Grundtrygghetsnämnden nr 8/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 8/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRTRN 71 Mötets konstituering GRTRN 72 Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut GRTRN 73 Ändringar i grundtrygghetsnämndens dispositionsplan för budgeten 2013 GRTRN 74 Grundtrygghetsavdelningens avgifter, arvoden och verksamhetsdirektiv för år 2014 GRTRN 75 Plan gällande kvalitetsledning och patientsäkerhet GRTRN 76 Anslutning till det nationella patientdataarkivet GRTRN 77 Behovsutredning över regional familjerättslig enhet GRTRN 78 s ekonomiska utfall 10/2013 GRTRN 79 Övriga ärenden

2 MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 8/2013 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Lindström Bo, ordförande Alopaeus Jari, ersättare Elo Tuula, medlem Kaisla Sirpa, medlem Mäenpää Mika, medlem Nordenswan-Lindén Eva, medlem Pekkinen Vesa-Matti, medlem Tarnanen Keijo, medlem Övriga närvarande Svanfeldt Stefan, kst-representant, anlände Öberg Benita, grundtrygghetschef, föredragande Wetterstrand Cathrinne, seniorservicechef, sekreterare Ärenden Underskrifter Bo Lindström ordförande Cathrinne Wetterstrand protokollförare Jari Alopaeus protokolljusterare Eva Nordenswan-Lindén protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 GRTRN 71 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare Beslut: - konstaterade mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört - valde Jari Alopaeus och Eva Nordenswan-Lindén till protokolljusterare.

4 Sida 4 GRTRN 72 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Sedan början av året har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Grundtrygghetschef Benita Öbergs beslutsförteckning , 73-80/2013 Socialservicechef Pia Mäkeläinens beslutsförteckning inga beslut efter 2/2013 Beslut: Enligt förslaget.

5 Sida 5 KH:521 /2012 GRTRN 73 ÄNDRINGAR I GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS DISPOSITIONSPLAN FÖR BUDGETEN 2013 Fullmäktige godkände på sitt möte att verksamhetsbidraget för grundtrygghetsnämndens budget för år 2013 är mot tidigare Uppgörandet av budgeten för grundtryggheten var utmanande eftersom sätten att ordna service inte var kända och tidigare ekonomisk data om hur budgeten hade förverkligats inte fanns vilket leder till att budgeten var mera inexakt än normalt. I budgeten för grundtrygghetsnämnden har dessutom inte upptagits pensionsutgiftsbaserade avgifter för ca euro och periodiserade löner för euro. Summan på utdelas enligt uppskattade pensionsutgiftsbaserade avgifter för följande kostnadsställen: - Bäddavdelningen (KP 210) Villa Charlotta (KP 216) Hemvård (KP 220) Socialservicens förvaltning (KP 230) Rådgivningsverksamhet (KP 260) Hälsoservicens förvaltning (KP 269) Munhälsovård (KP 270) Grundtrygghetens förvaltning (KP 271) HNS (KP 280) Förslag: beslutar - göra en ändring i grundtrygghetsnämndens dispositionsplan för år 2013 enligt följande: - Bäddavdelningen (KP 210) Villa Charlotta (KP 216) Hemvård (KP 220) Socialservicens förvaltning (KP 230) Rådgivningsverksamhet (KP 260) Hälsoservicens förvaltning (KP 269) Munhälsovård (KP 270) Grundtrygghetens förvaltning (KP 271) HNS (KP 280) Beslut: Enligt förslaget.

6 Sida 6 PERUSTLTK:634 /2013 GRTRN 74 Bilaga 1 GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGENS AVGIFTER, ARVODEN OCH VERKSAMHETSDIREKTIV FÖR ÅR 2014 Avgifterna, arvodena och verksamhetsdirektiven för år 2014 bör fastställas senast under november 2013 för att man ska kunna informera klienterna om deras betalningsbeslut för år Enligt 5 7 punkten i instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen är det grundtrygghetsnämndens uppgift att fastställa taxor och avgifter inom sitt ansvarsområde. I huvudsak stadgas i lagar och förordningar om de avgifter och arvoden som hänför sig till grundtrygghetsavdelningen. Om avgifter som debiteras för social- och hälsovårdstjänsterna stadgas i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/92) och i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/92). De lagstadgade klientavgifterna är maximiavgifter som inte kan överskridas genom beslut gjorda i kommun eller samkommun. Kommun eller samkommun kan besluta endast att av klienter och patienter debitera lagstadgade avgifter till sitt maximala belopp, till nedsatt pris eller att de inte till någon del debiteras över huvudtaget. Bilaga: - Grundtrygghetsavdelningens avgifter, arvoden och verksamhetsdirektiv fr.o.m (på finska, den svenska versionen är under beredning) Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Behandling: Ändrat beslutsförslag: Nämnden beslutar - att grundtrygghetsavdelningens avgifter, arvoden och verksamhetsdirektiv i enlighet med bilaga träder i kraft befullmäktigar grundtrygghetschefen att göra nödvändiga ändringar ifall det blir ändringar i de avgifter och arvoden som avses i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/92) och i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/92). Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag som följer: Nämnden beslutar - att grundtrygghetsavdelningens avgifter, arvoden och verksamhetsdirektiv i enlighet med bilaga träder i kraft befullmäktigar grundtrygghetschefen att göra nödvändiga ändringar ifall det blir ändringar i de avgifter och arvoden som avses i lagen om klient-

7 Sida 7 avgifter inom social- och hälsovården (734/92) och i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/92) - att i dokumentet Grundtrygghetsavdelningens avgifter, arvoden och verksamhetsdirektiv fr.o.m ändra meningen på sidan 3 Den uppskattade tiden jämförs med den verkliga tid som används hos klienten att lyda på följande sätt: Den uppskattade tiden jämförs med den tid som i verkligheten använts för klienten. Beslut: Enligt det ändrade beslutsförslaget.

8 Sida 8 PERUSTLTK:485 /2013 GRTRN 75 Bilaga 2 PLAN GÄLLANDE KVALITETSLEDNING OCH PATIENTSÄKERHET Enligt 8 i hälso- och sjukvårdslagen ska verksamheten inom hälso- och sjukvården baseras på evidens, god vårdpraxis och goda rutiner. Den ska vara högkvalitativ och säker och bedrivas på behörigt sätt. I lagen förutsätts att en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården ska göra upp en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses. I planen ska samarbetet med serviceproducenterna inom socialvården beaktas i syfte att främja patientsäkerheten. I den plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses, som anges i 8 3 mom. i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska överenskommas om åtminstone följande: 1) de ansvariga personerna samt aktörerna i fråga om kvalitetsledning och tillgodoseende av patientsäkerheten samt på vilket sätt ledningen svarar för förutsättningarna och resurserna att bedriva verksamhet som är högkvalitativ och säker för patienterna, 2) sådana principer och praxis för personalledningen som stöder en högkvalitativ och säker verksamhet samt värderingar och förfaranden som stöder en öppen säkerhetskultur, 3) förfaranden genom vilka personalen deltar i det multidisciplinära utvecklandet av kvalitetsledningen och patientsäkerheten samt får respons med tanke på lärandet i arbetet och utvecklandet av sin egen verksamhet, 4) sådan inskolning av personalen som är ett villkor för högkvalitativ och säker verksamhet samt utbildning och handledning för studerande vid verksamhetsenheterna, 5) förfaranden för att patienter och deras anhöriga ska kunna ge respons på brister i kvalitetsledningen och patientsäkerheten, samt förfaranden för att informera och stödja patienter och deras anhöriga efter det att en patient drabbats av en negativ händelse, 6) de kvalitetsledningsdokument som används i verksamheten, 7) kartläggning av säkerhets- och kvalitetsproblem samt identifiering och hantering av säkerhetsrisker, 8) identifiering och rapportering av avvikelser och negativa händelser, anmälandet av negativa händelser till vårdanmälningssystemet samt rapportering som krävs enligt andra författningar och förfaranden vid korrigerande åtgärder, 9) det samarbete som behövs med andra verksamhetsenheter inom socialoch hälsovården vid kvalitetsledning och tillgodoseende av patientsäkerheten inom området för en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt.

9 Sida 9 Planen ska behandla åtminstone om nödvändig tillgång på service, vårdkedjor, verksamhetsenhetens fysiska miljö, infektioner som anknyter till hälsooch sjukvården, läkemedelsbehandling och tillhandahållande av läkemedelsförsörjning, produkter och utrustning för hälso- och sjukvården, personalen, personalens arbetsfördelning och kompetens, informationssystemen och anteckningar i journalhandlingar samt informationsutbytet inom verksamhetsenheterna och mellan dem. Patientsäkerhetsplanen är ett dokument i vilket hälsovårdens verksamhetsenhet för sin egen del och i ärenden som gäller patientsäkerheten bestämmer om verkställandet. Patientsäkerhetsplanen är varje verksamhetsenhets eget dokument som beskriver patientsäkerhetssystemet inom i fråga varande enhet. I planen beskrivs den struktur som tillämpas vid patientsäkerhetsledningen i enheten. Meningen med patientsäkerhetssystemet är också att känna igen och kontrollera patientsäkerhetsriskerna i organisationen. Avsikten med planen är att den, för att säkra och främja patientsäkerheten, ska innehålla detaljerade beskrivningar över enhetligt överenskomna förfaringssätt. I patientsäkerhetsplanen utnämns bl.a. de personer inom enheten som svarar för patientsäkerheten, en dokumenteringspraxis uppgörs gällande farliga situationer samt en plan enligt vilken man för patienssäkerhetskulturen vidare inom enheten uppgörs. Bilaga: - Planen gällande kvalitetsledning och patientsäkerhet (på finska) Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Beslut: Nämnden beslutar - godkänna Planen gällande kvalitetsledning och patientsäkerhet. Enligt förslaget.

10 Sida 10 PERUSTLTK:635 /2013 GRTRN 76 ANSLUTNING TILL DET NATIONELLA PATIENTDATAARKIVET Kompletterande material Projektet KanTa är ett riksomfattande utvecklingsprojekt för elektronisk behandling av patientdata inom vilket ett nationellt patientarkiv med därtill hörande service uppbyggs. KanTa-tjänsterna omfattar den elektroniska receptservicen (erecept), det elektroniska patientdataarkivet (earkiv) och Mina Kanta-sidorna där medborgarna kan ta del av sina egna hälsouppgifter som registrerats där. Målet är att främja kontinuiteten av vården och patientsäkerheten, informationssäkerheten gällande klientens uppgifter samt att förbättra hälsoserviceproduktiviteten. Enligt lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/ ) ska tillhandahållare av offentliga hälso- och sjukvårdstjänster ansluta sig som användare av de riksomfattande informationssystemtjänsterna KanTa. Enligt social- och hälsovårdsministeriets förordning om riksomfattande informationstjänster (165/2012) ska den elektroniska arkiveringen av patientjournaler inom den offentliga hälsovården tas i bruk senast Det andra skedet inom den nationella helheten KanTa är anslutningen till det nationella patientdataarkivet och ibruktagande av det. I det första skedet genomfördes ibruktagandet av ereceptet och därtill hörande riksomfattande informationssystem. Inom den offentliga hälsovården togs ereceptet i bruk i medlemskommunerna inom HNS-området under år 2012 och under vintern Projektet gällande ibruktagandet av earkivet koordineras av HNS och en gemensam styrgrupp har tillsatts i Västra Nyland. I enlighet med ovan nämnda lag ansvarar verksamhetsenheterna inom hälsovården själva för anslutningen till KanTa-tjänsterna samt för därtill hörande administrativa beslutsfattande. En ansökan kan riktas till FPA efter att organisationen besitter tekniska och administrativa färdigheter att ansluta sig och dess verksamhet uppfyller lagen och de nationella krav på auditering som social- och hälsovårdsministeriet ställer. För kommuns del har man planerat att anslutningen till earkivet skulle ske under år En förutsättning för anslutningen är att ett lokalt earkiv tas i bruk under åren Applikationsspecialisten koordinerar verksamheten. Då det gäller arbetstiden behövs det resurser för innevarande år 2 månader (fr.o.m. 1.9) och för nästa år ca 4 månader. HNS erbjuder till hälsovårdscentralernas förfogande en projektchef vars uppgift är att koordinera de projekt som hänför sig till earkivet samt att verka som en kontaktperson mellan HNS-områdets projekt.

11 Sida 11 För projektet behövs representanter från olika delområden inom kommunens social- och hälsovård, en applikationsspecialist/en ansvarig för informationssäkerhet, IT-planeraren och en arkivansvarig. Kostnaderna för ibruktagandet består under år 2013 främst av personalkostnader. Under år 2014 blir man dessutom tvungen att utbilda hela hälsoservicepersonalen. En uppskattning är att utbildningsbehovet är 3 dagar per person. kommuns applikationsspecialist utbildar personalen. En uppdatering i avsikt att göra patientdatasystemet Pegasos kompatibelt med KanTa medför tilläggskostnader för år Det uppskattade beloppet är ca Social- och hälsovårdsministeriet bereder en förordning Användaravgifter för riksomfattande datasystemtjänster inom hälsovården och enligt denna kommer man ytterligare att av de kommunala hälsoserviceproducenterna debitera en årlig avgift om 0,845 per invånare fr.o.m (ca ). Utöver detta uppskattas den datakommunikation gällande erecepten som sköts via HNS-servicen Alli att öka tiofalt. För denna datakommunikation debiterar HNS ett självkostnadspris på ca /år. Uppdateringen av patientdatasystemet Pegasos förutsätter att datorerna förnyas. Under år 2013 har 25 nya datorer skaffats ( ) och i nästa års investeringar finns reserverade för förnyande av de återstående 25 datorerna. kommun har tagit alla uppskattade kostnader i beaktande både i 2013 års och i 2014 års budgeter. Kompletterande material: - Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siunto.fi Förslag: Beslut: beslutar - föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för fullmäktige att den godkänner att det lokala earkivet tas i bruk enligt den föreslagna planen. Enligt förslaget.

12 Sida 12 PERUSTLTK:636 /2013 GRTRN 77 Bilaga 3 BEHOVSUTREDNING ÖVER REGIONAL FAMILJERÄTTSLIG ENHET Behovsutredningen över den regionala familjerättsliga enheten har påbörjats i mars I utredningen har deltagit alla ledande tjänsteinnehavare inom socialservicen för kommunerna i Västra-Nyland (Ingå, Hangö, Högfors, Lojo, Raseborg,, Vichtis) förutom Kyrkslätt kommun. Dessutom har kommunernas barnatillsyningsmän uppskattat de funktionella föroch nackdelarna med enheten. Sosiaalitaito Oy, kompetenscenter i Mellersta-Nyland, har koordinerat utredningsarbetet. Utgångspunkten för behovsutredningen är, att kartlägga förutsättningarna för att grunda en regional serviceenhet i området. Som familjerättslig service uppfattas allmän barnatillsyningsmannaservice samt till denna integrerad service. Barnatillsyningsmannens service hör till de uppgifter som enligt 17 i socialvårdslagen (710/1982), hör till den lagstadgade service som kommunen har ansvar att anordna. Till barnatillsyningsmannens lagstadgade uppgifter hör att utreda faderskapet för barn och att fastställa/förhandla om av föräldrar uppgjorda avtal om vårdnads-, umgängesrätt och boende och underhåll. Service som hör nära till barnatillsyningsmannens uppgiftsområde är utredningar om barnets omständigheter som görs till domstolen då man avgör barnets vårdnad, boende och umgängesrätt i tvist situationer mellan barnets föräldrar. Det organ, som ansvarar för socialvården, är skyldig att utreda ärendet på uppdrag av domstol. Övrig service, vilken väsentligt hör till barnatillsyningsmannens arbete, är anordnade av övervakade träffar mellan barnet och föräldern som barnet inte bor hos. Övervakningen möjliggör förverkligande av barnets umgängesrätt t.ex. vid svåra tvist situationer mellan föräldrarna. Dessutom behövs i allt ökad grad medling mellan föräldrarna i skilsmässo- och separationssituationer för att komma överens om barnets ärenden och verkställigheten av avtal. Allmänt kan man konstatera, att i de kommuner som deltagit i utredningen, har barnatillsyningsmannens service ordnats i små enheter och servicen har koncentrerats till lagstadgad verksamhet. Tid finns inte för förebyggande arbete och medling, i skilsmässosituationer med vilken man kan förhindra utdragna domstolstvister och barnskyddsbehov. En del av uppgifterna, såsom utredning av barnets omständigheter, har överförts som uppgifter till barnskyddet vilket i sin tur minskar på de resurser som finns för det egentliga barnskyddsarbetet. För övervakade träffar blir man tvungen att använda köpta tjänster. De köpta tjänsterna är avsevärt dyrare än den egna serviceproduktionen.

13 Sida 13 Utgående från behovsutredningen konstaterar man att det är befogat, att fortsätta arbetet med tanke på plan för grundandet av och projektplan för den regionala familjerättsliga enheten med beaktande av följande riktlinjer: - Man strävar till att barnatillsyningsmannaservicen och därtill väsentligt hörande övrig service i fortsättningen anordnas regionalt centraliserat i en servicepunkt. På grund av långa avstånd anordnas servicen i praktiken på deltid även i andra kommuner än i enhetens placeringskommun. - Hur man organiserar och administrerar enheten samt utgiftsansvaret mellan kommunerna utreds under det fortsatta arbetet. - Nuvarande barnatillsyningsmannaresurser för de kommuner, som deltar i verksamheten, överförs till enheten. Behovet av tilläggsresurs kompenseras i första hand genom att anvisa de medel, som används för köpta tjänster, till enhetens verksamhet samt som eventuella överföringar från övrig socialservice. - Servicen anordnas både på finska och på svenska. - Rådgivnings-, handlednings- och medlingsarbetets andel ökas vid sidan av de lagstadgade uppgifterna. - I det fortsatta arbetet beaktas kommunstrukturen och lösningar som berör produktion av social- och hälsovårdsservice. Bilagor: - Västra Nylands familjerättsliga enhet, beredningsplan (på finska) - (Tilläggsuppgifter: socialservicechef Pia Mäkeläinen, tfn , e-post: pia.makelainen@siuntio.fi) Förslag: beslutar - anteckna behovsutredningen gällande den familjerättsliga enheten för kännedom samt - ger sitt tillstånd till att arbetet med planen för grundandet av enheten och uppgörandet av projektplanen kan fortsätta med beaktande av kommunstrukturen och de lösningar som gäller hur social- och hälsovårdsservicen kommer att produceras. Beslut: Enligt förslaget.

14 Sida 14 GRTRN 78 GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 10/2013 Kompletterande material Budgetutfallet för grundtrygghetsnämndens driftsekonomi är 82,4 procent enligt situationen Enligt budgeten skall driftsekonomiutfallet i slutet av oktober i genomsnitt få vara 83,3 procent. Fullmäktige beslöt på sitt möte den att göra en ändring i grundtrygghetsnämndens verksamhetsbidrag för år 2013 till mot tidigare Denna ändring har tagits i beaktande vid uppgörande av uppföljningen. Prognosen för inkomsterna är 80,2 procent och prognosen för utgifterna är 82,4 procent. Med beaktande av ändringarna i verksamhetsbidraget för år 2013 kan man konstatera att prognosen för grundtrygghetsnämnden ger ett positivt resultat. Även prognosen för HNS-verksamheten uppskattas understiga de budgeterade medlen. Om prognosen efter 10 månader håller, men beaktande av de ovan nämnda ändringarna, beräknas grundtrygghetsavdelningens verksamhetsresultat ligga ca under det budgeterade anslaget för år Kompletterande material: - Som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 1-10/2013 och en grafisk framställning över serviceprodukterna från HNS. Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Beslut: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom Antecknades för kännedom.

15 Sida 15 GRTRN 79 Förslag: ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden.

16 Sida 16 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun Parkstigen sjundea@sjundea.fi Paragrafer: Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

17 Sida 17 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.