Information. Information. Föregående protokoll. Samverkansgruppen går igenom föregående protokoll. Medarbetare Medborgare.

Transkript

1 Minnesanteckningar från samverkan Avdelningsnivå Närvarande: Åsa Israelsson, Lena Sjölin, Inger Engström, Christina Kvarnström, Sture Veräjä, Lilliann Carlstén, Kommunal, Anne Andersson, Kommunal, Lilian Bergkvist, SACO/FSA, Vibeke Nordström, SACO, Annika Bäckström, Lärarförbundet, Anna Janzén, Vision, Therese Classon, Kommunal, deltar i punkterna 1-4, Eva Åkerlund, sekreterare Föregående protokoll Samverkansgruppen går igenom föregående protokoll. Central SAG Medborgare Kommunal anför att det hör av sig personer till Kommunal och undrar var det är samverkat att central SAG ska börja gälla för SSF under hösten -15, och frågan var information, samt underskrivna samverkansprotokoll runt detta finns. Arbetsgivaren svarar att ingenting är klart men att en av aktiviteterna i Stöd och service styrkort för 2015 är införande av central SAG i syfte att minska administrativ tid till förmån för ökad brukartid. LSS boendechefer har en arbetsgrupp som arbetar med frågan. Innan arbetet inleddes hade man förberedande samtal med en referensgrupp bestående två SAG:are från varje distrikt för att ta tillvara dera synpunkter och erfarenheter. Det är dessa som lagt grunden till arbetsgruppens fortsatta arbete. Återkoppling kommer att ske till referensgruppen. Man kommer också att ta tillvara de kunskaper som personlig assistans centrala SAG:are besitter, för där fungerar central SAG. Vi ska också följa äldreomsorgens arbete med central SAG. Arbetsgruppen träffas igen under vecka 21. Efter det mötet finns mer information. Samverkansgruppen uppdrar till arbetsgruppen att sammanställa information om syfte och tidsplan för arbetet, samt beslutar att behandla ärendet på nytt i juni månads samverkan.

2 Förändringar inom daglig verksamhet Kommunal anför att man fått ett nytt medlemssystem där arbetsplatser synkroniseras in från centrala system i kommunen. Man har då upptäckt nya dagliga verksamheter som Ateljé KRUT, form och design, Hästkraft, Kvistgatan 90 och Vaktisteamet. Dessa arbetsplatser finns inom daglig verksamhet SSF, och har verksamhet, och Kommunals fråga är: när det startas ny verksamhet inom daglig verksamhet behöver det inte informeras och samverkas runt det, göras beskrivningar om vilket arbete som ska utföras där, samt göras en skyddsgransking? Tänker att var ligger skillnaden mot när ett boende ska öppnas eller flyttas. Arbetsgivaren svarar att Ateljé KRUT, form och design och Vaktisteamet inte är några nya verksamheter utan det är fråga av namnbyten på grupper inom befintliga dagliga verksamheter. Namnbytena har skett för att gruppernas namn ska spegla den verksamhet de har. Kvistgatan 90 har övertagits från skol- och kulturkontoret och Hästkraft bedrivs i kunds lokaler. Arbetsgivaren konstaterar också att det rent allmänt saknas modeller för förändringsarbete och att det vore önskvärt med ett antal enkla punkter att förhålla sig till i förändringar. De anvisningar som finns gällande riskbedömning och konsekvensanalys, t.ex. Arbetsmiljöverkets, tar visserligen hänsyn till medarbetaren, men konsekvensanalys kring brukare saknas. Medborgaren finns inte med i sammanhanget men som är huvudperson i SSF:s verksamhet. Åsa föreslår att utvecklingsenheten får i uppdrag att ta fram förslag till vad man ska tänka på inför förändringar, med medborgarfokus. Därefter följer en allmän diskussion om vad som är tillräcklig information, vad som ska samverkas och på vilken nivå i organisationen. Åsa menar att rätt tillfälle att reda ut detta är den inplanerade utbildningen för samverkansgruppen. från verksamheterna och facken Åsa informerar om följande: SSF:s delårsrapport för april 2015 kommer att behandlas på socialnämnden 28 maj.

3 Styrkortsmål behandlas också på nämnden i maj. om detta kommer på samverkan i juni. Stöd och service ska presentera aktiviteter kopplade till målen. Åsa vill se en större delaktighet i framtagandet av aktiviteterna så att det inte bara är ledningsgruppen som formulerar dem. Boendeplanen vissa revideringar är gjorda. En ny gruppbostad är planerad till hösten 2016, men den är en ersättning för Elevhemsgatan 9 och 11 och kommer bara att ge en plats netto. SSF kommer att äska medel till 2-3 nya bostäder 2017 men samtidigt jobba för andra stödformer än just gruppbostad. Skellefteå kommun har 148% fler platser i gruppbostad än rikssnittet, och samtidigt mycket lägre procent stöd i form av ledsagning och kontaktperson än riket i snitt. Verksamhetsutvecklare Charlotta Carlstedt slutar i augusti för att övergå till en tjänst som utvecklingsledare på den nya förvaltningen Samhällsbyggnad. I samband med detta kommer Åsa att avvakta återbesättning och först se över vilken form av stödresurs som är mest nödvändig inom avdelningen. Av allt att döma kommer skol- och kulturkontorets resursavdelning att överföras till Stöd och service 1 januari 2016 för en sammanhållen LSS-verksamhet i kommunen. Stöd och service kommer att tillsammans med Samhällsbyggnad att ta fram en planering för övergången. Kommunal påpekar att det är viktigt att informera SKK:s personal i förväg om SSF:s rutiner kring schema, semestrar och liknande eftersom de skiljer sig åt. Därtill är SSF:s boendehandledartjänster heltider medan SKK:s inte är det. SSF kan inte utlova heltid till den personal som följer med vid övergången, men kommer att arbeta för det enligt samma modell som inom personlig assistans. Åsa och fritidsnämndens ordförande Daniel Ådin har besökt Tisdagsklubben och pratat framtid. Om drygt ett år går Stöd och service fritidskonsulent i pension, och redan nu har en halvtidstjänst fritidskonsulent dragits in, medan kyrkan har tagit ett större ansvar. Det finns ingenting i LSS som säger att kommunen är skyldig att arrangera fritidsaktiviteter. Däremot ska vi främja att personerna får möjlighet till en rik fritid. Därför ska ett arbete inledas tillsammans med fritidskontoret och skol- och kulturkontoret för att ge personerna större chans att ta del av ordinarie fritids- och kulturutbud. På sikt ser också Åsa, att om ekonomin tillåter, att Stöd och service skulle kunna ge föreningslivet bidrag till exempelvis utbildning som skulle kunna stimulera att ta emot personer med funktionsnedsättning i sitt utbud av aktiviteter. Stöd och service kommer att träffa äldreomsorgen och individ- och

4 familjeomsorgen kring en gemensam ingång via kundtjänst för insatser enligt SoL. Överläggning med Kommunal om bilaga J som reglerar personer som i sin anställning tjänstgör nattetid (jour) på särskilda boenden. Kommunal informerar om följande: Man träffar just nu verksamhetscheferna och analyserar den senaste löneöversynsprocessen. Therese Classon, som är tjänstledig för studier, kommer att arbeta i juni och augusti. Samverkansgruppen noterar informationen Utbildade vikarier eller inte? Medborgare Kommunal anför att klubbstyrelsen under lång tid fått till sig att man ute i verksamheterna inte vill ha personal som inte är utbildad, och frågar hur arbetsgivarens plan för att vi ska få utbildad personal ser ut. Kan Stöd och service söka bidrag för utbildning av personalen som äldreomsorgen gör? Åsa svarar att hon delar uppfattningen att utbildning är viktig men att det inte finns medel att söka för kompetensutveckling inom funktionshindersområdet som det gör inom området äldreomsorg. En viktig fråga är vilken kompetens som behövs i framtiden. Vi ska gå från ett omvårdande arbetssätt till ett salutogent och rehabiliterande, så behöver vi en större mångfald av utbildningsbakgrund. Viss spetskompetens kommer att behövas, och den varierar med vilken målgrupp man arbetar med. Stöd och service ska se över yrkeskrav och titulaturer Vi måste kunna locka personal, vara attraktiva, höja statusen i yrket. Vi behöver också tänka på attitydfrågor, där alla tar ansvar för ett respektfullt bemötande. Stöd och service behöver vidareutveckla samarbetet med Vårdoch omsorgscollege och gymnasieutbildningarna och göra reklam för verksamheten och säkra rätt kompetens för framtiden. SACO/FSA har synpunkter på gymnasieskolans upplägg när det gäller inläsning av kurser och praktikperioder. Det kan gå år mellan att teorikursen läses och praktiken, så eleverna har inte teorin i färskt minne när de är ute på praktik. Vision menar att utbildningssatsningen Kunna mera var mycket bra, men att inga krav att omsätta kunskaperna i praktiken ställdes på deltagarna i efterhand.

5 Sammanfattningsvis säger Åsa att under 2016 kommer kompetensfrågan att vara i fokus, och hon föreslår att samverkansgruppen avsätter ett möte för enbart kompetensfrågan. Semesteransökan Kommunal anför att man har fått många samtal från anställda att chefer säger att man inte får söka semester, när och av vem har detta beslutats? Det handlar inte om semesteransökningar under sommarschemaperioden. Åsa svarar att när den här typen av frågor uppstår ska de tas direkt med berörd chef. Det finns inget beslut från ledningen inom SSF att medarbetarna inte får söka semester. Som medarbetare har man alltid rätt att söka semester. Varje chef måste göra sin bedömning om semestern kan beviljas, med utgångspunkt från ekonomi, brukarnas rätt till insats, kvalité (kompetens) och naturligtvis semesterlagen. gången kan beskrivas så här: lägger in sitt semesterönskemål i PS självservice Chef gör bedömningen av möjligheten till ledighet utifrån kriterierna ovan (Kan antagligen finnas fler parametrar också) Bedömer chef att semestern är möjlig att bevilja, då läggs arbetspassen in i TCP. Bemanningen anvisar vikarie som står tillgänglig Chef beviljar semestern i PS Kommunal lämnar mer detaljerad information till berörda verksamhetschefer. Konkretisering av arbetsmiljöåtgärder Samverkansgruppen behandlade frågan i mars månad och beslutade då att invänta socialkontorets arbetsmiljöplan innan man gick vidare med ärendet. Arbetsmiljöplanen är klar, men Åsa kommer att arbeta med frågan under sommaren och återkommer till samverkansgruppen i augusti.

6 Delårsrapport april 2015 Ekonomi Åsa redovisar i korthet innehållet i delårsrapporten för Stöd och service, april Den fastställs av socialnämnden 28 maj och kommer därefter att göras tillgänglig på Insidan. Åsa vill särskilt trycka på avsnitten utvecklingstendenser och måluppfyllelse och uppmanar facken att läsa dessa. SSF som helhet har i april en budget i balans, och prognosen pekar mot att så också ska vara fallet i slutet av året. Inom avdelningen finns en viss obalans mellan verksamheterna. Beslutsenheten kan redovisa rimliga väntetider och beslutstider. Fördjupad genomförandeplansutbildning har gett resultat. Det visar sig genom att 96 % av personerna inom bostad med särskild service LSS nu har en genomförandeplan. Nu står daglig verksamhet på tur för utbildning. Utbildningen Bemanningsakademin och samarbete områdesvis har lett till att andelen timvikarier minskat med 46 % t.o.m. mars månad. Detta har i sin tur lett till mer heltidsarbete och bättre kontinuitet för brukarna. Som exempel kan nämnas att idag är genomsnittet för antalet personliga assistenter som arbetar hos en och samma brukare nio assistenter jämfört med 16 assistenter Antalet utslussningar från insatser inom socialpsykiatrin ökar, det har gett den effekten att socialpsykiatrin idag visar ett överskott med 1 miljon kronor. Fler har också insatsen stöd i ordinärt boende än service- och gruppbostad. Detta är också önskemålet från personerna. Tomma platser: Till och med mars 2015 fanns en tom plats i SoL bostad och tio tomma platser i bostad LSS. Man arbetar med att fylla platserna eftersom det finns en kö. I budgeten finns avsatt 3 miljoner för förväntade viten från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) där Stöd och service till exempel inte kunnat verkställa beslut om boende i rimlig tid. IVO har inte behandlat alla ärenden ännu, så det är fortfarande oklart om Stöd och service kommer att tilldömas avgifterna. Sjukfrånvaron är fortfarande hög, i mars låg den på 8,99%. Inom personlig assistans pågår ett intensivt arbete med att sänka sjukfrånvaron. Vid protokollet Eva Åkerlund