informantens svar blivit kort har frågan upprepats för att om möjligt få ett mer utförligt svar. De elever som tillfrågades om de ville medverka läser Svenska som andraspråk B i samma grupp. Alla elever i gruppen tillfrågades och då samtliga är över 18 och därmed myndiga begärdes eller krävdes inte målsmans godkännande innan intervjuerna. Något urval baserat på kön, gymnasieprogram, modersmål eller språk-kunskaper har inte gjorts, de elever som önskade och hade möjlighet att vara informanter ingår i informantgruppen. Då jag inte hade möjlighet att spela in intervjuerna antecknades informanternas svar noggrant, frågor och svar repeterades och ibland förklarades svaren ytterligare för att mina anteckningar skulle bli korrekta. Informanterna fick möjlighet att läsa igenom, godkänna och eventuellt korrigera en dataskriven sammanställning av sina svar. Den metod som använts är kvalitativ där informanternas egna attityder till sin tvåspråkighet varit i fokus. Genom en kvalitativ metod ges möjligheter att upptäcka informanternas egna uppfattningar om sin språksituation och därigenom nå en djupare förståelse för tvåspråkighetens inverkan på och betydelse för den enskilde talaren. Studiens validitet är hög i förhållande till det syfte som ställts upp i inledningen. Reliabiliteten hade eventuellt varit högre om intervjuerna spelats in, men då informanterna fått läsa igenom och godkänna svaren på frågorna torde tillförlitligheten ändå vara hög. Jag ser heller ingen anledning att misstänka att informanterna svarat annat än ärligt på intervjufrågorna. Att resultatet på många sätt överensstämmer med tidigare forskning på området är ett tecken på hög reliabilitet. I uppsatsen använder jag termen tvåspråkighet som en samlingsterm för användandet av mer än ett språk och inte skilja mellan två-, tre- eller fyrspråkighet. Informanterna har i samband med förfrågan liksom vid inledningen av intervjun informerats om syftet med intervjun. Informanterna är medvetna om att de svar de ger kommer att utgöra material i en akademisk uppsats som kommer att läsas av handledare, opponent, övriga 19

20 kursdeltagare och eventuellt även andra. De har givits möjlighet att uppge ett eget valt namn som sedan kommer att användas vid refererande till deras svar och några av informanterna, dock inte alla, har valt att utnyttja denna möjlighet. Jag kommer i uppsatsen enbart att använda mig av informanternas förnamn. 3.2 Informanterna Mina informanter går andra eller tredje året på två olika gymnasieskolor i södra Sverige. Informanterna studerar på såväl studieförberedande som yrkesförberedande program. Två av informanterna går International Baccalaureate, förkortas IB, ett gymnasieprogram som ger en internationell universitetsbehörighet och där all undervisning, förutom modersmålsundervisning, sker på engelska. Samtliga informanter är födda i ett annat land än Sverige och alla utom tre bor med sin familj. De tre av informanterna som inte bor med sin familj är utbytesstudenter som valt att stanna i Sverige i två år. Antalet år i Sverige varierar från ett och ett halvt år till nio år. Informanternas tvåspråkighet är i samtliga fall successiv. De språk, förutom modersmålet, som informanterna talar har de lärt sig i skolmiljö eller, som i några fall, informella sammanhang såsom kompisrelationer. Ingen bedömning av elevernas språknivå, till vilken grad de behärskar språken i tal eller skrift kommer att göras. Tabell 1 uppgifter om informanterna Namn Kön Ålder Hemland Modersmål Andra språk * Kom till Sverige Övrigt Soror kvinna 19 Irak arabiska engelska, persiska 2000 Sara kvinna 19 Irak arabiska engelska feb 02 Mariam kvinna 20 Tjetjenien tjetjenska engelska, ryska, bosniska 2002 Seda kvinna 18 Tjetjenien tjetjenska engelska, ryska juni 02 Robel man 21 Eritrea tigrinja engelska, italienska sept 05 IB Johannes man 18 Eritrea tigrinja engelska mars -06 Hala kvinna 20 Irak arabiska engelska okt 06 IB Isabelle kvinna 18 Tyskland tyska engelska, franska aug 07 utbytesstudent Simona kvinna 19 Litauen litauiska engelska, ryska sept 07 utbytesstudent Inga kvinna 18 Litauen litauiska engelska, ryska sept 07 utbytesstudent 20

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk Göteborgs universitet Innehåll Flerspråkighet allmänt om flerspråkighet

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Tvåspråkighet. En studie om flickors och pojkars språkanvändning i olika miljöer

Tvåspråkighet. En studie om flickors och pojkars språkanvändning i olika miljöer Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE HSV407 15 hp Höstterminen 2010 Tvåspråkighet En studie om flickors och pojkars språkanvändning i olika miljöer Bilingualism A study about

Läs mer

FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014

FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014 SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER

Läs mer

Elevers syn på modersmål och andraspråk

Elevers syn på modersmål och andraspråk Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Elevers syn på modersmål och andraspråk Pupils' views on mother tongue and second language Berivan Kartal Lärarexamen

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

KVALITETSREDOVISNING för år 2007 1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Modersmålsundervisningen Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare

Läs mer

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Ett barns interaktion på två språk

Ett barns interaktion på två språk lektiot Ett barns interaktion på två språk En studie i språkval och kodväxling RAIJA BERGLUND Inledningsföredrag i samband med disputation den 6 juni 2008 vid humanistiska fakulteten vid Vasa universitet

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Information till elever och föräldrar i skolår 5 Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare. En del av tiden i ämnena ligger på något vi kallar elevens tid och tema (ettpass).

Läs mer

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna I denna korta "kryssa i" enkät ber vi dig att fundera kring hur man kan öka elevernas språkliga medvetenhet. Den inleds med lite information om din utbildning och kunskap

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

--- Faktum 1. Faktum 2

--- Faktum 1. Faktum 2 Jag har alltså tvåspråkighet som mitt forskningsområde och har hållit på med tvåspråkigas språkutveckling, men i motsats till föredragets tema, har jag undersökt vuxna tvåspråkiga. Av det följer att det

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,

Läs mer

Flerspråkighet en tillgång eller en börda?

Flerspråkighet en tillgång eller en börda? Institutionen för humaniora GOX139 Emma Karlsson Examensarbete Maria Nilsson HT 2005 Flerspråkighet en tillgång eller en börda? En studie om elevers och lärares attityder till flerspråkighet Handledare:

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Tvåspråkighet hos vuxna

Tvåspråkighet hos vuxna LUNDS UNIVERSITET UPPSATS 10 poäng Institutionen för nordiska språk Ht 2006 SSL 114 Kristin Hallberg Tvåspråkighet hos vuxna En intervjustudie Handledare: Eva Kärrlander Sammanfattning Mitt syfte med denna

Läs mer

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor Språkutveckling - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor 1 Innehåll 1. Inledning sid 2 2. Vad säger styrdokumenten? sid 2 3. Förhållningssätt sid 3 4.

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer

Kvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Kvällens upplägg. 1. Fenomenet kodväxling. Kodväxling. Kodväxling forts.

Kvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Kvällens upplägg. 1. Fenomenet kodväxling. Kodväxling. Kodväxling forts. Kvällens litteratur Tvåspråkighet VT07 Interaktion och kodväxling I Stina Ericsson Jan-Petter Blom & John J. Gumperz. 1972. Social meaning in linguistic structure: code-switching in Norway. Carol Myers-Scotton.

Läs mer

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Monica Bravo Granström aktuell med boken I Love svenska Hjälp flerspråkiga barn i utlandet med svenskan. Aktiv i SWEA

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Hur lär man sig och utvecklar ett andraspråk? Faktorer som påverkar Hur lång tid tar det? Teorier om andraspråksinlärning Konsekvenser för undervisningen

Läs mer

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Lärare i förskolan med tvåspråkiga barn

Lärare i förskolan med tvåspråkiga barn EXAMENSARBETE Hösten 2005 Lärarutbildningen Lärare i förskolan med tvåspråkiga barn Vilka möjligheter och hinder finns det i undervisningen med tvåspråkiga barn? Författare Margareta Gunnarsson Bodil Strömdahl

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Att se språket som ett redskap, inte som ett hinder

Att se språket som ett redskap, inte som ett hinder Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete 15 hp Avancerad nivå Svenska/språk och språkutveckling UÖÄ007 Vårterminen 2010 Att se språket som ett redskap, inte som ett hinder En inblick

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Krashens monitormodell

Krashens monitormodell Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =

Läs mer

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Barn med flera språk i förskolan Förskolan är ansvarig för att arbeta med modersmålsstödet och för att arbeta med värderingar och attityder. Stödet

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Jag mår bara normalt, jag känner inte att det är något konstigt med att prata spanska eller svenska

Jag mår bara normalt, jag känner inte att det är något konstigt med att prata spanska eller svenska EXAMENSARBETE Våren 2009 Lärarutbildningen Jag mår bara normalt, jag känner inte att det är något konstigt med att prata spanska eller svenska Om tvåspråkiga elevers tankar kring sin tvåspråkighet och

Läs mer

TVÅSPRÅKIGHET. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010

TVÅSPRÅKIGHET. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010 Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010 TVÅSPRÅKIGHET Pedagogers uppfattningar och arbetssätt kring tvåspråkighet i en mångkulturell förskola och förskoleklass Nansi Eshmail

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Gruppinsamling elever i

Gruppinsamling elever i Konfessionella skolor Sameskolor Gruppinsamling elever i Grundskola Förskoleklass Fritidshem Elever per skola Mätdag: 15 oktober 2013 SCB tillhanda: senast 1 november 2013 Pappersblanketten är avsedd som

Läs mer

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken Sammanfattning Rapport 2012:2 I marginalen -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken 1 Sammanfattning Många kommuner och skolor brister i att

Läs mer

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Högstadieelevers erfarenheter och attityder till tvåspråkighet

Högstadieelevers erfarenheter och attityder till tvåspråkighet Sektion för Humaniora Svenska: 91-120 hp Högstadieelevers erfarenheter och attityder till tvåspråkighet En kvantitativ studie Sandra Ermlich-Danielsson Höstterminen 2007 C-uppsats Handledare: Bertil Westberg

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Tvåspråkiga pedagoger i flerspråkig miljö

Tvåspråkiga pedagoger i flerspråkig miljö Södertörns högskola Institutionen för Utbildningsvetenskap Examensarbete 15 hp Avancerad nivå 1 Höstterminen 2010 Lärarutbildning med interkulturell profil, 210 hp. Tvåspråkiga pedagoger i flerspråkig

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012 Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012 1 Sammanfattning Andelen barn med annat modersmål har ökat något från 87 % år 2011 till 90 % i år. 86 olika språk talas av

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

kartläggningsredskap

kartläggningsredskap Samverkan kring ett flerspråkigt kartläggningsredskap Specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar Stockholm 2016-03-09 Elisabeth Lindén 2016 1 Att läsa och skriva på sitt andraspråk Svenska med

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped Flerspråkighet i förskola och skola Vad är flerspråkighet? Ett barn som lever i en icke-enspråkig miljö och regelbundet exponeras för minst två språk är flerspråkigt. Att vara flerspråkig är det vanligaste

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Information om språkval - stödmaterial

Information om språkval - stödmaterial Information om språkval - stödmaterial Denna information om språkval riktar sig till lärare, rektorer samt studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Texten är tänkt som ett stöd för den person/de personer

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer