BRÄNDÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN

Transkript

1 KALLELSESIDA Utfärdad den 5 februari 2015 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Torsdagen den 12 februari 2015 kl Kommunkansliet i Åva 1 Laglighet och beslutförhet 2 Protokolljusterare 3 Godkännande, ändring och komplettering av föredragningslistan 4 Ärenden till kännedom 5 Tjänstemannabeslut 6 Budget 2015, ekonomiplan samt dispositionsplan Uthyrning av trygghetslarmsutrustning 8 Avlastning för närståendevårdare 9 Socialsekreterarens vintersemester 10 Socialsektorns semesterplanering Protokollet framläggs till påseende den vid Socialkansliet, Åva Ordförande Stina Sjöman genom socialchef Niklas Feiring Denna möteskallelse har anslagits på anslagstavlan för offentliga kungörelser under tiden Intygar: Niklas Feiring socialchef

2 Protokollsida Sammanträdestid: Torsdagen den 12 februari 2015 kl Sammanträdesplats: Mötesrummet, kommunkansliet i Åva Beslutande: Ordinarie: Stina Sjöman, ordförande Olof Holmberg, viceordförande Mikaela Berg Janica Modig-Eklund Klas-Göran Englund Personlig ersättare Jaana Pettersson Tore Bäcksbacka Gunvor Husell Aila Nyman Thomas Sjöman Övriga: Margaret Lundberg, Kst ordförande Tommy Öström, Kst representant Niklas Feiring, sekreterare John Wrede, kommundirektör Paragrafer 1-10 Underskrift Stina Sjöman Niklas Feiring Ordförande Protokollförare Justering Tore Bäcksbacka Mikaela Berg Protokolljusterare Protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende: Kommunkansliet i Åva, Intygar Utdragets riktighet intygar datum namn

3 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Ordförande öppnade mötet och förklarade det lagenligt sammankallat och beslutfört. 2 PROTOKOLLJUSTERARE Till protokolljusterare valdes Tore Bäcksbacka och Mikaela Berg. 3 GODKÄNNANDE, ÄNDRING OCH KOMPLETTERING AV FÖREDRAGNINGSLISTAN Punkten ger möjlighet att ändra på innehållet i föredragningslistan t.ex. i vilken ordning ärendena skall behandlas (enkel majoritet). Även extra ärenden bör tas upp i samband med denna punkt. Föredragningslistan omfattades. 4 ÄRENDEN TILL KÄNNEDOM Landskapets socialvårdsplan bifogas. Socialchef Niklas Feiring deltagit i föreläsning om rättspsykologiska aspekter på förundersökning där barn är inblandade arrangerat av polisen i Mariehamn. Under samma dag även samarbete med övriga skärgårdssocialsekreterare. Kommundirektör John Wrede, kommunstyrelseordförande Margaret Lundberg och socialchef Niklas Feiring har deltagit i av Ålands landskapsregering arrangerat uppföljningsseminarium om samhällsservicereformen i Mariehamn. Elisabet Forsman har uppvaktats med anledning av förestående 60-årsdag. Landskapsregeringen har beslutat om preliminär fördelning av medel för språkstöd i barnomsorgen 2015 vilket för Brändös kommuns del är Utkomststödets nivå har inte justerats för 2015 eftersom det konsumentprisindex som används som referens sjunkit.

4 Närståendevårdsstöden har justerats med 0,96 % fr.o.m i enlighet med lag om stöd för närståendevård: Vårdklass I 404,12 Vårdklass II 581,04 Vårdklass III 808,47 Förslag: Att nämnden tecknar ärendena till kännedom.

5 TJÄNSTEMANNABESLUT Förteckning över socialsekreterarens tjänstemannabeslut som bilaga. Förslag: Att nämnden tecknar ärendet till kännedom.

6 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN SAMT DISPOSITIONSPLAN 2015 Kfge har godkänt budget för år 2015 samt ekonomiplan för åren Bifogas de sidor som berör socialsektorn. Budget 2015 avviker från nämndens förslag enligt följande: - RO Socialt arbete; på förslag av socialnämnden : Tillägg under Ändringar; Stödåtgärder enligt handikappslagen (ändringsarbete i bostad) RO Äldreomsorgen; Under Omfattning och verksamhet stryks..långvården på Gullåsen..i hemmen.. - vissa smärre kompletteringar av prestationstal Ekononomiplan avviker från nämndens förslag enligt följande: - RO Äldreomsorgen; Stryks; Omfattning och verksamhet meningen Gullåsen omvandlad till geriatrisk avdelning. Vision om utvecklingen; t.ex. via äldreråd Dispositionsplan 2015 bör fastställas. Dispositionsplan 2015 som är identisk med socialnämndens underlag från budgetberedningen med undantag av ovan nämnda tillägg för handikappservice bifogas. Förslag: Att nämnden omfattar dispositionsplan 2015 samt i övrigt tecknar ärendet till kännedom. 7 UTHYRNING AV TRYGGHETSLARMSUTRUSNING Kommunen har tillsvidare vad gäller trygghetslarm stått för inkopplingsavgifter medan klienten har stått för de löpande månadskostnaderna. I praktiken har inte trygghetslarm installerats på senaste åren. Orsakerna är att de fasta anslutningarna genom vilka kopplingarna görs har minskat. Operatörsavgifterna är även avskräckande höga. Eftersom det finns ett behov av pragmatiska överkomliga lösningar så har äldreomsorgen på prov inhandlat mobiltelefoner med larmknapp. Dessa fungerar i korthet så att då man trycker på sitt armband med larmknapp så börjar mobiltelefonen ringa upp en lista med förprogrammerade nummer (fem st), en i taget. Då det förprogrammerade numret svarar öppnas högtalarkontakt från mobiltelefonen. Tillsvidare har användningen motsvarat förväntan.

7 Kostnaden för en mobiltelefon med larmarmband är ca 125 (exkl.moms.) Kostnaden för enklaste mobiltelefonsanslutning är i dagsläget 1,54 /mån (exkl.moms.). Livslängden för en apparat torde kunna uppskattas till tre år. Bifogas kalkyl. Enligt Ålands larmcentral kan inte 112 anges som uppringningskontakt för en telefon av denna typ eftersom larmoperatörerna alltid måste kunna få kontakt med den som ringer. Om t.ex. den som tryckt på larmet inte förmår tala finns risk för att samtalet avskrivs som ficksamtal. Lämpligast är att ha släktingar, bekanta och grannar på en dylik ringlista. Flera klienter har uttryckt sitt intresse för att hyra ett armband. Förslag: Att nämnden besluter att hyra ut mobiltelefoner med larmarmband åt personer i behov av dylika. I uthyrningen ingår månatlig grundavgift för anslutning. Månadshyran fastställs till 5,00 /mån därtill kommer moms. Denna faktureras på halvårsbasis. Samtalskostnader utöver grundavgiften läggs till fakturan. Hyran (inte en service) är momspliktig.

8 AVLASTNING AV NÄRSTÅENDEVÅRDARE I en skrivelse från Vård i livet rf påtalas att kommunens sätt att hantera avlastning för närståendevårdare inte stöder hemmavistelse för den vårdade. Skrivelsen bifogas men hanteras som konfidentiell eftersom det går att sluta sig till vilka klienter med familjer som refereras till. Kommunen erbjuder i dagsläget i huvudsak avlastning på två sätt. Huvudsakligen sker det genom att den vårdade erbjuds intervallvård på servicehuset Solkulla. Klienten betalar då högst 11,30 för den service som erbjuds åt den vårdade under vårdarens ledighet. Avlastningen kan också ske med tillsynsbesök av hemservicen. Dessa kan dock inte utformas så att de sträcker sig över en hel dag eller infaller nattetid. I praktiken kan andra former av avlastning utanför kommunens regi förekomma, t.ex. släktingar och vänner som ställer upp frivillig eller vistelse på vårdinrättningar etc. Sedan 2011 har det i lagen om stöd för närståendevård ingått möjlighet att ordna avlastning genom uppdragsavtal. Flertalet kommuner har infört denna möjlighet. Uppdragsavtalen är utformade enligt samma villkor som avtalen om närståendevård. Det innebär att de inte är arbetsavtalsförhållanden, att de är skattepliktig inkomst, att pensionsskydd erhålles om den vårdande är under 65 år och att olycksfallsförsäkring tillhandahålles. Kommunerna avtalar om arvodena som inte behöver vara direkt avhängiga av vårdarvodena. Lämpligt är då att fastställa ramar för dessa. Vad gäller nivåerna kan två huvudtendenser skönjas. Dels finns det kommuner som räknat ut ett dagsarvode utgående från de ordinarie månadsarvodena och divisorn 30. Ett dylikt tänkesätt skulle innebära arvoden enligt nedan. Månadsarvode Divisor 30 Vårdklass I 404,12 13,47 Vårdklass II 581,04 19,37 Vårdklass III 808,47 26,95 En annan modell som används är att ha timersättning upp till ett visst antal timmar per dygn och därefter ha ett dygnsarvode. Generellt kan sägas att kommuner som har valt denna väg har en betydligt generösare arvodespolicy, ca per dag för de tyngsta vårdklasserna. Tankegången är uppenbarligen att ha skäliga arvoden för att avlösararvodet skall vara rimligt och stimulera till verklig avlastning istället för millimeterrättvisa som i det förstnämnda alternativet. Förslag: Att nämnden beslutar att avlösarservice för närståendevårdare med uppdragsavtal kan ordnas. Arvode för vårdklass I:

9 för vård under fem timmar 5,00 /h samt för vård över fem timmar 31,25 /dygn Arvode för vårdklass II: - för vård under fem timmar 7,50 /h samt för vård över fem timmar 56,25 /dygn Arvode för vårdklass III: - för vård under fem timmar 10,00 /h samt för vård över fem timmar 70,00 /dygn. Under närståendevårdarens lagstadgade ledighet kan debiteras högs det belopp per dygn som förordningen om klientavgifter 6 b anger (11,30 år 2015). För tjänster utöver den lagstadgade ledigheten uppbärs avgifter enligt kommunens taxor. Lagstadgad ledighet överenskoms individuellt. Avlösningen ordnas så långt det är möjlig enligt vårdtagarens önskemål men den vårdade har ingen absolut rättighet att välja vilken vårdform som skall tillämpas. Kommunen kan bistå med att hitta lämplig avlösare men strävan är att den vårdbehövande och de anhöriga själva skall hitta lämpliga avlösare som kan godkännas av kommunen.

10 SOCIALCHEFENS VINTERSEMESTER Socialchef Niklas Feiring har 16 dagar outtagen semester från kvalifikationsåret Feiring önskar hålla semester varvid 5 semesterdagar åtgår. Ärendets handläggning: Niklas Feiring anmälde jäv. Jäv konstaterades. Feiring avlägsnade sig under ärendets handläggning. Ordförandes förslag: Att nämnden beviljar semester enligt önskemål.

11 HANTERING AV OUTTAGNA SEMESTERDAGAR Kst 69/ Framkommit att flere av kommunens anställda har outtagna semesterdagar för 2013 som i enlighet med Kollektivavtalen bör tas ut senast per Bl.a. KD har per dags datum 18 outtagna semesterdagar. Förklaringen till att flere har outtagna semesterda gar är att de har max. antalet semesterdagar d.v.s. 38 dagar. Samtidigt som dagarna bör tas ut senast nämnda datum så åligger det arbetsgivaren att ge utrymme d.v.s. möjlighet att ta ut dagarna. Praxis hittills har varit att dagar som anställda inte tagit ut inom nämnda datum har sparats och i mån av möjlighet tagits ut under följande semesterperiod. För flere är det dock inte möjligt att komma i kapp varför mönstret upprepar sig år efter år. Ovan nämnda med outtagna semesterdagar inträffar också i samband med långa sjukskrivningar. Orsaken till att dagarna inte tas ut inom den givna tiden d.v.s. senast följande år bygger långt på att arbetsmängden kan variera kraftigt från år till år. För framförallt kommunens administrativa tjänstemän finns det inte vikarier varför det vissa år i praktiken kan visa sig mycket svårt/omöjligt att ta ut alla dagar de år arbetsmängden/bördan är särskilt stor (gäller förstås speciellt de som har 38 semesterdagar d.v.s. dryga 7,5 veckor till sitt förfogande). Ordf. Lundberg, ledamot Sjöman, kfge ordf. Karlström och KD Wrede anmälde jäv och deltog sålunda ej i behandlingen av ärendet. Till ordf. valdes Marianne Karlström. FÖRSLAG (Marianne Karlström): Direktivet till nämnderna (i första hand ansvariga för de anställdas semestrar m.m.) är att inom februari månad gå igenom antalet kvarvarande semesterdagar och komma överens om hur dagarna tas ut då när det finns risk för att dagarna inte kommer att tas ut före I första hand bör dagarna tas ut senast per men kan också, om möjlighet att ta ut inte finns, skjutas fram till efter den d.v.s. in på följande års semesterperiod. Möjligheten finns m.a.o. att ta ut semesterdagar följande år men då alltid efter prövning av ansvarigt organ. Dagar som överförs till följande semesterperiod bör inte godkännas utan förklaringar/motiveringar. Detta beslut gäller för semesterdagarna för semesteråret 2014 d.v.s. fr.o.m. semestern fr.o.m De som för 2013 inte har tagit ut sina semesterdagar före gäller samma praxis som hittills d.v.s. möjlighet att ta ut efter nämnda datum enligt överenskommelse med närmaste avdelningschef/nämnd (se förvaltningsstadgan). ---

12 SocN 10/ Bifogas plan för hur intjänad semester från kvalifikationsåret skall tas ut under resterande semesteruttagningsperiod och eventuellt därpå följande. Förslag: Att nämnden tecknar planen till kännedom samt uppställer som mål för inkommande semesterperiod att antalet outtagna semesterdagar vid slutet av perioden bör minska.