INTRODUKTION: SPRÅKET, INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET
|
|
- Sara Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPSALA UNIVERSITET, Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, VT 2007, Tillfälle 1 INTRODUKTION: SPRÅKET, INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET SPRÅKET Språkpsykologi Språksociologi INDIVIDEN SAMHÄLLET Sociolingvistik: dialektologi studiet av dialekters utbredning och utseende social variation - hur språk kan se ut i olika grupperingar i samhället flerspråkighet språkplanering och språkpolitik språk som maktmedel i politiska spel, nationalspråk osv. interaktionsforskning - hur går ett samtal till? Finns det någon slags regel vi tycks hålla oss till då vi samtalar? språk och kultur - vilka kopplingar finns mellan vårt språk och den kultur vi lever i. Hur manifesteras kulturen i språket?
2 Psykolingvistik: Kognitionsforskning hur hänger språket och tänkandet samman? neurolingvistik medicinsk aspekt, hur fungerar det rent neurologiskt i hjärnan då vi talar eller om vi har någon språklig störning? språkinlärning både första- och andraspråksinlärning produktion och perception hur går det till då vi förstår och själva producerar språk? Kan detta beskrivas med hjälp av någon modell? språkpatologi språkliga sjukdomar som exempelvis afasi undersöks HUR DEFINIERAR VI SPRÅKET? Det språkliga tecknet Ferdinand de Saussure ( ), schweizisk lingvist Ingen koppling, helt godtyckligt, arbiträrt. betecknande= signifiant, ljudbilden betecknade=signifié, begreppet Saussure såg språket som ett system, ett strukturellt betraktelsesätt av språket, där de olika ingående delarna av språket tillsammans utgjorde en sammanhängande struktur. Språket sågs som ett självständigt, helt autonomt system som lydde under sina egna lagar. Dessa lagar var utom räckhåll för några talare att påverka. Språket = kod, och den som förstår koden är den som lärt sig förstå kopplingarna mellan de språkliga tecknen och det de språkliga tecknen refererar till.
3 Noam Chomsky (1928-) langue - parole kompetens performans För Saussure var språk något överindividuellt. För Chomsky är språk en internaliserad, grammatisk kunskap. Målet med lingvistiken blir enligt Chomsky att beskriva systemet, kompetensen. Den tidiga moderna sociolingvistiken var en protest mot detta!! Språket är en social institution. Språket gör människan till en social varelse. Relation språk-samhälle: fyra alternativ Man kan bland annat ha följande synsätt på detta förhållande. den sociala strukturen bestämmer den lingvistiska strukturen och det språkliga beteendet t ex åldersgradering, vissa sätt att tala bestäms av sociala faktorer. den lingvistiska strukturen/det språkliga beteendet bestämmer eller påverkar den sociala strukturen t ex Whorfhypotesen, språket styr tänkandet språket och den sociala strukturen påverkar varandra inget förhållande alls mellan de två - de är oberoende av varandra. En variant av detta synsätt är att det kan finnas en koppling mellan dessa två, men den behöver vi inte ta hänsyn till i vårt studium. Detta synsätt skulle Chomsky kunna sägas vara företrädare för, en slags asocial lingvistik.
4 SOCIOLINGVISTIK När vi studerar relationen språksamhälle behöver vi något att relatera: variabler. Variabler (verktyg/studieobjekt/mätobjekt) Inom sociolingvistiken vill man bland annat relatera språket till olika delar av samhället, och för att bringa någon ordning i kaoset använder man sig då av olika variabler för att dela in samhället. Dessa kallas sociala variabler = den/de faktorer som avgör språklig variation. Exempel på sociala variabler: ålder (åldersgradering) kön (manligt och kvinnligt språk) yrke (yrkesjargonger, kanslisvenska) religion (tabun) boplats (dialekter) inkomst (sociolekter) utbildning (sociolekter) Språklig/lingvistisk variabel = mätobjekt; det språkliga särdrag man vill studera En språklig enhet av vilken det finns flera varianter som bär samma funktion, och de olika varianterna är möjliga att identifiera De språkliga variablerna kan finnas på flera olika nivåer, beroende på vad man är intresserad av att undersöka. Fonetisk variabel Första - fursta, mjölk-mjulk Räka (räka-reka)
5 Morfologisk variabel T ex pluralmorfem: Video: videoar, videos, videosar, videoapparater. Syntaktisk variabel Utelämnande av kopulan be i engelska: He isn t here - He not here. Negation i franska: je ne sais pas - je sais pas Lexikal variabel Limpa-lev i Småland förr, hink-spann i Skåne En språklig variabel relateras till en social. Så mäts/beskrivs relationen mellan samhälle och språkbruk. Detta är det enklaste sättet att göra sociolingvistiska studier. INDIVIDUELL VARIATION DIALEKT är en varietet som påverkas av den geografiska variabeln. SOCIOLEKT är språklig variation som kan knytas till en social grupp. SEXOLEKT = varietet knuten till/förknippad med genus. KRONOLEKT = varietet knuten till/förknippad med ålder. ÅLDERSGRADERING. Ex, (8 års-åldern): och då var du mamman Ex: Ungdomsspråk: om man träffar en grabb så ä, han kanske e skitsnygg va, åå, han skulle jag vilja bli tillsammans me, så ba e han världens skit liksom
6 Typ, liksom, ba, då, då ra, precis, alltså (samtalspartiklar), förstärker de centrala delarna i ett uttryck, citerare/citeringstecken, avgränsare, fokuserare, språkstrukturell funktion, identitetsmarkör, markerar avstånd till vuxna En åldersgrupp är aldrig helt homogen, men gemensamma drag finns. I ungdomsspråk ser man: - korta yttranden, många avbrott, mycket samtidigt tal, oartikulerat uttal, stor röstvariation, många ljudeffekter. Ex: multietnisk ungdomsvarietet; rinkebysvenskan: aina, guz, fett me para REGISTER = definieras av de omständigheter och motiv som ligger till grund för en kommunikativ situation. Definitionen är alltså icke-språklig mot vilken specifika språkliga särdrag sen kan fastställas. Lekterna ovan är uttryck för olika dimensioner av vem man är. Register kan sägas handla om vad man gör. Exempel på olika register återfinns i de olika radiokanalerna, i en predikan, referat av en ishockeymatch eller i olika yrkesjargonger. Ett vanligt sätt att beskriva register är att beskriva en situation utifrån följande begrepp/dimensioner: o ÄMNE (Vad talar man om?) o RELATIONER (Vilka talar?) o MEDIUM (På vilket sätt sker kommunikationen?) Exempel: en vetenskaplig artikel. Om vi ändrar medium i exemplet från skrift till tal får vi en föreläsning, vilket skulle resultera i förväntade lexikogrammatiska förändringar; satserna blir kortare, och innehåller färre inbäddade satser, ordvalet blir förmodligen något mindre formellt och
7 kanske mindre tekniskt, det kan förekomma mer direkt interaktion mellan deltagarna i form av direkta tilltal, frågor osv. Att ha kunskap om olika register är att besitta KOMMUNIKATIV KOMPETENS, en term myntad av Dell Hymes. Begreppet refererar till all vår kunskap om hur vi kan och bör använda språket utöver fonetik, fonologi, grammatik och lexikon. STIL = variation inom register, hur man gör nåt. En stilistisk dimension inom ett register är grad av formalitet: formell-informell. De flesta stilar är gradvisa, alltså relativa och inte antingen eller. Andra stilistiska skalor är t ex: opersonlig- intim monologisk dialogisk fasta formuleringar kreativ Både register och stil är sätt att markera social grupptillhörighet och etablera solidaritet. SPRÅKGEMENSKAP (talgemenskap) Efter att ha utrett vilka språkliga och sociala variabler man ska undersöka bör man även ta ställning till vilken geografisk eller sociokulturell avgränsning man ska ha i sitt studium. En vanlig sådan enhet är språkgemenskap. Denna hålls samman av gemensamma normer. Beroende på vad man vill studera väljer man att ta fasta på språklig likhet, interaktion eller symbolisk integration. 1. Språklig likhet Språksamhälle; alla de människor som använder ett givet språk (eller dialekt) Lyons 1970
8 Denna definition av språksamhälle sammanfaller med definitionen av språket, men denna definition kanske ändå kan vara användbar då ingen tveksamhet råder om vad ett språk egentligen är. 2. Interaktion (John Gumperz). Det kan här vara frågan om olika varianter av språket inom en och samma språkgemenskap. Språksamhälle definieras som en social grupp, antingen enspråkig eller flerspråkig, som hålls samman genom täta sociala kontakter, och avgränsas från omkringliggande områden genom svaga kommunikationsband. (Gumperz, 1962) Här tar man fasta snarare på kommunikationen som sådan, dess täthet och frekvens, i stället för vilket språk den förs på. Definitionen tar även hänsyn till flerspråkiga samhällen där kommunikationen kan ske på ett likartat sätt, men på olika språk. Det väsentliga är inte vilket språk kommunikationen sker på, utan hur och att den sker. 4. Symbolisk integration. Denna avgränsning tar fasta på medlemmarnas attityder och värderingar som är sammankopplade med olika typer av språkanvändning. Språksamhället definieras inte genom något gemensamt användande av språkliga element, utan genom deltagande i en uppsättning gemensamma normer [ ] (Labov 1972) Denna definition tar fasta på att trots att man har flera olika språk kommunicerar man på samma sätt. Bakom kommunikationen ligger samma kulturella och sociala normer, oavsett om man talar engelska, hindi eller swahili. Språksamhälle blir då ett relativt abstrakt begrepp, eftersom dessa normer inte behöver vara rent lingvistiska.
9 Sammanfattningsvis kan sägas att beroende på vilken utgångspunkt man har kan begreppets definition skilja sig åt betydligt. Utgår man från identifikation kan antalet grupper bli oändligt, och beroende av vilken grupp man för tillfället identifierar sig med. Detta leder naturligtvis till att språkgemenskaperna till viss del även överlappar varandra.
Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.
Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska
Läs merMan ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 2 SPRÅKSOCIOLOGI SPRÅKLIG VARIATION, fortsättning (kap 7) KVANTITATIVA STUDIER Inom forskningen kring regional och
Läs merSpråklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27
Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil Ellen Breitholtz 2008-08-27 Fyra delar av vår identitet Ursprung - dialekt Klass - sociolekt Kön - sexolekt Ålder - kronolekt
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merLäromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.
prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten
Läs merSpråksociologi Å ni ba : va fan dillar na om?
Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om? Idiolekt Varje unik individ har sitt eget unika sätt att prata. Ingen annan människa pratar precis som du. Tjenare! Hej där! Yo! Hallå! Tja! God dag! Idiolekt
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merDHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se
Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merLingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson
Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Vad är lingvistik? Språkvetenskap: det vetenskapliga studiet av språk och språkande En spännande kurs!
Läs merBetygskriterier. US610F - Språkdidaktik I, 30 hp
1 (5) US610F - Språkdidaktik I, 30 hp Kursen avser första terminens studier i ämnet språkdidaktik. I kursen behandlas grunderna för såväl språkbeskrivning, språkanvändning, språkinlärning och språkutveckling
Läs merUS116G - Svenska för grundlärare i grundskolan årskurs 4-6, I, 15 hp
1 (6) US116G - Svenska för grundlärare i grundskolan årskurs 4-6, I, 15 hp Kursen behandlar teoretiska och didaktiska perspektiv på språkutveckling i tal och skrift för elever i grundskolans mellanår samt
Läs merNordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18
Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller
Läs merRamkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn
Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon
Läs merBetygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II.
Betygskriterier CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II. Gäller fr.o.m. ht 2016. Delkurs 1: Flerspråkighet individ och samhälle, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen
Läs merSPRÅKKONTAKT OCH F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 9/4 2014 GENERELL PROBLEMATIK Hur kan vi följa
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merSvenska som andraspråk I inom ämneslärarprogrammet (CTL101) betygskriterier
vid Institutionen svenska och flerspråkighet Svenska som andraspråk I inom ämneslärarprogrammet (CTL101) betygskriterier Fastställda enligt beslut från institutionsstyrelsen Institutionen svenska och flerspråkighet
Läs merBilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.
Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.
Läs merFöreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg
Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merSvenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld
Läs merBedömning av muntlig produktion och interaktion utbildning i svenska för invandrare
Symposium, 5 oktober 2012 Bedömning av muntlig produktion och interaktion utbildning i svenska för invandrare Institutionen för språkdidaktik Katrin Ahlgren Sofia Engman Utbildning i svenska för invandrare
Läs merLogisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1
Läs merSpråk, etik och bemötande inom rättsväsendet. Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde
Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde Introduktion Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Vägen dit innefattar:
Läs merKursplan SP1046. Spanska I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1
Sida 1(9) Kursplan Spanska I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Spanish I for Teacher Students 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Kursens övergripande mål är att de studerande
Läs merVETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift
VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens
Läs merSpråk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå
Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat
Läs merÄEND01, Engelska 1, 30 högskolepoäng English 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄEND01, Engelska 1, 30 högskolepoäng English 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs merUS154U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp
1 (5) US154U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp na grundas på kursplanens förväntade studieresultat. De förväntade studieresultaten
Läs merVälkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande
Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande 24.11-08 Kursen startar 17 november 2008 i sal F 331, Stockholms universitet (Se schema) Forskarskolekursen Flerspråkig utveckling,
Läs merRamkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Läs merFLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER
Läs merDelkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp
Betygskriterier NS2031, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2016-12-07. Gäller fr.o.m. vt 2017. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merPrövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.
2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk
Läs merkulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merUndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merLektionsplanering. Grammatik vad är det? Språkets nivåer; vad är inte grammatik; ordbetydelse; morfologi. Öppen lektion. Bolander: kap.
Introduktion Information Gunnar Eriksson, 9-2035, 08-163156, 070-3274028, gunnar@ling.su.se, guer@stp.lingfil.uu.se Litteratur: kurslitteratur, referenslitteratur Kurssidan: planering, ljusbilder Termer
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merPrövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och en inlämningsuppgift.
Svenska 1, 100 poäng Kurskod: SVESVE01 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket.
Läs merÄmnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merUS116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp
Betygskriterier US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2015-11-04. Gäller fr.o.m. vt 2016. Delkurs 2: Sociolingvistik, språkhistoria och
Läs merSvenska som andraspråk för lärare åk hp (1-30). Ingår i lärarlyftet
DNR LIU-2016-02257 1(5) Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6 30 hp (1-30). Ingår i lärarlyftet Uppdragsutbildning 30 hp Swedish as a second language for teachers years 4-6 30 hp (1-30). Included in
Läs merkunna vara en aktiv part i ett samtal och kunna ställa och besvara frågor kunna muntligt och skriftligt redogöra för en händelse på korrekt franska
Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall kunna uppfatta vardagligt talad franska även i snabbt tempo kunna vara en aktiv part i ett samtal och kunna ställa och besvara frågor
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merEngelska B Eller: Engelska 6 (Områdesbehörighet 2/A2 med ett eller flera undantag)
1EN000 Engelska A, Allmän inriktning 30.0 hp 1EN000 English A, General Course 30.0 credits Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska Betygsskala* För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merFöreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap
HT13 Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap A. Språk i teori och praktik Introduktion: Som vi har brukat säga vid introduktionen till första terminens franskstudier: universitetsstudier
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merExamensarbete i språkteknologi
Examensarbete i språkteknologi Beáta Bandmann Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet Översikt Examensarbetets innehåll Regler och principer Lärare och handledare Lärandemål
Läs merSvenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II.
DNR LIU-2016-02257 1(6) Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II. Uppdragsutbildning 45 hp Swedish as a second language for teachers years
Läs merÄFRD02, Franska 2 med utbildningsvetenskaplig inriktning, 30 högskolepoäng French for Secondary Education, Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄFRD02, Franska 2 med utbildningsvetenskaplig inriktning, 30 högskolepoäng French for Secondary Education, Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande
Läs merENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig
Läs merÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merKursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk med didaktisk inriktning I Swedish as a Second Language with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: CT1500 Gäller
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1101 Svenska språket, grundkurs, 30 högskolepoäng Swedish Language, Introductory Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Läs merSvenska. Ämnets syfte
Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin
Läs merDet sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer
Läs merGrammatik i Samtal I. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12
Grammatik i Samtal I Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 1 Per Linell Språkande. Samtal, språk och grammatik 2 Ett dialogiskt perspektiv på språk och språkande: människor är sociala varelser betonar
Läs merKursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet
Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.
Läs merKulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
Läs merTeoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper
Teoretisk lingvistik och datalingvistik Robin Cooper Syftet med dagens föreläsning Sammanfattning av lingvistisk teori och datalingvistik/språkteknologi Diskussion av teorins roll i olika språkteknologiska
Läs merKursplan för svenskundervisning för invandrare
Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,
Läs merModersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Läs merENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits
Läs merFOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser
Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna
Läs merVE%26courseCode%3DSVESVE01%26tos%3Dvuxgy&sv.url=12.b173ee dd0b8100d#anc hor_svesve01
Svenska 1, 100 poäng Kurskod: SVESVE01 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på Skolverkets webbplats:
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merSÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
Läs merSwedish ONL attainment descriptors
Schola Europaea Office of the Secretary-General Pedagogical Development Unit Ref.: 2016-09-D-19-sv-3 Orig.: EN Swedish ONL attainment descriptors APPROVED BY THE JOINT TEACHING COMMITTEE AT ITS MEETING
Läs merTeckenspråk för döva och hörselskadade
Teckenspråk för döva och hörselskadade Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår
Läs merKvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Kvällens upplägg. 1. Fenomenet kodväxling. Kodväxling. Kodväxling forts.
Kvällens litteratur Tvåspråkighet VT07 Interaktion och kodväxling I Stina Ericsson Jan-Petter Blom & John J. Gumperz. 1972. Social meaning in linguistic structure: code-switching in Norway. Carol Myers-Scotton.
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET (FINSKA) OCH FRÄMMANDE SPRÅK FINSKA Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen A-lärokursen i finska. Mål för undervisningen Innehåll Föremål
Läs merSkillnader i Gy11 mellan Svenska och Svenska som andraspråk
Skillnader i Gy11 mellan Svenska och Svenska som andraspråk Här ställs syftestexten för ämnena svenska och svenska som andraspråk bredvid varandra för att underlätta en jämförelse. Styckesindelningen är
Läs merKursen ges som fristående kurs. Den kan inte ingå i en examen vid Lunds universitet för den som redan har behörighet i svenska för högskolestudier.
Humanistiska och teologiska fakulteterna SFSH20, Study abroad: Svenska som främmande språk - nivå 1-8, 60 högskolepoäng Study Abroad: Swedish as a Foreign Language - Levels 1-8, 60 credits Grundnivå /
Läs merEngelska, fristående kurser
Institutionen för språkstudier /LHü Kursansvariga/Studieadministratörer vt 2015 Engelska, fristående kurser Biträdande studierektor: Berit Åström Engelska A 30 hp Johan Nordlander Emma Strömqvist Engelska
Läs merUndervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.
SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merKursbeskrivning för kurs inom LLII HT16
Kursbeskrivning för kurs inom LLII HT16 Lärosätets namn Stockholms universitet Kursens namn Spanska för lärare i gymnasieskolan, 90 hp (1-90 hp). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU74, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II., 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for
Läs merkunna diskutera och samtala fritt om olika ämnen och med stort sammanhang
Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall förstå och tillgodogöra sig innehåll i längre sammanhängande redogörelser i tal och skrift och av skiftande karaktär och av känt eller
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs mer