Ärende Information från arbetsgivaren om verksamheten Information. Allmänt. Personalläget. Ekonomi. Arbetsmiljö

Transkript

1 Minnesanteckningar från samverkan Avdelningsnivå Närvarande: Åsa Israelsson, Cecilia Einarsdotter Larsson, Vision, Anne Andersson, Kommunal, Vibeke Nordström, SACO, Stefan Persson, Lärarförbundet, Maja Ehnmark, PUE, Eva Åkerlund, sekreterare från arbetsgivaren om verksamheten Åsa lämnar följande information till samverkansgruppen: Allmänt Socialpsykiatri. Det finns fortfarande vakanta chefstjänster på ett antal områden, APOS är förordnade som stöd till verksamhetschef inom ett par områden. Dessa är förlängda till mitten av juni. Personalläget Maud Berggren har börjat som chef för personlig assistans. Formell start 1 juni då Inger Engström lämnar personlig assistans och går in som verksamhetschef för boende distrikt syd, öst och korttidsverksamhet. Vikarierande chef för verksamhetsstöd anställs 6 månader under Madelene Anefur Marklunds föräldraledighet. Samverkan kommer att ske om att Eva-Lotta Ohlsson, verksamhetscontroller, organisatoriskt ska placeras under avdelningschef från och med 1 augusti. Löneprocessen. Överläggningar mellan Kommunal och KLK har dragit ut på tiden och är inte klara. Det innebär att nya lönen inte utbetalas före sommaren. För medlemmar i Vision, Akademikerförbundet SSR och Ledarna utbetalas nya lönen i juni. Ekonomi Delårsrapporten ska godkännas i socialnämnden 31 maj. Den läggs därefter ut i sin helhet på insidan. Ekonomisk prognos + 1 miljon. Två måldagar av tre är genomförda med socialnämnden inför 2018 års verksamhetsår. Mer information kring förutsättningar, mål och aktiviteter för 2018 återkommer på nästa samverkan. Viktigt att vi fortsätter arbeta med visionen. Arbetsmiljö Inomhusklimatproblem på polishuset medför att stora delar av verksamheten, chefer och medarbetare på verksamhetsstöd flyttar ut i provisoriska lokaler under resterande del av Personlig assistans blir kvar på polishuset våning 5. Arbete påbörjas tillsammans med SLK för att få fram nya lokaler som ska stå klara senast 31 mars 2018.

2 Kommunens rutin för arbetsmiljöarbetet är uppdaterad och samverkad i KÖS. Det finns mappar på T:, där arbetsmiljöplaner läggs in av enhetschef under juni och juli. Genomgång av underlag/verksamhetsområde görs under augusti. Arbetsmiljöplan för avdelningen samverkas i september. Kommunal kommenterar detta med att om en arbetsplats saknar arbetsplatsombud måste chefen höra av sig i god tid till Kommunals expedition som då företräder medlemmarna på den aktuella arbetsplatsen. Åsa frågar samverkansgruppen hur ofta den bör titta på statistik över arbetsskador och tillbud och ger ett uppdrag till PUE att analysera avdelningens resultat. Det är viktig information till arbetsmiljöplanen. I den efterföljande diskussionen säger Kommunal att cheferna måste informera sin personal om att rapportera skador och tillbud i Lisa. Det är inte allmänt känt att det finns ett system för rapportering, och att man alltid ska rapportera. Kommunal menar också att den generella arbetsmiljöplanen måste brytas ned till det som gäller och är aktuellt för varje enskild arbetsplats eftersom verksamheterna är så olika. Åsa svarar att både chef och medarbetare har ett ansvar att ta upp brister i arbetsmiljön. Verksamhetsstöd har tittat igenom Lex Sarah-rapporter, och gjort en sammanställning. Rapporterna är också en mätare på arbetsmiljön ute i verksamheterna, och personalens kompetens påverkar i hög grad arbetsmiljön. Arbetsmiljöplanen är en del i kvalitetsarbetet. Medborgaren påverkas på ett eller annat sätt av brister i personalens arbetsmiljö. SACO säger att avsnittet om hot och våld finns med i den generella arbetsmiljöplanen, och kommer alltid på tal när man går igenom arbetsmiljöplanen i arbetsgrupperna. PUE säger att Lisa hittills inte har använts som analysverktyg, men berättar att äldreomsorgen har säkrat upp uppföljningen av arbetsmiljöfrågor genom att två gånger per år ha träffar med chef och HR-specialist, och frågar om samma upplägg skulle vara av intresse för Stöd och service. Det blir fler och fler krav på arbetsgivare kring arbetsmiljön från Arbetsmiljöverket, som troligen kommer att göra fler granskningar i framtiden. Åsa svarar att hon vill att SSF inför regelbundna uppföljningsträffar. SACO menar att det är en bra tanke, men att man vill fundera över vilka delar man vill gå igenom så att det verkligen blir ett stöd i arbetsmiljöarbetet och inte pålaga. Vision är också positiv till förslaget och tror att regelbundna träffar för chefer med PUE blir ett bra sätt att skapa en naturlig relation till sin HRspecialist. Samverkansgruppen noterar informationen och beslutar att införa regelbundna uppföljningsträffar med chef och HR-specialist, och att chefsgruppen får i uppdrag att välja ut vilka delar i arbetsmiljöarbetet man behöver följa upp.

3 från facken Vision och SACO Just nu är det miljöproblemen i polishuset och utflyttningen av kontoret till evakueringslokaler som är den stora frågan för båda facken. Rekryteringen inför sommaren pågår, och det saknas fortfarande ett antal semestervikarier. Schema för sommaren är också en fråga för Visions och SACO:s medlemmar. Kommunal Kommunal vill veta vilken HR-specialist som har ansvar för respektive verksamhetsgren inom Stöd och service. PUE svarar att man varit underbemannade en tid men att nu är organisationen klar och ser ut som följer: Avdelningschef och socialpsykiatri - Maja Ehnmark Boende, daglig verksamhet och verksamhetsstöd Jan Andersson Beslutsenheten och personlig assistans Linn Sjöström Kommunal har fått information av Ann Lindgren om en form av metodträffar man har inom socialpsykiatrin i den kommun där Ann tidigare arbetade. Kommunal vill att sådana också införs i Skellefteå. Kommunal frågar också varför SSF tar in timvikarier på arbetspass när det finns övertalig personal. Åsa svarar att det pågår ett samarbete med bemanningen i frågan om övertaligheten, men att det kan handla om vilken kompetens som efterfrågas för arbetspasset. Men det behövs absolut en samsyn inom avdelningen. Vision kommenterar också frågan med att inom personlig assistans har flera ärenden avlidit, vilket har lett till många övertaliga personliga assistenter. För personliga assistenter finns en särskild LAS-lista vilket gör att man inte kan samarbeta med övriga verksamhetsgrenar kring vikariat. PUE säger att Stöd och service måste börja tänka i termerna av våra övertaliga, och inte per automatik lämna över ansvaret till PUE. Samverkansgruppen noterar informationen Arbetskläder Stöd och service ledningsgrupp har godkänt ett urval av arbetskläder från Grolls, den leverantör kommunen för närvarande har avtal med om arbetskläder.

4 Bakgrunden är Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2015:10) inom all hälso- och sjukvård och vid arbete inom hemtjänsten, särskilda boenden och vissa LSS-boenden. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien anger de krav som verksamheters lokala basala hygienrutiner ska vara grundade på. Enligt SOSFS 2015:10 5 gäller hygienkraven den som är yrkesmässigt verksam i verksamhet som innefattar arbetsmoment som innebär fysisk kontakt med den som beviljats insatsen, där det finns risk för överföring av smittämnen. För Stöd och service gäller att enhetschef, utifrån Socialstyrelsens krav, gör bedömningen om arbetskläder är nödvändiga. Vid dagens samverkansmöte informerar Åsa om rutinen för skyddskläder och arbetskläder, samt visar produktkatalogen. I sortimentet av arbetskläder finns byxa i två modeller (båda finns i marinblått och svart) och en T-shirt som finns i sju olika färger. Kläderna har ett litet tryck Skellefteå kommun. Kommunal efterlyser sticksäkra handskar och skyddsskor i katalogen. Åsa svarar att i katalogen finns ett standardsortiment, och varje chef måste bedöma vad som utöver det är nödvändigt utifrån förhållandena i varje verksamhet. Kommunal får ta upp frågan i samverkan på socialpsykiatrin eftersom kommunals fråga gäller socialpsykiatrins område. Sammanfattningsvis avslutar Åsa informationen med att varje enhetschef gör bedömningen om arbetskläder är nödvändiga. Rutin för utprovning och beställning kommer att tas fram. Samverkansgruppen noterar informationen. Hot och våld Kommunal anför att ett stödteam inom socialpsykiatrin har uppmärksammat en risk i verksamheten. Besluten ser annorlunda ut och viss information ges av chef när besluten fördelas på team. All information finns inte med t.ex. om det finns en våldsam historik, risk för smitta eller om det finns ett aktivt missbruk. All information finns inte alltid med kring nätverket t.ex. om det finns en socialsekreterare inkopplad. Kommunal föreslår att om det finns psykisk ohälsa och missbruk bör en riskinventering i hemmet vid hembesök av handläggare skrivas. Sekretess och säkerhet: Utredning bör gå att läsa i Procapita så att personal kan förbereda sig inför första mötet med personen. Till dagens sammanträde har Åsa hämtat in svar från enhetschefen för beslutsenheten och verksamhetschefen för socialpsykiatrin. Åsa redovisar svaren som är bilagda sist i detta protokoll. Beslutsenheten och IFO har

5 också inlett ett samarbete och tagit fram en rutin för hur SSF och IFO tillsammans ska stötta vissa personer på bästa sätt. Samverkansgruppen noterar informationen. Samverkan om utbildningsmatris En arbetsgrupp har tagit fram förslag på bedömning av äldre utbildningar inom SSF. Arbetsgruppen har bestått av Madelene Anefur Marklund, och Berit Norén från SSF verksamhetsstöd, Lilliann Carlstén och Anne Andersson från Kommunal, Camilla Berglund från bemanningsenheten, Lena Lundqvist från äldreomsorgen och Maja Enmark från PUE. Utbildningsmatrisen syftar till att stödja organisationen att vid nyanställningar göra likvärdiga bedömningar mellan chefsområden samt över tid. Matrisen innehåller en uppräkning av utbildningar och bedömning kring vad som räknas som behörighetsgivande för att anställas och lönesättas som utbildad respektive korttidsutbildad boendehandledare/barn- och ungdomsassistent/ personlig assistent inom SSF. Som underlag har arbetsgruppen tittat på exempel från Luleå kommun, äldreomsorgens bedömningar vid rekrytering av undersköterskor, äldre interna riktlinjer, samt vid osäkerhet gått in och tittat på innehåll i utbildningar för att jämföra mot socialstyrelsens vägledning. Arbetsgivaren föreslår att de fackliga organisationerna godkänner förslaget. Kommunal godkänner förslaget som sådant, men frågar varför mindre utbildningar (enstaka kurser och liknande) inte nämns och menar att det borde finnas utrymme för dessa i matrisen eftersom att de också hör till den samlade bilden av personens kompetens. Åsa svarar att enstaka kurser ska registreras i WinLas, men är medveten om att det arbetet inte är slutfört, så den frågan får Kommunal ta tillbaka till arbetsgruppen som arbetar med kompetensinventeringen. Förslaget till utbildningsmatris samverkas i enlighet med Skellefteå kommuns lokala samverkansavtal. Samverkan avslutas i enighet. Samverkan om utflyttning från polishuset Arbetsgivaren har under ett par månader arbetat med inomhusklimatet på polishuset utifrån beskrivna besvär på främst våning 4 och 6. Det har resulterat i ett antal mätningar och träffar med fastighetsägaren och SLK. Det finns dock ingen koppling mellan resultaten av mätningarna och symptomen på uppkomna besvär. Besvären kvarstår och har snarare ökat. Soci-

6 alkontoret har därför valt att säga upp hyreskontraktet på plan 4 och 6 i samband med att kontraktet går ut vid årsskiftet 2017/2018. Vid dagens sammanträde presenterar arbetsgivaren ett förslag till tillfälliga lokaler för de verksamheter som behöver lämna plan 4 och 6. Socialkontoret har redan nu hyreskontrakt för samtliga föreslagna lokaler, och är eller kommer att bli tillgängliga inom kort. Polishuset vån 5 verksamhetsstöd 4 arbetsplatser. Alternativ Oden, två bokningsbara kontor Lasarettsvägen 1* daglig verksamhet 4 arbetsplatser Anderstorg syd, väst, ekonom, verksamhetschefsplats + 1 tom arbetsplats 14 arbetsplatser Konferensrum (12 st.) finns på Anderstorpsskolan Bokningsbara kontor polishuset vån 4. Klockarhöjden socialpsykiatri, ekonom, verksamhetschefsplats, psykiatrisamordnare (14) 12 kontor. *Det noteras att den föreslagna lokalen för chefer inom daglig verksamhet troligtvis inte kommer att vara tillgänglig för evakuering då daglig verksamhet planerar verksamhet för brukare där. SACO, Vision och även verksamhetsgrenarna har lämnat in synpunkter på förslaget. Vision godkänner för sin del den föreslagna placeringen av verksamhetsstöd och socialpsykiatrin, men inte förslagen i övrigt och kommer att begära förstärkt samverkan i frågan. t samverkas i enlighet med Skellefteå kommuns lokala samverkansavtal. Samverkan avslutas i oenighet och ärendet i sin helhet ajourneras i avvaktan på förstärkt samverkan. Vid anteckningarna Eva Åkerlund

7 Bilaga till ärende Hot och våld Svar från chefen för beslutsenheten En utredning har alltid gått att läsa i sin helhet av chef. Chef lämnar sedan vidare nödvändig information till utförare, ibland hela utredningen. Ledningsgruppen har beslutat att handläggaren ska börja inhämta samtycke från den enskilde till att hela utredningen får delges utförare, eller enbart delar om brukare önskar sekretessmarkering på vissa delar. Detta ändrar inte på vårt aktuella tillvägagångssätt, för så gör oftast cheferna redan idag, utan det bara tydliggör och ger mer juridiskt stöd för chefer att kunna delge utföraren utredningsmaterialet (som beslutsenheten i praktiken oftast redan gör). Detta ändrar inte heller behörigheterna i Procapita på något sätt. Det är fortfarande bara chef som har tillgång till hela utredningen i verksamhetssystemet. Vill Stöd och service ändra på behörigheterna i verksamhetssystemet så är det en betydligt större och mer komplex fråga, som systemförvaltarna tydliggjort vid en information för ledningsgruppen. En utredning görs i samråd med den enskilde. s- och utredningssamtal sker utifrån brukarens önskemål, i dennes hem eller t.ex. i stadshuset. Handläggaren kan inte villkora att utredning ska ske i brukarens hem, men då ett hembesök ofta ger bra utredningsinformation så förespråkar beslutsenheten självklart hembesök. I utredningen beskrivs personens situation och behov och om det framkommer att det finns missbruk och/eller psykisk ohälsa så framkommer det av utredningen. Om det framkommer verifierade uppgifter som är av vikt för utförare att veta, t.ex. uppenbar risk för våld, så noteras sådant. Men annars bygger utredningen främst på vad den enskilde lyfter fram för behov av stöd och hur dennes situation ser ut. Beslutsenheten dokumenterar det man vet och som är av värde för att kunna underbygga ett beslut om bistånd, men den enskilde kan ju alltid välja att inte informera handläggaren om uppgifter som faktiskt skulle anses som viktiga, exempelvis smitta, hotbilder mm. Handläggare kan inte styra över vad människor berättar och inte, vissa undanhåller fakta när de genomför en utredning. Det är nog också ganska normalt för alla oss människor att vi inte alltid berättar allt när vi träffar professionella kontakter. En utredning om stöd enligt socialtjänstlagen är en biståndsprövning och om det sedan behöver göras riskanalyser för hur man ska arbeta med stödet, så är det nog mer i verkställigheten som man måste göra dessa inom ramen för GP-arbetet.

8 Bilaga till ärende Hot och våld Svar från verksamhetschefen för socialpsykiatrin Detta inspel kommer efter en händelse i ett stödteam med en kniv inblandad. En bakgrund till detta är att det mellan teamcheferna varit diskussioner kring när man ska gå in till en brukare i eget hem och när man ska backa ut, d.v.s. inte gå in. Här har rutinerna sett lite olika ut. En del team har valt att gå in i en lägenhet trots kanyler på golvet och ibland besök av andra medan andra team har backat och tackat för sig och sagt att de ses en annan dag då just denna dag inte passade. Det är en anledning. Det är alltid risk för hot och våld eftersom reaktioner hos brukare inte alltid kan tolkas och kan komma väldigt snabbt. Ibland kan vårt bemötande vara en av orsakerna till att en hotsituation uppstår. Hotsituationer kan se mycket olika ut, det handlar inte bara om knivar och svärd, det kan även handla om att brukare kastat ett föremål mot personalen, trots att den aldrig träffade personen, en så kallad OJ. Hur som helst anser jag detta vara ett led i vår strategi kring grundutbildning samt vilka metoder som ska anses ligga till grund inom området SSF. Lågaffektivt bemötande kan inte ta bort allt kring hot och våld men jag anser att det borde minimera riskerna. Genomförandeplanen är viktig i sammanhanget och kanske är det inte där vi ligger i framkant, men jag anser att det kan påverka mycket kring hur vi hanterar och förebygger ett beteende som inte är okej genom att trygga på annat sätt i miljön. GP-arbetet är mycket lågt i flera verksamheter vilket bäddar för stora missförstånd och ibland en missriktad insats som vi hanterar fel. En annan sak är att se över hur vi arbetar med just riskanalyser ute i våra verksamheter. Det är och kommer alltid att förekomma situationer kring hot och våld i våra verksamheter, det går inte att förebygga bort allt men vi måste i alla fall ha grunderna själva så att vi ändå gör det vi kan för att minimera riskerna. Det handlar inte om att boendehandledare gör fel, utan detta är ett organisatoriskt ansvar men det är även upp till var och en som möter brukare att ta sitt ansvar kring vad organisationen tagit fram och erbjudit sina medarbetare.