Fullmäktige Sida 1 / 60

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 1 / 60 Sammanträde Tid måndag kl. 17:40-23:10 Paus kl Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Jyrki Kasvi, ordförande (Gröna) Fredrik Almqvist (SDP) Marita Backman (SFP) Kurt Byman (SannF/Ob.) Tiina Elo (Gröna) Ritva Erkama (Saml) Christina Gestrin (SFP) Mia Grundström (SFP) Maria Guzenina-Richardson (SDP) Hanna-Leena Hemming Eero Kling (Saml) Sirpa Hertell (Gröna) Leo Hiltunen (SannF/Ob.) Mikko Hintsala (Cent), avlägsnade sig under pausen, ersattes av Anna- Mari Hursti Jussi Holma (Cent) Jan Holst (Saml) Seppo Huhta (SannF/Ob.) Ulf Johansson (SFP) Maria Jungner Antti Aarnio (SDP) Arja Juvonen (SannF/Ob.) Jarmo Jääskeläinen (Saml), avlägsnade sig kl under behandling av 105 Tuija Kalpala (Saml) Stig Kankkonen (SFP) Johanna Karimäki (Gröna) Pia Kauma (Saml) Pirjo Kemppi-Virtanen (Saml) Kalevi Kivistö (Vänst) Harriet Klar Sirkka-Liisa Pikkusaari (SDP) Nina Knaapila (Gröna) Ari Konttas (Saml) Matti Kuronen Inka Hopsu (Gröna), anlände klo under behandling av 99 Kari Kuusisto (Saml) Teemu Lahtinen (SannF/Ob.) Antero Laukkanen (KD) Sanna Lauslahti (Saml) Jaana Leppäkorpi (SDP) Jasminiitta Lumme (SDP) Ritva-Liisa Luomaranta (Saml) Markku Markkula (Saml) Marjo Matikainen-Kallström Anja Pankasalo (Saml), avlägsnade sig kl under behandling av 106

2 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 2 / 60 Marjo Matikka (Gröna) Jaakko Mauriala (SDP) Martti Merra (Saml) Merva Mikkola (Gröna) Heljä Misukka Kirsi Åkerlund (Saml) Mari Nevalainen (Gröna) Marika Niemi (Saml) Kimmo Oila (Saml) Nina Pelkonen Ville Lehtola (Saml) Elli Perklén (Saml) Tiina Pursula (Gröna) Kaisa Rastimo (SDP) Yrjö Rossi (Cent) Terttu Savola (KA) Heikki Seppä (Saml) Kai Seppälä Kaisa Alaviiri (Saml) Kirsi Siren Satu Raudasoja (Gröna) Markku Sistonen (SDP) Timo Soini Marjo Pihlman (SannF/Ob.), avlägsnade sig under pausen, när Timo Soini anlände Seppo Sonkeri (SannF/Ob.) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Tarja Tallqvist (SDP) Markus Torkki (Saml) Kari Uotila (Vänst) Katinka Weurlander (SFP), avlägsnade sig kl under behandling av 106 Paula Viljakainen (Saml) Johanna Värmälä (SDP) Saija Äikäs-Idänpään-Heikkilä (Saml) Övriga närvarande Tony Hagerlund Nikolas Kujala Jukka Mäkelä Juha Metso Sampo Suihko Olavi Louko Mauri Suuperko Reijo Tuori Satu Tyry-Salo Jouni Majuri ledamot i stadsstyrelsen representant för ungdomsfullmäktige stadsdirektör omsorgsdirektör bildningsdirektör tekniskdirektör affärsdirektör finansieringsdirektör informationsdirektör stadssekreterare, sekreterare Förhinder hade meddelats av följande ledamöter och ersättare Hanna-Leena Hemming Maria Jungner Harriet Klar

3 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 3 / 60 Matti Kuronen Marjo Matikainen-Kallström Heljä Misukka Nina Pelkonen Kai Seppälä Kirsi Siren Timo Soini Pekka Vaara Veikko Simpanen Tuulikki Gustafsson Pirkko Kuusela Hannele Kerola Hanne Hovi Kari Karjalainen Jani Tiainen

4 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 4 / 60 Underskrifter Jyrki Kasvi ordförande Jouni Majuri sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Marika Niemi Christina Gestrin Protokollet framlagt Enligt kungörelsen av den 30 december 2011 var protokollet offentligt framlagt på adressen Stationsgränden 2 C, 4 våningen, Esbo centrum den 29 augusti 2012.

5 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 5 / 60 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 97 Konstaterande av sammanträdets laglighet och 6 beslutförhet 98 Val av protokolljusterare Godkännande av projektplanen för centralbassängen i 8 Hagalund 100 Nöykis, Övre Finno, godkännande av 14 detaljplaneändringen, område nr Fråga om Västmetron (Bordlagt ) Fråga om systemet med resultatlön (Bordlagt ) Fråga om näringskvaliteten på affärsverket Esbo caterings 33 mat 104 Fråga om Esbo caterings avgifter Fråga om att förebygga utslagning bland barn och unga Fråga om rekrytering vid hälsostationerna i Esbo Fråga om reparationen av Huslabs före detta lokaler som 52 står tomma på Alberga hälsostation 108 Motion inlämnad vid sammanträdet 54

6 Esbo stad Protokoll 97 Fullmäktige Sida 6 / Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Beslut Sammanträdet konstaterades vara lagligen sammankallat och beslutfört.. Redogörelse Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den 9 augusti 2012 och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 1.

7 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 7 / Val av protokolljusterare Beslut Till protokolljusterare valdes Marika Niemi och Christina Gestrin.

8 Esbo stad Protokoll 99 Fullmäktige Sida 8 / / /2012 Stadsstyrelsen Godkännande av projektplanen för centralbassängen i Hagalund Beredning och upplysningar: Sirén Pirjo, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner projektplanen för centralbassängen i Hagalund enligt bilagan. Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige anvisar euro utan moms i anslag för tilläggsinvesteringar för Stadsstyrelsen föreslår också att investeringsfinansieringen för 2014 i budgeten överförs till Behandling Holst understödd av Kemppi-Virtanen m.fl. framställde följande förslag till hemställan: "Fullmäktige förutsätter som sin hemställning att den konstisbana för allmänt bruk som byggs på centralbassängen i Hagalund blir en del av vitaliseringen och utökningen av aktiviteter i Hagalunds centrum, där särskild omsorg ägnas en hög nivå på stadsbilden med betoning på att de flyttbara containrar som behövs ska ha en designkaraktär som en del av kulturlandskapet. Funktionerna ska genomföras i tätt samarbete och synergi med områdets övriga funktioner och aktörer. De skridskorutter som naturligt hör ihop med skridskoåkning för allmänheten ska placeras på centralbassängen, medan skolornas och föreningarnas mer tävlingsinriktade skridskoåkning ska placeras på Tapioplanen. Reparation och förnyande av Tapioplanen genomförs i samband med ombyggnaden av Tapiolan koulu och Tapiolan lukio enligt de principer som iakttas i Esbo." "Fullmäktige förutsätter som sin hemställning att särskild försiktighet iakttas när den säsongapparatur som behövs för centralbassängens konstis ska byggas upp och tas isär, och att man ser till att området hålls prydligt och trivsamt." Kemppi-Virtanen understödd av Markkula m.fl. föreslog följande hemställan: "Fullmäktige hemställer att frysapparaturens bullernivå dämpas så att den inte överskrider den tillåtna bullernivån i bostadsområden."

9 Esbo stad Protokoll 99 Fullmäktige Sida 9 / 60 Huhta understödd av Byman m.fl. föreslog bordläggning. Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om bordläggning och att de följande inläggen därför ska gälla bordläggningen. Efter att diskussionen om bordläggning hade avslutats, konstaterade ordföranden att förslaget kräver omröstning. Ordföranden föreslog att de som stöder förslaget till bordläggning röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Fullmäktige avslog förslaget om bordläggning med 52 röster mot 14 och en frånvarande. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Holsts förslag till hemställningar kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Ordföranden frågade om Kemppi-Virtanens förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Ytterligare godkände fullmäktige följande hemställningar: - Fullmäktige förutsätter som sin hemställning att den konstisbana för allmänt bruk som byggs på centralbassängen i Hagalund blir en del av vitaliseringen och utökningen av aktiviteter i Hagalunds centrum, där särskild omsorg ägnas en hög nivå på stadsbilden med betoning på att de flyttbara containrar som behövs ska ha en designkaraktär som en del av kulturlandskapet. Funktionerna ska genomföras i tätt samarbete och synergi med områdets övriga funktioner och aktörer. De skridskorutter som naturligt hör ihop med skridskoåkning för allmänheten ska placeras på centralbassängen, medan skolornas och föreningarnas mer tävlingsinriktade skridskoåkning ska placeras på Tapioplanen. Reparation och förnyande av Tapioplanen genomförs i samband med ombyggnaden av Tapiolan koulu och Tapiolan lukio enligt de principer som iakttas i Esbo. - Fullmäktige förutsätter som sin hemställning att särskild försiktighet iakttas när den säsongapparatur som behövs för centralbassängens konstis ska byggas upp och tas isär, och att man ser till att området hålls prydligt och trivsamt.

10 Esbo stad Protokoll 99 Fullmäktige Sida 10 / 60 Bilaga Redogörelse - Fullmäktige hemställer att frysapparaturens bullernivå dämpas så att den inte överskrider den tillåtna bullernivån i bostadsområden. 1 Hankesuunnitelma 2 Hankesuunnitelma, liite 1 3 Hankesuunnitelma, liite 2 4 Hankesuunnitelma, liite 3 5 Hankesuunnitelma, liite 4 6 Hankesuunnitelma, liite 5 7 Röstningslista paragraf 99 Redogörelsen i sammanfattning Utredningsplanen för centralbassängen i Hagalund möjliggör konstis på centralbassängen vintertid. I planen beaktas Hagalunds betydelse som nationallandskap samt som en stadskärna av hög kvalitet i färd med att förnyas. Alla funktioner placeras i bassängens västra ända. Det område som ska frysas består av ett enhetligt skridskoområde om 30 x 59 m² framför bryggan. Planen förses med flyttbara rör. Alla funktioner som betjänar konstisen placeras i bassängen. I bassängen planeras en brygga med stålkonstruktion. Helheten genomförs som containerlösning inklusive kafé (2 containrar, wc-utrymmen (1 container) samt lokaler för ombyte (2 containrar). Konstis utomhus kräver frysapparatur. Apparaturen placeras i en container. Bredvid placeras en teknisk container. Vattnet för fyllning av bassängen på våren och för frysning tas från det kommunala vattenledningsnätet. Kostnaderna för projektets investeringar beräknas uppgå till miljoner euro. Behovet av ytterligare investeringskostnader är 1,061 miljoner euro utan moms. Driftsutgifterna för konstis under vintern under varje säsong beräknas uppgå till miljoner euro utan moms. Projektplanen Hagalunds centralbassäng (Aarne Ervi, 1962) är belägen mitt i centrum av stadsdelen Hagalund. Hagalund är ett av Finlands 27 nationallandskap. Området har en gällande detaljplan där bassängen betecknas som vattenområde (W). De aktuella ändringarna kräver inte ändring av detaljplanen. Bassängen är belägen i en färdig, tätt bebyggd miljö. - På bassängens norra sida finns Hagalunds simhall (färdig 1965, omoch tillbyggd 2004) med anslutande utomhusbassänger, - på östra sidan finns ett parkeringsområde som betjänar simhallen samt Hagalunds kyrka (färdig 1965) och kyrkogård, - på södra sidan finns hotell Tapiola Garden (färdigt 1974, tillbyggt 2007) - på västra sidan finns Aarne Ervis plats, en liten utomhusestrad samt kulturcentret (färdigt 1989) - På östra och västra sidan finns också terrassavsatser och trappor. I utredningsplanen utarbetades som bas för byggplanen en lösningsmodell som beaktar Hagalunds betydelse som nationallandskap samt som en

11 Esbo stad Protokoll 99 Fullmäktige Sida 11 / 60 stadskärna av hög kvalitet i färd med att förnyas. Målet är en byggplan som möjliggör konstis i centralbassängen vintertid. Nuläget Bassängens yta är ca 1,2 ha och vattenvolymen är ca m³ (räknat från översvämningsnivån +6,88). Bassängen har jordbotten. Bottnen är i någon mån tätad med filtrerande moränspärr av hänsyn till vattenkvaliteten. Det har undersökts att bottnen släpper igenom ytterst lite vatten. Att vattenytan sjunker antas således huvudsakligen bero på avdunstning. På grund av att bottnen är tätad har bassängen hängande grundvatten: grundvattnets yta håller sig över 2 meter under bassängens bottennivå. Nivån på bassängens botten varierar mellan +4,8 och +5,1. I bassängens nordvästra hörn är berget synligt på ett område om ca 150 m². Bassängens kanter är av betong och trä. Nivån på plattläggningens övre yta varierar mellan +7,12 och +7,19. I bassängens nordvästra del finns springbrunnspumpar (16 st.). Deras vattenledningar, 2 st, kommer enligt de gamla planerna från ett cirkulationspumpverk. Vattnet till bassängen har tagits från en riven grundvattensbrunn i Flamängen. Den nya brunnen finns i Kyrkparken. Sommaren 2011 matades vatten till bassängen från vattenledningsnätet. I bassängens nordöstra, sydöstra och sydvästra hörn finns översvämningsbrunnar. I bassängens norra del finns en elanslutning som har använts av de kioskhandlare som under sommaren verkar i området. Bassängen får spridd belysning från den omgivande belysningen och byggnaderna. I området finns ett nätverk av gator och gång- och cykelvägar och parkeringsplatser. Planen Alla funktioner placeras i bassängens västra ända. Det område som ska frysas består av ett enhetligt skridskoområde om 30 x 59 m² framför bryggan. Skridskoåkning är gratis och ishockey tillåts inte. En planerad skridskorutt antas bli bortlämnad före byggandet för att kostnaderna ska fås ner. Kostnadsberäkningen i utredningsplanen innehåller skridskorutten. Planen förses med flyttbara rör. Det område som ska frysas sträcker sig inte ända fram till bassängens kantkonstruktion. Alla konstruktioner tas till bassängen på hösten och avlägsnas på våren. Konstruktionerna lyfts med transportfordonets lastkran eller en mobilkran. Alla funktioner som betjänar konstisen placeras i bassängen. I bassängen planeras en brygga med stålkonstruktion. Helheten genomförs som containerlösning inklusive kafé (2 containrar, wc-utrymmen (1 container) samt lokaler för ombyte (2 containrar). Konstis utomhus kräver frysapparatur. Apparaturen placeras i en container. Bredvid den placeras en teknisk container som innehåller bl.a. förrådsutrymmen för servicepersonalen samt en varmvattenberedare. Med hänsyn till miljön ägnas containrarnas allmänna framtoning särskild uppmärksamhet.

12 Esbo stad Protokoll 99 Fullmäktige Sida 12 / 60 Bottnens nivå höjs i hela bassängen till +6,10. Vattendjupet på vattenmotivet under sommaren blir således 0,78 m och bassängens vattenvolym blir ca m³. På detta sätt kräver ändringen av nivån på vattenytan vid övergång mellan olika användningssyften inte en oskälig flyttning av vattenmassor. Den nuvarande moräntätningen blir inte föremål för åtgärder. Bottnen höjs med hjälp av grov sand eller grus. I så fall förblir bottnens utseende oförändrat. Bassängens kantkonstruktioner blir inte föremål för åtgärder med undantag för förstärkning av körförbindelsen. Vattnet för fyllning av bassängen på våren och för frysning tas från det kommunala vattenledningsnätet. Öster om Tapiolavägen planeras en ny vattenledning DN400. Den kan förses med en anslutning för bassängens vattenförsörjning. Den anslutande vattenledningens längd blir ca 350 m beroende på sträckningen på Flamängen. Bassängen kan fyllas på två veckor. För frysning av skridskoområdet med slang behövs en vattenpost. Parkeringsplatser för dem som använder skridskoområdet kan inte anvisas separat på de existerande parkeringsplatserna. Det ska byggas en parkering i bergsrum med bilplatser. I Tapioplatsens anläggning finns 450 bilplatser i bruk Det behövs en körförbindelse till bassängen för att lämna och hämta konstruktionerna och för servicetrafik. Den ordnas genom att det byggs en sandbelagd körförbindelse mellan berget i dagen på kulturcentrets östra sida och den runda utomhusbassängen. Frysapparaturen alstrar ljud när den är i gång. Apparaturen är i gång mest på hösten och våren. Av de existerande byggnaderna är hotell Tapiola Garden till sina funktioner sådan att bullret kan medföra olägenheter. Olägenheterna kan reduceras med hjälp av tekniska detaljer. Kostnaderna för projektets investeringar beräknas uppgå till miljoner euro. Kostnadsberäkningen för investeringarna omfattar rengöring och höjning av bassängbottnen, vattendistribution i bassängen samt dräneringsrör, ett flyttbart rörsystem för planen om 3500 m², belysning för skridskoområdet under olika säsonger, matarvattenledning, vattenförsörjning för servicehelheten samt de arbeten som krävs för vattenförsörjning och el runt bassängen. Den främsta delen av ovan nämnda kostnadsberäkning för investeringar utgörs av frysapparaturen jämte tekniska containrar, euro (moms 0 %); brygga 330 m 2, tak 225 m 2 samt en servicehelhet om 5 containrar, totalt euro (moms 0 %). För projektet reserveras i 2012 års budget 0,3 miljoner euro och i ekonomiplanen 0,7 miljoner euro för år Behovet av ytterligare investeringskostnader är 1,061 miljoner euro utan moms. Driftsutgifterna för konstis under vintern under varje säsong beräknas uppgå till miljoner euro utan moms. Den ovan nämnda beräkningen av driftsutgifterna omfattar årliga tömningar av bassängen och rengöring av bottnen, montering och demontering av konstruktionerna inklusive körförbindelse till bassängen, årsservice och årsreparation för

13 Esbo stad Protokoll 99 Fullmäktige Sida 13 / 60 konstruktionerna samt fyllning av bassängen med vatten från vattenledningsnätet ( m³). Beräkningen av driftsutgifterna omfattar dessutom euro (moms 0 %) /säsong i elenergikostnader samt kostnader för skötsel av isen. Byggplaneringen för projektet pågår redan på grund av projektets skyndsamma tidtabell. Byggandet beräknas bli inlett i oktober 2012 och huvudsakligen slutfört före konstisen tas i bruk vintern Eftersom projektet kräver finansiering för tilläggsinvesteringar, godkänns projektplanen av fullmäktige. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner projektplanen för centralbassängen i Hagalund. Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige anvisar euro utan moms i anslag för tilläggsinvesteringar för Stadsstyrelsen föreslår också att investeringsfinansieringen för 2014 i budgeten överförs till Behandling Järvenpää föreslog understödd av Konttas bordläggning. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Förslaget om bordläggning förkastades med 12 röster mot 2 och 1 frånvarande. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

14 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 14 / / /2011 Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Nöykis, Övre Finno, godkännande av detaljplaneändringen, område nr Beredning och upplysningar: Otranen Patrik, tfn Koivunen Mikla, tfn Manelius Leena, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Yli-Suomenoja, muutos - Övre Finno, ändring, som omfattar kvarter nr och samt ett skyddsgrönområde, rekreationsområde och gatuområde i stadsdel 30 (Nöykis), ritning nr 6552, daterad och ändrad , område nr Beslut Bilaga Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. - Illustration - Uppdaterad detaljplan - Plan - Bestämmelser - Beslutslista Genom en detaljplaneändring möjliggörs utveckling av butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror på arbetsplatsområdet i Övre Finno enligt målen i generalplanen, samt byggande av ett internt gatunät på området. Genom detaljplaneändringen ökar våningsytan för kommersiella tjänster från nuvarande cirka v-m 2 med sammanlagt cirka v-m 2, varvid planområdets sammanlagda våningsyta är cirka v-m 2. Detaljplanen tillåter förutom butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror för kvartersområdet KL-1 (köpcentret Merituuli) enligt den nuvarande situationen annan kommersiell våningsyta på högst cirka v-m 2 samt till den en utbyggnad på högst v-m 2. Öster om Finnovägen tillåts förutom butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror v-m 2 annan våningsyta för specialaffärer, varvid

15 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 15 / 60 utbyggnaden inte anses vara betydande. På KL-1-området är det tillåtet att bygga en dagligvaruaffär på högst v-m². De nya gatuförbindelserna (förlängningen av gatan Ängsbrinken och Finnodalsvägen) ändrar arealen för många fastigheter, vilket innebär att beteckningarna som gäller byggrätten har uppdaterats från exploateringsbeteckning (e=) till beteckning för våningsyta (v-m 2 ). För två fastigheters del har man ökat byggrätten så att den motsvarar det aktuella läget, sammanlagt 196 v-m 2. Byggande av ett internt gatunät möjliggör utveckling av området i framtiden. Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: Yli-Suomenoja - Övre Finno, förslag till detaljplaneändring, ritning nr 6552, som omfattar kvarteren och samt skyddsgrönområde, rekreationsområde och gatuområde i stadsdel 30 (Nöykis), område nr Med detaljplaneändringen bildas de nya kvarteren Aktualisering Aktualiseringen kungjordes i Länsiväylä och Hufvudstadsbladet Ansökan om detaljplaneändringen har lämnats av Rautakesko Ab samt Tallberg-kiinteistöt.

16 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 16 / 60 Program för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning är daterat och justerat Det finns tillgängligt för intressenter i stadsplaneringscentralens kundtjänst medan planläggningen pågår. Beskrivning av området Planområdet är beläget i Övre Finno, norr om Västerleden. Området gränsar i söder mot Kvisbackavägen, i öst och nordost mot Storängens rekreationsområde i Finnodalen och i norr mot Ängsbrinken. Områdets befintliga fastigheter är byggda för affärs-, kontors-, småindustri- och förrådsbruk. Den största fastigheten på området är det i söder belägna köpcentret Merituuli, som är den största detaljhandelsenheten på området. I köpcentret Merituuli fungerar i nuläget bl.a. K-Rauta, Kodin Ykkönen samt affärer för hemelektronik och för sportutrustning. Bilaffären kommer att försvinna i början av år Norr om köpcentret Merituuli finns en på 2000-talet byggd mindre koncentration av butiker för skrymmande specialvaror (bl.a. Gigantti). Det interna gatunätet på planområdets östra del är underutvecklat och tomtinfarterna till huvudgatunätet motsvarar inte dagens krav. På den östra delen av planområdet finns Storängens rekreationsområde, som hör till Finnodalens större grönområdeshelhet och är en del av den i landskapsplanen betecknade viktiga ekologiska korridoren som förenar Centralparken och havet, och som fungerar både som rekreationsled och som ekologisk förbindelseled. Grönområdets gränsområde väster om högspänningsledningarna är ängsmark i naturtillstånd och kantas ytterst av relativt låga tallar, som utgör ett markant grönelement mellan området i naturtillstånd och det byggda området. Väster om Finnovägen (Esboleden) gränsar planområdet mot Finländarvägen. På området finns i nuläget ett kontorshus, förråd samt till deras verksamhet anslutande affärslokaler. Gällande detaljplan, generalplan och landskapsplan. I Nylands landskapsplan är planområdet markerat som ett område för tätortsfunktioner. I planen finns en viktig ekologisk korridor som förenar Centralparken med havet, samt kommunaltekniska huvudlinjer (naturgas, avloppsvatten och kraftöverföring). På området gäller generalplanen för södra Esbo, i vilken det ingår utveckling av ett arbetsplatsområde där butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror tillåts (TP/k). Med en beteckning som täcker också stora delar av planändringsområdets omgivning har man medvetet velat styra placeringen av butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror till en trafikmässigt förmånlig, lättillgänglig plats där verksamheten inte märkbart stör boende. På områdena som utvecklas säkras med hjälp av tillbyggnad områdets funktion och att tjänsterna består. Den aktuella situationen motsvarar begreppet stora handelsenheter under särskild styrning, trots att landskaps- och

17 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 17 / 60 generalplanen inte innehåller beteckningar om centrumfunktioner. Landskapsplanen tillåter att den befintliga verksamheten fortsätter och småskalig verksamhet utvecklas. På området gäller en detaljplan som ändrats flera gånger. För området gäller följande detaljplaner: Övre Finno, ändring (430609), fastställd Kvarter nr 30006, tomt 18 Tomten är kvartersområde för affärer, kontor och industri som inte stör miljön (KTY). Exploateringsgraden är 0,5. Övre Finno, ändring (430610), fastställd Kvarter nr 30006, tomt 19 Tomten är kvartersområde för affärer, kontor och industri som inte stör miljön (KTY). Exploateringsgraden är 0,5. Övre Finno, ändring (430612), fastställd Kvarter nr 30006, tomt 14 Tomten är kvartersområde för affärer, kontor och industri som inte stör miljön (KTY). Exploateringsgraden är 0,75. Finno industriområde, (430600), fastställd Kvarter nr 30004, tomt 1, kvarter nr 30006, tomtar 4 5,16 17 samt gatuområde. Tomterna är kvartersområde för industri-, kontors- och lagerbyggnader (TLV), där utställnings- och försäljningsutrymmen som anknyter till den egna verksamheten är tillåtna. Övre Finno II - Finnoängen, (430900), fastställd Tomt 15 i kvarter nr samt rekreations-, special- och gatuområde. Tomt nr 15 i kvarter nr är kvartersområde för affärer, kontor och industri som inte stör miljön (KTY). Exploateringsgraden för byggrätten är 0,50. Framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen Stadsplaneringsnämnden godkände förslaget till ändring av detaljplanen för framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen Förslaget till ändring av detaljplanen ställdes ut Under framläggningstiden lämnades tre anmärkningar in. De gällde den ökande trafiken och trafikbullret samt problem som förändringen orsakar i landskapet och stadsbilden. Sju utlåtanden lämnades in. Dessutom hölls ett arbetsmöte med närings-, trafik- och miljöcentralen ( ) angående planens innehåll för handel och trafik. Dessutom förde man diskussioner med de andra markägarna som planändringen direkt påverkar, bl.a. med anledning av tomternas förändrade arealer. Dessa parter hade inget att anmärka angående detaljplaneändringen, och lämnade ingen skriftlig anmärkning om ärendet.

18 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 18 / 60 Förslaget till ändring av detaljplanen Med hjälp av detaljplaneändringen möjliggörs utveckling av Övre Finnos arbetsplatsområde enligt målen och styrningen i generalplanen som en koncentration av butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror, på en lätt tillgänglig plats, invid goda trafikförbindelser och på en plats där kommersiell verksamhet och anknytande trafik inte orsakar betydande olägenheter för boende. På kvartersområdena KL-1 och K-1 kan placeras endast sådana butikslokaler som kräver extra mycket försäljnings- och förrådsutrymme (butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror), så som till exempel butiker för järn- och byggnadsmaterial, möbler, hemelektronik, byggnadsteknisk inredning, bilar och biltillbehör, husbilar, båtar samt båttillbehör. Detaljplaneändringen innebär att våningsytan för kommersiella tjänster ökar med sammanlagt cirka v-m 2, varvid planområdets sammanlagda våningsyta är cirka v-m 2. Av denna våningyta placerar sig cirka v-m 2 öster om Finnovägen (köpcentret Merituuli). Detaljplanen tillåter förutom butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror på kvartersområdet KL-1 (köpcentret Merituuli) våningsyta för annan detaljhandel inom särskild styrning enligt befintligt läge, eftersom det nuvarande köpcentret har byggts före butikerna började styras av markanvändnings- och bygglagen. Sålunda är köpcentret Merituuli en storenhet för detaljhandel, trots att ingen beteckning som tillåter storenheter finns i landskaps- eller generalplanerna. Befintlig våningsyta utöver butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror tillåts trots allt högst v-m 2, varvid ökningen av byggrätt inte anses vara betydande och strider sålunda inte mot markanvändnings- och bygglagen. Annan detaljhandel kan placeras på KL-kvartersområdet på högst v-m 2. Denna våningsyta har i planen beteckningen "km". Dessutom kan man på kvartersområdet placera en dagligvaruaffär på högst v-m 2, som inkluderas i våningsytan ("km") inom ramen för styrning. Väster om Finnovägen (kvarter 30004) tillåts förutom butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror högst v-m 2 annan kommersiell verksamhet, varvid K-området inte blir en stor detaljhandelsenhet. I detaljplaneändringen har områdets interna gatunät utvecklats så, att det inte är nödvändigt att använda områdets huvudgator då man rör sig inom området. Detta minskar för sin del belastningen på huvudgatorna. De nuvarande korta gatorna som slutar, Porten och Storängsgränden, förenas till Finnodalsvägen. Ängsbrinken som nu slutar förlängs till Finnodalsvägen, varvid planområdet förenas till Finnovägen (Esboleden) via två anslutningar. Kvarteret väster om Finnovägen (kvarter nr 30004) förenas med Finnovägen vid Finnodalsvägen via en fyrvägskorsning. De nya gatuförbindelserna (fortsättningen på Ängsbrinken och Finnodalsvägen) förändrar arealen på många fastigheter. Byggrätten för dem har justerats så att de motsvarar den aktuella situationen och deras totala byggrätt ökar med 196 v-m 2. Som beteckning i detaljplanen går man över till att istället för exploateringsgrad använda våningsyta (v-m 2 ).

19 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 19 / 60 De trafikmässiga lösningarna i planen grundar sig på prognosutredningarna för trafik och markanvändning (Strafica, 2008) samt på den preliminära utredningsplanen för Finnos planskilda anslutning och cirkulationsplatsen i Finno (WSP, 2010) och dess utredningsplan (WSP, 2011). I detaljplanen bildas de nya kvarteren Fastigheter som sökt ändring till detaljplanen: Kvarter nr 30006, tomt 18 Planbeteckningen KL-1 tillåter på kvartersområdet butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror på sammanlagt v-m 2. I våningsytan ingår annan i styrningen inkluderad våningsyta för detaljhandel på sammanlagt v-m 2, som i planen har beteckningen km. På kvartersområdet kan också placeras en dagligvaruaffär på högst v-m 2. Efter framläggningen av detaljplaneförslaget har helhetsvåningsytan minskats med v-m 2. Byggrätten höjs med v-m 2, från v-m 2 till v-m 2. I detaljplaneändringen fogas till tomten en del av skyddsgrönområdet (EV) som i väster avgränsar området mot Finnovägen. Detta möjliggör att det nuvarande köpcentret Merituuli utvidgas mot Finnovägen. Mot öster fogas till tomten en del av Storängsgrändens gatuområde och Finnovägens västra kantområde, där den sökande har en planeringsreservering. Områdena som fogas till tomten och numera är i stadens ägo har en helhetsareal på cirka m 2. Kvarterets nya exploateringsgrad är cirka 0,53. Detaljplaneändringen möjliggör att parkeringen placeras på tomtdelen på Kvisbackavägens sida huvudsakligen i två våningar. Parkeringsområdena ska disponeras med hjälp av grupper av träd. De befintliga tallarna ska bevaras och lösningar för att hantera dagvatten ska genomföras på den delen av området som är betecknad i-2. Av fasaden mot Finnoängen ska minst 2/3 kläs med slingerväxter, vilket ger fasaden ett grönare intryck mot rekreationsområdet, samtidigt som byggnadens massa lättas upp visuellt tillsammans med planteringarna i det i-1 märkta kantområdet invid Finnodalsvägen. På de övriga sidorna ska fasaderna behandlas främst med glas-, metalleller trämaterial och struktureras i delar för att minska intrycket av längd. Kvarter nr 30004, tomt 1 Planbeteckning K-1 tillåter på kvartersområdet byggande av affärs- och kontorslokaler, i vilka man förutom butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror kan genomföra v-m 2 andra affärsutrymmen för specialvaror samt restaurangverksamhet. Av helhetsvåningsytan kan högst 3/4 användas som affärslokaler, varvid det på området blir kvar

20 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 20 / 60 också rent arbetsplatsbyggande (det nuvarande kontorshuset är cirka v-m 2). Till tomten fogas skyddsgrönområdet (EV) som gränsar till söder mot Finnovägen och Finländarvägen. Då växer kvarterets areal med cirka m 2. Byggrätten ökar från nuvarande v-m 2 till v-m 2. Kvarterets exploateringsgrad blir cirka 0,84. Planändringen möjliggör att parkeringen placeras på gårdsområdet, under gårdsdäcket, i byggnadens våningar, i en separat parkeringsanläggning eller på taken. En eventuell täckning av byggnadernas och parkeringsanläggningarnas fasader samt de fasta konstruktioner som genomförs på tomtens kanter, stödmurarna på körramper som anknyter till byggnaden samt körramper ska genomföras stadsbildsmässigt kvalitativt och som en del av huvudfasadernas helhet. På de övriga sidorna ska fasaderna behandlas främst med glas-, metalleller trämaterial och struktureras i delar för att minska intrycket av längd. Efter framläggningen av detaljplaneförslaget har man på kvartersgränsen på Finländarvägens sida märkt ut platser för eventuella tomtinfarter samt ungefärligt läge för en eventuell servicegård. Dessutom har byggnadsmassornas våningsantal justerats. Gårdsområdena på Finländarvägens sida ska avgränsas med stadsbildsmässigt kvalitativa stödmurar, staket och eventuella låga buskage som inskynsskydd för servicegårdens verksamhet. Övriga fastigheter: Arealerna som nämns nedan är vägledande och kan ändras något då fastigheterna bildas. Kvarter nr 30006, tomt 5 Tomtens areal minskar med cirka 425 m2 på grund av den nya gatan som byggs (Ängsbrinken). Det finns möjlighet till nya infarter till tomten från förlängningen av Finnodalsvägen och Ängsbrinken. Kvarter nr 30006, tomt 17 Tomtens areal minskar med cirka 2 m2 vid Finnodalsvägens och Finnovägens anslutning. Kvarter nr 30006, tomt 14 Tomtens areal minskar med cirka m2 på grund av den nya gatan (Ängsbrinken). Kvarter nr 30006, tomt 15

21 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 21 / 60 Tomtens areal minskar med cirka 618 m2 på grund av den nya gatan (Ängsbrinken). Den nya tomtinfarten är möjlig mot den nya Finnodalsvägen, vilket förbättrar tomtens interna trafikarrangemang. Kvarter nr 30006, tomt 19 Tomtens areal minskar med cirka 786 m2 på grund av den nya gatan (Ängsbrinken). Byggrätten uppdateras så att den motsvarar det som förverkligats och är efter förändringen v-m2 (+74 v-m2). Innehållet i detaljplanesammanställningens bestämmelser är uppdaterat på plankartan för parkeringsanläggningens del (ma/iii). Gatuområden Områdets interna gatunät har utvecklats i planändringen. Gatunätet grundar sig på en utredningsplan för Finno rondell och de huvudgator som ansluter till den (utredningsplan för Finno planskilda anslutning och Finno rondell, WSP, ), som har uppdaterats med en kommunalteknisk preliminär utredningsplan för planområdet (Destia 2010), som har gjorts efter framläggningen av beredningsmaterialet, samt en uppdatering av planen för Finnodalsvägens del (SITO, 2011). De nuvarande gatorna som slutar, Porten och Storängsgränden har fungerat främst som tomtinfarter. I planändringen förenas gatorna till en ny enhetlig gata, Finnodalsvägen. Samtidigt förlängs den nuvarande Ängsbrinken ända till Finnodalsvägen. I och med de nya gatuförbindelserna är det inte nödvändigt att använda huvudgatunätet utanför planområdet då man rör sig inom området. Finnodalsvägen och Finnovägens (Esboleden) anslutning ändras enligt utredningsplanen till en fyrvägskorsning med anslutning också till kvarteret väster om Finnovägen. Finländarvägen ligger utanför planförslagsområdet, men planeringen av gatan inbegreps i den preliminära kommunaltekniska utredningsplanen (Destia 2010). I planeringslösningarna fäste man speciellt uppmärksamhet vid trafiksäkerheten på grund av de närbelägna daghemmen och skolorna. Huvudanslutning till kvarter nr kommer att bli från den tidigare nämnda fyrvägskorsningen som genomförs på Finnovägen. Planens innehåll har tillkännagivits till Tekniska centralens gatu- och parkförvaltning. Grönområden På planområdets östra kant ligger Storängens rekreationsområde, som i landskaps- och generalplanerna är betecknat som betydande ekologisk korridor mellan Centralparken och havet. Rekreationsområdet minskar med cirka 35 meter som en följd av byggandet av Finnodalsvägen och utvidgningen av köpcentret Merituuli. De befintliga tallarna försvinner på grund av den nya gatan. Kanten som bildas i planen betecknas i-1. Gränsen mellan det byggda kvartersområdet och gatan samt rekreationsområdet bildas av buskar och träd som en grön mur och så att den suddar ut intrycket av det nya, storskaliga byggandet. Diskussioner

22 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 22 / 60 om lösningsprinciperna för hur man hanterar delen av området har förts med Tekniska centralens gatu- och parkförvaltning. Dimensioneringen av det i-1 -betecknade kantområdet påverkas av huvudavloppet som löper bredvid och ovanpå vilken schaktning inte kan göras. Kantområdet blir en sluttning mellan Storängens rekreationsområde och gatan. Sluttningen är huvudsakligen 1:3 brant, vilket möjiggör plantering av stamved. Målet är att istället för en rad av träd som avgränsning anlägga ett varierande grönområde som följer sluttningens och terrängens former med stamved och lägre buskage. Vegetationen ska till 25 procent bestå av arter som är gröna året om. På den brantare sluttningen används stödmurskonstruktioner. Förverkligandet av grönkanten främjas genom att man förutsätter att köpcentret Merituuli på sin fasad som vetter mot rekreationsområdet har minst 2/3 slingerväxter som täckning. Kantområdet ligger på gatuområdet och genomförs i samband med att gatan byggs. Bestämmelserna om dagvatten (11 ) har preciserats efter framläggningstiden. I samband med bygglovet ska man presentera en utredning över dagvattnet och det förutsätts att dagvattnet sköts också under byggtiden. Dimensionering Planområdets areal är ca 23,0 ha. I detaljplaneändringen är ökningen av kommersiell våningsyta sammanlagt v-m 2, varvid planområdets helhetsvåningsyta blir v-m 2. Av ökningen av våningsytan placeras v-m 2 öster om Finnovägen (köpcentret Merituuli) och v-m 2 väster om Finnovägen (Finländarvägen 7). Till övriga delar har byggrätten justerats till att motsvara den aktuella situationen (kvarter 30006, tomter 17 och 19) sammanlagt 196 v-m 2. Annan handel med specialartiklar än butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror som placerar sig inom särskild styrning av detaljhandel tillåts på området KL-1 som de befintliga cirka v-m 2 samt enligt planändringens ökningar i bägge projekt (KL-1/ K-1/2 000 v-m 2 ) det vill säga sammanlagt v-m 2. På kvartersområdet KL-1 kan placeras en dagligvaruaffär på högst v-m2. Dess våningsyta är inkluderad i den tidigare nämnda övriga våningsytan för detaljhandel. Hela planområdets exploateringsgrad blir 0,43. I talet inkluderas förutom kvartersområdena också rekreations- och gatuområdena. Minimikravet på antalet bilplatser som ska byggas: - affärslokaler 1 bilplats/ 50 v-m 2 - kontorslokaler 1 bilplats/ 70 v-m 2 - industrilokaler 1 bilplats/ 100 v-m 2

23 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 23 / 60 - förråd 1 bilplats/ 150 v-m 2 Dessutom ska på KL-1-området reserveras minst 50 och på K-1-området minst 20 cykelplatser. Från kvarteren ska det ordnas bra fotgängarförbindelser till busshållplatser samt till gång- och cykelvägar. Planläggningen Förslaget till detaljplaneändring gjordes av stadsplaneringscentralen i Esbo. Arkitektbyråerna Innovarch Oy och Arknova Oy samt MA-arkkitehdit Oy, SITO Oy och Destia har fungerat som planeringskonsulter för de sökande. I samband med planförslaget gjordes en preliminär kommunalteknisk utredningsplan (Destia, 2010) som har uppdaterats och justerats våren 2011 gällande dimensioneringen av kantområdet vid Finnodalsvägen och Storängen på initiativ av SITO Oy. De trafikmässiga lösningarna i planen grundar sig på prognosutredningarna för trafik och markanvändning (Strafica, 2008) samt på den preliminära utredningsplanen för Finnos planskilda anslutning och cirkulationsplatsen i Finno (WSP, ). Beslutshistoria Stadsplaneringsnämnden Förslag Stadsplaneringschef Kari Moilanen Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren Ställningstagandet har getts om beredningsmaterialet till detaljplaneändringen Övre Finno, ändring, område godkänner för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen, förslaget till ändring av detaljplanen Yli-Suomenoja - Övre Finno, ändring, ritning nr 6552, som omfattar kvarter 30004, en del av kvarter (tomter 4 5, 14 19) samt en del av skyddsgrönområde, rekreationsområde och gatuområde, daterad och ändrad begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna inom en månad från det begäran skickas. Beslut Stadsplaneringsnämnden: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

24 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 24 / 60 Stadsplaneringsnämnden Förslag Stadsplaneringschef Kari Moilanen Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren Anmärkningarna och utlåtandena har getts om detaljplaneändringen i Övre Finno, område godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till ändring av detaljplanen Yli-Suomenoja, muutos - Övre Finno, ändring, ritning nr 6552, som omfattar kvarter och samt skyddsgrönområde, rekreationsområde och gatuområde i 30 stadsdelen (Nöykis), daterad och ändrad , område förutsätter att avtalen mellan staden och markägarna som sökt planändring bereds. Behandling I början av behandlingen korrigerade föredraganden planbestämmelsen K- 1 enligt följande: Kvartersområde för affärs- och kontorslokaler. På området får placeras förutom butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror också lokaler för teknisk partihandel samt andra lokaler för detaljhandel på högst 2000 v-m². Restaurang- och servicelokaler får genomföras vid sidan av andra lokaler för detaljhandel. Förutom den angivna våningsytan kan också butiksstråk byggas. Av helhetsvåningsytan som tillåts i planen kan som affärslokaler användas högst 3/4. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden Markkula om föredragandens ändrade förslag kunde godkännas. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att förslaget hade godkänts enhälligt. Beslut Stadsplaneringsnämnden: 1 instämmer i de bifogade svaren Anmärkningarna och utlåtandena har getts om detaljplaneändringen i Övre Finno, område godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till ändring av detaljplanen Otakaari-Otsvängen, daterad och ändrad , ritning nummer 6552, som omfattar kvarteren 10017, och en del av kvarter samt delar av gatu- och parkområden i 30 stadsdelen Otnäs, område , med ändringen att planbestämmelsen K-1 ändras enligt följande:

25 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 25 / 60 Stadsstyrelsen Kvartersområde för affärs- och kontorslokaler. På området får placeras förutom butikslokaler för utrymmeskrävande specialvaror också lokaler för teknisk partihandel samt andra lokaler för detaljhandel på högst 2000 v-m². Restaurang- och servicelokaler får genomföras vid sidan av andra lokaler för detaljhandel. Förutom den angivna våningsytan kan också butiksstråk byggas. Av helhetsvåningsytan som tillåts i planen kan som affärslokaler användas högst 3/4. 3 förutsätter att avtalen mellan staden och markägarna som sökt planändring bereds. Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen 1 godkänner de bifogade, undertecknade markanvändningsavtalen mellan staden och Suomenojan Kauppakeskus Oy /Kesko Oyj Kiinteistö Oy Espoon Suomalaistentie 7 av samt Beslut För kännedom 2 föreslår att fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Yli- Suomenoja, muutos - Övre Finno, ändring, som omfattar kvarter nr och samt ett skyddsgrönområde, rekreationsområde och gatuområde i stadsdel 30 (Nöykis), ritning nr 6552, daterad och ändrad , område nr Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Ansökarna och ägarna till fastigheterna 30006/5,14,15,17 och 19 - Utdrag utan bilagor, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland - Miljöcentralen, brev - Utdrag utan bilagor, HRM Vatten

26 Esbo stad Protokoll 101 Fullmäktige Sida 26 / / /2012 Stadsstyrelsen Fråga om Västmetron (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Isotalo Olli, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans m.fl. fråga av om Västmetron och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Byman lämnade understödd av Lahtinen följande ändringsförslag: "Fullmäktige antecknar det anförda svaret för kännedom och konstaterar att svaret innehåller allvarliga felaktigheter och att det inte besvarar den centrala frågan om hur, av vem och med hur stora årliga utgifter Länsimetro Oy:s penninginstitutslån ska återbetalas." Byman framställde följande förslag till återremiss: "Fullmäktige kan inte godkänna felaktig och vilseledande information och remitterar ärendet till stadsstyrelsen som ska anställa en helst utländsk expert som utreder de sanningsenliga svaren på de frågor som ställts. Stadsstyrelsen ska dessutom göra en bedömning om huruvida nödvändiga åtgärder måste vidtas för att de ledande tjänstemännen inte förmår presentera verklighetsbaserad information som svar på frågor framställda av ledamöter i fullmäktige. När svaren har lämnats bör fullmäktige bedöma ställningen för sektordirektören och Länsimetro Oy:s ledning i sina uppdrag." Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att Bymans remissförslag förfaller i brist på understöd. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Bymans förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

27 Esbo stad Protokoll 101 Fullmäktige Sida 27 / 60 Fullmäktige avslog Bymans förslag till ändring med 55 röster mot 11 samt 1 frånvarande. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Liite Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. Byman reserverar mig mot ordförandens förfarande och ärendets innehåll. Lahtinen instämde med reserveringen i fråga om ordförandens förfarande. Viljakainen anmälde som avvikande mening att hennes avsikt var att rösta "ja". 8 Röstningslista paragraf Frågan Ledamot Byman och 13 andra ledamöter ställde en fråga om vilka åtgärder stadsstyrelsen ämnar vidta och hurdana anvisningar som ges till Länsimetro Oy som följd av de problem, uppgifter och påståenden som framförts i offentligheten. Dessa gäller metrons automatisering, funktionsduglighet, kapacitet, tidtabellernas hållbarhet, trafikering, matartrafik samt finansiering och återbetalning av lån. Frågan bifogas som tilläggsmaterial. Automatiserad metro och stationernas längd Metrons automatiseringsprojekt pågår utgående från ett avtal mellan HST och Siemens. Problemen kring projektet är förknippade med automatisering av gamla metrotåg. I metrotrafiken finns 42 tåg av serie M100 och 12 tåg av serie M200. Även om metron inte skulle automatiseras, måste dess tågkontroll dvs. ställverkssystem ändå förnyas. De nya ställverkssystemen möjliggör att tågen kan gå med 2,5 minuter mellanrum istället för nuvarande 4 minuters mellanrum. Med en högre turtäthet kommer man upp till en 7 procent högre transportkapacitet med tåg som har två vagnpar. Då de nuvarande tågen når slutet av sin användningstid kommer metron att automatiseras. Då metrotrafiken är automatiserad kommer man upp till en turtäthet på 2 minuter, vilket med tåg med två vagnpar höjer kapaciteten med 30 procent från det nuvarande. Kapacitetsbehovet bestäms enligt passagerarmängden mellan Brändö och Fiskehamnen vid morgonrusning. I känslighetsanalyserna har konstaterats att en tillräcklig vagnskapacitet åstadkoms med tåg som har två vagnpar. Detta är också motiveringen till att Västmetrons stationer är planerade för tåg med två vagnpar (stationernas längd är 90 m). Metrons byggnadsarbete har redan kommit långt beträffande sprängningarna - över 40 procent av tunnlarna är sprängda. Att ändra stationernas dimensionering i det här skedet skulle göra att projektet blir klart ca månader efter tidtabell. En ändring av dimensioneringen skulle påverka dimensioneringen av utrymningsvägar både i metrotunneln och på

28 Esbo stad Protokoll 101 Fullmäktige Sida 28 / 60 stationerna och skulle förutsätta ändringar av de redan sprängda och förstärkta delarna. Det är onödigt att ändra längden på stationerna. Om man trots allt beslutade sig för att göra det, skulle det fördröja projektet betydligt. Fördröjningen samt förändringarna i arbetet skulle kosta minst 150 miljoner euro extra. Finansiering Finansieringen av Västmetron grundar sig på fullmäktiges beslut i de båda städerna. Enligt besluten har städerna grundat det gemensamma bolaget Länsimetro Oy för att svara för byggnadsverksamheten. Samtidigt beslutade städerna att Västmetron finansierar byggnadsarbetet med lån som garanteras av städerna. Staten står för 30 procent av byggnadsfinansieringen. Statens andel av byggnadskostnaderna har ett tak på 200 miljoner euro som är bundet till markbyggnadskostnadsindexet. Metrons sträckning I miljökonsekvensbedömningen undersöktes möjligheterna att nivåjustera metrolinjen så att metron går på markytan sträckan mellan Drumsö och Björnholm samt väster om Hagalund mellan Idrottsparken och Mattby. Utgående från bedömningarna beslöt man sig för en lösning där metron går under jorden hela sträckan. Såväl miljö- som kostnadsfaktorer påverkade beslutet. En metro som går på markhöjd är mycket dyrare och påverkar markanvändningen mer än tunnelalternativet. Då en metrotunnel byggs på markhöjd innebär det alltid långa specialkonstruktioner, med andra ord går spåret i en betongho. Dessutom skulle bara 700 meter av den 3,4 kilometer långa sträckan väster om Hagalund ha varit vanlig bana, allt det övriga hade blivit broar eller ovan nämnda specialkonstruktioner. Avgörandet gjordes utgående från projektplanen år 2008 då fullmäktige beslutade om att inleda metroprojektet. Säkerheter Länsimetro har betalat Siemens Abp en förskottsavgift, och mot den förfogar Länsimetro över en garanti för hela summan. Sakkunnig Stadsstyrelsen överväger inte att anlita en internationell sakkunnig för att ge ett utlåtande eller råd angående Västmetron eftersom inget sådant behov finns. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Tekniska direktören Olavi Louko