Fullmäktige Sida 1 / 49

Transkript

1 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 1 / 49 Sammanträde Tid måndag kl Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Anmälan om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Godkännande av budgeten för 2015 och ekonomiplanen 4 (delvis bordlagt ) Månadsrapport för oktober 2014 jämte åtgärder 5 5 Val av stadsstyrelsen och dess sektioner 14 6 Fråga om dimensioneringen av antalet skötare inom 20 äldreomsorgen och om processer som tryggar boendet hemma (Bordlagt ) 7 Fråga om lönesubventionerat arbete och läroavtalsutbildning 28 8 Motion för att utreda ombyggnad av motorvägar till bulevarder 34 (Bordlagt 8.9, 29.9, 20.10, och ) 9 Motion om att utveckla familjedagvården (Bordlagt ) 10 Motion om åtgärder för att minska nedskräpning 47 Esbo Markus Torkki ordförande

2 Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige Sida 2 / 49 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Ordförande konstaterar att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B

3 Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige Sida 3 / 49 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väljs representanter för SDP och Gröna

4 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 4 / / / Godkännande av budgeten för 2015 och ekonomiplanen (delvis bordlagt ) Beredning och upplysningar: Pekka Heikkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Redogörelse Fullmäktige beslutar om budgeten för 2015 och ekonomiplanen Behandlingen av inlämnade hemställningar bordläggs till fullmäktiges sammanträde

5 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 5 / / /2014 Stadsstyrelsen Månadsrapport för oktober 2014 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn Pekka Heikkinen, tfn e-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen: Fullmäktige 1 antecknar månadsrapporten för november 2014 för kännedom 2 godkänner avvikelser från uppnåendet av följande resultatmål i Berättelsen om Esbo: Resurser och ledning: - Stadens produktivitet ökar minst 1 procent (koncernstaben) - Verksamhetsbidraget underskrider inte den ursprungliga budgeten (koncernstaben) - Ägarpolitiken, koncernanvisningar och övriga huvudsakliga anvisningar som berör koncernen är i bruk (koncernstaben) - Stadens interna roller och ansvar stöder ägarpolitiken och koncernstyrningen (koncernstaben) - Produktiviteten ökar minst en procent (social- och hälsovårdssektorn) - Verksamhetsbidraget underskrider inte den ursprungliga budgeten (social- och hälsovårdssektorn) Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling: - Esbos näringslivsprogram har gjorts upp tillsammans med de centrala interna och externa intressentgrupperna (koncernstaben) Affärsverken: - Lokalcentralen: Resultatmålet för affärsverket är ett överskott på 7,6 miljoner euro Affärsverket Esbo stadsteknik: Affärsverkets resultat är positivt. 3 godkänner följande ändringar av utgifts- och inkomstbudgeten:

6 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 6 / Äldreomsorg, ökning av anslaget med euro - 25 Hälsovård, ökning av anslaget med euro - 27 Familje- och socialtjänster, ökning av anslaget med euro - 29 Social- och hälsovårdssektorns stab, minskning av anslaget med euro - 45 Byggnadsnämnden, ökning av inkomstbudgeten med euro - 92 Jord- och vattenområden, ökning av anslaget med euro - 92 Jord- och vattenområden, minskning av inkomstbudgeten med euro - Affärsverket Lokalcentralen, sänkning av det bindande resultatmålet till euro - Hagalunds balansenhet, minskning av inkomstbudgeten med euro 4 antecknar revisionsnämndens utlåtande om månadsrapporten för kännedom Bilaga Tilläggsmaterial Redogörelse 1 Vuoden 2014 lokakuun kuukausiraportti 2 Uppföljning av resultatmålen Tarkastuslautakunnan lausunto Avvikelser i budgeten och resultatmålen föreläggs fullmäktige under budgetåret och i samband med månadsrapporten för oktober. De aktuella ändringarna och avvikelserna baserar sig på sektorernas prognoser och framställningar. Förhandsbeskedet om stadens bokslut meddelas fullmäktige i början av året. Då rapporteras också eventuella ändringar jämfört med prognoserna och avvikelserna som presenterats i oktobers månadsrapport. 1 De viktigaste ändringarna från Uppföljningsrapport I (situationen 31.7) Fullmäktige behandlade i september Uppföljningsrapport I för läget i slutet av juli. Därefter har prognoserna för årsbidraget och resultatet preciserats. För närvarande är prognosen för årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat nästan 30 miljoner euro bättre än den var i slutet av juli. De viktigaste faktorerna som har förbättrat resultatprognosen är: - prognosen för markförsäljningsvinster har ökats med 5,7 miljoner euro, - prognosen för skatteintäkter har ökats med 6 miljoner euro, - prognosen för finansiella intäkter har ökats med 12,6 miljoner euro, - prognosen för personalkostnader har ökats med 10 miljoner euro.

7 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 7 / 49 Markförsäljningsvinsterna uppgår enligt prognosen till 19,7 miljoner euro, vilket är 5,7 miljoner euro mera än prognosen i slutet av juli. Prognosen bygger på de affärer som avtalats att äga rum under slutet av året. Det är värt att notera att fullmäktige vid behandlingen av Uppföljningsrapport I minskade prognosen för markförsäljningsintäkter från 24 miljoner euro till 14 miljoner euro. Prognosen för skatteinkomsterna är 1 328,6 miljoner euro, vilket underskrider budgeten med 8 miljoner euro. Prognosen är emellertid 6 miljoner högre än i slutet av juli. Prognosen för finansiella intäkter är 54 miljoner euro, vilket är 12,6 miljoner euro mera än prognosen i slutet av juli. Ökningen av finansiella intäkter beror på en gynnsam utveckling på marknaden, men i synnerhet på att 40 miljoner euro överfördes ur en fond. Överföringarna ur fonden för utveckling av basservice gällde mest obligationer. Obligationerna var de äldsta värdepappren i portföljen och avkastningen var större än man förutsett. Personalkostnaderna underskrids enligt prognosen. I dispositionsplanen är anslagen för personalkostnader betydligt större än vad den nuvarande personalmängden och löneutvecklingen förutsätter. De viktigaste faktorerna som har försämrat resultatprognosen är: - överskridningen av anslagen för köp av tjänster ökar med ytterligare 5 miljoner euro, - överskridningen av anslagen för bidrag ökar med ytterligare 2 miljoner euro. Liksom under föråret gäller överskridningarna den specialiserade sjukvården och utkomststödet. 2 Månadsrapport för oktober Prognosen för årsbidraget och resultatet Enligt sektorernas prognoser för slutet av oktober kommer stadens årsbidrag att uppgå till knappt 87,9 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat kommer att ligga 24,2 miljoner euro på minus. Årsbidraget kommer att vara 5,7 miljoner euro större än den ursprungliga budgeten och resultatet kommer att vara 7,7 miljoner euro bättre än den ursprungliga budgeten. Den ursprungliga budgeten utfaller alltså ganska väl trots att budgetändringarna varit ganska stora under året. Variationerna i budgetutfallet av sektorernas budgeter har visserligen varit betydande. Resultatprognosen är givetvis osäker, bland annat vad gäller markförsäljning. Å andra sidan är prognosen för några inkomst- och utgiftsposter sådan att hela stadens årsbidrag och resultat kan överskrida prognosen en aning.

8 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 8 / 49 Man bör emellertid beakta att resultatet har förbättrats av att finansiella intäkter överskrider prognosen. Utfallet för det egentliga verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för verksamheten, som visar hur stor del av verksamhetsutgifterna som skall täckas med skattefinansiering) kommer att vara 8 miljoner euro sämre än i den ursprungliga budgeten. Orsaken till detta är närmast att utgifterna för den specialiserade sjukvården och utkomststödet har ökat betydligt sedan fjolåret. Skattefinansiering Den influtna samfundsskatten uppgick till 1 187,5 miljoner euro, vilket är 38,9 miljoner euro eller 3,4 procent mera än fjolåret. Den influtna kommunalskatten uppgick till 1 041,3 miljoner euro, vilket är 25,3 miljoner euro eller 3,3 procent mera än fjolåret. Den influtna samfundsskatten uppgick till 105,1 miljoner euro, vilket är 11,1 miljoner euro eller 11,8 procent mera än fjolåret. Prognosen för skatteinkomsterna är 1 328,6 miljoner euro, vilket underskrider budgeten med 8 miljoner euro. Skatteintäkterna kommer att öka med endast 1,6 procent detta år. Beskattningen för 2013 blir färdig i november och den korrigeras i bokföringen. Korrigeringen för staden är -21,2 miljoner euro. I december korrigeras beskattningen för innevarande år. Bland annat justeras kommunernas totala andel och de enskilda kommunernas andelar av samfundsskatten. Enligt förhandsuppgifter kommer kommungruppens andel att minska och för Esbo kommer korrigeringen att vara negativ. Enligt besluten om statsandelarna uppgår Esbos statsandel för innevarande år till 29,4 miljoner euro. Detta är cirka 2 miljoner euro mindre än vad som förutsågs i budgeten. Intäkter och kostnader av verksamheten Enligt prognosen kommer de externa verksamhetsintäkterna att uppgå till 267 miljoner euro, vilket är 11,7 miljoner euro eller 4,2 procent mindre än fjolåret. De influtna verksamhetsintäkterna i slutet av oktober uppgick till endast 178 miljoner euro men intäkter flyter in i slutet av året, till stor del av markförsäljning. Prognosen för avgiftsintäkterna uppgår till 108,6 miljoner euro, vilket är cirka 1,5 miljoner mindre än utfallet i fjol. Prognosen för försäljningsintäkterna uppgår till 58,5 miljoner euro, vilket är cirka 4 miljoner euro mindre än i fjol. Prognosen för övriga intäkter uppgår till 38,5 miljoner euro, vilket är 10 miljoner mindre än i fjol. Avgiftsintäkter är bland annat klientavgifter, serviceavgifter och markanvändningsavgifter. Försäljningsavgifter är mest intäkter från andra

9 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 9 / 49 offentliga samfund, intäkter av entreprenader och intäkter som faktureras särskilt. Övriga intäkter är bland annat markförsäljningsvinster. Sektorernas prognoser för hela stadens externa verksamhetsutgifter uppgår till miljoner euro och ökningen har varit en aning återhållsammare än i fjol. Den totala ökningen är 4,8 procent. Skillnaderna mellan verksamhetsutgifternas kontogrupper var emellertid betydliga; prognosen för ökningen av personalkostnaderna innevarande år är 3,3 procent, medan prognosen för ökningen av köp av tjänster och av bidrag är över 6 procent. Detta beror i synnerhet på den specialiserade sjukvården och utkomststödet, som under året fått betydliga tilläggsanslag och som fortfar att överskrida budgeten i slutet av året. Eftersom de externa verksamhetsintäkterna kommer att vara mindre än i fjol och skatteintäkterna kommer att öka med endast 1,6 procent kommer ökningen av verksamhetsutgifterna, som uppgår till nästan 5 procent, fortsättningsvis att vara alltför stor. Intäkterna och utgifterna är i allvarlig obalans. Personal Indikatorer för personalen visar att arbetets produktivitet har ökat samtidigt som stadens invånar- och kundantal har ökat. Staden hade i slutet av oktober anställda. I fjol var antalet anställda vid samma tidpunkt. Personalökningen har avmattats avsevärt från sommaren och början av hösten Nästan hela ökningen under innevarande år har ägt rum i socialoch hälsovårdssektorn. Affärsverkssektorns personalmängd har minskat betydligt under året. Egen personal har inte ersatts med inhyrd personal, kostnaderna för inhyrd personal minskade med 11 procent från samma tidpunkt i fjol. Övertidsmängden har också minskat från i fjol. Sjukfrånvaron har fortsatt att minska, men inte så mycket som tidigare. Lönesumman hade i oktober ökat med 2,5 procent, vilket är mindre än motsvarande ökning i fjol. Antalet lediga jobb fortsatte att minska och det var i snitt lättare att värva kunnig arbetskraft i branscher med personalbrist. Investeringar Anslagen för investeringar i den ändrade budgeten är 395,4 miljoner euro, men utfallet av investeringsutgifterna i slutet av oktober uppgick till endast 230,4 miljoner euro. Utifrån utfallet hittills under året och de kända överföringarna är prognosen för detta år högst 302 miljoner euro. Hur de projekt för kommunalteknik och husbyggnad som fortsätter över årsskiftet avancerar och summan av de anslag som överförs till 2015 preciseras i slutet av året. I synnerhet bland lokalprojekten finns det stora

10 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 10 / 49 projekt, vars start har fördröjts och därför överförs en del av anslagen för 2014 till Utfallet av Berättelsen om Esbo I Berättelsen om Esbo ställdes 30 resultatmål för Av dessa torde 7 inte nås helt under slutet av året eller målet torde nås försenat. Mest gäller avvikelserna fokusområdet resurser och ledning. Tre resultatmål har sådana kriterier att det först vid förhandsbeskedet om bokslutet kan bedömas om målen nåtts. 4 till budgetändringar Social- och hälsovårdssektorn Enligt prognosen utfaller intäkterna som planerat. Sektorns anslag kommer däremot att överskridas med cirka 5,1 miljoner euro. Äldreomsorgens anslag torde överskrida budgeten med 0,8 miljoner euro. Anvisningarna för bokföring av IKT-investeringarna i nya Esbo sjukhus ger upphov till en överskridning. Överskridningen är teknisk, eftersom dessa IKT-utgifter via driftsekonomin bokförs i investeringarna. Hälsovårdens anslag torde överskridas med cirka 4,9 miljoner euro. Anslaget för specialiserad sjukvård (HNS) överskrids med cirka 4,5 miljoner euro och interna poster med cirka 0,3 miljoner euro. Enligt prognosen överskrids familje- och socialtjänsternas anslag för kommunens andel av arbetsmarknadsstödet, utkomststöd och färdtjänst med totalt cirka 0,4 miljoner euro. Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens ändrade inkomstbudget är 4,302 miljoner euro. Inkomsterna hittills är 5,458 miljoner euro. Inkomsterna torde alltså överskridas med 1,2 miljoner euro jämfört med den ändrade budgeten. Inkomsterna härrör huvudsakligen från externa inkomster av avgifter. Inkomsterna beror på hur livlig byggnadsverksamheten är och på antalet stora byggprojekt. Ökningen beror på de stora projekten 2013, bland annat nya Esbo sjukhus, varav en del fakturerades 2014, samt på den nya taxan som trädde i kraft i början av juni 2013, i vilken avgifterna för tillstånd höjdes till nivån i huvudstadsregionens kommuner. 92 Jord- och vattenområden För markanskaffning reserveras 56,42 miljoner euro i den ändrade budgeten. I slutet av oktober var utfallet 53,9 miljoner euro. Det resterande anslaget på 2,5 miljoner euro är bundet i köpbeslut och markanvändningsavtal Befrielsen från skatt på vinsten av försäljning av privat mark är i kraft till slutet av innevarande år. Detta har ökat utbudet av mark och flera förhandlingar pågår ännu. För att utnyttja situationen behövs ytterligare 3 miljoner euro för markanskaffning.

11 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 11 / 49 Vid markförsäljning bokförs anskaffningskostnaderna som investeringsinkomst och realisationsvinsten som inkomst i driftsekonomin. I budgeten är målet för inkomster av anskaffningsutgifterna 1,1 miljoner euro. Anskaffningskostnaderna för de objekt som överlåts innevarande år är cirka 0,25 miljoner euro. Målet för inkomsterna nås inte. Affärsverket Lokalcentralen Affärsverkets resultatmål är 7,6 miljoner euro. Enligt prognosen nås resultatmålet inte och resultatet kommer att vara 5,3 miljoner euro. Den huvudsakliga orsaken till underskridningen är att extraordinära avskrivningar kommer att överskrida budgeten med 0,7 miljoner euro och årsreparationer kommer att överskrida de sammanlagda anslagen för årsreparationer och skadestånd som ska användas för årsreparationer med 1,7 miljoner euro. Balansenheten Hagalund Beslutshistoria De budgeterade markförsäljningsvinsterna utfaller inte fullt ut, eftersom ett av de planerade köpen förföll. I stället ligger de influtna avtalsersättningarna och hyresintäkterna 1,8 miljoner euro över budgeten. Enligt prognosen underskrids det budgeterade resultatet med ca 1,8 miljoner euro. Stadsstyrelsen Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen överför euro från egendomsslag 91 Immateriella tillgångar, Allmän förvaltning till kostnadsställe Social- och hälsovårdssektorn och euro till kostnadsställe Övriga teknik- och miljötjänster euro från resultatenhet 29 Social- och hälsovårdssektorns stab till uppgiftsområde 912 Immateriella tillgångar och euro från uppgiftsområde 952 Maskiner och inventarier till resultatenhet 25 Hälsovård - 1,3 miljoner euro från 941 AA Allmänna vägar till 941 AE Ombyggnad av trafikleder och 0,55 miljoner euro till 941 AB Huvudgator Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige 1 antecknar månadsrapporten för november 2014 för kännedom 2 godkänner avvikelser från uppnåendet av följande resultatmål i Berättelsen om Esbo: Resurser och ledning:

12 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 12 / 49 - Stadens produktivitet ökar minst 1 procent (koncernstaben) - Verksamhetsbidraget underskrider inte den ursprungliga budgeten (koncernstaben) - Ägarpolitiken, koncernanvisningar och övriga huvudsakliga anvisningar som berör koncernen är i bruk (koncernstaben) - Stadens interna roller och ansvar stöder ägarpolitiken och koncernstyrningen (koncernstaben) - Produktiviteten ökar minst 1 procent (social- och hälsovårdssektorn) - Verksamhetsbidraget underskrider inte den ursprungliga budgeten (social- och hälsovårdssektorn) Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling: - Esbos näringslivsprogram har gjorts upp tillsammans med de centrala interna och externa intressentgrupperna (koncernstaben) Affärsverken: - Lokalcentralen: Resultatmålet för affärsverket är ett överskott på 7,6 miljoner euro Affärsverket Esbo stadsteknik: Affärsverkets resultat är positivt. 3 godkänner följande ändringar av utgifts- och inkomstbudgeten: - 24 Äldreomsorg, ökning av anslaget med euro - 25 Hälsovård, ökning av anslaget med euro - 27 Familje- och socialtjänster, ökning av anslaget med euro - 29 Social- och hälsovårdssektorns stab, minskning av anslaget med euro - 45 Byggnadsnämnden, ökning av inkomstbudgeten med euro - 92 Jord- och vattenområden, ökning av anslaget med euro - 92 Jord- och vattenområden, minskning av inkomstbudgeten med euro - Affärsverket Lokalcentralen, sänkning av det bindande resultatmålet till euro - Hagalunds balansenhet, minskning av inkomstbudgeten med euro 4 antecknar revisionsnämndens utlåtande om månadsrapporten för kännedom Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

13 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 13 / 49

14 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 14 / / /2012 Stadsstyrelsen Val av stadsstyrelsen och dess sektioner Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 för mandattiden till stadsstyrelsen väljer femton (15) medlemmar jämte personliga ersättare enligt följande: Medlem Personlig ersättare Ville Lehtola (Saml) Mikko Peltokorpi (Saml) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Jan Holst (Saml) Pia Kauma (Saml) Saija Äikäs (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Jaana Jalonen (Saml) Mia Laiho (Saml) Kirsi Åkerlund (Saml) Ari Konttas (Saml) Pertti Järvenpää (KD) Tiina Elo (Gröna) Mari Nevalainen (Gröna) Saara Hyrkkö (Gröna) Jyrki Myllärniemi (Gröna) (SDP) (SDP) (SDP) (SDP) Teemu Lahtinen (Sannf och Ob.) Jonna Löflund (Sannf och Ob.) Kurt Byman (Sannf och Ob.) Seppo Huhta (Sannf och Ob.) Christina Gestrin (SFP) Katarina Hellsten- Palomäki (SFP) Stig Kankkonen (SFP) Mikael Eriksson (SFP) Mikko Hintsala (C) Tiina Ahlfors (Vas.) samt till ordförande Ari Konttas (Saml), till första vice ordförande Tiina Elo (Gröna), till andra vice ordförande (SDP) och till tredje vice ordförande Teemu Lahtinen (Sannf och Obundna), 2 för mandattiden till koncernsektionen väljer nio (9) medlemmar jämte personliga ersättare enligt följande: Medlem Personlig ersättare Ville Lehtola (Saml) Mikko Peltokorpi (Saml) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Jan Holst (Saml)

15 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 15 / 49 Jaana Jalonen (Saml) Saija Äikäs (Saml) Mia Laiho (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Saara Hyrkkö (Gröna) Jyrki Myllärniemi (Gröna) (SDP) (SDP) Teemu Lahtinen (Sannf och Ob.)Kurt Byman (Sannf och Ob.) Stig Kankkonen (SFP) Katarina Hellsten- Palomäki (SFP) Tiina Ahlfors (Vas.) Pertti Järvenpää (KD) samt till ordförande Teemu Lahtinen (Sannf och Obundna) och till vice ordförande Jouni J. Särkijärvi (Saml) 3 för mandattiden till närings- och konkurrenskraftssektionen väljer nio (9) medlemmar jämte personliga ersättare enligt följande: Medlem Personlig ersättare Jan Holst (Saml) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Ari Konttas (Saml) Ville Lehtola (Saml) Kirsi Åkerlund (Saml) Mia Laiho (Saml) Saija Äikäs (Saml) Jaana Jalonen (Saml) Mari Nevalainen (Gröna) Jyrki Myllärniemi (Gröna) (SDP) (SDP) Jonna Löflund (Sannf och Ob.)Seppo Huhta (Sannf och Ob.) Christina Gestrin (SFP) Mikael Eriksson (SFP) Mikko Hintsala (C) Tiina Ahlfors (Vas.) samt till ordförande Ari Konttas (Saml) och till vice ordförande (SDP) 4 för mandattiden till lokal- och bostadssektionen väljer nio (9) medlemmar jämte personliga ersättare enligt följande: Medlem Personlig ersättare Kirsi Åkerlund (Saml) Saija Äikäs (Saml) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Ville Lehtola (Saml) Mikko Peltokorpi (Saml) Jan Holst (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Mia Laiho (Saml) Tiina Elo (Gröna) Mari Nevalainen (Gröna) Jyrki Myllärniemi (Gröna) Saara Hyrkkö (Gröna) (SDP) (SDP) Jonna Löflund (Sannf och Ob.) Seppo Huhta (Sannf och Ob.) Pertti Järvenpää (KD) Mikko Hintsala (C) samt till ordförande Tiina Elo (Gröna) och till vice ordförande Kirsi Åkerlund (Saml).

16 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 16 / 49 Redogörelse Enligt 2 i instruktionen för stadsstyrelsen består stadsstyrelsen av femton medlemmar med personliga ersättare. Fullmäktige väljer bland medlemmarna ordförande och tre vice ordförande. Enligt 20 i kommunallagen väljs ordförandena vid samma valförrättning. Enligt 19 1 mom. i kommunallagen utses medlemmarna i stadsstyrelsen för fullmäktiges mandattid, om inte fullmäktige har fattat beslut om en kortare mandattid. Platsfördelningskommittén rekommenderar en två års mandattid. Valbarhet Valbar till kommunstyrelsen är enligt 35 kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte 1 den som är anställd hos kommunen inom kommunens centralförvaltning och som lyder under kommunstyrelsen 2 den som är anställd hos kommunen och som är föredragande i en nämnd eller annars svarar för beredningen av ärenden som kommer att behandlas av kommunstyrelsen, eller 3 den som är medlem i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i kommunstyrelsen. Ordföranden i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ för ett samfund som sköter bevakningen av personalens intressen i kommunen är inte valbar till kommunstyrelsen. Valbar är inte heller den som i egenskap av förhandlare för samfundet eller i annan motsvarande egenskap ansvarar för intressebevakningen. Majoriteten av medlemmarna i kommunstyrelsen ska vara personer som inte är anställda av kommunen eller av samfund och stiftelser där kommunen har bestämmanderätt. Valbar till fullmäktige är enligt 34 kommunallagen inte: 1 en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt berör kommunalförvaltningen 2 den som är anställd hos kommunen i en ledande uppgift inom kommunstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområde eller i en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift

17 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 17 / 49 3 den som är anställd hos ett samfund eller en stiftelse där kommunen har bestämmanderätt och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en kommunal anställd som avses i 2 punkten, eller 4 den som är anställd hos en samkommun där kommunen är medlem och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en kommunalanställd som avses i 2 punkten. Den som är anställd i en uppgift som avses ovan är valbar till fullmäktige, om anställningsförhållandet upphör innan fullmäktiges mandattid börjar. Under stadsstyrelsen lyder koncernsektionen, närings- och konkurrenskraftssektionen samt lokal- och bostadssektionen. Koncernsektionen, närings- och sysselsättningssektionen samt lokal- och bostadssektionen består vardera av nio medlemmar med personliga ersättare. Fullmäktige väljer sektionernas medlemmar och ersättare samt bland medlemmarna ordförande och vice ordförande. Stadsstyrelsens presidium ska vara medlemmar i antingen koncernsektionen, närings- och konkurrenskraftssektionen eller lokal- och bostadssektionen. Som ordförande för sektionerna fungerar stadsstyrelsens ordförande eller vice ordförande. Sektionernas övriga medlemmar ska vara medlemmar eller ersättare i stadsstyrelsen. Organen ska väljas med hänsyn till jämställdhetslagen. På val av kommunala organ tillämpas 4 a i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, enligt vilken kommunala organ med undantag av fullmäktige ska bestå av minst 40 procent kvinnor och minst 40 procent män. Kravet på jämställdhet gäller separat för medlemmar och ersättare. Den lagenliga kvoten ska uppfyllas för både medlemmar och ersättare. Däremot krävs inte att en medlem och dennas personliga ersättare ska representera samma kön. Kravet gäller inte heller separat för presidiet. Antalet kvinnor resp. män i stadsstyrelsen ska således vara minst sex. I koncernsektionen, i närings- och konkurrenskraftssektionen och i lokal- och bostadssektionen ska antalet kvinnor resp. män vara minst fyra. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 för mandattiden till stadsstyrelsen väljer femton (15) medlemmar jämte personliga ersättare enligt följande:

18 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 18 / 49 Medlem Personlig ersättare Ville Lehtola (Saml) Mikko Peltokorpi (Saml) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Jan Holst (Saml) Pia Kauma (Saml) Saija Äikäs (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Jaana Jalonen (Saml) Mia Laiho (Saml) Kirsi Åkerlund (Saml) Ari Konttas (Saml) Pertti Järvenpää (KD) Tiina Elo (Gröna) Mari Nevalainen (Gröna) Saara Hyrkkö (Gröna) Jyrki Myllärniemi (Gröna) (SDP) (SDP) (SDP) (SDP) Teemu Lahtinen (Sannf och Ob.) Jonna Löflund (Sannf och Ob.) Kurt Byman (Sannf och Ob.) Seppo Huhta (Sannf och Ob.) Christina Gestrin (SFP) Katarina Hellsten- Palomäki (SFP) Stig Kankkonen (SFP) Mikael Eriksson (SFP) Mikko Hintsala (C) Tiina Ahlfors (VF) samt till ordförande Ari Konttas (Saml), till första vice ordförande Tiina Elo (Gröna), till andra vice ordförande (SDP) och till tredje vice ordförande Teemu Lahtinen (Sannf och Obundna), 2 för mandattiden till koncernsektionen väljer nio (9) medlemmar jämte personliga ersättare enligt följande: Medlem Personlig ersättare Ville Lehtola (Saml) Mikko Peltokorpi (Saml) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Jan Holst (Saml) Jaana Jalonen (Saml) Saija Äikäs (Saml) Mia Laiho (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Saara Hyrkkö (Gröna) Jyrki Myllärniemi (Gröna) (SDP) (SDP) Teemu Lahtinen (Sannf och Ob.) Kurt Byman (Sannf och Ob.) Stig Kankkonen (SFP) Katarina Hellsten- Palomäki (SFP) Tiina Ahlfors (Vas.) Pertti Järvenpää (KD) samt till ordförande Teemu Lahtinen (Sannf och Ob.) och till vice ordförande Jouni J. Särkijärvi (Saml) 3 för mandattiden till närings- och konkurrenskraftssektionen väljer nio (9) medlemmar jämte personliga ersättare enligt följande: Medlem Personlig ersättare

19 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 19 / 49 Jan Holst (Saml) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Ari Konttas (Saml) Ville Lehtola (Saml) Kirsi Åkerlund (Saml) Mia Laiho (Saml) Saija Äikäs (Saml) Jaana Jalonen (Saml) Mari Nevalainen (Gröna) Jyrki Myllärniemi (Gröna) (SDP) (SDP) Jonna Löflund (Sannf och Ob.) Seppo Huhta (Sannf och Ob.) Christina Gestrin (SFP) Mikael Eriksson (SFP) Mikko Hintsala (C) Tiina Ahlfors (Vas.) samt till ordförande Ari Konttas (Saml) och till vice ordförande (SDP) 4 för mandattiden till lokal- och bostadssektionen väljer nio (9) medlemmar jämte personliga ersättare enligt följande: Medlem Personlig ersättare Kirsi Åkerlund (Saml) Saija Äikäs (Saml) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Ville Lehtola (Saml) Mikko Peltokorpi (Saml) Jan Holst (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Mia Laiho (Saml) Tiina Elo (Gröna) Mari Nevalainen (Gröna) Jyrki Myllärniemi (Gröna) Saara Hyrkkö (Gröna) (SDP) (SDP) Jonna Löflund (Sannf och Ob.) Seppo Huhta (Sannf och Ob.) Pertti Järvenpää (KD) Mikko Hintsala (C) samt till ordförande Tiina Elo (Gröna) och till vice ordförande Kirsi Åkerlund (Saml). Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom - De valda

20 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 20 / / /2014 Social- och hälsovårdsnämnden Stadsstyrelsen Fullmäktige Fråga om dimensioneringen av antalet skötare inom äldreomsorgen och om processer som tryggar boendet hemma (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Maria Rysti, tfn Elsa Pasma, tfn Jorma Teittinen, tfn Mona Hägglund, tfn Raija Kasanen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 28 andra ledamöters fråga av om dimensioneringen av antalet skötare inom äldreomsorgen och om verksamhetsprocesser som tryggar boendet hemma samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Tilläggsmaterial Redogörelse - Valtuustokysymys Arja Juvonen och 28 övriga ledamöter och ersättare hänvisar i sin fråga i fullmäktige av till social- och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendation om personaldimensionering samt till en utredning som ingick i Esbo stads uppföljningsrapport 1/2014, där det uppskattades att omkring 2,6 miljoner euro av äldreomsorgens verksamhetsutgifter blivit oanvända. Av den uppskattade summan består omkring 1,5 miljoner euro av personalutgifter, vilket är möjligt på grund av de betydande utvecklingsprocesserna som ägt rum inom äldreomsorgen. I frågan i fullmäktige vill de undertecknade veta 1. vilken den förverkligade personaldimensioneringen inom äldreomsorgen är a) i effektiverade serviceboenden och i ålderdomshem, b) på bäddavdelningar eller i långtidsvården, c) inom hemvården och d) inom köptjänster. 2. vilket slags nya verksamhetsprocesser som utvecklats i Esbo för att trygga att de äldre kan bo hemma. Publikationen Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:15, senare SHM 2013) för fram rekommendationer för personalmängd och struktur inom hemvården, det effektiverade

21 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 21 / 49 serviceboendet, åldringshemmen och hälsocentralsjukhusens långtidsvård. Enligt kvalitetsrekommendationen räknas också sådana personer med i personaldimensioneringen som inte arbetar under yrkesbeteckningen vårdare eller skötare. Rekommendationen om personaldimensionering gäller således inte endast dimensioneringen av antalet vårdare och skötare. I kvalitetsrekommendationen används om personal som inkluderas i dimensioneringen termen "vårdarbetare". Vårdarbetarna har flera olika yrkesbeteckningar. Anställda som räknas med i personaldimensioneringen inom effektiverade serviceboenden, ålderdomshem och långtidsvård på hälsocentralsjukhus Enligt kvalitetsrekommendationen gäller följande inom effektiverat serviceboende, ålderdomshem och långtidsvård på hälsocentralsjukhus: "till verksamhetsenhetens personal räknas de arbetstagare inom socialoch hälsovården som medverkar i den direkta vården av klienten, såsom sjukskötare och hälsovårdare, närvårdare och primärskötare, handledare och pedagoger inom socialsektorn, utbildade hemhjälpare och -vårdare, geronomer och fysioterapeuter och ergoterapeuter bland rehabiliteringspersonalen samt de närmaste cheferna, såsom avdelningsskötare. Vid personaldimensioneringen beaktas emellertid de närmaste cheferna och rehabiliteringspersonalen endast till den del de merverkar i det direkta (klientspecifika) vårdarbetet. Om det inom enheten finns andra anställda som deltar i vårdarbetet, såsom vård- och institutionsassistenter som inte har en grundläggande yrkesutbildning inom social- och hälsovård eller omsorgsassistenter, ingår de i personaldimensioneringen endast till den del av arbetsuppgifterna som omfattar tillgodoseende av klienternas grundbehov, till exempel hjälp vid måltider, tvättning, på- och avklädning och toalettbesök. Vård- och institutionsassistenter eller omsorgsassistenter kan emellertid inte vara ensamma på ett arbetsskift och de får inte ansvara för medicinering. Anställda som utbildas genom läroavtal räknas med i personaldimensioneringen först när de har avlagt minst två tredjedelar av studierna. Övriga studerande inom social- och hälsovård kan räknas med i personaldimensioneringen om de är anställda som vikarier inom verksamhetsenheten och via sina studier har tillräcklig kompetens för att utföra uppgifterna i branschen." (SHM 2013) Anställda inom hemvården som räknas med i personaldimensioneringen Enligt rekommendationen gäller följande: "i personalen inom verksamhetsenheten för hemvård ingår de arbetstagare inom social- och hälsovården som medverkar i den direkta vården av klienten, såsom sjukskötare och hälsovårdare, närvårdare och primärskötare, handledare och pedagoger inom socialsektorn, utbildade hemhjälpare och -vårdare, geronomer och fysioterapeuter och ergoterapeuter bland rehabiliteringspersonalen samt de närmaste cheferna. När den direkta arbetstiden inom hemvården räknas ut beaktas emellertid de närmaste cheferna och rehabiliteringspersonalen endast till den del de merverkar i

22 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 22 / 49 det direkta (klientspecifika) vårdarbetet. Om det inom verksamhetsenheten för hemvård finns andra anställda som deltar i vårdarbetet, till exempel omsorgsassistenter, ingår de i personaldimensioneringen endast till de delar som deras arbete omfattar tillgodoseende av klienternas grundbehov, till exempel assistans vid måltider, tvättning, på- och avklädning och wc-besök eller hjälp med att sköta ärenden tillsammans med klienten. Omsorgsassistenterna kan emellertid inte vara ensamma på ett arbetsskift inom verksamhetsenheten hemvård och de får inte ha ansvar för medicinering. Anställda som utbildas genom läroavtal räknas med i personaldimensioneringen först när de har avlagt minst två tredjedelar av studierna. Övriga studerande inom social- och hälsovård kan räknas med i personaldimensioneringen om de är anställda som vikarier inom verksamhetsenheten och via sina studier har tillräcklig kompetens för att utföra uppgifterna i branschen." (SHM 2013) Rekommendationer för personaldimensionering och struktur på effektiverade serviceboenden, ålderdomshem och långtidsvården på hälsocentralsjukhus Enligt kvalitetsrekommendationen rekommenderas en personaldimensionering på minst följande: - 0,5 vårdarbetare per klient på effektiverade serviceboenden och ålderdomshem - 0,60 0,7 vårdarbetade per klient på hälsovårdscentralernas bäddavdelningar för långtidsvård. Enligt kvalitetsrekommendationen avser det rekommenderade minimiantalet personal inom effektiverade serviceboenden, ålderdomshem och hälsocentralernas bäddavdelningar för långtidsvård den faktiska dimensioneringen, där frånvarande arbetstagare ersättas med vikarier. Kvalitetsrekommendationen för fram att ett bestående vikariesystem är ett motiverat alternativ. (SHM 2013) Rekommendationer för personaldimensionering och struktur inom hemvården För hemvården ställs inte liknande rekommendationer för minsta antal personal som för effektiverade serviceboenden, ålderdomshem eller hälsovårdscentralernas sjukhus. I kvalitetsrekommendationen understryks att verksamhetsprocesserna ska göras smidigare så att det direkta klientarbetets andel av hemvårdspersonalens arbetstid ökar. Minimibehovet av personal kan uppskattas utgående från den arbetstid som personalen använder för direkt klientarbete för att genomföra de tjänster som de äldre beviljats. (SHM 2013) Svar på frågan till fullmäktige 1. Vilken är den förverkligade personaldimensioneringen inom äldreomsorgen i Esbo?

23 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 23 / 49 Inom den äldreomsorg som staden själv producerar motsvarar den planerade personaldimensioneringen väl den förverkligade dimensioneringen. Det här beror på att enheter och chefer kan ersätta frånvarande anställda med vikarier, antingen med fast anställda inhoppare eller med hyrd arbetskraft, så att den faktiska dimensioneringen motsvarar den planerade. Fast anställda inhoppare har placerats på långtidsvårdens enheter och hälsovårdscentralens avdelningar. Hemvården har en centraliserad pool för inhoppare. Dimensioneringen har räknats ut enligt alla klientplatser, oberoende av om alla platser är i bruk helt eller delvis. Som en följd av att verksamhetsprocesser utvecklats har Esbo sjukhus under 2014 haft ovanligt många oanvända bäddplatser. Långtidsvården har i vissa enheter haft oanvända institutionsplatser och även den kortvariga vården har haft ledig kapacitet. Den långtidsvård som staden själv producerar har kunnat räkna in omsorgsassistenterna i personaldimensioneringen, men det gällande upphandlingsavtalet har inte inkluderat denna möjlighet. På grund av detta ser det ut som den minsta tillåtna personaldimensioneringen inom köpta tjänster vore lägre än den planerade dimensioneringen inom stadens egen produktion. Utbildningen av omsorgsassistenter har inletts först under den tid då det nuvarande upphandlingsavtalet varit i kraft. a) i effektiverade serviceboenden eller ålderdomshem Den förverkligade personaldimensioneringen inom det effektiverade serviceboendet som ordnas som egen verksamhet är 0,61 (Leva och boseniorcentralen i Köklax, Gröndals minnescentral). Vid ålderdomshemmen (Aurorahemmets avdelningar för äldre) är personaldimensioneringen i snitt 0,69 med ett variationsintervall på 0,6 0,8. I den övriga långtidsvården i institutioner (Bolarshemmet 4D, Dåvitshemmet, Esbovikens vårdhem) är personaldimensioneringen i snitt 0,6. b) på bäddavdelningar eller i långtidsvård Personaldimensioneringen vid hälsocentralens avdelningar vid Esbo sjukhus (akut- och rehabiliteringsavdelningarna) är i snitt 0,8 med variationsintervallet 0,76 0,82. Bolarshemmet 4D hör i organisationen till långtidsvården, men det är officiellt en hälsocentralavdelning. Personaldimensioneringen där är 0,61. c) inom hemvården Hemvården i Esbo följer en vård- och serviceplan som bygger på en individuell bedömning av klientens servicebehov. Alla klienter som fyller social- och hälsovårdsnämndens kriterier för klientskap inom hemvården har utan dröjsmål upptagits som klienter hos hemvården. I Esbo har man redan i flera års tid systematiskt utvecklat det direkta klientarbetets andel. d) inom köpta tjänster Den minsta tillåtna personaldimensioneringen i effektiverade serviceboenden är 0,5 och serviceboende för minnessjuka 0,6. De upphandlade enheterna måste ersätta frånvarande anställda med vikarier. Äldreomsorgens boendeserviceenhet övervakar hur personaldimensioneringen förverkligas inom de köpta tjänsterna.

24 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 24 / 49 Social- och hälsovårdssektorn i Esbo betonar i sina tjänster att en god kvalitet på tjänsterna framför allt anknyter till hur klienterna upplever tjänsterna. Det är också viktigt att det finns tillräckligt med kompetens inom äldreomsorgen. 2. Vilket slags nya verksamhetsprocesser har utvecklats i Esbo för att trygga att äldre kan bo hemma? Staden har utvecklat verksamhetsprocesser inom hela äldreomsorgen som stöder att äldre bor hemma. Det här beror på att all äldreomsorg i grund och botten anses utgöra verksamhet som stöder boende i det egna hemmet. Till exempel utvecklingen av sjukhustjänster stöder således också boende i det egna hemmet. Effektiva utredningar, undersökning, vård och rehabilitering förkortar den tid äldre tillbringar på sjukhuset och främjar hemflyttning. Ett exempel på en ny slags verksamhetsprocess är den effektiva vård- och rehabiliteringsprocessen för patienter med höftfraktur, "höftexpressen". I utvecklingen av denna process ingick flera riktade utvecklingsprocesser, bland annat för utveckling av teamet som arbetar med hemflyttning och av hemrehabilitering samt ett utvecklat samarbete med den specialiserade sjukvården. Den avancerade hemsjukvården och övrig vård som ges hemma hos klienten minskar över huvud taget äldre patienters behov av vård på sjukhus, som enligt undersökningar ökar risken för infektioner, hospitalisering och konfusion. Inom hemvården har den första bedömningen av servicebehovet koncentrerats till ett sakkunnigteam, vilket innebär att tjänsternas kvalitet blir enhetligare och att det är möjligt att ge tjänster, handledning och rådgivning mer systematiskt än förr. Det har varit möjligt att hjälpa en del av klienterna som bedöms första gången genom andra åtgärder än de tunga äldreomsorgstjänsterna. Hemvårdens system för verksamhetsstyrning gör processen tydligare och genom den är det möjligt att utöka andelen direkt klientarbete. Utvecklingsarbetet har främjats med hjälp av projekten Pareto och Sakari, i vilka också övriga kommuner deltagit. Att äldre med minnesrelaterade sjukdomar kan bo hemma har tryggats genom att utveckla minnesrådgivning och minnescentralens processer. Den första minnescentralen öppnade i Gröndal i mars Minnescentralen ger minnessjuka personer som bor hemma de tjänster de behöver för stunden, såsom dagverksamhet, kortvarig vård och krisvård. De minnessjukas anhöriga får rådgivning samt stöd av andra i samma situation. Målet är att fortsättningsvis utveckla verksamheten så att minnescentralen kan ge anhöriga telefonrådgivning utanför kontorstid. Utvecklingen av närståendevården genom att öka utbudet på tjänster som stöder närståendevårdarna stöder boende i det egna hemmet. Utvecklingsarbetet har utförts över förvaltningsgränserna, till exempel med

25 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 25 / 49 läroanstalter och organisationer. Målet är ett mångsidigare utbud av stöd för närståendevårdare. Inom långtidsvården gör man sig av med vård med institutionskaraktär och utvecklar den Esbospecifika, enkla verksamhetsmodellen för Leva och boseniorcentraler. I prototypen för Leva och bo-modellen, det vill säga Leva och bo-seniorcentralen i Köklax, är invånarnas egna resurser och arbetet med att stöda dem det primära i den dagliga verksamheten. Varje invånare har en egen bostad eller ett eget rum, det vill säga ett eget hem. Invånarna deltar i mån av möjlighet i att ordna aktiviteter. Enligt modellen ska äldre i långtidsvård inte vara åtskild från den övriga gemenskapen, utan de kan delta i olika aktiviteter i servicecentralen som ligger i samma byggnad, precis som andra kommuninvånare, eller sköta ärenden utanför enheten till exempel med stöd av en frivillig vän. Verksamheten i Leva och bo-seniorcentralerna ordnas av volontärer, organisationer och läroanstalter tillsammans med de boende och de anställda. Gruppverksamhet som stöder delaktighet och boende hemma har utvecklats och tagits i bruk speciellt i äldreomsorgens öppna servicecentraler på olika håll i Esbo. Dessa inkluderar Ystäväpiiriverksamheten, välbefinnandekurserna Passion för livet, grupperna Kohtaamistaide och Hyvinvointitreenit, sportklubbar och dagverksamhet. Samarbetet har utvecklats systematiskt över förvaltningsgränserna med idrottstjänsterna, biblioteken, arbetarinstitutet, församlingar, organisationer och läroanstalter. Frivilligverksamheten har utvecklats systematiskt både inom äldreomsorgen och i samarbete med Esbo Föreningarnas Samfund r.f. och övriga aktörer. Frivilligverksamheten ger kraft både åt den som utför frivilligarbete och den som är målet för arbetet. I Esbo har tiotals seniorvolontärer utbildats under se senaste åren. De kan verka som stöd för andra i samma situation eller som stöd för enskilda äldre. Informationsgången, rådgivningen och handledningen av de äldre har utvecklats. Seniorrådgivningen och samservicekontoren utför ett nytt slags samarbete för att trygga seniorrådgivning som närtjänst. Äldreomsorgen har publicerat olika slags dokument som ska stöda boendet i det egna hemmet, bland annat broschyrerna Seniorguiden och Äldreboende i Esbo. Äldreomsorgen har också sammanställt och publicerat handboken Tartu hetkeen som ska uppmuntra till motion och samvaro. Möjligheten att bo hemma främjas av ett tillgängligt hem. Tillgänglighetsrådgivningen och information om tillgänglighet har främjats genom infoinslag och genom att utveckla metoder för egen utvärdering av boendet, så att kommunborna själva kan bedöma om deras hem är framkomliga när de ännu är tillräckligt funktionsdugliga och kan fatta beslut om frågor som gäller tillgänglighet i hemmet. Nya verksamhetsprocesser som ska stöda de äldres möjligheter att bo hemma har också utvecklats inom det förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammet Livskraft för äldre ( ). Programmet har

26 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 26 / 49 som mål att främja välfärden och funktionsförmågan bland de äldre i Esbo, hjälpa dem att bo hemma och minska ensamheten. Målet kan nås genom nya verksamhetsmodeller och servicekoncept, genom att utveckla partnerskapet med de anhöriga, andra i samma situation, föreningar, församlingar, företag som erbjuder tjänster och staden samt genom att skapa ett mångsidigare utbud av tjänster. Programmets mål lämpar sig också för att dra upp riktlinjer för annan utvecklingsverksamhet för de äldres väl som utförs av staden och dess samarbetspartner. Inom programmet har man bland annat skapat Esbospecifika modeller för bland annat köpcenterpromenader i, för att stimulera närståendevårdare, för bedömning av den egna bostadens framkomlighet och för individuell servicehandledning för boende. Det är viktigt att klienter och deras närstående deltar i utvecklingen av tjänster. I Esbo har man under de senaste åren aktivt tagit med användarna i utvecklingsarbetet. De anställda inom klientarbetet ska också ha en möjlighet att utveckla arbetet med klienter i den egna enheten. I Esbo finns olika slags strukturer för detta. Inom äldreomsorgen har man ordnat en serie av verkstäder för utveckling av deltagarbaserat klientarbete årligen sedan I verkstäderna sprids god praxis som tagits fram i andra enheter och de som utvecklat arbetet uppmuntrar varandra till att förändra sina handlingssätt genom små men målmedvetna steg. I verkstäderna deltar också klienter, boende och patienter. En "festival" som är öppen även för kommunborna, det vill säga en mässa för utvecklingsarbetet, har ordnats i foajén i Bolarskogs sjukhus årligen i november. Som en följd av utvecklingsarbetet med verksamhetsprocesserna inom äldreomsorgen bor 92,05 procent av Esbobor över 75 år hemma ( ). Enligt kvalitetsrekommendationen är det nationella målet procent. I Esbo fungerar vårdkedjorna smidigt. Det har varit möjligt att utan dröjsmål ta in alla patienter som skickats från den specialiserade sjukvården till Esbo sjukhus år 2014, och det finns inte patienter som köar för att få långtidsvård vid Esbo sjukhus. Beslutshistoria Social- och hälsovårdsnämnden , 83 Äldreomsorgsdirektör Matti Lyytikäinen Social- och hälsovårdsnämnden föreslår för stadsstyrelsen och vidare åt fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 28 andra ledamöters fråga av om dimensioneringen av antalet skötare inom äldreomsorgen och om verksamhetsprocesser som tryggar boendet hemma samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Föredragandens ändringar har beaktats i protokollet.

27 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 27 / 49 Beslut Social- och hälsovårdsnämnden Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen , 306 Omsorgsdirektör Juha Metso Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 28 andra ledamöters fråga av om dimensioneringen av antalet skötare inom äldreomsorgen och om verksamhetsprocesser som tryggar boendet hemma samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 28 andra ledamöters fråga av om dimensioneringen av antalet skötare inom äldreomsorgen och om verksamhetsprocesser som tryggar boendet hemma samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden understödd av Pajunen föreslog bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom