Språkkontakt och flerspråkighet/språkförändring

Transkript

1 Språkkontakt och flerspråkighet/språkförändring Dagens teman: Tillfällig kontra intensiv språkkontakt Lånbarhetsskalan ( Borrowability scale ) Språkförbund ( Linguistic area ) Balkan-språkförbundet Diskussion: språkkontakt kontra språkförbund Lärare: Anju Saxena epostadress: <Anju.saxena@lingfil.uu.se> Språkkontakt / Anju Saxena 1

2 När två språk kommer i kontakt med varandra resulterar det ibland i språkförändring. Att ett språk "lånar" ett ord från ett annat är ju väldigt vanligt. Om kontakten har varit intensiv och långvarig kan ett av de inblandade språken bli mycket påverkat. Man ser kontaktbetingade språkförändringar på alla nivåer, d.v.s. på ljudnivå, på ordnivå och också på satsnivå. Tendenser: I tillfälliga språkkontaktsituationer lånar språken innehållsord I långvariga, intensiva språkkontaktsituationer påverkas språken på alla nivåer (ljudnivå, ordnivå och satsnivå) Språkkontakt / Anju Saxena 2

3 Lånbarhetsskala ( Borrowability scale ) (s 70) 1. Tillfällig kontakt Lexikon: endast icke-kärnvokabular, innehållsord, mestadels substantiv, men också verb, adjektiv och adverb Struktur/grammatik: ingen påverkan 2. Lite mer intensiv kontakt Lexikon: Funktionsord (t ex konjunktioner och adverbiella partiklar som then), innehållsord, men inte kärnvokabulär Struktur/grammatik: Endast obetydlig strukturell påverkan som inte ändrar språkets typologi. Fonologiska drag endast i de inlånade orden. Språkkontakt / Anju Saxena 3

4 3. Mer intensiv kontakt Lexikon: både grundläggande och perifert ordförråd, både öppna (t ex substantiv och verb) och slutna klasser (t ex pronomen, låga räkneord, bundna morfem [t ex -able/-ible som ursprungligen kom in i engelska med franska lånord och sen spreds till andra delar av det engelska ordförrådet]). Struktur/grammatik: Djupare strukturdrag lånas in, men fortfarande utan att låntagarspråkets grundläggande typologi förändras; förändringar i fonemuppsättning och prosodi. 4. Intensiv kontakt Lexikon: Omfattande inlåning av ord/morfem Struktur/grammatik: Alla delar av låntagarspråket berörs (ljudsystemet, fonemuppsättningen, det grammatiska systemet) vilket kan förändra språkets grundstruktur radikalt. Men vi måste komma ihåg att detta är TENDENSER, inte regler. Språkkontakt / Anju Saxena 4

5 I långvariga, intensiva språkkontaktsituationer uppstår situationer där man talar om språkförbund el sprachbund (linguistic area). Om begreppet sprachbund eller språkförbund (linguistic area) Ett språkförbund är ett geografiskt område med en grupp av tre el flera språk som delar vissa strukturella drag till följd av språkkontakt snarare än till följd av en tillfällighet el arv från ett gemensamt urspråk. (min översättning, Thomason) Nikolai S. Trubetzkoy påstås introducerat begreppet Exempel på språkförbund: Balkan, Sydostasien Sydasien Språkkontakt / Anju Saxena 5

6 Nyckelsärdrag (för språkförbund) är: 1. ett specifikt geografiskt område, 2. där det talas mer än 3 språk, och 3. de här språken uppvisar språkliga likheter som inte kan hänföras till slumpen eller föras tillbaka till nedärvda gemensamma språkdrag Till skillnad mot tillfälliga språkkontaktsituationer, brukar de inblandade språken uppvisa samma strukturella egenskaper, sådana som inte kan ha uppstått på något annat sätt än genom språkkontakt. Naturligtvis finns också lånord även i detta fall, men det är framför allt de gemensamma strukturella dragen som utmärker ett språkförbund. Språkkontakt / Anju Saxena 6

7 Gemensamma drag i språk kan hänföras till följande icke-typologiska faktorer: (a) slump T ex: Spanska gör en trevägsskillnad i demonstrativa pronomen/adjektiv: este (nära talaren), ese (nära lyssnaren) och aquel (på avstånd från både talare och lyssnare). Spanska saknar också den uvulara klusilen [q]. Ett mikronesiskt språk (ponapeiska) uppvisar också båda dessa drag. Men det är bara en slump att båda språken uppvisar samma drag. (b) släktskap T ex: hus i svenska och house i engelska samband i svenska och sambandh 'förhållande, förbindelse' i hindi (c) språkkontakt T ex: Retroflexa ljud i språk som tillhör olika språkfamiljer som talas i Indien Språkkontakt / Anju Saxena 7

8 Ett antal språk som talas i Himalaya (blå: indoariska, röda: tibetoburmanska) Språkkontakt / Anju Saxena 8

9 Språkdraget ergativt icke-ergativt språk i Himalaya (blå: indoariska, röda: tibetoburmanska) Språkkontakt / Anju Saxena 9

10 Decimalt vigesimalt räkneordssystem i Himalaya (blå: indoariska, röda: tibetoburmanska) Språkkontakt / Anju Saxena 10

11 Vilka kriterier finns det för att se en språkkontaktsituation som ett språkförbund? Det finns fortfarande inte någon etablerad definition (och kriterier) som forskarna är överens om. Man är också oense om det mesta av detaljerna. T ex minst hur många språkliga drag som språken borde uppvisa för att man ska kunna kalla ett geografiskt område språkförbund. - Ett förslag är minst ett språkdrag, men det ogillas av många. Man är dock överens om det borde handla om kontakt mellan minst tre språk (det är för att utesluta de vanligt förekommande kontaktsituationerna mellan två språk) På samma sätt kräver inte de flesta lingvister att man kan skarpt avgränsa det aktuella geografiska området och heller inte att alla de inblandade språken nödvändigtvis måste uppvisa alla de gemensamma dragen det är pga om kännedom om hur språkförändringar sker (vågmodellen, och också att några språk förändrar sig fortare medan andra gör det långsammare) svaga och starka språkförbund ett starkt språkförbund är mindre med språk som uppvisar fler delade språkdrag och ofta utgör kärnområde i ett svagt språkförbund som även inkluderar språk som ligger i utkanten av det geografiska området och uppvisar färre gemensamma språkdrag. Språkkontakt / Anju Saxena 11

12 Hur uppstår ett språkförbund? Balkanspråkförbundet De sex (eller sju) inblandade språken alla indoeuropeiska, dock från olika grenar är: 1. Albanska 2. Grekiska 3. Rumänska (utom den västligaste dialekten i Istrien) 4. Bulgariska 5. Makedonska 6. Serbokroatiska (några dialekter) 7. Romani (inte alla räknar med det i språkförbundet) Språken tillhör följande grenar av den IE språkfamiljen: - Albanska: Albanska - Grekiska: Grekiska - Östromanska: Rumänska - Syd(öst)slaviska: Bulgariska - Syd(öst)slaviska: Makedonska - Syd(väst)slaviska: Serbokroatiska - Indoariska: Romani Språkkontakt / Anju Saxena 12

13 Några gemensamma språkliga drag i balkanspråken: Fonologiska drag: På Balkan kan man se vissa tendenser när det gäller fonologiska drag, t ex: 1. Förekomsten av en orundad centralvokal antingen medelhög (schwa) eller hög, 2. Vokalharmoni i betonade stavelser (fast med olika mönster i olika språk). Morfosyntaktiska särdrag: I balkanspråken används i allmänhet samma form för både genitiv och dativ. I alla balkanspråken, utom grekiska, är det dativen som har ersatt genitivmarkören och har nu börjat fungera både som dativ och genitivmarkörer. I grekiska har det varit tvärtom där har genitivmarkören börjat användas också som dativmarkör. (Det finns några språkspecifika skillnader även i det här fallet, men allmänt kan man säga så här.) Språkkontakt / Anju Saxena 13

14 Förenklade kasusmarkeringssystem: Alla balkanspråken uppvisar en förenkling i sina kasusmarkeringssystem. Äldre kasusmarkering har ersatts av syntaktiska mekanismer, t ex ordföljd. Östmakedonska och talad bulgariska är längst komna i det avseendet; alla kasusändelser utom vokativ är borta i språken, med undantag av några specifika fall (t ex ackusativ- och dativformer av personliga pronomen, inklusive klitiska pronomen). Alla balkanspråk har behållit vokativ. Det finns forskare som hävdar att det är ett nedärvt drag, som de här språken har behålligt pga språkkontakt. Att språken behållit vokativ går emot den allmänna tendensen som språken uppvisar mot mer analytisk struktur, samtidigt som vokativ kanske är det minst typiska kasuset (det uttrycker ju inte någon syntaktisk funktion). De övriga balkanspråken har kasusändelser för minst tre kasus (nominativ, ackusativ och genitiv-dativ). Språkkontakt / Anju Saxena 14

15 Fornkyrk(o)slaviska Bulgariska gradŭ stad grad stad singular dual plural singular plural vokativ grade grade gradi nominativ gradŭ grada ackusativ gradŭ grady genitiv grada gradŭ gradove gradu grad lokativ gradě graděxŭ dativ gradu gradomŭ gradoma instrumentalis gradomĭ grady Språkförändringar pga språkkontakt eller på grund av intern språkutveckling? Språkkontakt / Anju Saxena 15

16 Diskussionsteman I både vanliga språkkontaktsituationer och i vad som brukar räknas som språkförbund, är språkkontakt en viktig ingrediens. 1. Hur skiljer sig då ett språkförbund från ett vanligt fall av språkkontakt? 2. Vilka kriterier skulle ni sätta upp för att kalla en språkkontaktsituation ett språkförbund? 3. Hur uppstår ett språkförbund? Med andra ord, vilka sociala omständigheter ger upphov till ett språkförbund? Språkkontakt / Anju Saxena 16