Fullmäktige Sida 1 / 120

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 1 / 120 Sammanträde Tid måndag kl Paus kl Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Timo Soini Kari Pajunen, puheenjohtaja (Sannf och Obundna) Anitra Ahtola (Saml) Kaisa Alaviiri Jouni Mykkänen (Saml), avlägsnade sig kl när Alaviiri anlände, som avlägsnade sig kl Abdirahman Ali (VF) Kurt Byman (Sannf och Obundna) Simon Elo Petri Pulkkanen (Sannf och Obundna) Tiina Elo (Gröna) Mikael Eriksson (SFP) Christina Gestrin Fred Granberg (SFP) Simo Grönroos (Sannf och Obundna) Maria Guzenina-Richardson (SDP) Henri Haaksiala (Saml) Carl Haglund (SFP), avlägsnade sig kl Heli Halava (Gröna) Martti Hellström (SDP) Matilda Hemnell (SFP) Sirpa Hertell (Gröna) Mikko Hintsala (C) Inka Hopsu (Gröna) Johanna Horsma (Saml) Seppo Huhta (Sannf och Obundna) Saara Hyrkkö (Gröna) Jaana Jalonen (Saml) Ulf Johansson (SFP), avlägsnade sig kl Maria Jungner (SDP), anlände kl , avlägsnade sig kl Arja Juvonen (Sannf och Obundna) Kaarina Järvenpää (KD) Tuija Kalpala Janne Tähtikunnas (Saml), anlände kl , avlägsnade sig kl Stig Kankkonen (SFP) Johanna Karimäki (Gröna) Jyrki Kasvi Päivi Salli (Gröna), avlägsnade sig kl , när Kasvi anlände till mötet Pia Kauma (Saml) Pirjo Kemppi-Virtanen (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Hanna Kiljunen (Saml) Jukka Kilpi (Sannf och Obundna) Kalevi Kivistö (VF) Ari Konttas (Saml) Katja Lahti (Gröna), avlägsnade sig kl

2 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 2 / 120 Teemu Lahtinen (Sannf och Obundna) Mia Laiho (Saml) Antero Laukkanen (KD) Sanna Lauslahti (Saml), avlägsnade sig kl , ersattes av Arto Turunen kl Ville Lehtola (Saml) Kai Lintunen (Saml) Kirsi Louhelainen (Gröna), anlände kl under behandlingen av 91 Leena Luhtanen (SDP) Jasminiitta Lumme (SDP), avlägsnade sig kl , ersattes av Harriet Klar Markku Markkula (Saml) Kristiina Mustakallio (Saml), avlägsnade sig kl Mari Nevalainen (Gröna) Risto Nevanlinna (Gröna) Marika Niemi (Saml), anlände kl under behandlingen av 87, avlägsnade sig kl Kimmo Oila (Saml) Johanna Paattiniemi (Saml), anlände kl under behandlingen av 94, avlägsnade sig kl Ulla Palomäki (Saml) Henna Partanen (Gröna) Mikko Peltokorpi (Saml) Susanna Rahkonen (Gröna) Yrjö Rossi (C) Veera Ruoho (Sannf och Obundna) Heikki Seppä (Saml), avlägsnade sig kl under behandlingen av 97 Veikko Simpanen (SDP) Markku Sistonen (SDP) Seppo Sonkeri (Sannf och Obundna) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Tarja Tallqvist Liisa Kivekäs (SDP) Markus Torkki (Saml), ordförande Kurt Torsell (SFP) Kari Uotila (VF) Paula Viljakainen (Saml) Henrik Vuornos (Saml), avlägsnade sig kl , ersattes av Kari Kuusisto Johanna Värmälä (SDP) Kirsi Åkerlund (Saml) Saija Äikäs (Saml), avlägsnade sig kl , ersattes av Raija Meriläinen Övriga närvarande Jukka Mäkelä, stadsdirektör Juha Metso, Perusturvajohtaja Sampo Suihko, bildningsdirektör Olavi Louko, teknisk direktör stadsdirektör sektordirektör sektordirektör sektordirektör

3 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 3 / 120 Mauri Suuperko, affärsverksdirektör Reijo Tuori, ekonomidirektör Timo Kuismin, juridisk direktör Satu Tyry-Salo, informationsdirektör Olli Isotalo, utvecklingsdirektör Pekka Heikkinen, ekonomiplaneringsdirektör Emma Holsti Jouni Majuri sektordirektör tjänsteman tjänsteman tjänsteman tjänsteman tjänsteman representant för ungdomsfullmäktige sekreterare Förhinder hade meddelats av följande ledamöter och ersättare Kaisa Alaviiri Simon Elo Christina Gestrin Tuija Kalpala Jyrki Kasvi Timo Soini Tarja Tallqvist

4 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 4 / 120 Underskrifter Kari Pajunen ordförande Jouni Majuri sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Fred Granberg Pirjo Kemppi-Virtanen Protokollet framlagt Enligt kungörelsen av den 31 december 2012 var protokollet offentligt framlagt på adressen Stationsgränden 2, 4 våningen, Esbo centrum den 2013.

5 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 5 / 120 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 86 Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto

6 Esbo stad Protokoll 86 Fullmäktige Sida 6 / Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Beslut Redogörelse Ordföranden konstaterade sammanträdet vara lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den 30 maj 2013 och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 1.

7 Esbo stad Protokoll 87 Fullmäktige Sida 7 / Val av protokolljusterare Beslut Till protokolljusterare valdes Fred Granberg och Pirjo Kemppi-Virtanen.

8 Esbo stad Protokoll 88 Fullmäktige Sida 8 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: medlem i revisionsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer Marita Backman (SFP) till medlem i revisionsnämnden i stället för Maria van der Veer (SFP) och vidare Liisa Sarvimäki-Paananen (SFP) till personlig ersättare för Backman. Beslut Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Maria van der Veer (SFP), medlem i revisionsnämnden, ber om avsked från ifrågavarande uppgift på grund av förändrade arbetsuppgifter. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till nämnden vara kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer Marita Backman (SFP) till medlem i revisionsnämnden i stället för Maria van der Veer (SFP) och vidare Liisa Sarvimäki-Paananen (SFP) till personlig ersättare för Backman. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom - Nämndens sekreterare - De valda

9 Esbo stad Protokoll 89 Fullmäktige Sida 9 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: medlem i revisionsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer Arja Sääksvuori (Saml.) till medlem i revisionsnämnden i stället för Saara Mattero (Saml). Valtuusto valitsi tarkastuslautakunnan varsinaiseksi jäseneksi Saara Matteron (Kok.) tilalle Arja Sääksvuoren (Kok.) ja edelleen tämän henkilökohtaiseksi varajäseneksi Ulla Vuolteen. Behandling Stadsstyrelsen föreslog att fullmäktige i stället för Saara Mattero (Saml.) väljer Arja Sääksvuori (Saml) till ledamot i revisionsnämnden och Ulla Vuoltee (Saml) som personliga ersättare i stället för Arja Sääksvuori. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Redogörelse Fullmäktige valde Arja Sääksvuori (Saml.) till medlem i revisionsnämnden i stället för Saara Mattero (Saml) och vidare till hennes personliga ersättare Ulla Vuolle Sari Mattero (Saml), medlem i revisionsnämnden, anhåller i ett brev av om befrielse från sitt uppdrag på grund av att hon flyttar till annan ort. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till nämnden vara kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige i stället för Saara Mattero (Saml.) väljer Arja Sääksvuori (Saml.) till medlem i revisionsnämnden. Beslut Stadsstyrelsen:

10 Esbo stad Protokoll 89 Fullmäktige Sida 10 / 120 Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom - Den valda - Saara Mattero - Nämndens sekreterare

11 Esbo stad Protokoll 90 Fullmäktige Sida 11 / / /2013 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: sakkunnig medlem i Grankulla stads finska nämnd för undervisning och småbarnsfostran Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer till sakkunnig medlem i Grankulla stads finska nämnd för undervisning och småbarnsfostran Emilia Becker (Saml) i stället för Oge Eneh (Saml). Beslut Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens beslut godkändes enhälligt. Esbo stad har rätt att utse en sakkunnig medlem i Grankulla stads finska nämnd för undervisning och småbarnsfostran. Den sakkunniga medlemmen har yttranderätt i nämnden. Sakkunnig medlem i Grankulla stads finska nämnd för undervisning och småbarnsfostran Oge Eneh (Saml) har flyttat bort från Esbo och därmed förlorat sin valbarhet till uppdraget. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige till sakkunnig medlem i Grankulla stads finska nämnd för undervisning och småbarnsfostran i stället för Oge Eneh (Saml) väljer Emilia Becker (Saml). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Oge Eneh - Grankulla stad

12 Esbo stad Protokoll 90 Fullmäktige Sida 12 / 120

13 Esbo stad Protokoll 91 Fullmäktige Sida 13 / / /2013 Stadsstyrelsen Fullmäktige Ändring av avtalsvillkoren för lånet för en träningsishall i Hagalunds idrottspark Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Som borgenär för lånet ger fullmäktige sitt samtycke till att avtalsvillkoren för Tapiolan Harjoitusareena Oy:s lån ändras, så att den första amorteringen betalas Därtill stiger lånets räntemarginal och amorteringen i jämnstora rater ökar, emedan den sista betalningsdagen för amorteringen kvarstår, Behandling Byman föreslog understödd av Huhta att ärendet remitteras. Ordföranden konstaterade att det förelåg ett understött förslag om återremiss och att de följande inläggen därför ska gälla återremissen. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det krävs omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder förslaget till återremiss röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Fullmäktige förkastade förslaget till återremiss med 63 röster mot 10. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag inte föranledde några avvikande förslag, och därmed hade stadsstyrelsens förslag godkänts. Beslut Bilaga Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. 1 1 Röstninglista 91

14 Esbo stad Protokoll 91 Fullmäktige Sida 14 / 120 Tilläggsmaterial Redogörelse - Päätös Valtuusto Päätös Valtuusto Obs! Ledamöterna ombeds ta med tilläggsmaterial till ärendet, som delades ut i samband med föredragningslistan för mötet Fullmäktige beslutade bland annat att bevilja proprieborgen för ett lån, upptaget av ett nytt bolag, för byggandet av en träningsishall. Lånestocken fick vara högst 4 miljoner euro och lånetiden 15 år. Lånet fick ha högst två amorteringsfria år räknat från uttaget av den första låneposten. Ingen överklagade fullmäktiges beslut och det vann laga kraft. Tillsammans med Tapiolan Monitoimiareena Oy grundade staden ett bolag för byggandet av träningshallen, Tapiolan Harjoitusareena Oy, och lyfte för lån sammanlagt euro, vilket huvudsakligen har använts till träningshallens planeringskostnader. Lånets skuldebrev har undertecknats och den första posten har lyfts Enligt villkoren i skuldebrevet var den första betalningsdagen för amorteringen På grund av anbudstävlingen steg ändå projektets helhetskostnader i begynnelseskedet från de beräknade 5 miljonerna till 8 miljoner. Därför bad ishallsbolaget om ytterligare borgen för ett nödvändigt tilläggslån. Fullmäktige beslutade således att justera sitt tidigare beslut och bevilja borgen för ett lån på högst 7 miljoner euro. Dessutom förlängdes lånetiden till 20 år. Om detta nya beslut lämnades ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol, som beslutade att avslå besväret i sin helhet. Förvaltningsdomstolens beslut överklagades vidare till högsta förvaltningsdomstolen, där behandlingen av ärendet fortfarande pågår. Fullmäktiges senare beslut om borgen har på grund av besväret inte vunnit laga kraft, så Tapiolan Harjoitusareena Oy har varit tvungen att avbryta projektet. Bolaget bad därför också banken som beviljade lånet om en ändring av lånevillkoren, så att den första betalningsdagen för amorteringen flyttas framåt med ett år till Detta gick banken även med på, men samtidigt höjdes räntemarginalen 2,5 gånger från 0,5% till 1,25 % och ändringen i lånevillkor krävde också borgenärens, det vill säga stadens samtycke. Tapiolan Harjoitusareena Oy:s balansbok för 2012 samt skuldebrevet med de ifrågavarande ändringarna finns vid behov till påseende på mötet. Beslutshistoria Stadsstyrelsen

15 Esbo stad Protokoll 91 Fullmäktige Sida 15 / 120 Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige som borgenär för lånet ger sitt samtycke till att avtalsvillkoren för Tapiolan Harjoitusareena Oy:s lån ändras, så att den första amorteringen betalas Därtill stiger lånets räntemarginal och amorteringen i jämnstora rater ökar, emedan den sista betalningsdagen för amorteringen kvarstår, Behandling Föredragandens ändringar har beaktats i protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige ger som borgenär för lånet sitt samtycke till att avtalsvillkoren för Tapiolan Harjoitusareena Oy:s lån ändras, så att den första amorteringen betalas Därtill stiger lånets räntemarginal och amorteringen i jämnstora rater ökar, emedan den sista betalningsdagen för amorteringen kvarstår, Behandling Beslut Ordföranden understödd av Kankkonen föreslog att ärendet bordläggs. Efter diskussionen om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kan bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det godkänts enhälligt Fullmäktige: Fullmäktige bordlade enhälligt ärendet.

16 Esbo stad Protokoll 92 Fullmäktige Sida 16 / / /2011 Stadsstyrelsen Justering av stadens proprieborgen för Esbo bostäder Ab Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige justerar sin proprieborg på följande sätt: 1 Köklax servicehus Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid/ amortering Låneräntagrund Esbo bostäder Ab på basis av konkurrensutsättning euro 25 år efter att borgensförbindelsen undertecknats/ amorteringar halvårsvis 3, 6 eller 12 månaders euribor eller fast referensränta eller en annan som används allmänt I övrigt hålls villkoren för borgen lika. Beslut Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. - Fullmäktiges beslut Ara beviljar Köklax leva och bo-seniorcenter (före detta Servicehus) bidrag och räntestöd och Esbo stad stöder verksamheten. Centret finns på adressen Hansagården 4. Fullmäktige beviljade stadens proprieborgen för Esbo bostäder Ab:s lån för projektet på följande sätt: Esbo stads medel Bidrag från Ara euro euro

17 Esbo stad Protokoll 92 Fullmäktige Sida 17 / 120 Räntestödslån Tilläggslån Sammanlagt euro euro euro Till de ursprungliga planerna beställdes ett betydande antal tilläggsarbeten och ändringar och för dessa utarbetades förutsatta tilläggsplaner. Ändringarna och tilläggsarbeten berodde främst på att jordmånen/berget var mer splittrat än vad man trodde, på socialtjänstens nya behov och på brister i planeringen. Planeringen styrdes av Esbo stads Lokalcentral. På grund av de ovan nämnda orsakerna var de slutliga kostnaderna , 52 euro mer än vad det beräknades när investeringsbeslutet fattades. Esbo bostäder Ab ansöker om stadens proprieborgen också för tilläggslånet. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige justerar sin proprieborg på följande sätt: 1 Köklax servicehus Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid/ amortering Låneräntagrund Esbo bostäder Ab på basis av konkurrensutsättning euro 25 år efter att borgensförbindelsen undertecknats/ amorteringar halvårsvis 3, 6 eller 12 månaders euribor eller fast referensränta eller en annan som används allmänt I övrigt hålls villkoren för borgen lika. Beslut Stadsstyrelsen: Förslaget godkändes enhälligt.

18 Esbo stad Protokoll 92 Fullmäktige Sida 18 / 120

19 Esbo stad Protokoll 93 Fullmäktige Sida 19 / / /2013 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektionen Stadsstyrelsen Fullmäktige Godkännande av projektplanen för Mattbys servicetorg Beredning och upplysningar: Aulikki Torniainen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner den bifogade projektplanen för Mattbys servicetorg. Behandling Kemppi-Virtanen understödd av Tähtikunnas föreslog följande hemställan: "Fullmäktige hemställer att man i projektplaneringen genom planering av objektet beaktar transportförbindelserna till den kommande simhallen." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Kemppi-Virtanens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställan: Bilaga Tilläggsmaterial Redogörelse - Fullmäktige hemställer att man i projektplaneringen genom planering av objektet beaktar transportförbindelserna till den kommande simhallen. 2 Hankesuunnitelma Päätös Kulttuurilautakunta Päätös Sosiaali- ja terveyslautakunta Obs! Ledamöterna ombeds ta med bilagor och tilläggsmaterial till ärendet, som delades ut i samband med föredragningslistan för mötet

20 Esbo stad Protokoll 93 Fullmäktige Sida 20 / 120 Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftsektion beviljade Citycon Abp och NCC Property Development Ab en områdesreservering för planeringen av markanvändningen vid metrostationen och omstigningsstationen som en del av den kommersiella helheten som utgörs av gallerian Iso Omena. Fullmäktige godkände detaljplaneändringen för Biskopsporten (Mattbys metrocentrum, område ). Planändringen trädde i kraft Till planändringen anknyter ett samarbetsavtal mellan staden och Västmetron samt Citycon och NCC som stadsstyrelsen godkände , som definierar huvudprinciperna för Mattbys metrocentrum och därtill hörande konstruktioner samt kostnadsansvar och tidtabeller. På tomten söder om Mattbys galleria Iso Omena byggs Mattbys metrocentrum som förenar metrons ändstation, en bussterminal och ett toppmodernt köpcenter under samma tak. Till projektet hör också ett flervåningshus för boende på 16 våningar, kvadratmeter för nya affärslokaler och cirka 950 nya parkeringsplatser inklusive 357 infartsparkeringsplatser vid metron. Köpcenterbolaget Citycon Oyj och byggbolaget NCC Property Development Oy planerar och genomför tillsammans affärslokalerna och bostäderna ovan jord vid metrostationen. De underjordiska lokalerna genomförs som ett samarbetsprojekt mellan staden och Västmetron samt Citycon och NCC. Mattby är metrons ändstation och därför ett viktigt centrum för infartstrafik, via vilken uppskattningsvis över passagerare passerar dagligen. Passagerarprognoserna tyder på att Mattby kommer att vara den mest trafikerade stationen på den nya metrobanan. Metrocentret beviljades bygglov Byggandet inleds i början av juni. Målet är att färdigställa metrocentret då metron börjar trafikera i slutet av år Målet med projektet Mattbys servicetorg är att ge tjänster för invånarna vid trafikens knutpunkt, stöda välfärden för stadscentrumets invånare och kunder, tillgängligheten till tjänster och en självständig verksamhet genom att erbjuda tjänster för kommunborna kostnadseffektivt enligt ett gemensamt servicekoncept inom ett enda servicetorg. Målet är största möjliga gemensamma och mångsidiga användning av lokaler samt lokalernas flexibilitet, anpassning, effektivitet, trygghet och trivsel. Tjänsterna erbjuds utifrån principen om en rådgivnings- och servicepunkt. Servicetorget befinner sig i tredje våningen av det kommande metrocentret i Mattby, i tillbyggnaden av Iso Omena. Det är frågan om ett hyresprojekt, vars preliminära omfattning är cirka m² våningsyta. Den slutliga omfattningen bekräftas när planerna fortskrider samt i hyresavtalet.

21 Esbo stad Protokoll 93 Fullmäktige Sida 21 / 120 Enligt fullmäktiges beslut är målet med utvecklingen av servicenätet att genomföra en sektorövergripande planering av närtjänster, lokala och centraliserade tjänster, så att tjänsterna placeras med största möjliga beaktande av spårtrafiken och den kommande metrotrafiken. Enligt planerna ska Västmetron bli klar år En av de viktigaste trafikstationerna för metron byggs i samband med tillbyggnaden av gallerian Iso Omena i Mattby. Fullmäktige fattade beslut om målbilden för tjänsteförsörjningen och servicenätet 2020 som helhet. Social- och hälsovårdsnämnden godkände med sitt beslut Mattbys servicetorg, behovsutredningen för verksamhetslokalerna i samband med Iso Omena och föreslog för affärsverket Lokalcentralen att det hyr sammanlagt m² för social- och hälsovårdslokaler med ett 20- årigt hyresavtal. Kulturnämnden godkände med sitt beslut Mattby-Olars distriktsbibliotek (Äppelbiblioteket) och behovsutredningarna för Mattbys samservicekontor vid servicetorget samt föreslog för affärsverket Lokalcentralen att det hyr sammanlagt m² bruksyta för dessa bildningstjänster genom ett 20-årigt hyresavtal. Objektet byggs och hyrs ut av Citycon Oyj. I servicetorgets gemensamma verksamhetslokaler placeras i startskedet ett distriktsbibliotek, en hälsostation, munhälsovård, en rådgivningsbyrå, en ungdomspoliklinik och ett samservicekontor. Polisen, FPA, Närings-, trafik- och miljöcentralen och andra offentliga tjänsteproducenter har också möjligheten att placera verksamhet i de gemensamma utrymmena. I samband med hälsostationen placeras HNS laboratorium och diagnostiska avbildning. Dessutom utreds möjligheterna att erbjuda andra tjänster vid servicetorget. De gemensamma lokalerna gör det lättare för kommuninvånarna att uträtta ärenden och möjliggör en effektiv användning av de hyrda lokalerna, ger synergifördelar och främjar samarbete mellan sektorer. Den preliminära helhetshyran för lokalerna är cirka 1,5 miljoner euro/år (kostnadsnivån 9/2013). Lokalplaneringen inleds sommaren 2013 när aktörernas gemensamma servicekoncept blir färdigt. Metrocentret färdigställs i slutet av 2015 eller i början av 2016, varvid även servicetorget tas i bruk. Beslutshistoria Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion

22 Esbo stad Protokoll 93 Fullmäktige Sida 22 / 120 Förslag Verkställande direktör Carl Slätis Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion (direktionen) föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner den bifogade projektplanen för Mattbys servicetorg. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektionen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner den bifogade projektplanen för Mattbys servicetorg. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Valtuusto Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner den bifogade projektplanen för Mattbys servicetorg. Behandling Ordföranden understöd av Kankkonen föreslog att ärendet bordläggs. Efter diskussionen om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kan bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade enhälligt ärendet.

23 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 23 / / /2013 Stadsstyrelsen Utveckling av bildningssektorns tjänster och organisation samt ändring i instruktionerna Beredning och upplysningar: Sampo Suihko, tfn Tiina Pesonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Fullmäktige ändrar instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn i enlighet med bilagorna med giltighet från Behandling Ordföranden konstaterade att man på borden delat ut en korrigerad bilaga: Instruktion för Esbo stads bildningssektor, som innehöll följande tekniska ändringar: - Av de två underpunkterna i 2, nummer 4, den senare punkten 4 numreras på nytt till punkt 5. - Ur 5 raderas ordet "finsk", det vill säga lyder: Tjänsteinnehavares beslutanderätt i fråga om småbarnspedagogiska tjänster och ärenden i enlighet med utbildningslagstiftningen fastställs genom beslut av finska dagvårds- och utbildningsnämnden och svenska dagvårds- och utbildningsnämnden genom nämnden Svenska rum. Vidare konstaterade ordföranden att det i tredje stycket av denna redogörelse på sidan 19 fogas en teknisk korrigering i form av ordet "arbetarinstitutet" efter ordet "helheten Weegee". Hyrkkö understödd av Hopsu föreslog följande ändring: "Ändringsförslag till bilaga 2 (Ändringar i instruktionen för bildningssektorn) 2 Organisation och ledning Punkten "resultatenheten för idrotts- och ungdomstjänsterna, som leds av chefen för idrotts- och ungdomstjänster" ersätts med följande två punkter: 5) resultatenheten för idrottstjänster, som leds av idrottsdirektören 6) resultatenheten för ungdomstjänster, som leds av ungdomsdirektören

24 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 24 / Resultatenheternas uppgifter: Punkten "Resultatenheten för idrotts- och ungdomstjänster ska svara för att främja idrott och motion bland kommuninvånarna samt för stadens ungdomsarbete. Dessutom svarar den för uppdraget som myndighet för hamnar och campingområden." ersätts med följande två punkter: 5) Resultatenheten för idrottstjänster ska främja idrott och motion bland kommuninvånarna. Idrottstjänsterna svarar för uppdraget som myndighet för hamnar och campingområden. 6) Resultatenheten för ungdomstjänster svarar för stadens ungdomsarbete och ungdomspolitik inklusive ärenden som gäller ungdomsfullmäktige." Byman föreslog att ärendet remitteras för ny beredning. Elo lämnade understödd av Nevalainen m.fl. följande förslag till hemställan: "Fullmäktige hemställer att man i beredningen av beslutsfattandet beaktar också de alternativ där arbetarinstitutet eller hela vuxenutbildningen bevaras inom stadens organisation. Dessutom hemställer fullmäktige att ärendet föreläggs stadsstyrelsen för behandling genast när ståndpunkterna hos Omnias medlemskommuner (Grankulla, Kyrkslätt) och undervisningsministeriet är klara." Värmälä lämnade understödd av Kivekäs m.fl. följande förslag till hemställan: Fullmäktige hemställer att resultatenheten för idrotts- och ungdomstjänster främjar och utvidgar samarbetet mellan ungdomsarbetet och undervisningsväsendet enligt verksamhetsmodellen för Saunalahden koulu, bl.a. så att ungdomslokaler i fortsättningen finns i samband med skolor eller i deras omedelbara närhet." Värmälä lämnade understödd av Kivekäs m.fl. följande förslag till hemställan: "Fullmäktige hemställer att den person som väljs till ungdomstjänsternas ledning har en för uppgiften lämplig högre högskoleexamen och är förtrogen med fostran av unga och ungdomsarbete." Rahkonen lämnade understödd av Uotila m.fl. följande förslag till hemställan: "Fullmäktige hemställer att synpunkter hos arbetarinstitutets användare tas i beaktande i den fortsatta beredningen av hur arbetarinstitutet ska organiseras och att användarna får delta i diskussionen om arbetarinstitutets verksamhet."

25 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 25 / 120 Hopsu lämnade understödd av Nevalainen m.fl. följande förslag till hemställan: "Ett av motiven bakom grundandet av en gemensam central för vuxenutbildning är att den ger bättre förutsättningar att svara på det ökande behovet av undervisning i finska för invånare med invandrarbakgrund. Jag tror inte att centralen för vuxenutbildning ensam räcker till för att svara på detta behov och således vore det önskvärt att Esbo hade en långsiktig plan: Fullmäktige hemställer att då beslutet om bildningssektorns organisationsreform fattas, skapas en långsiktig plan för anordnandet av undervisning i finska för invånare med invandrarbakgrund, som beaktar ett ökat behov." Hopsu lämnade understödd av Uotila m.fl. följande förslag till hemställan: Fullmäktige hemställer att man i den fortsatta utvecklingen av bildningssektorn beaktar följande ärenden: - I ledningen av resultatenheten som svarar för ungdomsärenden och stadens ungdomspolitik betonas högskoleutbildning i pedagogik och ungdomssektorn, mångsidig erfarenhet av ungdomsarbete samt en vision om ungdomsarbetet i Esbo och utvecklandet av ungdomspolitiken. - Ungas egna påverkningsmöjligheter utvecklas och ungdomsfullmäktiges starka position bevaras." Hopsu understödd av Uotila framställde följande förslag till tillägg: I instruktionens 3 i slutet av punkt 5: och i ärenden som gäller ungdomsfullmäktige." Huhta förslog att beslutsförslaget förkastas. Huhta understödde Bymans förslag till återremiss. Ordföranden konstaterade att det förelåg ett understött förslag om återremiss och att de följande inläggen därför ska gälla återremissen. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det krävs omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder förslaget till återremiss röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Fullmäktige förkastade förslaget till återremiss med 53 röster mot 22. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter.

26 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 26 / 120 Lumme lämnade understödd av Kivekäs m.fl. följande förslag till hemställan: "Fullmäktige hemställer att man i samband med utvecklingen av bildningssektorns tjänster och organisation samt ändringen i instruktionerna även ser till kulturtjänsternas behov av samarbete och ett tätare samarbete med idrotts- och ungdomstjänsterna." Hellström understödd av Värmälä m.fl. föreslog följande hemställan: "Vi föreslår att då fullmäktige beviljar bildningsdirektören befogenheter att å ena sidan utreda möjligheterna att genomföra delar av reformen och å andra sidan inleda förnyelsen av instruktioner, förutsätter fullmäktige samtidigt - att det viktigaste målet för organisationsreformen är att utveckla tjänsterna för kommuninvånarna, - att inga ekonomiska produktivitetskrav ställs för bildningssektorns organisationsreform (t.ex. mindre kursutbud vid arbetarinstitutet på grund av organisationsförändringen), - att Esbo arbetarinstitut bevarar sitt namn, - att kompetensen vid organisationerna som slås ihop (Esbo ungdomsoch idrottsförvaltningen, arbetarinstitutet, vuxengymnasiet, samservicen, kulturenheterna och Omnia) utnyttjas genom att de aktivt tas med i utvecklingen av tjänster och den nya organisationen. Motivering Punkt 9 i fullmäktiges föredragningslista för mötet heter "Utveckling av bildningssektorns tjänster och organisation samt ändring i instruktionerna". Stadsdirektören föreslår i den en rätt så omfattande förändring, som inbegriper bland annat sammanslagningen av arbetarinstitutet och vuxengymnasiet till en central för vuxenutbildning i samband med Omnia samt att idrotts- och ungdomsförvaltningen slås ihop till en resultatenhet. Förslaget har väckt mycket diskussion, även rädsla. Därför har vi undertecknade beslutat att föreslå denna hemställan för att trygga kvaliteten på utbildnings- och ungdomstjänsterna som är föremål för förändringen. Vi vill försäkra oss om att centralen för vuxenutbildning, som eventuellt grundas, tryggar förutsättningarna för kursverksamhet i samma omfattning som Esbo arbetarinstitut och att ungdomsarbetarna även i framtiden har möjlighet att göra ungdomsarbete av god kvalitet i Esbo." Byman understödde Huhtas förslag om förkastande. Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt.

27 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 27 / 120 Ordföranden konstaterade att det först röstas om ändrings- och tilläggsförslagen, därefter om förkastandet och tillslut om hemställningarna. Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Röstningen om Hyrkkös ändringsförslag: Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Hyrkkös förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Hyrkkös ändringsförslag förkastades med 55 röster mot 20. Röstningslistan bifogas till protokollet. Röstning om Hopsus tilläggsförslag: Ordföranden frågade om Hopsus tilläggsförslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Röstning om Huhtas förslag om förkastande: Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Huhtas förslag om förkastande röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Huhtas förslag om förkastande med 69 röster mot 4 och 2 blankröst. Röstningslistan bifogas till protokollet. Därefter behandlades förslagen till hemställningar. Ordföranden frågade om Elos hemställan nr 9 kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Ordföranden frågade om Rahkonens hemställan nr 10 kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Ordföranden frågade om Hellströms hemställan nr 12 kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Ordföranden frågade om Hopsus hemställan nr 20 (att man i den fortsatta utvecklingen av bildningssektorn beaktar...) kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Ordföranden frågade om Hopsus förslag till hemställan nr 21 kan (Ett av motiven bakom...) godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts.

28 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 28 / 120 Ordföranden frågade om Värmäläs hemställan nr 27 om ungdomsarbete kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Ordföranden frågade om Värmäläs hemställan nr 28 om utbildningskrav kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understöder Värmäläs förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände Värmäläs förslag till hemställan med 53 röster mot 17 och 5 blankröster. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden frågade om Lummes hemställan nr 34 kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Beslut Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt med följande tillägg: I 3 i slutet av punkt 5 i instruktionen för Esbo stads bildningssektor: "och i ärenden som gäller ungdomsfullmäktige." Ytterligare godkände fullmäktige följande hemställningar: - Fullmäktige hemställer att man i beredningen av beslutsfattandet beaktar också de alternativ där arbetarinstitutet eller hela vuxenutbildningen bevaras inom stadens organisation. Dessutom hemställer fullmäktige att ärendet föreläggs stadsstyrelsen för behandling genast när ståndpunkterna hos Omnias medlemskommuner (Grankulla, Kyrkslätt) och undervisningsministeriet är klara. - Fullmäktige hemställer att synpunkter hos arbetarinstitutets användare tas i beaktande i den fortsatta beredningen av hur arbetarinstitutet ska organiseras och att användarna får delta i diskussionen om arbetarinstitutets verksamhet. - Vi föreslår att då fullmäktige beviljar bildningsdirektören befogenheter att å ena sidan utreda möjligheterna att genomföra delar av reformen och å andra sidan inleda förnyelsen av instruktioner, förutsätter fullmäktige samtidigt o att det viktigaste målet för organisationsreformen är att utveckla tjänsterna för kommuninvånarna, o att inga ekonomiska produktivitetskrav ställs för bildningssektorns organisationsreform (t.ex. mindre kursutbud vid arbetarinstitutet på grund av organisationsförändringen), o o att Esbo arbetarinstitut bevarar sitt namn, att kompetensen vid organisationerna som slås ihop (Esbo ungdoms- och idrottsförvaltningen, arbetarinstitutet,

29 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 29 / 120 vuxengymnasiet, samservicen, kulturenheterna och Omnia) utnyttjas genom att de aktivt tas med i utvecklingen av tjänster och den nya organisationen. - Fullmäktige hemställer att man i den fortsatta utvecklingen av bildningssektorn beaktar följande ärenden: o o I ledningen av resultatenheten som svarar för ungdomsärenden och stadens ungdomspolitik betonas högskoleutbildning i pedagogik och ungdomssektorn, mångsidig erfarenhet av ungdomsarbete samt en vision om ungdomsarbetet i Esbo och utvecklandet av ungdomspolitiken. Ungas egna påverkningsmöjligheter utvecklas och ungdomsfullmäktiges starka position bevaras. - Fullmäktige hemställer att då beslutet om bildningssektorns organisationsreform fattas, skapas en långsiktig plan för anordnandet av undervisning i finska för invånare med invandrarbakgrund, som beaktar ett ökat behov. - Fullmäktige hemställer att resultatenheten för idrotts- och ungdomstjänster främjar och utvidgar samarbetet mellan ungdomsarbetet och undervisningsväsendet enligt verksamhetsmodellen för Saunalahden koulu, bl.a. så att ungdomslokaler i fortsättningen finns i samband med skolor eller i deras omedelbara närhet. - Fullmäktige hemställer att den person som väljs till ungdomstjänsternas ledning har en för uppgiften lämplig högre högskoleexamen och är förtrogen med fostran av unga och ungdomsarbete. - Fullmäktige hemställer att man i samband med utvecklingen av bildningssektorns tjänster och organisation samt ändringen i instruktionerna även ser till kulturtjänsternas behov av samarbete och ett tätare samarbete med idrotts- och ungdomstjänsterna. Bilaga 3 Ändringar i instruktionen för bildningssektorn 4 Ändringar i instruktionen för nämnderna och direktionerna i bildningssektorn - - Röstningslistor 94 Tilläggsmaterial Redogörelse - Suomenkielisen aikuiskoulutuksen kehittämismahdollisuudet - työryhmän loppuraportti Bakgrund I början av år 2013 tillsattes med beslut av bildningsdirektören åtta arbetsgrupper för att bereda och utreda utvecklingen och organiseringen av bildningssektorns tjänster. Personalen var också representerad i arbetsgrupperna.

30 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 30 / 120 Arbetsgrupperna var 1) Utveckling och organisering av idrotts- och ungdomstjänsterna 2) Utveckling och organisering av kulturtjänsterna 3) Utveckling och organisering av den grundläggande konstundervisningen 4) Svensk service inom bildningssektorn: organiseringen av svenska tjänster under nämnden Svenska rum 5) Möjligheter att utveckla finska vuxenutbildningstjänster 6) Situationsöversikt över finsk dagvård 7) Utveckling av finska utbildningsenhetens styrsystem 8) Utredning om stabens uppgifter med beaktande av ovan nämnda helhetsutredning (före 15.6). Utgångspunkten för arbetsgruppernas utredningsarbete var att bildningssektorn utgör en tjänstehelhet vars olika enheter har nära samspel med varandra samt med andra tjänsteproducenter som hör till koncernen och med organisationer i Esbo. Tjänsternas slagfärdighet, kvalitet och produktivitet ska granskas med jämna mellanrum en allt stramare kommunal ekonomi förutsätter utvärdering av alla kommunala tjänsters effektivitet. Tjänsteledningen ska passa in i stadshelheten samt vara transparent i förhållande till kommunbor, beslutsfattare och personal. Vid ledningen av tjänster följer man till alla delar principerna för ett gott ledarskap. I arbetsgruppernas arbete deltog nästan 100 chefer och experter inom bildningssektorn. Också personalen var representerad i alla arbetsgrupper. Framskridandet av arbetsgruppernas arbete har behandlats regelbundet i bildningssektorns ledningsgrupp samt i personalkommittéen och dokumenten har funnits tillgängliga för läsning i de gemensamma elektroniska samarbetsplattform. Utvecklandet av bildningssektorns tjänster och ledarskap fortsätter utgående från arbetsgruppernas förslag. I det första skedet ska bildningssektorns ledarskap ändras så att det motsvarar förutsättningarna för ledarskap på stadsnivå. På instruktionsnivå är ledarskapsstrukturen i behov av att klargöras. I den nya helhetsmodellen ska man beakta de verkningar som förändringarna inom bl.a. stadens affärsverk, lokaltjänster samt koncernförvaltning har på rollbesättning och uppgifter inom bildningssektorns tjänsteledning. Också de ändringar i nämndstrukturen som gjordes i slutet av år 2012 påverkar bildningssektorns enhetsstruktur. Av de ledande tjänsterna inom bildningssektorns resultatenhet (7 st) sköts tre som öppna tjänster till slutet av år Detta ger för sin del en naturlig möjlighet att granska ledarskapet utan verkningar som är bundna till personer. Förslaget till ändring av instruktionerna inkluderar ett förslag att minska antalet resultatenheter inom bildningssektorn från sju till fem. Målet är att klargöra ledarskapet samt att sänka tröskeln att utveckla samarbetet mellan enheterna. Färre resultatenheter medför också verksamhetsmässig

31 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 31 / 120 och ekonomisk effektivitet, vilket inom bildningssektorn kan styras som en resursöverföring till tjänsterna och till att utveckla dem. Ändringar i instruktionerna Man föreslår att bildningssektorns instruktioner ändras från så, att 1) resultatenheterna för idrottstjänsterna och ungdomstjänsterna slås ihop 2) resultatenheterna för stadskultur och fritt bildningsarbete slås ihop 3) enheten för samservice överförs från bildningssektorn till affärsverkssektorn 4) namnet på resultatenheten för svensk dagvård och utbildning ändras till resultatenheten Svenska rum Bakom ihopslagningen av resultatenheterna ligger förutom den tidigare nämnda utveckling av tjänstestrukturen också en helhetsutvärdering av bildningssektorns ledningsstruktur i förhållande till resultatenheternas personalmängder och budget. Ungdomstjänsterna är till sin personalmängd och budget den klart minsta resultatenheten inom bildningssektorn. Enhetens uppgifter har under de senaste åren förändrats i betydande grad, då uppgifterna kring och ansvaret för de ungas välbefinnande och ungdomsgarantin har fördelats mellan olika resultatenheter och till och med mellan olika sektorer. Helhetsansvaret för att utveckla ungdomspolitiken ska likväl ligga på sektorledningsnivå. Målen i det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet som statsrådet godkänt förutsätter på kommunivå samarbete som överskrider gränser förvaltningar emellan. På det här har man svarat med att utveckla samarbetet mellan tjänster för välmående och hälsa, ungdomsfullmäktiges verksamhet, samarbetet mellan bildningssektorns nämnder samt programledarskap. Ungdomstjänsternas betydelse framhävs i fortsättningen allt mer som aktiverare av ungdomar, möjliggörare av föreningsverksamhet, utvecklare och genomförare av regional och lokal ungdomsverksamhet samt ungdomsarbete samt brobyggare mellan aktörer och parter som har att göra med ungas välmående. Man föreslår att ungdomstjänsterna slås ihop med resultatenheten för idrottstjänster, som en egen tjänstegrupp. I början av år 2013 sammanslogs idrotts- och ungdomsnämnden till en nämnd, varvid ärenden som gäller dem redan nu behandlas i ett gemensamt organ. Enligt beredningsgruppens utredning skapar den förenade kompetensen samt synergifördelarna som kan uppnås inom verksamheten förutsättningar för att utveckla också ungdomstjänsterna på en bred front bättre än inom en resultatenhet med små resurser. Två olika resultatenheter, resultatenheterna för fritt bildningsarbete och för stadskultur, har ansvarat för kulturtjänsterna. Man föreslår att dessa slås ihop till en resultatenhet då samservicens tjänster överförs till affärsverkssektorn. I den gemensamma resultatenheten för kulturtjänster skulle ingå stadsbiblioteket, stadsmuseet, Tapiola Sinfonietta, kulturhusen, helheten WeeGee, arbetarinstitutet, samarbete mellan och utveckling av kultursamfund i Esbo samt bildningssektorns evenemangtjänster.

32 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 32 / 120 Enheten för samservice är en del av resultatenheten för fritt bildningsarbete. I samband med utvecklingen av ovan nämnda styrsystem inom kulturförvaltningen är det naturligt att förslaget att flytta samservicen framskrider enligt samma tidtabell. Målet med att överföra av samservicen från bildningssektorn till affärsverkssektorn är att skapa klarhet i ärendehanteringen samt att förbättra den helhetsmässiga förvaltningen av ärendehantering. Detta skulle göras genom utveckling av kanaler för att uträtta ärenden samt sammanslagning av olika sektorers front desktjänster till en helhet. I bakgrunden finns också ett nationellt projekt kring temat kundtjänst 2014, vars mål är att överföra uträttande av ärenden vid statliga tjänster till samservicetjänsterna. Affärsverkssektorns instruktionsändringar som gäller överföringen av samserviceenheten föreläggs fullmäktige hösten Dessutom föreslås i nämndernas instruktion en justering om den närvarooch yttranderätt bildningssektorns chefer har vid skolornas/gymnasiernas direktionsmöten. Grundande av en central för vuxenutbildning Under Esbo stads förvaltning fungerar tre organisationer för vuxenutbildning: ett vuxengymnasium (utbildnings- och dagvårdsnämnden), arbetarinstitutet (kulturnämnden) och Omnias vuxeninstitut (samkommunen Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia). Läroanstalternas samarbete har utvärderats i samband med olika utvecklingsprojekt de mest omfattande utredningarna har tidigare gjorts 1991 och Betydelsen av vuxenutbildning som en del av vuxnas välbefinnande och livshantering har ständigt ökat. I enlighet med principerna för livslångt lärande är vuxenutbildningen med i människors vardag allt längre och möjliggör mångsidig bildning, utveckling, kompetensutveckling, mer kunnande och social utveckling. Också arbetslivets förändringar förutsätter nu och i framtiden allt mer mångsidigt kunnande samt uppdatering av kunskaper. Det förslag arbetsgruppen som utrett vuxenutbildningen gett bygger på att i Esbo grunda en central för vuxenutbildning som fungerar med principen att samla tjänsterna på ett ställe. Förslaget grundar sig på att kartlägga nuläget samt på att utvärdera framtida krav på vuxenutbildning och kundbehov. I arbetsgruppens utredning konstateras att den nuvarande, utspridda modellen inte fungerar bra ur kundernas synvinkel. I rapporten framläggs utvecklingsmöjligheter bl.a. inom följande områden: kunder som utgångspunkt inom informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster samt utveckling av vägledning under studiernas gång och byggande av individuella studievägar, regional nåbarhet och tillgänglighet till utbildning, uppföljning av kundprofiler (likvärdighet och jämlikhet bland dem som deltar i utbildningen), samarbete inom utbildning för invandrare och att skapa stigar inom utbildning, tidtabeller och tidpunkter för utbildningsutbud, koordinering av läroämnen, prissättning av kurser och definition av

33 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 33 / 120 Beslutshistoria subventioner, koordination av samarbete och avtalande om samarbete med andra organisatörer av vuxenutbildning, delande av lärarnas kunnande och utveckling av kollegialt arbete samt förbättring av grad av deltagande/avklarande av kurser och utbildningar. Helhetsmässig förvaltning av ekonomi och produktivitet samt utbildningserbud har inte lyckats inom den nuvarande modellen. Detta är en följd av att beslutsfattandet är fördelat till tre mycket självständiga instanser. För utveckling av nuläget finns i praktiken tre alternativ: 1. att grunda en central för vuxenutbildning i anslutning till samkommunen Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia och att slå samman de tre tidigare nämnda aktörerna till en ny helhet genom att utvidga utbildningssamkommunens grundläggande uppgift. 2. att genomföra vuxenutbildningen i två delar, den yrkesmässiga vuxenutbildningen inom samkommunen som nu och förenavuxengymnasiet och arbetarinstitutet till Esbo stads enhet för vuxenutbildning. 3. att utveckla den nuvarande verksamhetsmodellen i nätverk. Bildningsdirektören konstaterar Bildningsdirektören konstaterar att utveckling av verksamhet i nätverk har föreslagits på motsvarande sätt inom tidigare nämnda utvecklingsprojekt 1991 och Åtgärderna som då föreslogs har inte resulterat till att verksamheten utvecklats ur kundens synvinkel. Bildningsdirektören föreslår att man inleder förhandlingar med statliga myndigheter samt medlemskommunerna i samkommunen Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia om att grunda en central för vuxenutbildning som en del av samkommunen som en ny uppgiftshelhet. Enligt förslaget skulle finska arbetarinstitutet och vuxengymnasiet överföras från bildningssektorn till centralen för vuxenutbildning från Detta förutsätter: - förfaranden/förhandlingar som gäller bildningssektorns personal i enlighet med lagen om samarbete samt Esbos samarbetsavtal - förhandlingar med utbildningssamkommunens andra medlemskommuner (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla) - tillstånd av undervisnings- och kulturministeriet - ändring av grundavtalet för samkommunen genom beslut av varje medlemskommuns fullmäktige - ett beslut av samkommunens organ det svenskspråkiga arbetarinstitutet (Arbis) som fungerar i samband med Esbo arbetarinstitutet överförs inte från bildningssektorn Syftet är att klargöra dess ställning genom att överföra det inom sektorn från resultatenheten för fritt bildningsarbete till resultatenheten för svensk dagvård och utbildning.

34 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 34 / 120 Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 föreslår att fullmäktige ändrar instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn i enlighet med bilagorna med giltighet från uppmanar bildningsdirektören att bereda grundandet av en central för vuxenutbildning i samband med samkommunen Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia. Enheten som grundas består från av det finska arbetarinstitutet, vuxengymnasiet och Omnias vuxeninstitut. Avtals- och instruktionsändringarna som gäller grundandet föreläggs fullmäktige under våren Behandling Sistonen anmälde i enlighet med förvaltningslagen 28 1 mom. punkt 3 jäv i ärendet (tjänsteinnehavare inom idrottsförvaltningen) och avlägsnade sig medan ärendet behandlades och beslutet fattades. Hyrkkö föreslog understödd av Kerola att ärendet remitteras för ny beredning i fråga om punkt 1 i beslutförslaget med följande motivering: "Ändringarna i instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn remitteras för ny beredning så, att ungdomsförvaltningen också i fortsättningen förblir en egen resultatenhet samt att ett brett ansvar för ledning och koordinering av ungdomsärenden och ungdomspolitik riktas till ungdomsdirektören." Ordföranden konstaterade att det förelåg ett understött förslag om återremiss och att de följande inläggen därför ska gälla återremissen. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det krävs omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder återremiss röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Stadsstyrelsen godkände röstningsordningen. Stadsstyrelsen förkastade förslaget till återremiss med 10 röster mot 4. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Kerola föreslog understödd av Elo att ärendet remitteras för ny beredning på följande grunder:

35 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 35 / 120 "Jag föreslår att den fortsatta beredningen av vuxenutbildningen görs utgående från den nuvarande verksamhetsmodellen. Att stärka Omnia är inte i det här skedet motiverat. Kommunstrukturen, metropolförvaltningen och hela andra stadiets utbildning är i förändring. Rörigheten ökar på grund av att anslagen för Omnia skärs ner. Förnyelsen har nu beretts separat från utvecklingen av hela huvudstadsregionenes vuxenutbildning. Jag är inte övertygad om att förnyelsen förbättrar kundbetjäningen och ökar produktiviteten, resultaten och undervisningens effekter. Omnias och arbetarinstitutets kunder är helt olika: Undervisning för unga och vuxna är olika saker, liksom utbildning med examen som mål och utbildning som inte leder till examen. Man har heller inte motiverat tillräckligt varför vuxengymnasiet borde slås samman med ett yrkesinstitutet. Personalen ser ingen nytta med sammanslagningen." Ordföranden konstaterade att det förelåg ett understött förslag om återremiss och att de följande inläggen därför ska gälla återremissen. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det krävs omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder återremiss röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Stadsstyrelsen godkände röstningsordningen. Stadsstyrelsen förkastade förslaget till återremiss med 10 röster mot 4. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Hyrkkö understödd av Kerola föreslog följande ändring: "Ändringsförslag till instruktionen för Esbo stads bildningssektor: 2 Organisation och ledning 6) resultatenheten för idrottstjänster, som leds av idrottsdirektören 7) resultatenheten för ungdomstjänster, som leds av ungdomsdirektören 3 Resultatenheternas uppgifter: 6) Resultatenheten för idrottstjänster ska främja idrott och motion bland kommuninvånarna. Idrottstjänsterna svarar för uppdraget som myndighet för hamnar och campingområden. 7) Resultatenheten för ungdomstjänster svarar för stadens ungdomsarbete och ungdomspolitik inklusive ärenden som gäller ungdomsfullmäktige." Kerola understödd av Elo föreslog följande ändring:

36 Esbo stad Protokoll 94 Fullmäktige Sida 36 / 120 "Stadsstyrelsen uppmanar bildningsdirektören att bereda grundandet av en central för vuxenutbildning i samband med samkommunen Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia. Enheten som grundas består från av vuxengymnasiet och Omnias vuxeninstitut. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det förelåg två från föredragningen avvikande understödda ändringsförslag som kräver omröstning. Ordföranden föreslog att de som stöder föredragandens förslag röstar "ja" och de som stöder Hyrkön förslag röstar "nej". Stadsstyrelsen godkände röstningsordningen. Stadsstyrelsen förkastade ändringsförslaget med 10 röster mot 4. Röstningslistan bifogas protokollet. Ordföranden föreslog att de som stöder föredragandens förslag röstar "ja" och de som stöder Kerolas förslag röstar "nej". Stadsstyrelsen godkände röstningsordningen. Stadsstyrelsen förkastade ändringsförslaget med 10 röster mot 4. Röstningslistan bifogas protokollet. Ordföranden konstaterade att föredragandens förslag hade godkänts. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes.

37 Esbo stad Protokoll 95 Fullmäktige Sida 37 / / /2012 Stadsstyrelsen Avtal om att städerna i huvudstadsregionen ska delta i Finlands Nationaloperas driftskostnader Beredning och upplysningar: Tiina Pesonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 godkänner avtalet med bilagor om att städerna i huvudstadsregionen ska delta i Finlands Nationaloperas driftskostnader, 2 berättigar bildningsdirektören att underteckna avtalet och att göra tekniska korrigeringar samt smärre ändringar i avtalet och dess bilaga, 3 berättigar stadsstyrelsen att säga upp avtalet vid behov. Förutsättningen för verkställandet av beslutet är att de andra avtalsparterna för sin del godkänner avtalet med bilagor. Behandling Grönroos lämnade understödd av Pajunen följande förslag om förkastande: "Jag föreslår att Esbo förkastar det planerade avtalet om finansiering av nationaloperan. Operan hittar säkert sätt att finansiera sin verksamhet utan Esbobornas skattepengar, till exempel genom att hitta fler privata sponsorer och ändra sina priser så att de bättre motsvarar marknadspriserna." Efter diskussion konstaterade ordföranden att det har framställts ett förslag som avviker från stadsstyrelsens förslag, som kräver omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Gröönroos förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag med 69 röster mot 5. Röstningslistan bifogas till protokollet.

38 Esbo stad Protokoll 95 Fullmäktige Sida 38 / 120 Beslut Bilaga Tilläggsmaterial Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. 5 Sopimusluonnos liitteineen - Röstningslista 95 - OKMn kirje Oopperan kävijämäärät Redogörelse Bakgrund Esbo stadsstyrelse sade upp ett avtal om att städerna i huvudstadsregionen deltar i Finlands Nationaloperas driftskostnader. Avtalet upphör i slutet av Bildningsdirektören berättigades att förhandla om ett nytt avtal under år Det uppsagda avtalet trädde i kraft Avtalet hade undertecknats av Finlands Nationalopera, undervisningsministeriet och Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla städer. Operan administreras av Stiftelsen för Finlands Nationalopera. Ministeriet har årligen beviljat stiftelsen statsbidrag för driftskostnader och hyra. År 2012 var bidraget för driftskostnaderna euro och för hyran euro. Undervisnings- och kulturministeriet skickade i slutet av 2012 ett brev om avtalandet om framtida driftskostnader efter regeringens ramförhandlingar i mars 2013 till alla städer som är med i avtalet. I brevet stod det att på grund av det osäkra internationella och nationella ekonomiska läget måste staten under de kommande åren anpassa sin verksamhet och situationen påverkar möjligen också operans statsbidrag. I brevet konstaterades att ministeriet kan bedöma finansieringsmöjligheterna inom sina förvaltningsområden först efter ramförhandlingarna på våren Efter detta sade både Esbo och Vanda upp driftskostnadsavtalet, eftersom brevet skapade osäkerhet om deltagandet i kostnaderna och kostnadsbeloppet. Bidragen har årligen varit följande: år euro (uppskattning) Esbos andel av bidragen är följande: år euro

39 Esbo stad Protokoll 95 Fullmäktige Sida 39 / (uppskattning) (Beloppet för år 2013 är endast en uppskattning, en utjämningsräkning kommer på hösten.) Nytt avtal samt bidragen för 2014 och därefter Undervisnings- och kulturministeriet skickade ett brev till alla städer som är med i avtalet. I brevet konstateras att regeringen har fastställt ramarna för statsekonomin för Ministeriet har för sin del dragit upp riktlinjerna för tipsvinstmedlen under ramperioden och enligt dessa kommer budgetpropositionen att innehålla ett förslag om att statsbidraget för Finlands Nationalopera ska sänkas med en procent år Åren ska statsbidraget hållas på samma nivå som under Ministeriet, stiftelsen och städerna som är med i avtalet har i sina förhandlingar beslutat att städerna följer riktlinjerna som staten dragit i budgetpropositionen för bidragen för driftskostnaderna. I praktiken betyder det här att bidraget minskar med en procent jämfört med år 2012 och förblir på denna nivå. I det nya avtalet ingår inte villkoret för indexhöjning för bidraget för driftskostnaderna så som i det nuvarande uppsagda avtalet. I avtalet föreslås inga ändringar i fråga om utbetalning av bidragen, i utnämnande till stiftelsens förvaltningsorgan eller samarbetet. I fortsättningen skulle städerna dock ha rätt att turvis välja en revisor och en reservperson för uppgiften så att de representerar olika städer. Avtalet skulle gälla och skulle sedan fortsätta fem år i taget om inte avtalet sägs upp av någon av de undertecknade parterna senast ett år innan avtalsperioden tar slut. Dessutom förhandlar parterna om möjliga ändringar i avtalet ett år innan avtalsperioden eller femårsperioden slutar. Som bilaga till avtalet finns ett ramavtal enligt vilket operan idkar samarbete med avtalsstäderna. Stiftelsen binder sig för sin del till samarbete med städerna enligt ramavtalet. Samarbetet består av konstpedagogiska projekt, småskaliga operaproduktioner och konserter, användning av Nationaloperan som städernas representationslokal, städernas synlighet i operans publikationer och operabiljettprojekt. I ramavtalets innehåll föreslås få ändringar. En punkt om utnämnande av kontaktpersoner har lagts till ramavtalet och punkten om operabiljettprojekt har preciserats. Städerna får själva bestämma vilket organ som avtalar om detaljer inom olika samarbetsformer.

40 Esbo stad Protokoll 95 Fullmäktige Sida 40 / 120 Städernas bidragsandel följer enligt avtalet utvecklingen av bidragen för driftskostnaderna som staten beviljat till stiftelsen, ifall statens bidrag minskar. Finansieringsfördelningen som ingår i det nya avtalet baserar sig på medeltalen från besökarundersökningarna från Genom det nya avtalet kan maximibeloppen för städernas kostnadsandelar fastställas åtminstone till Esbo stads andel av städernas maximibelopp skulle enligt det nya avtalet vara 21,2 procent, det vill säga euro per år. Städernas finansieringsandel granskas i förhandlingarna som genomförs senast ett år innan avtalsperioden eller femårsperioden slutar. Att fortsätta avtalspraxisen i den nya formen är motiverat. Genom det nya avtalet kan man fortsätta att säkerställa den nationella institutionens ekonomi enligt procentfördelningen som grundar på de nuvarande besökarantalen. Avtalet skulle också garantera att de övriga avtalsstäderna deltar i kostnaderna enligt den gamla praxisen. I budgeten för 2013 och budgeterna för 2014 och 2015 har 1,1 miljoner euro per år reserverats för att stöda Stiftelsen för Finlands Nationalopera.. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 godkänner avtalet med bilagor om att städerna i huvudstadsregionen ska delta i Finlands Nationaloperas driftskostnader, 2 berättigar bildningsdirektören att underteckna avtalet och att göra tekniska korrigeringar samt smärre ändringar i avtalet och dess bilaga, 3 berättigar stadsstyrelsen att säga upp avtalet vid behov. Förutsättningen för verkställandet av beslutet är att de andra avtalsparterna för sin del godkänner avtalet med bilagor. Beslut Stadsstyrelsen: Förslaget godkändes enhälligt.

41 Esbo stad Protokoll 95 Fullmäktige Sida 41 / 120

42 Esbo stad Protokoll 96 Fullmäktige Sida 42 / / /2013 Stadsstyrelsen Givande av utlåtande om förslag i enlighet med kommunindelningslagen Beredning och upplysningar: Mikko Pirinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Behandling Ruoho understödd av Pajunen föreslog följande ändring: Fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad, eftersom ändringen i enlighet med 2, 3 och 4 mom. i kommunindelningslagens 4 förbättrar servicen och levnadsförhållandena för invånarna i området, verksamhetsmöjligheterna för näringarna samt samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Lehtola understödd av Konttas framställde följande förslag till hemställan: "Fullmäktige hemställer att stadsstyrelsen ska reda ut frågor i anknytning till flyttande av kommungränsen i samband med kommunstrukturreformen, med Vichtis, Kyrkslätt och Grankulla." Byman föreslog understödd avkilpi att ärendet remitteras. Ordföranden konstaterade att det förelåg ett understött förslag om återremiss och att de följande inläggen därför ska gälla återremissen. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det krävs omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder förslaget till återremiss röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Fullmäktige godkände Bymans förslag till återremiss med 42 röster mot 33. Röstningslistan bifogas till protokollet.

43 Esbo stad Protokoll 96 Fullmäktige Sida 43 / 120 Ordföranden konstaterade att fullmäktige har beslutat att remittera ärendet för ny beredning. Beslut Bilaga Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige Fullmäktige beslutade att remittera ärendet för ny beredning. 6 Röstningslista 96 - Vihdin kunnan lausuntopyyntö liitteineen I Vichtis kommun i Ollila by har ägaren till en fastighet vid gränsen till Esbo bett om lov av Vichtis kommun att överföra sin fastighet till Esbo stad. Vichtis kommun ber om ett utlåtande av Esbo stadsfullmäktige om ansökan om överföring. I kommunindelningslagens 4 föreskrivs följande om förutsättningar för en ändring i kommunindelningen: Kommunindelningen kan ändras, om ändringen förbättrar 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet av service eller kommunens funktionsförmåga i övrigt, 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området, 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. En kommun ska bestå av ett enda område som bildar en funktionell helhet, om inte statsrådet beslutar något annat i fråga om den regionala enhetligheten utgående från en sådan särskild kommunindelningsutredning som avses i 4 kap. Strävan med en särskild kommunindelningsutredning är att kommunen ska bestå av ett enda område. I 1 mom. avses med område ett område som utgörs av en eller flera kommuner eller en del av dem och som påverkas av ändringen i kommunindelningen. Förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen bedöms också med avseende på områdets framtida utveckling. När kommunindelningen ändras ska den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. När kommunindelningen ändras ska samernas språkliga rättigheter beaktas liksom samernas rätt att såsom urfolk bevara och utveckla sitt språk och sin kultur samt samernas språkliga och kulturella autonomi inom sitt hembygdsområde.

44 Esbo stad Protokoll 96 Fullmäktige Sida 44 / 120 I kommunindelningslagens 11 föreskrivs följande om inledande: En framställning om att en del av en kommun ska överföras till en annan kommun kan göras av fullmäktige i en kommun som berörs av ändringen, kommunernas fullmäktige gemensamt eller en kommunmedlem. Kommunens eller kommunernas framställning ska tillställas ministeriet. En kommunmedlem lämnar sin framställning till kommunstyrelsen i den egna kommunen, som ska inhämta utlåtanden om framställningen av fullmäktige i alla kommuner som berörs av ändringen. Av utlåtandet ska framgå kommunens ståndpunkt till ändringen jämte motivering. Kommunstyrelsen ska tillställa ministeriet framställningen och kommunernas utlåtanden inom sex månader efter det att framställningen togs emot. Om en kommunmedlems framställning till väsentliga delar är likadan som en framställning som nyligen behandlats i kommunerna, kan kommunstyrelsen tillställa ministeriet framställningen direkt utan utlåtanden av de andra kommunerna som berörs av ändringen. Ministeriet kan inleda överföringen av en del av en kommun till en annan kommun genom att bestämma att en särskild kommunindelningsutredning enligt 4 kap. ska genomföras. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandes förslag godkändes enhälligt. För kännedom - Vichtis kommun

45 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 45 / / /2013 Stadsstyrelsen Godkännande av Berättelsen om Esbo, grunden för strategin och målen för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen Beredning och upplysningar: Jorma Valve, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 godkänner den bifogade Berättelsen om Esbo och grunden för strategin, som består av visionen, värderingarna och verksamhetsprinciperna samt strategiska mål och fullmäktigeperiodens mål 2 befullmäktigar koncernstaben att göra språkliga ändringar i Berättelsen om Esbo utan att dess innehåll ändras, 3 godkänner målen för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen. Behandling Stadsdirektör Mäkelä höll ett inledningsanförande om ärendet. Kauma understödd av Juvonen lämnade ett helhetsändringsförslag om Berättelsen om Esbo (bifogat, efter godkännande ersattes bilagan Berättelsen om Esbo och grunden för strategin). Laukkanen understödd av Lahtinen m.fl. framställde följande förslag till tillägg: "Grunden för strategin Esbos värderingar och verksamhetsprinciper Tillägg: ett nytt fjärde värde. Esbo är en stad för hållbar utveckling. I allt vi gör tar vi hänsyn till principerna för hållbar utveckling. Vi gynnar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Social hållbarhet inbegriper vårdnad om det historiska och kulturella arvet och respekt för det kristna arvet. Hopsu understödd av Partanen föreslog följande ändring:

46 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 46 / 120 Berättelsen om Esbo och grunden för strategin s. 3(6) i punkten Esbo för alla, till slutet av första stycket. Tillägg: Gruppstorlekarna är små och lärarna och fostrarna har tid för barnen. Partanen understödd av Uotila m.fl. framställde följande förslag till ändring: "Fullmäktigeperiodens upphandlingar görs ansvarsfullt med beaktande av en hållbar utveckling. Esbos klimatutsläpp minskar med 30 procent fram till 2020 jämfört med nivån år 1990." Hertell understödd av Lahti framställde följande förslag till tillägg: "Grunden för strategin Esbos värderingar och verksamhetsprinciper (s. 4) Ett nytt fjärde värde. Tillägg: "Esbo är en stad för hållbar utveckling. I allt vi gör tar vi hänsyn till principerna för hållbar utveckling. Vi gynnar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet." Rahkonen understödd avv Hyrkkö m.fl framställde följande förslag till ändring: - s 5/6 Strategiskt mål. andra meningen, ändring: Esbo producerar och ordnar tjänster invånarorienterat, i samarbete med kommunborna. - s. 11. Fullmäktigeperiodens mål, det tredje franska strecket, ersätts med: Esbo stad producerar och ordnar tjänsterna, och tjänster produceras också vid behov i samarbete med utomstående partner. Lahtinen understödd av Gröönroos framställde följande förslag till tillägg: 1. stycket efter rubriken Var är vi? : Esbo är en tvåspråkig och internationell stad med fem stadscentrum och två lokalcentrum, invånare och täckande service för alla." Lahti understödd av Elo föreslog följande ändring: "Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling, fullmäktigeperiodens mål: De kollektiva trafikförbindelserna till centrumen för tjänsteutbudet förbättras. Andelen kollektivtrafik, cykelåkning och gång ökar." Kilpi lämnade understödd av Ruoho följande ändringsförslag:

47 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 47 / 120 " Tillägg till sid 5, ett nytt mål under rubriken Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling, ett nytt franskt streck: "Stadens egen produktion av bostäder till skäligt pris trefaldigas fram till år 2017 och i den ingår byggandet av delägarbostäder. Esbo reserverar tomter för s.k. allmännyttiga byggare endast då boendekostnaderna för bostäderna hålls skäliga, utan att överskrida prisnivån för stadens egen produktion." Sistonen understödd av Huhta lämnade följande förslag till tillägg, Invånare och tjänster, ny punkt, "Esbo garanterar en tillräcklig personal för att trygga mänsklig vård och omsorg av god kvalitet inom social- och hälsovårdstjänsterna och inom småbarnspedagogiken." Palomäki lämnade understödd av Rossi m.fl. följande förslag till tillägg: "Sid 2 i punkten Var är vi? Fogas till slutet av det fjärde stycket menignen:" Naturumet Haltia erbjuder ett skyltfönster till Finlands natur.' I samma punkt fogas till slutet av det åttonde stycket meningen Förutsättningarna för näringslivet förbättras på många sätt. Juvonen föreslog understödd av Hintsala remiss. Ordföranden konstaterade att eftersom det hade lämnats ett understött förslag om remiss ska de följande inläggen gälla remissen. Mötet avbröts för en förhandlingspaus för tiden kl Då diskussionen om remiss fortsatte drog Juvonen tillbaka sitt förslag. Ordföranden konstaterade att diskussionen om remiss avslutats. Sistonen, Hopsu, Laukkanen, Hertell, Partanen, Lahti, Palomäki, Rahkonen ändrade sina tidigare ändringsförslag till hemställningar. Uotila meddelade sitt stöd för alla ovan nämnda hemställningar. Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden föreslog omröstningsordning enligt följande: Först röstas mellan helhetsändringsförslaget och basförslag, därefter ställs det vinnande förslaget separat mot bägge tilläggsförslag och tillslut röstas om hemställningarna. Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Ordföranden frågade om Kaumas helhetsförslag om Berättelsen om Esbo i det här skedet kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det i det här skedet blivit godkänt. Därefter röstades mellan det vinnande förslaget och de enskilda ändringsförslagen.

48 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 48 / 120 Ordföranden föreslog att de som understöder Kaumas helhetsförslag röstar "ja" och de som understöder Lahtinens tilläggsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Lahtinens förslag med 63 röster mot 10. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden föreslog att de som understöder Kaumas helhetsförslag röstar "ja" och de som understöder Kilpis tilläggsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Lahtinens förslag med 63 röster mot 10. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden föreslog att de som understöder Kilpis helhetsförslag röstar ja och de som understöder Lahtinens tilläggsförslag röstar nej. Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Kilpis förslag med 63 röster mot 10. Röstningslistan bifogas protokollet. Därefter behandlades förslagen till hemställningar: Ordföranden frågade en för en av fullmäktige om hemställningarna kan godkännas enhälligt. Fullmäktige meddelade enhälligt att alla andra utom Partanens hemställan kan godkännas enhälligt. Således konstaterade ordföranden att Sistonens, Hopsus, Laukkanens, Hertells, Lahtis, Palomäkis och Rahkonens hemställningar blivit enhälligt godkända. Röstning om Partanens hemställan: Ordföranden föreslog att de som understöder Partanens förslag röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände Partanens förslag till hemställan med 64 röster mot 8 och 1 blankröster. Röstningslistan bifogas till protokollet. Lahtinen och Grönroos reserverade sig mot beslutet med följande motivering: "Berättelsen om Esbo har beretts på ett förtjänstfullt sätt och bildar en relativt bra helhet. Med tanke på strategin döljer sig där dock ett betydande skönhetsfel. För att framgångsrikt kunna rikta oss mot framtiden, måste vi veta i detalj var vi är nu. I det första stycket under rubriken Var är vi? hävdas att Esbo är mångkulturellt. Som tur stämmer det här de facto inte. Genom en

49 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 49 / 120 felvärdering sätts den kommande strategin på en skranglig bas och därför kan detta inte godkännas i berättelsen. Nyligen har Esbo lyckats identifiera en ny bortglömd grupp bland invandrarna. De har nu kallas för "internationella invånare" i utvecklingsprogrammet. Med detta åsyftas tillfälligt i landet anställda eller skickade utlänningar samt utbyteselever, som åtminstone inte vid ankomsten har som intention att stanna permanent i landet. Denna grupp är även den grupp som förbättrar statistiken för många invandrare i Esbo. Faktumet är värt att erkänna och att synas. Därför borde stycket efter nämnda rubrik lyda: "Esbo är en tvåspråkig och internationell stad med fem stadscentrum och två lokalcentrum, invånare och täckande service för alla." Beslut Fullmäktige 1 godkände den bifogade Berättelsen om Esbo och grunden för strategin, som består av visionen, värderingarna och verksamhetsprinciperna samt strategiska mål och fullmäktigeperiodens mål (bifogat, efter godkännande ersattes bilagan Berättelsen om Esbo och grunden för strategin) 2 befullmäktigade koncernstaben att göra språkliga ändringar i Berättelsen om Esbo utan att dess innehåll ändras, 3 godkände målen för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen Ytterligare godkände fullmäktige följande hemställningar: - Grunden för strategin Esbos värderingar och verksamhetsprinciper Tillägg: ett nytt fjärde värde. Esbo är en stad för hållbar utveckling. I allt vi gör tar vi hänsyn till principerna för hållbar utveckling. Vi gynnar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Social hållbarhet inbegriper vårdnad om det historiska och kulturella arvet och respekt för det kristna arvet. - Berättelsen om Esbo och grunden för strategin s. 3(6) i punkten Esbo för alla, till slutet av första stycket. Tillägg: Gruppstorlekarna är små och lärarna och fostrarna har tid för barnen. - Till fullmäktigeperiodens mål fogas texten: upphandlingar görs ansvarsfullt med beaktande av en hållbar utveckling. Esbos klimatutsläpp

50 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 50 / 120 minskar med 30 procent fram till 2020 jämfört med nivån år Grunden för strategin Esbos värderingar och verksamhetsprinciper (s. 4) Ett nytt fjärde värde. Esbo är en stad för hållbar utveckling. I allt vi gör tar vi hänsyn till principerna för hållbar utveckling. Vi gynnar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. - s 5/6 Strategiskt mål. andra meningen, ändring: Esbo producerar och ordnar tjänster invånarorienterat, i samarbete med kommunborna. s. 11 Fullmäktigeperiodens mål, det tredje franska strecket, ersätts med: Esbo stad producerar och ordnar tjänsterna, och tjänster produceras också vid behov i samarbete med utomstående partner. - Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling, fullmäktigeperiodens mål: De kollektiva trafikförbindelserna till centrumen för tjänsteutbudet förbättras. Andelen kollektivtrafik, cykelåkning och gång ökar. - Tillägg till sid. 5, ett nytt mål under rubriken Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling, ett nytt franskt streck: "Stadens egen produktion av bostäder till skäligt pris trefaldigas fram till år 2017 och i den ingår byggandet av delägarbostäder. Esbo reserverar tomter för s.k. allmännyttiga byggare endast då boendekostnaderna för bostäderna hålls skäliga, utan att överskrida prisnivån för stadens egen produktion." - Invånare och tjänster, ny punkt: "Esbo garanterar en tillräcklig personal för att trygga mänsklig vård och omsorg av god kvalitet inom social- och hälsovårdstjänsterna och inom småbarnspedagogiken. - Sid 2 i punkten Var är vi? fogas till slutet av det fjärde stycket meningen: "Naturumet Haltia erbjuder ett skyltfönster till Finlands natur." I samma punkt fogas till slutet av det åttonde stycket meningen Förutsättningarna för näringslivet förbättras på många sätt. Bilaga 7 Berättelsen om Esbo och grunden för strategin 8 Målen för utvecklingsprogrammet Livskraft för äldre 9 Målen för utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling 10 Målen för utvecklingsprogrammet Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet 11 Målen för utvecklingsprogrammet Sund ungdom 12 Målen för utvecklingsprogrammet Invånarna deltar

51 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 51 / Röstningslistor 97 Redogörelse Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren 2014 till Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är och vart vi är på väg. Den berättar om Esbos värderingar, attityder, verksamhetskultur och gemensamma mål. Berättelsen om Esbo konkretiseras i form av en strategi. Grunden för strategin innehåller visionen, värderingarna samt enligt fokusområden de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål.. Berättelsen om Esbo är den mest centrala strategin för stadens utveckling. Den genomförs av sektorer och resultatenheter med berättelser och styrkort samt förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen siktar på att lösa Esbos centrala utmaningar. Utvecklingsprogrammen spänner över stadsorganisationens alla sektorer. Berättelsen om Esbo styr resultatmålen för ramen, ekonomiplanen och budgeten. Strategiprocessen Berättelsen om Esbo har beretts i god samverkan med Esboborna, personalen och förtroendevalda genom att man föreslagit idéer tillsammans och funderat över hur det bästa möjliga Esbo skulle se ut år Uppslag och annat material har samlats in på många sätt: - en öppen webbenkät för alla förskolebarnens projekt En dag som stadsdirektör, som genomfördes som en enkät för alla förskolebarn i Esbo - Esbodagens verkstäder separat för unga och för vuxna - stadsdirektörens invånarkvällar i alla stads- och lokalcentrum i maj Den centrala insamlingsmetoden för idéer var webbenkäten, i vilken personer deltog Esbobor, anställda vid staden samt personer från övriga intressegrupper. Resultatet blev idéer och kommentarer. Det insamlade materialet behandlades vid fullmäktiges seminarium Det nya fullmäktige inledde beredningen av Berättelsen om Esbo vid ett strategiseminarium, där man fortsatte lägga fram idéer utifrån det insamlade materialet.

52 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 52 / 120 Efter tjänstemannaberedningen och behandlingen hos staden och koncernstabens ledningsgrupper har utkastet till Berättelsen om Esbo kunnat kommenteras på webben och fullmäktigegrupperna har ombetts ge utlåtanden. På webben kommenterades utkastet av över hundra personer. Utkastet till Berättelsen om Esbo och målen för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen behandlades under fullmäktiges andra strategiseminarium Utkastet behandlades också under Chefsarenan , dit stadens ledning, alla chefer och ledande experter var inbjudna. Dessa närmare 800 personer funderade över innehållet i Berättelsen om Esbo och vad den innebär för den egna verksamhetsenheten. Samtidigt inleddes också arbetet med att omsätta Berättelsen om Esbo i praktiken. Berättelsen om Esbo och grunden för strategin Berättelsen om Esbo, det vill säga den nya strategin, ska hållas oförändrad under hela fullmäktigeperioden, men den kan uppdateras under de kommande åren, ifall förändringar i verksamhetsmiljön eller andra skäl kräver det. Berättelsen om Esbo sträcker sig fram till nästa fullmäktigeperiods första år. Genom en strategi som sträcker sig över fullmäktigeperioden skapas kontinuitet, eftersom den strategi som bereds med det nya fullmäktige blir färdig först i slutet av fullmäktigeperiodens första år. Visionens tidsspann sträcker sig fram till år Berättelsen om Esbo och grunden för strategin hör nära samman. Berättelsen om Esbo konkretiseras i form av en strategi, som innehåller visionen, värderingarna och verksamhetsprinciperna samt enligt fokusområden de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål. Esbos vision Esbo är en ansvarsfull föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det är bra att bo, lära, arbeta och företaga för alla. Esbos värderingar - Esbo är invånar- och kundorienterad. - Esbo är en ansvarig föregångare. - Esbo är rättvis. Verksamhetsprinciperna som anknyter till värderingarna har presenterats i den bifogade Berättelsen om Esbo. Verksamhetsprinciperna konkretiserar och visar vad värderingarna betyder i praktiken. Strategiska mål De strategiska målen och de tillhörande fullmäktigeperiodens mål handlar om tre teman: invånare och tjänster, livskraft och konkurrenskraft samt resurser och ledning. Målen för fullmäktigeperioden presenteras i bilagan om Berättelsen om Esbo.

53 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 53 / 120 Invånare och tjänster Strategiskt mål: Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Esbo ordnar tjänster invånarorienterat i samarbete med invånarna. Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling Strategiskt mål: Staden är internationellt attraktiv och intressant. Kompetenta människor och företag slår sig ner i Esbo. Resurser och ledning Päämäärä: Kaupunkikonsernin talous on tasapainossa. Osaava ja uudistuskykyinen henkilöstö kehittää palvelujen laatua ja tuottavuutta. Strategiskt mål: Stadskoncernens ekonomi är i balans. En kompetent personal som kan förnya sig utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten. Förverkligandet av Berättelsen om Esbo Berättelsen om Esbo är den mest centrala strategin för stadens utveckling. Den genomförs av sektorer och resultatenheter med berättelser och styrkort samt förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. Efter att beslut fattats om Berättelsen om Esbo och grunden för strategin inleds arbetet med berättelserna inom sektorer och resultatenheter samtidigt med beredningen av styrkort. I styrkorten definieras resultatmålen för 2014 och deras mätare som härleds ur de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål. Fullmäktiges bindande resultatmål bereds så att beslut om dem kan fattas i samband med ekonomiplanen och budgeten för 2014 i december Efter att resultatenheternas berättelser blir färdiga hösten 2013 är det meningen att verksamhetsenheterna skriver sin egen historia och planerar hur de för egen del kan påverka förverkligandet av Berättelsen om Esbo. Som stöd för genomförandet kommer det att skapas stödmaterial. Förvaltningsövergripande utvecklingsprogram och programledning Som en metod för förverkligandet av Berättelsen om Esbo används utvecklingsprogram. Genom dem styrs projekt som hör till samma ämnesområde samt övriga åtgärder. På så sätt kan man bättre beakta samband mellan utvecklingsåtgärder och beroendeförhållanden, rikta befintliga och begränsade resurser till de för utvecklingsprogrammet viktigaste projekten och få till stånd en omfattande verkan. Utvecklingsprogrammen pågår under en fullmäktigeperiod och de

54 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 54 / 120 genomförs både parallellt och som projekt som kronologiskt följer varandra inom ramen för utvecklingsprogrammets helhetstidtabell. Resultat fås årligen under programperioden i takt mad att projekt avslutas. Vid sidan av projektverksamhet kan en del av utvecklingsprogrammets mål genomföras som arbete inom linjeorganisationen. För att genomföra Berättelsen om Esbo har staden startat beredningen av fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram och utarbetandet av programbeskrivningar. Nu föreläggs fullmäktige målen för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen. Programbeskrivningarna godkänns av stadsstyrelsen i september. Styrgrupperna för utvecklingsprogrammen fortsätter därefter beredningen så att programplanerna kan föreläggas fullmäktige för godkännande i december 2013 i samband med ekonomiplanen. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen är - Livskraft för äldre - Hållbar utveckling - Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet - Sund ungdom - Invånarna deltar Målen för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen och de därtill hörande planerade, centrala åtgärderna presenteras i bilagorna. Som stöd för utvecklingsprogrammen och utvecklingen av stadens projektverksamhet tas en modell för program- och projektledning i bruk i Esbo, EsPro. Modellen för projektledning har utvecklats våren Utarbetandet av modellen för programledning fortsätter parallellt med beredningen och planeringen av utvecklingsprogrammen. Programledning är ett sätt att organisera och leda betydande förändringar genom utvecklingsprogram. Ett utvecklingsprogram är en tidsbunden helhet bestående av projekt och åtgärder, som leds koordinerat inom strategins utvecklingsområde. Modellen för projektledning innehåller åtgärder och tidsschema från projektets början till slut samt utvärdering i efterhand. En enhetlig projektmodell styr projektledningen systematiskt och kontrollerat. Utvärdering av förverkligandet av Berättelsen om Esbo Fullmäktigeperiodens mål bygger på Berättelsen om Esbo och bindande resultatmål ställs för fullmäktige. Deras utfall utvärderas årligen. För att utvärdera Berättelsen om Esbo skapas mätare/indikatorer för olika teman. Meningen är att beskriva hur situationen förändrats under fullmäktigeperioden för centrala indikatorers del. Beredningen av valet av indikatorer pågår. I mitten av fullmäktigeperioden för fullmäktige ett utvärderingssamtal om hur omfattande och för vilka delar Berättelsen om Esbo kommer att förverkligas och om det uppkommit ett behov av att justera det. Utifrån

55 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 55 / 120 diskussionen inleder fullmäktige vid behov justeringen av Berättelsen om Esbo och/eller grunden för strategin. Under fullmäktigeperiodens sista år görs en mer omfattande utvärdering av genomförandet av Berättelsen om Esbo. Utvärderingen utreder hur väl och till vilka delar Berättelsen om Esbo, som godkänts i början av fullmäktigeperioden, har förverkligats.. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 godkänner den bifogade Berättelsen om Esbo och grunden för strategin, som består av visionen, värderingarna och verksamhetsprinciperna samt strategiska mål och fullmäktigeperiodens mål 2 befullmäktigar koncernstaben att göra språkliga ändringar i Berättelsen om Esbo utan att dess innehåll ändras, 3 godkänner målen för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen. Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Elo understödd av Hyrkkö gjorde följande ändringsförslag till Berättelsen om Esbo: "Berättelsen om Esbo Från landsbygd vid Kungsvägen till ett nätverk av stadscentrum Varifrån kommer vi? Esbo fyller 555 år sommaren Man brukar räkna att Esbo föddes då Esbo kapell skiljdes från Kyrkslätts församling och blev en egen församling Esbo domkyrka i Esbo centrum är en av de äldsta byggnaderna i huvudstadsregionen. Esbo låg vid kungsvägen mellan Åbo och Viborg. Gustav Vasa grundade Esbo gård i Köklax Därifrån gick Kungsvägen via kyrkbyn och Bemböle. Ett par kilometer väg från Bemböle mot Träskända heter idag Kungsvägen. Utvecklingen i Esbo är som Finland i miniatyr. Utvecklingen i Esbo innehålller alla drag som Finlands utveckling har: jordbruk med gårdar och

56 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 56 / 120 bönder, industrialisering, urbanisering, en central roll i Finlands utveckling efter kriget, en kraftig folkökning, ett växande välfärdssamhälle och dagens utveckling i ett allt starkare, internationellt metropolområde med nätstruktur. De första 500 åren var tillväxten långsam. Folkmängden överskred i början av 1950-talet. De senaste årtiondena har tillväxten varit kraftig. På 60 år har Helsingforsregionens folkmängd fördubblats till 1,3 miljoner invånare. Samtidigt har Esbos folkmängd tiodubblats. Hagalund började byggas Unga bernfamiljer fick hem i nya bostadshus som byggdes nära naturen. I det växande Esbo har det byggts bostäder för finländska barnfamiljer. Kommunen svarade på den stora flyttningsvågen som började på 1960-talet med grynderavtal. Avtalen inkluderade bostäder, daghem och skolor. Förorterna i Esbo byggdes i nybyggaranda. De nya invånarna var aktiva och det var då många viktiga kultur- och idrottsföreningar grundades. Nativiteten var hög, så det byggdes många daghem och skolor. I Hagalund hade man som tema "Bostäder för barnfamiljer". Därefter följde Mattby, Olars och Esboviken vid Västerleden. Vid järnvägen växte Alberga och där byggdes stormarknaden Maxi-Market. Stadens administrativa centrum byggdes vid kyrkbyn och kallades Esbo centrum. Esbo blev köping 1963 och stad Var är vi? Esbo är en tvåspråkig och månkulturell stad med fem stadscentrum och två lokalcentrum, invånare och täckande service för alla. Esbo fortsätter att växa. De nyfödda och nya invandrande Esboborna ökar folkmängden med invånare per år. Antalet äldre och deras andel av befolkningen ökar. Antalet kommunbor med annat modersmål än finska och svenska ökar snabbt. För tillfället är antalet kommunbor med annat modersmål nästan idag. Enligt en prognos kommer antalet att fördubblas till Den snabba folkökningen, den ökande andelen äldre, det ökande antalet barn och det ökande antalet kommunbor annat modersmål än finska och svenska ökar behoven av tjänster och utgör en utmaning för serviceproduktionen. När befolkningen blir äldre ökar också behovet av social- och hälsovård. Tillväxten gör att investeringarna är rekordhöga. I Esbo är naturen nära. Det finns till exempel 58 kilometer strandlinje, Strandpromenaden, 165 holmar och Centralparken. I Norra Esbo ligger Noux, där bebyggelsen möter skogen och de tiotals sjöarna. Tack vare Tekniska högskolan, Statens tekniska forskningsanstalt och numera Aaltouniversitetet har det bildats ett centrum för vetenskap, konst och ekonomi som drar nytta av spetsteknologi, innovationer och spetskompetens. I Kägeludden har flera storföretag sitt huvudkontor och

57 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 57 / 120 Otnäs har blivit en grogrund för unga företag. Esbo är en del av metropolområdet. Alberga vid stadsbanan har blivit det största centrumet i Esbo. Mitt i Alberga ligger gallerian Sello. Där finns det både kommersiella och allmänna tjänster. Sellobiblioteket har över en miljon besök årligen. Stadsbanan ska byggas vidare till Köklax. I södra Esbo håller sprängningen av metrotunneln på att slutföras. Den ekonomiska omvärlden, en hållbar utveckling, IT-samhället, urbaniseringen och den åldrande befolkningen är stora utmaningar. Tidigare årtionden har man svarat på utmaningarna med ekonomisk tillväxt, men nu när det är finans- och eurokris går det inte. En allmän prognos är att tillväxten kommer att vara låg en lång tid framåt. I teknologindustrin har jobb försvunnit under de senaste åren. En långsam ekonomisk tillväxt under de närmaste åren tvingar oss att prioritera och välja. Verksamheten effektiveras långsiktigt. Stadsstrukturen ska förtätas, bostadsproduktionen tryggas och klimatändringen ställer också krav. Behovet av ombyggnad är en utmaning för underhållet av stadens lokaler. I Esbo är befolkningen i snitt välmående och högutbildad jämfört med Finlands övriga städer. Urbaniseringen och tillväxten medför ensamhet, marginalisering och andra sociala problem. Dessa måste vi lösa tillsammans. Vart är vi på väg? Ett hållbart och naturnära Esbo Esbo utvecklas till en äkta nätverksstad med fem stadscentrum. Det bor invånare i Esbo år Esbo är en central del av ett växande metropolområde och av södra Finlands pendlingsområde. I de trivsamma stadscentrumen finns både boende och arbetsplatser. Tjänsteutbudet är gott, det finns inspirerande möjligheter till fritidsverksamhet och naturen är nära. De tätt bebyggda småhusområdena stöder sig på de närliggande stadscentrumen. Centrumen utvecklas utifrån derass starka sidor. Hagalund, Mattby-Olars och Esboviken ligger intill Västmetron, Alberga och Esbo centrum ligger intill stadsbanan. Nya lokalcentrum utöver Köklax och Kalajärvi är det havsnära Finno intill metron och det ekologiska Kera vid stadsbanan. Senare byggs också Hista vid den planerade järnvägen mellan Esbo och Lojo. Kollektivtrafiken är god mellan stadscentrumen. En utpräglad nätverksstruktur som stöder sig på spårtrafik gör det möjligt att förvalta staden på det ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt bästa sättet. Förutsättningarna för kollektivtrafik och cykelåkning förbättras så att deras popularitet ökar. Esbobornas ekologiska fotspår minskar fortsättningsvis och förutsättningarna för kollektivtrafik och cykelåkning förbättras så att deras popularitet ökar. Esbobornas boendemiljö är trivsam och naturen bevaras.

58 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 58 / 120 Utöver stadscentrumen finns det också levande landsbygd, närproducerad mat och kulturlandskap i Esbo. I norra Esbo bildar nationalparken och landsbygdsvyerna en helhet som värnar om naturens mångfald. Esbo för alla Goda tjänster ökar områdets livskraft, invånarnas handlingskraft och en smidig vardag. Stadens tjänster svarar mot kundernas behov, de är tillgängliga för alla, de är av god kvalitet och de är effektiva. Trygga och inspirerande daghem och skolor ger barn och unga goda utgångspunkter för livet. Staden satsar på undervisning av god kvalitet och på ufostran av barnen i samarbete med föräldrarna. Gruppstorlekarna är små och fostrarna har tid för barnen. De äldres möjligheter att reda sig hemma främjas och ensamhet bland de äldre motarbetas av anhöriga, ålderskamrater, föreningar, företag i servicebranschen och staden i samarbete. De äldre i Esbo bor hemma eller i hemliknande förhållanden som erbjuds dem i de äldrecenter enligt Lev och bo-konceptet som finns i alla stadscentrum.. Nära relationer till medmänniskorna är nyckeln till hälsa, välfärd och lycka. Vi genomför tjänsterna tillsammans med kunderna och de närstående. I synnerhet de svåraste problemen löser vi tillsammans. Inom hälsovård, psykiatrisk vård och äldreomsorg ligger tyngpunkten på förebyggande verksamhet. Tyngdpunkten för familje- och socialtjänsterna, hälsovården samt mentalvården och äldreomsorgen ligger på förebyggande arbete. Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Allt flera deltar i gruppverksamhet med ödeskamrater alltefter sin läggning och livssituation. Esboborna deltar och de kan påverka. Politiken i Esbo är öppen, demokratisk och lättillgänglig. De unga påverkar i föreningar, elevkårer, och sociala medier. Politiken i Esbo är öppen, demokratisk och lättillgänglig. Alla Esbobor, från ung till gammal, upplever att de blir hörda och kan delta och påverka utvecklingen i sin hemstad. Invånarnas behov av och önskemål om kommunala tjänster blir allt flera. Esbo är en föregångare vid utvecklingen av kommunala tjänster. Staden ökar de skräddarsydda tjänsterna som invånarna vill ha genom att på ett nytt sätt kombinera e-tjänster med traditionella tjänster. Aktiva invånare Esbo teater har fungerande lokaler och det finns ett uppskattat bibliotek och en simhall i alla stadscentrum. Närbiblioteken är vardagsrum för invånarna. Esbo är en idrottande stad och idrottsföreningarna engagerar alla slags Esbobor med ett mångsidigt utbud. Esbobor vinner

59 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 59 / 120 mästerskapstävlingar i alla åldersklasser. Esboborna vinner mästerskap inom tävlingsidrotten i alla ålderklasser, vilket uppmuntrar särskilt de unga att röra på sig. Esboborna kan njuta av ett rikt och nationellt sett högklassigt kulturutbud. Esbobornas vardag är möten på moderna konstmuseets utställningar, Tapiola sinfoniettas konserter, Tapiolan kuoros konserter, Olarin voimistelijats uppvisningar, på matcher med Espoo Blues, Tapiolan Honka och Espoon Oilers och i olika aktiviteter. Kompetenta invånare och företag har fäste i Esbo. Staden är internationellt attraktiv och intressant. Esbo är en internationellt känd innovationsmiljö för vetenskap, konst och ekonomi. Aaltouniversitetet hör till de bästa i Europa. Stadens skolor är också internationellt konkurrenskraftiga. Vi har lyckats förena de attraktiva stadscentrumen och innovationscentrumen. I dessa satsar man på växande och kompetenta, unga företag. Esbo främjar företagsverksamhet genom att öppna arkiven av verksamheten för alla. Offentligt producerade fakta är öppna för alla. Nyfinländarna är väl integrerade och bidrar med sin kompetens till utvecklingen av Esbo. Esbo är mångkulturellt och företagen klarar sig på den internationella marknaden. Av invånarna i arbetsför ålder är 75 procent sysselsatta och högst 5 procent av arbetskraften är arbetslös. Sysselsättningsgraden bland de unga är på den högsta nivån i landet. Ledning av staden Ledning och chefsskap bygger på en positiv människobild där man litar på människan. Våra arbetsplatser är kända för respekterande växelverkan och för en frisk, kompetent och lojal personal. Med sporrande och ansvarsfull ledning ser vi till att vår verksamhet är invånar- och kundorienterad och att det går bra i vardagen. GRUNDEN FÖR STRATEGIN Esbos vision Esbo är en öppen och ansvarsfull föregångare inom hållbar utveckling med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det är bra att bo, lära, arbeta och företaga för alla. Esbo har Finlands bäst fungerande demokrati. SAMLINGSPARTIETS FORMULERING? Esbos värderingar och verksamhetsprinciper Esbo är invånar- och kundorienterad. I Esbo är det viktigt att det går bra i vardagen. De bästa resurserna i Esbo är invånarna, sammmanslutningarna och företagen. Invånarnas aktiva deltagande i utvecklingen av tjänsterna i hela staden och partnerskap garanterar resultatrika tjänster efter invånarnas behov. Esbo är en ansvarig föregångare inom hållbar utveckling. Esbo är fördomsfri, kreativ och öppen, ifrågasätter det rådande och har mod att göra saker annorlunda. Esbo utnyttja forskning och internationell erfarenhet, utför försök och tål också att dessa misslyckas. Utvecklingen av Esbo är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar.

60 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 60 / 120 Esbo är rättvis. Vi sätter värde på Vi handlar öppet, rättvist, jämlikt, jämställt och tolerant. öppenhet, rättvisa, jämlikhet och vidsynthet i all verksamhet. Strategiska mål och fullmäktigeperiodens mål Invånare, tjänster och deltangande/delaktighet/välfärd Strategiskt mål: Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Esbo producerar och ordnar tjänster invånarorienterat i samarbete med invånarna. Fullmäktigeperiodens mål: - Tjänsterna är förebyggande, minskar skillnaderna i hälsa och välfärd, stöder kommunbornas egen aktivitet och ökar valfriheten. - Tjänsteurvalet bildar en helhet som siktar på att minska skillnader i hälsa och välfärd samt stöder kommunbornas egen aktivitet och ökar valfriheten. - Tjänsterna och närmiljön utvecklas i samarbete med invånarna. Invånarnas möjligheter att påverka ökas. - Tjänster produceras i samarbete med utomstående partner, Esbo fungerar som producent och anordnare av tjänster, och tjänsterna produceras också vid behov med samarbetsparter. Olika kanaler säkrar åtkomligheten. - Esbo är föregångare vid utvecklingen och ibruktagandet av den nationella servicebussen. Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling Strategiskt mål: Staden är internationellt attraktiv och intressant. Kompetenta invånare och företag slår sig ner i Esbo. Esbobornas ekologiska fotspår minskar. Fullmäktigeperiodens mål: - Esbos attraktivitet som en internationellt känd innovationsmiljö för vetenskap, konst och ekonomi ökar. - Esbos nätverksstruktur och delaktighet i metropolområdet utvecklas så att den blir socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. - De kollektiva trafikförbindelserna till centrumen för tjänsteutbudet tjänsterna förbättras. Andelen kollektivtrafik, cykelåkning och gång ökar.

61 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 61 / Centrumen utvecklas utifrån sina starka sidor till trivsamma mötesplatser för boende, tjänster, arbetsplatser och fritid. - Vi motarbetar segregation och svarar på Esbobornas olika boendebehov genom att erbjuda förutsättningar för en förmånlig och mångsidig bostadsproduktion. - Esbo sporrar till företagsamhet och innovativitet och skapar välfärd och välstånd i metropolområdet och hela Finland. Esbo sporrar till företagsamhet så att företagens antal ökar. - Alla upphandlingar görs ansvarsfullt med beaktande av en hållbar utveckling. Esbos klimatutsläpp minskar med 30 procent fram till 2020 jämfört med nivån år Resurser och Personal, ekonomi och ledning Strategiskt mål: Stadskoncernens ekonomi är i balans. En kompetent och entusiastisk personal som kan förnya sig trivs i sitt arbete och utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten. Fullmäktigeperiodens mål: Esbo är en föregångare på att förbättra tjänsternas produktivitet och verkningar. Ledningen och chefsarbetet och arbetsnöjdheten förbättras och håller hög nivå så att arbetsnöjdheten förbättras och arbetstagarna orkar längre i sitt arbete. och håller hög nivå. - Staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och den finansiella ställningen är i balans. - Staden ser till att skatteunderlaget är hållbart och bekämpar grå ekonomi. Utvecklingsprogram och programledning Vi svarar på stadens största utmaningar med fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. Programmen styrs på ett nytt sätt av politiker och tjänsteinnehavare i samverkan. För ledningen av program och projekt utvecklas enhetliga förfaranden. De förvaltningsövergripande programmen 1. Invånarna deltar 2. Sund ungdom 3. Livskraft för äldre 4. Hållbar utveckling 5. Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning.

62 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 62 / 120 Ordföranden meddelade att han tolkar Elos ändringsförslag som ett helhetsändringsförslag. Hyrkkö bad att få anföra om arbetsordningen att det är frågan om flera separata ändringsförslag. Ordföranden meddelade att Elos ändringsförslag behandlas fortsättningsvis som ett enda helhetsförslag. Hyrkkö bad att hennes avvikande mening om ordförandens förfarande antecknas i protokollet. Elo förenade sig med Hyrkkös avvikande mening. Ordföranden föreslog att de som stöder föredragandens förslag röstar "ja" och de som stöder Elos förslag röstar "nej". Stadsstyrelsen godkände röstningsordningen. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen godkände föredragandens förslag med 11 röster mot 4. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes.

63 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 63 / / /2012 Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Fullmäktige Godkännande av detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Stensvik, område nr (bordlagt ) Beredning och upplysningar: Matias Kallio, tfn Meiri Siivola, tfn Mikla Koivunen, tfn Petri Suominen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Stensvik i stadsdelarna Mattby, Kaitans, Sökö, Esboviken, och Bastvik, ritning nr 6734, daterad och ändrad , område nr Beslut Tilläggsmaterial Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. - Tapahtumaluettelo - Kaavamääräykset - Plankartan del 1 - Plankartan del 2 - Plankartan del 3 - Plankartan del 4 - Plankartan del 5 - Plankartan del 6 - Plankartan del 7 - Plankartan del 8 - Illustration Bastvik - Illustration Stensvik-Esboviken - Illustration Esboviken-Kaitans - Illustration Kaitans-Finno - Lisäselvitysmuistio kaupunkisuunnittelulautakunnalle - Asemakaavan rajaus Redogörelse

64 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 64 / 120 Föredragandens ställningstagande Fullmäktige beslutade godkänna projektplanen för andra delen av Västmetron, som gäller avsnittet Mattby-Stensvik. Stadsplaneringsnämnden konstaterade att i första skedet är det ändamålsenligt att bygga metron till Stensvik, varvid depån placeras i Mossberget. I programmet för trafikleder i Helsingforsregionen (HLJ) och i statsrådets trafikpolitiska redogörelse till riksdagen 2012 tar man inte upp avsnittet mellan Stensvik och Bastvik. Därför föreslår föredraganden att detaljplanen godkänns till den del den gäller avsnittet mellan Mattby och Stensvik. Redogörelsen i sammanfattning Målet är att planlägga underjordiska utrymmen för metrotunneln mellan Mattby och Bastvik och metrostationer jämte anslutande lokaler. I detaljplanen ingår också förbindelserna till marknivå såsom entréhall och entréförbindelser samt nödutgångar, schakt och sprängnings-/körtunnlar. I planen ingår också bergrumsparkering under jord. Förslaget till detaljplan innehåller sex stationer: Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken, Stensvik och Bastvik. Planen har beredskap för två alternativa depåområden, i Mossberget eller Gråberget. I första skedet är det ändamålsenligt att bygga metron till Stensvik, varvid depån placeras i Mossberget. I regionplanerna är metrons nästa etapp västerut Mattby Stensvik. Mossberget är också ett funktionellt, tekniskt och miljömässigt bättre alternativ för en depå. Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta:

65 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 65 / 120 Förslaget till detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Bastvik i stadsdelarna Mattby, Kaitans, Sökö, Esboviken, Stensvik, Bastvik, Fantsby och Kurtby, ritning nr 6 734, område nr Aktualisering Vid beslutet om byggande och finansiering av Västmetron den uppdrog fullmäktige åt stadsstyrelsen att med det snaraste inleda planläggningen av metron mellan Mattby och Stensvik i samråd med staten. Aktualiseringen har meddelats i stadens planläggningsöversikt 2010 under namnet Metrotunnel mellan Mattby och Ivisnäs, område nr Aktualiseringen av planen för ett större planområde kungjordes samtidigt med programmet för deltagande och bedömning. Program för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning är daterat och justerat Programmet ingår som bilaga i planbeskrivningen. Beskrivning av området Området sträcker sig ca 9 kilometer, huvudsakligen under jord, i stadsdelarna Mattby, Kaitans, Sökö, Esboviken, Bastvik, Fantsby och Kurtby. Planområdet är i snitt 120 meter brett vid metrotunneln. Området består ovan jord av bebyggd stadsmiljö. Planområdet ägs av staden, statens trafikverk och privata markägare. Stadsplanesituationen Landskapsplan För området gäller landskapsplanen som fastställdes av miljöministeriet I Nylands landskapsplan är planområdet huvudsakligen område för tätortsfunktioner. I området anvisas en ungefärlig sträckning för regional spårtrafik mellan Mattby och Köklax, öster om Köklaxleden. Målet för och omfattningen av detaljplanen strider inte mot landskapsplanen. För området gäller första etapplandskapsplanen som fastställdes av miljöministeriet Där ingår verksamhet med betydande verkningar på miljön som kräver inbördes jämkning, bland annat alternativa lokaliseringar av avloppsreningsverket och huvudavloppsledingar. Revideringen av Nylands landskapsplan (andra etapplandskapsplanen) Den planen fokuserar på den regionala strukturen och trafiken. Planen godkändes av landskapsstyrelsen I den andra etapplandskapsplanen är planområdet huvudsakligen område för tätortsfunktioner. I metrolinjens influensområde finns område för tätortsfunktioner som ska förtätas. I planen går metron i enlighet med

66 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 66 / 120 projektplanen väster om Köklaxleden. Mot Kyrkslätt går också beteckningen behov av trafikförbindelse. Målet för och omfattningen av detaljplanen följer målen för den andra etapplandskapsplanen. För området gäller tredje etapplandskapsplanen som fastställdes av miljöministeriet : avloppsreningsverket i Blombacken. I etapplandskapsplanen visas den ungefärliga placeringen av en huvudavloppsledning i planområdets östra del. Generalplanen för södra Esbo För området gäller generalplanen för södra Esbo, som omfattar Albergas, Hagalunds, Mattbys, Esbovikens och Köklax storområden. Planen vann laga kraft De nya spårtrafikavsnitten visas med rött. Placeringen är ungefärlig men förbindelsen är bindande. Byggandet av rum under jord är tillåtet. Detaljplanen följer generalplanen. Delgeneralplanen Finno Beredningen av delgeneralplanen Finno pågår. Utkastet var utställt Placeringen av metron och stationerna är ungefärlig. Delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs Stadsplaneringsnämnden föreslog att stadsstyrelsen godkänner målen för delgeneralplanen. Stadsstyrelsen godkände målen och planläggningsprinciperna Detaljplanen följer målen i visionen om Finno som stadsstyrelsen godkände , utkastet till delgeneralplanen Finno och målen för delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs. Utdrag ur generalplanen för södra Esbo och ur landskapsplanerna ingår i planbeskrivningen Detaljplan För området ovan jord gäller ett flertal detaljplaner och ändringar från olika år. Det finns områden som saknar detaljplan i Mattby, Kaitans, Mossberget, Stensvik och Fantsby. Detaljplaner och detaljplaneändringar är anhängiga i planområdet. Dessa räknas upp i planbeskrivningen. Metrostationernas omgivningar kommer att utvecklas och planläggas. Detaljplanerna för omgivningen kring Finno metrostation (Finno I, område nr ) och kring Esbovikens station (Esbovikens centrum, område nr ) är under beredning. Metron till Mattby och vidare till Bastvik Det första Västmetroprojektet är byggandet från Gräsviken till Mattby och det andra från Mattby till Bastvik.

67 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 67 / 120 Fullmäktige godkände projektplanen för Västmetron mellan Mattby och Stensvik Beslut om byggstart fattas separat när statens medverkan har säkerställts. Byggplaneringen av andra delen av Västmetron inleddes i april I första skedet är det ändamålsenligt att bygga metron till Stensvik enligt avsiktsförklaringen om programmet för trafikleder i Helsingforsregionen (HLJ 2011). Depån placeras då i Mossberget. Förslag till detaljplan Allmän motivering och beskrivning Vid beslutet om byggande och finansiering av Västmetron den uppdrog fullmäktige åt stadsstyrelsen att med det snaraste inleda planläggningen av metron mellan Mattby och Stensvik i samråd med staten. Detaljplanen bygger på projektplanen över andra delen av Västmetron och på preciseringar i projektplanen. Detaljplanen gäller områden under jord. Principerna är samma som motsvarande detaljplan för första delen av Västmetron. Planen gör det möjligt att bygga metrotunneln mellan Mattby och Bastvik samt metrostationerna och därtill hörande utrymmen. Utöver de underjordiska delarna av metron ingår också förbindelserna till marknivån i detaljplanen. Förslaget till detaljplan innehåller sex stationer: Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken, Stensvik och Bastvik. Planen har beredskap för två alternativa depåområden, i Mossberget eller Gråberget. Planområdet bestor av det rum som behövs för tunnel och stationer samt för brytnings-, service- och räddningstunnlar. Det finns två alternativ för depåer och reserveringar för bergsrumsparkering i Finno, Sökö och Stensvik. Mynningarna till marknivå består av stationernas entréer, brytnings- och körtunnlarna samt schakten för tryckutjämning och utrymningsvägar. Reservationerna på marknivå har beteckningen /p. Antalet våningar anges inte. Rummet i detaljplanen får byggas utöver det som får byggas ovan jord oberoende av markanvändningsändamålen ovan jord. Vid planeringen av mynningarna ska de omgivande områdena och stadsbilden beaktas. För ny och kompletterande bebyggelse ovan jord görs särskilda detaljplaner och detaljplaneändringar. Rum för metrotunnel (ma-lm) Beteckningen omfattar de underjordiska delarna av metrotunneln jämte skyddszon.

68 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 68 / 120 Reserveringen bygger på sträckningen i projektplanen för Västmetrons andra del. Reserveringen är huvudsakligen 120 meter bred. Två tunnlar tar upp sammanlagt 20 meter. På bägge sidor reserveras 50 meter för skyddszon och justering av tunnelns läge. I bergsrummet tillåts rum, apparater och förbindelser för byggande, underhåll, luftväxling och säkerhet. Höjdläget som anges är spårets högsta ungefärliga höjdläge. Höjdläget varierar mellan 40 och 10 meter under havet. Rum för metrotunnel och depå (ma-lmv) De alternativa platserna för metrotågens depå finns i Mossberget och Gråberget. Ovan jord planläggs körtunnelns mynning, personalingång och byggnader för de tekniska schakten. Alternativet i Mossberget är beläget mellan Nöykisgatans och Västerledens ramper. Från metrospåret går vägen till depån från avsnittet mellan Esboviken och Stensvik. Alternativet i Gråberget är beläget öster om Köklaxleden. Från metrospåret sett ligger depån strax efter Bastviks station. Mossberget är ett funktionellt, tekniskt och miljömässigt bättre alternativ för en depå. Motivering: läget är bättre för verksamheten. Situationen är motsvarande som i depån i Östra centrum. Depån i Mossberget gör det bättre än depån i Gråberget möjligt att bygga metron mot Kyrkslätt eller Köklax. För trafikeringen är det en viss nytta med att depån inte är vid ändstationen utan mera mitt på banan. alternativet i Gråberget är beläget i Brinkens grundvattenområde. Att bygga i ett grundvattenområde är riskabelt, det kräver särskilda tillstånd och ett täckande program för uppföljande kontroll under driften av metron. i Gråberget skulle man bryta ca m 3 mera än i Mossberget. Kostnadsförslaget för metron till Stensvik är 767 miljoner euro och till Bastvik 910 miljoner euro. Att bygga depån i Gråberget och inte i Mossberget skulle höa kostnadsförslaget till 915 miljoner euro. Stadens miljöcentral och närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland sade i sina utlåtanden till förslaget till detaljplan att miljösynpunkter talar för Mossberget och inte grundvattenområdet i Gråberget. Metrostation (ma-lma) I reservationen ingår perrong, biljetthall och entréhall.. Där får byggas de rum, anläggningar och förbindelser som behövs för en stationsentré. I reservationen ingår rum som utmynnar på marken, till exempel entréerna. Reservationerna för stationer är omfattande och gör det möjligt att välja andra alternativ för entréerna än de som nu planläggs. Vid ansökan om bygglov ska det förhandlas med

69 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 69 / 120 stadsplaneringscentralen, så att eventuella andra byggprojekt och planeringsläget beaktas. Finno station är beläget i det nuvarande vattenreningsverkets område. Vid planläggningen har de kommande huvudgatorna och planerna för centrumområdets markanvändning i Finno beaktats. Stationens och ingångarnas placering preciseras i fortsättningen när markanvändningsplanerna blir mer detaljerade. Kaitans station är belägen när Kaitansvägens och Ivisnäsvägens korsning. Huvudentrén till metron är belägen nära korsningen mellan Kaitansvägen och Ivisnäsgatan. Den andra entrén är belägen på en bergsbacke där det planläggs ny bebyggelse. Sökö station placeras under Övergårdsvägen vid köpcentret. Den västra entrén integreras med affärsbyggnaden vid Övergårdsvägen och Sököbron. Den östra entrén är belägen vid kanten av Sökötorget, i Svedjebergstråkets och Sököstråkets korsning. Entrén har förbindelse både från Sökötorget och från Sökövägen. Esbovikens station är belägen sydväst om gallerian Lippulaiva. Entréer bygg vid Esboviksgatan, Knoptorget och Esbovikstorget. Biljetthallar kan även integreras med Lippulaiva. Stensviks station är belägen söder om Stensviksvägen. De västra entréerna byggs norr och söder om Stensviksvägen. Den östra entrén och biljetthallen byggs i ändan på Sjögången. Den norra entrén till Bastviks station byggs väster om Bastviksgatans och Kompassgatans cirkulationsplats. Den södra entrén och biljetthallen ovan jord byggs vid Kummelbergsvägen. Vertikalschakt med luftväxling och nödutrymning (map-1) Ovan om tunneln byggs med ca 600 meters mellanrum 100 m² stora byggnader på vertikalschakten (map-1). Schaktet är för luftväxling och ska jämna ut lufttrycket. Det kan också vid nödfall användas för nödutrymning och rökventilation. Schaktbyggnaderna i depån (map-2) kan också användas som personalingång. Brytnings-, arbets- och servicetunnel (mal-1) jämte körramper (maajo-1 och ma-ajo-2) Vid samtliga stationer och vid de alternativa platserna för en depå planläggs brytnings-, arbets- och servicetunnlar. I Finno, Esboviken och Mossberget finns det två alternativ för arbetstunnel och/eller körramp. Parkeringsanläggningar (ma-py) Bergsrumsparkering planläggs i Finno, Sökö och Stensvik. Förbindelserna till marknivån och luftväxlingsschakten får byggas på den del av byggnadsytan som har beteckningen /p. Tunnlarna och körramperna till

70 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 70 / 120 parkeringsanläggningarna har beteckningarna ma-2 och ma-ajo-2. I parkeringsnläggningarna planläggs också infartsparkering. Utredningar I detaljplanen behandlas ämnesområdet andra delen av Västmetron mycket omfattande och som en helhet. Utredningarna rapporteras i promemorior som bifogas till ärendet. Sammandragen om verkningarna (bland annat ur en särskild utredning av konsekvenserna för miljön och ur projektplanen) av detaljplanen finns i planbeskrivningen. I planbeskrivningen fokuseras på de verkningar som inte har bedömts i de nämnda utredningarna. Utredningarna visas på mötet. Myndighetssamråd Myndighetssamrådet i början av planläggningen hölls Beslutshistoria Stadsplaneringsnämnden Förslag Tf stadsplaneringschef Ossi Keränen: Stadsplaneringsnämnden 1 Stadsplaneringsnämnden godkänner följande utgångspunkter för detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Bastvik: 1.1 Området planläggs för metron: metrotunnel, biljetthall, entréhall, vertikalschakt och övriga förbindelser. 1.2 Stationerna ska vara högklassiga, moderna, trivsamma och säkra. 1.3 Metron ska planeras så att den betjänar nuvarande bosättning, service och arbetsplatsområden samt kommande bebyggelse. 1.4 Metron ska planeras så att byggandet och användning stör den nuvarande och kommande bosättningen och annan markanvändning så litet som möjligt. 1.5 Bevarandet av värdefulla kultur- och naturobjekt och landskap ska tryggas. 2

71 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 71 / 120 begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna inom en månad från den dag begäran skickas. Behandling Ärendet behandlades efter ärende 4 ( 82). Ordförande Markkula föreslog understödd av vice ordförande Elo: - Till slutet av punkt 1.2: Stationerna ska ge uttryck för det område där den är belägen och vara unika så att resenärerna i metron lätt känner igen dem. - Till slutet av punkt 1.3: Entréernas antal och läge ska planeras omsorgsfullt så att metron är mycket attraktiv och så att nämnden har en grund för att besluta om dem när planläggningen avancerar. - En ny punkt 1.6: Infartsparkeringen för bilar och cyklar ska planeras omsorgsfullt så att datumparkering betonas och så att antalet platser successivt kan ökas efter behov. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att förslaget hade godkänts enhälligt. Beslut Stadsplaneringsnämnden: 1 Stadsplaneringsnämnden godkänner följande utgångspunkter för detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Bastvik: 1.1 Området planläggs för metron: metrotunnel, biljetthall, entréhall, vertikalschakt och övriga förbindelser. 1.2 Stationerna ska vara högklassiga, moderna, trivsamma och säkra. Stationerna ska ge uttryck för det område där den är belägen och vara unika så att resenärerna i metron lätt känner igen dem. 1.3 Metron ska planeras så att den betjänar nuvarande bosättning, service och arbetsplatsområden samt kommande bebyggelse. Entréernas antal och läge ska planeras omsorgsfullt så att metron är mycket attraktiv och så att nämnden har en grund för att besluta om dem när planläggningen avancerar. 1.4 Metron ska planeras så att byggandet och användning stör den nuvarande och kommande bosättningen och annan markanvändning så litet som möjligt. 1.5 Bevarandet av värdefulla kultur- och naturobjekt och landskap ska tryggas. 1.6 Infartsparkeringen för bilar och cyklar ska planeras omsorgsfullt så att datumparkering betonas och så att antalet platser successivt kan ökas efter behov.

72 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 72 / 120 Stadsplaneringsnämnden begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna inom en månad från den dag begäran skickas. Förslag Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och åsikterna har lämnats om beredningsmaterialet för detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Bastvik, område nr godkänner för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Bastvik i stadsdelarna Mattby, Kaitans, Sökö, Esboviken, Stensvik, Bastvik, Fantsby och Kurtby, ritning nr 6 734, daterad och ändrad , område nr begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna inom en månad från den dag begäran skickas. Behandling Ordförande Markkula föreslog understödd av Tiina Elo följande tillägg till beslutsförslaget: Dessutom beslutar nämnden: - konstatera att detaljplanen i enlighet med tidigare beslut och beredningsanvisningar ska möjliggöra båda depåalternativen. Ifall man väljer Gråberget är det ändamålsenligt att också bygga Bastviks metrostation, - konstatera att besluten om placeringen av depån kräver noggrannare utredningar än de tidigare planerna om hur kollektivtrafiken ska ordnas mellan Stensvik och Köklax samt från Stensvik mot Kyrkslätt längs stamväg 51, - att nämnden före följande behandling av ärendet ska föreläggas en tillräckligt utförlig bedömning av de funktionella och ekonomiska fördelarna och kostnaderna av de två alternativen, inklusive uppskattningar av hur de inverkar på kollektivtrafikmängden och på ordnandet av kollektivtrafiken i Bastvikstrakten. Dessutom ska det göras behövliga kompletteringar i miljöutredningarna och de vårdplaner som behövs för grundvattnet.

73 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 73 / 120 Efter avslutad diskussion frågade ordföranden Markkula om ordförandens förslag kunde godkännas. Eftersom ingen motsatte sig förslaget konstaterade ordföranden att det godkändes enhälligt. Beslut Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och åsikterna har lämnats om beredningsmaterialet för detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Bastvik, område nr godkänner för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Bastvik i stadsdelarna Mattby, Kaitans, Sökö, Esboviken, Stensvik, Bastvik, Fantsby och Kurtby, ritning nr 6 734, daterad och ändrad , område nr begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna inom en månad från den dag begäran skickas. Dessutom beslutar nämnden: Stadsplaneringsnämnden konstatera att detaljplanen i enlighet med tidigare beslut och beredningsanvisningar ska möjliggöra båda depåalternativen. Ifall man väljer Gråberget är det ändamålsenligt att också bygga Bastviks metrostation, - konstatera att besluten om placeringen av depån kräver noggrannare utredningar än de tidigare planerna om hur kollektivtrafiken ska ordnas mellan Stensvik och Köklax samt från Stensvik mot Kyrkslätt längs stamväg 51, - att nämnden före följande behandling av ärendet ska föreläggas en tillräckligt utförlig bedömning av de funktionella och ekonomiska fördelarna och kostnaderna av de två alternativen, inklusive uppskattningar av hur de inverkar på kollektivtrafikmängden och på ordnandet av kollektivtrafiken i Bastvikstrakten. Dessutom ska det göras behövliga kompletteringar i miljöutredningarna och de vårdplaner som behövs för grundvattnet. Förslag Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och anmärkningarna har lämnats om förslaget till detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Bastvik, område nr

74 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 74 / godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Bastvik i stadsdelarna Mattby, Kaitans, Sökö, Esboviken, Stensvik, Bastvik, Fantsby och Kurtby, ritning nr 6 734, daterad och ändrad , område nr konstaterar attt i första skedet är det ändamålsenligt att bygga metron till Stensvik, varvid depån placeras i Mossberget. Beslut Stadsplaneringsnämnden: Stadsstyrelsen Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen 1 beslutar lämna avsnittet Stensvik-Bastvik utanför detaljplanen enligt den bifogade kartan och att ändra detaljplanens namn till Metrotunnel mellan Mattby och Stensvik 2 konstaterar att projektplanen som stadsstyrelsen godkände endast gäller en del av avsnittet Mattby och Stensvik. Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 3 godkänner detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Stensvik i Mattby, Kaitans, Sökö, Esboviken, och Bastvik, ritning nr 6734, daterad och ändrad , område nr Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner detaljplanen Metrotunnel mellan Mattby och Stensvik i stadsdelarna Mattby, Kaitans, Sökö, Esboviken, och Bastvik,

75 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 75 / 120 ritning nr 6734, daterad och ändrad , område nr Behandling Ordförande föreslog bordläggning understödd av Kankkonen. Ordförande konstaterade att bordlägnningen hade godkönts enhälligt. Beslut För kännedom Ärendet bordlades enhälligt. - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, utdrag av fullmäktiges beslut med bilagor - Nylands förbund, beslutet när det har trätt i kraft samt en bifogad karta

76 Esbo stad Protokoll 99 Fullmäktige Sida 76 / / /2011 Stadsstyrelsen Grundbacka: Godkännande av detaljplanen Gobbacka, område nr Beredning och upplysningar: Leena Kaasinen, tfn Christian Ollus, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Gobbacka, som omfattar kvarteren , , , och samt park-, gatu- och specialområden i stadsdel 82 Grundbacka, daterad och ändrad , område nr Beslut Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. - Tapahtumaluettelo - Detaljplanebestämmelser, del 1 - Detaljplanebestämmelser, del 2 - Detaljplanekarta, del 1 - Detaljplanekarta, del 2 - Detaljplanekarta, del 3 - Illustration, del 1 - Illustration, del 2 - Avgränsning av detaljplanen Redogörelsen i sammanfattning Det gamla, glest bebyggda villaområdet utvecklas och förstoras. Samtidigt försöker man säkra att tjänsterna, trafikförbindelser och rekreationsområdena i ett mer omfattande område är tillräckliga och att områdets naturvärden tryggas. Det föreslås att detaljplanen Gobbacka godkänns i två eller flera skeden. Nu godkänns endast den del som tydligt är enhetlig med generalplanen och de övriga områdena behandlas senare. Det här första skedet omfattar omkring v-m² bostadsvåningsyta, v-m² våningsyta för offentliga byggnader och omkring v-m² våningsyta för verksamhetsbyggnader. Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta:

77 Esbo stad Protokoll 99 Fullmäktige Sida 77 / 120 Gobbacka, förslag till detaljplan, ritning nr 6326 omfattar kvarteren , , , och samt gatu-, trafik-, rekreations- och specialområden i stadsdel 82 (Grundbacka), område nr Aktualisering Aktualiseringen har meddelats i stadens planläggningsöversikt sedan Program för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning är daterat och uppdaterades Beskrivning av området Detaljplanområdet är till sin storlek 76 hektar och omfattar i dagsläget småhus samt åker och skog. I området finns omkring 200 invånare och 20 arbetsplatser. I de sydvästra delarna finns åkrar, av vilka en del används för odling. De östra delarna består huvudsakligen av klippor och skog. I väst avgränsas området av ett större åkerlandskap och i öst till en golfplan. Norr och söder om området är omgivningen av en liknande typ som planområdet, med gles bebyggelse och skogsområden. Området är huvudsakligen privatägt. Staden äger ca 25 hektar av området.