Information. Gunnar Eriksson, , , Kursplan Ljusbilder på kurssidan (hoppas jag)

Transkript

1 Introduktion

2 Information Gunnar Eriksson, , , Kursplan Ljusbilder på kurssidan (hoppas jag)

3 Lektionsplanering (ofärdig) Grammatik vad är det? Bolander: kap. 1; övn Dahl: ss , Språkets nivåer; vad är inte grammatik; ordbetydelse; morfologi Bolander kap. 1-2, 4; övn Dahl: ss , 19-29,

4 Lektionsplanering (ofärdig), forts Kategori och funktion; ord av olika sort; huvudord/bestämning; fraser; frasstrukturbeskrivning Bolander: kap. 5 - i sht ss , ; kap. 6: ; relaterade övn Öppen gång Mer om ord, morfologi och ordklasser Bolander kap. 5

5 Lektionsplanering (ofärdig), Fortsättning följer... forts

6 Vad är grammatik?

7 Ja, vad är grammatik... konsten att rätt läsa och skriva regler för hur ett språks ord böjs och kombineras till ordgrupper och satser det system som språkbrukarna har tillägnat sig och som styr deras språkliga aktivitet beskrivningar av enskilda språks grammatiska system gren av språkvetenskapen som studerar de grammatiska reglerna i mänskliga språk

8 Men innan vi fortsätter Vad är språk?

9 Språk? 1424 språk 660 språket 382 anspråk 144 förespråkar 94 förespråkare 89 språkrör 59 kroppsspråk 58 språken 55 språkbruk 51 bildspråk 48 engelskspråkiga 40 klarspråk 39 språkkunskaper 34 hemspråk 24 samspråk 21 frispråkig 14 maktspråk 13 skriftspråk 11 originalspråket 11 fackspråk 3 språksvårigheterna 1 språksyn 1 språksvårighet 1 språkstörning 1 språkstörda

10 Språk = Individens uttryck och förståelse Mänskligt språk Mänskliga språk Jargong, gruppspråk Alla individers gemensamma förmåga till språklig kommunikation...

11 Olika perspektiv Ideolekt Dialekt Sociolekt Språk pl språk 1, språk 2, språk 3,... Register...

12 Grammatikens syfte normerande beskrivande pedagogiskt reglernas status påbud generalisering

13 Vad är det som beskrivs? Distinktion yta - djup Påverkar trötthet, tandläkarbesök, tal-, skriveller lässvårigheter, etc grammatiken? Langue Kompetens Språkförmåga Språkkänsla Parole Performans Språkbruk Språkkunnande

14 Behövs grammatik för språk? Kan man tänka sig språk utan grammatik? Har aritmetiska uttryck grammatik? = / 3 = 13 Har det maximalt enkla språket grammatik?

15 Ett enkelt kommunikationssystem Hur många yttranden? Grammatik?

16 Har markattor grammatik? Ett kommunikationssystem med ett antal varningsrop. Rop: Se upp! Orm!! Se upp! Örn!! Se upp! Leopard!!...

17 Behöver mänskliga språk grammatik? Jag tänka Ulla begravning Jag skrämma hiss Regna regna

18 Russenorsk Moja på anner skip nåkka vin drikkom, så moja nokka lite pjan, så moja spaserom på lan på selskap anner rusman, så polisman grot vret på rusman, så rusman på kastel slipom.

19 Pidgin: Chinook Jargon ánqati náika músum förut 1sg sova 'Jag sov ál-qi náika músum snart 1sg sova 'Jag kommer att sova

20 Chinook Jargon, forts álta náika músum nu 1sg sova 'Jag sover náika músum 1sg sova 'Jag sov/sover/kommer att sova

21 Kreol: Jamaikanska mi bin slip 1sg past sova 'Jag hade sovit mi go slip 1sg FUT sova 'Jag kommer att sova

22 Jamaikanska, forts mi de slip 1sg PROG sova 'Jag sover (=håller på att sova) mi Ø slip 1sg perf sova 'Jag sov/har sovit

23 Grammatik: fler definitioner Som att tacka för maten De saker som måste finnas med i ett yttrande oavsett om de behövs eller inte. Jag reste till Uppsala i förmiddags *Jag resa/er till Uppsala i förmiddags Jag reser/*te till Uppsala på fredag/idag Underlätta för talaren/lyssnaren

24 Var kommer grammatik ifrån? (= grammatiska morfem)

25 Grammatikalisering Den process varigenom grammatiska morfem uppkommer fransk futurum: il partira il va partir hus > hos engelsk futurum Bill is going to help Jill Bill is going to like Jill Bill s gonna go see Jill

26 Vanliga utvecklingsvägar bestämd artikel < demonstrativa pronomen obest art < 1 kasusmarkörer < adpositioner adpositioner < namn på kroppsdelar futurum < vilja, måsta, rörelseverb kongruensmarkörer på verb < pers pron

27 Har (små) barn grammatik?

28 Har (små) barn grammatik? verbmorfologitillägnande Fler ex...

29 Förstår man grammatik? Shipley, Smith & Gleitman (1969): 1;7-2;6 uppmaningar av tre typer: Fullständiga satser: Ge mig bollen! Telegrafiska: Ge boll! Holofrastiska: Boll!. lydde uppmaningarna bättre då de uttrycktes telegramiskt eller med fullständiga satser. Egen produktion MLU = 1,5.

30 Fler uppmaningar Gör så att katten biter hunden Gör så att bilen knuffar loket MLU 1-1,5: kunde inte följa uppmaningarna Sent tvåordstadium (MLU 1,5-2): Då klarade barnen detta Ingen av grupperna klarade de passiva motsvarigheterna De Villiers & de Villiers (1973)

31 Egennamn eller substantiv? 1;5-2;0 En docka: Detta är Hupp Detta är en hupp Nästa docka: Och här är en till Klä på (Hupp en hupp)!

32 Mer Hupp substantivgruppen valde båda dockorna i samma utsträckning egennamnsgruppen valde Hupp Slutsats: Barnen kunde skilja på substantiv och egennamn Hur? Distributionellt eller kognitivt Samma exp. med klossar gav ingen skillnad mellan grupperna.

33 Ännu mer definition Analysredskap för språk

34 Nästa gång Språkets nivåer; vad är inte grammatik; ordbetydelse; morfologi Bolander kap. 1-2, 4; motsvarande övn Dahl: ss , 19-29,