Fullmäktige Sida 1 / 97

Transkript

1 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 1 / 97 Sammanträde Tid måndag kl. 17:30 Plats Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Förlorad valbarhet och fyllnadsval: ersättare i fullmäktige, 4 ledamot i nämnden Svenska rum och nämndeman i Esbo tingsrätt 4 Fyllnadsval: ersättare i utbildnings- och dagvårdsnämnden 7 5 Fyllnadsval: ersättare i utbildnings- och dagvårdsnämndens 9 dagvårdssektion 6 Fyllnadsval: ersättare i stadsplaneringsnämnden 10 7 Justering av stadens proprieborgen för Tapiolan 12 Keskuspysäköinti Oy:s lån Uppföljningsrapport I år 2015 och därav föranledda åtgärder Ramen för budgeten för 2016 och ekonomiplanen för åren Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år Godkännande av detaljplanen Vindängen II och därtill 43 hörande detaljplaneändring i stadsdel 12 Hagalund, område nr Godkännande av en ändring av detaljplanen Storåkern I i 59 stadsdel 21 Hemtans, område Godkännande av en ändring av detaljplanen Distby, område i stadsdel 23 Mattby Uppföljning av de förvaltningsövergripande 80 utvecklingsprogrammen I/ Godkännande av den uppdaterade projektplanen för 83 affärsverket Esbo Caterings centralkök Upplösning av samkommunen EVTEK Fråga om ett äldrecenter för seniorer i Esbo centrum Motion om bevarande av den gamla huvudbyggnaden för Keras fabriker 94 Esbo Jyrki Kasvi ordförande

2 Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige Sida 2 / 97 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Förslag Redogörelse Ordförande konstaterade att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsdirektören och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 115

3 Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige Sida 3 / 97 2 Val av protokolljusterare Förslag Till protokolljusterare väljs representanter för SDP och KD.

4 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 4 / / /2012 Stadsstyrelsen Förlorad valbarhet och fyllnadsval: ersättare i fullmäktige, ledamot i nämnden Svenska rum och nämndeman i Esbo tingsrätt Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 konstaterar att Katariina Sorvanto (Saml) har förlorat sin valbarhet som ersättare i fullmäktige, ledamot i nämnden Svenska rum och nämndeman i tingsrätten och att hennes förtroendeuppdrag har upphört, 2 väljer Emilia Becker (Saml) till ordinarie ledamot i nämnden Svenska rum i stället för Katariina Sorvanto (Saml) samt väljer (Saml) till personlig ersättare för Emilia Becker (Saml). 3 väljer till nämndeman i Esbo tingsrätt i stället för Katariina Sorvanto. Redogörelse Ersättaren i fullmäktige, ledamoten i nämnden Svenska rum och nämndemannen i Esbo tingsrätt Katariina Sorvanto meddelar i ett brev att hon flyttat från Esbo. Enligt 71 1 mom. 1 punkten i kommunallagen är den som har kommunen som hemkommun valbar till kommunens förtroendeuppdrag. Valbar till en nämnd är enligt 74 1 mom. i kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte 1) den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden eller utskottet, 2) den som är anställd hos en sammanslutning eller stiftelse som bedriver verksamhet inom nämndens eller utskottets uppgiftsområde och där kommunen har bestämmande inflytande, 3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i en affärsdrivande sammanslutning, om det är fråga om en sådan

5 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 5 / 97 sammanslutning som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i nämnden. Eftersom Emilia Becker är Katariina Sorvantos personliga ersättare i nämnden Svenska rum ska fullmäktige också välja hennes personlig ersättare. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs till ledamot i nämnden Svenska rum lika väl vara en man som en kvinna. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till ersättare vara en kvinna. Fullmäktige valde nämndemännen i Esbo tingsrätt för mandatperioden Avdelningschef Tapani Koskimäki i Esbo tingsrätt meddelar i ett brev att Katariina Sorvanto har bett om avsked från uppdraget som nämndeman i Esbo tingsrätt på grund av att hon har flyttat från Esbo och uppmanar Esbo stad att välja en ny nämndeman för fullmäktiges återstående mandatperiod. En nämndeman ska vara en finsk medborgare som bor i en kommun i tingsrättens domkrets. Nämndemannen ska råda över sig själv och sin egendom och anses lämplig att verka som nämndeman. Den som inte har fyllt 25 år eller som har fyllt 65 år får inte väljas till nämndeman. Den som innehar en tjänst vid en allmän domstol eller en straffanstalt eller som i sin tjänst utför utsökningsuppgifter, förundersökning av brott eller tull- eller polisbevakning, får inte vara nämndeman, inte heller en åklagare, advokat eller någon annan som yrkesmässigt bedriver advokatverksamhet. (6 i tingsrättslagen). Centralvalnämnden utser på begäran av fullmäktiges ordförande en ny ersättare i fullmäktige. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 konstaterar att Katariina Sorvanto (Saml) har förlorat sin valbarhet som ersättare i fullmäktige, ledamot i nämnden Svenska rum och nämndeman tingsrätten och att hennes förtroendeuppdrag har upphört, 2 väljer Emilia Becker (Saml) till ordinarie ledamot i nämnden Svenska rum i stället för Katariina Sorvanto (Saml) samt väljer (Saml) till personlig ersättare för Emilia Becker (Saml). 3 väljer till nämndeman i Esbo tingsrätt i stället för Katariina Sorvanto.

6 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 6 / 97 Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Nämndens sekreterare - Esbo tingsrätt - Katariina Sorvanto

7 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 7 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i utbildnings- och dagvårdsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (Gröna) till ledamot i utbildningsoch dagvårdsnämnden i stället för Juhana Malme (Gröna). Redogörelse Juhana Malme (Gröna), ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämnden, anhåller i ett brev av om befrielse från sitt uppdrag på grund av personliga skäl. Enligt 33 1 mom. 1 punkten i kommunallagen är den som har kommunen som hemkommun valbar till kommunens förtroendeuppdrag. Valbar till en nämnd är enligt 36 1 mom. i kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte: 1) den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden; 2) den som står i anställningsförhållande av ett samfund eller en stiftelse där kommunen som verkar inom verksamhetsområdet för nämnden har bestämmanderätt; eller 3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i behörig nämnd. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs vara man. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (Gröna) till ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämnden i stället för Juhana Malme (Gröna).

8 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 8 / 97 Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Nämndens sekreterare - Juhana Malme

9 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 9 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer Aino Sederholm (SDP) i stället för Kirsi Törmänen- Petman (SDP) till ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion. Redogörelse Kirsi Törmänen-Petman (SDP), som är ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion, ber per ett brev av om befrielse från uppgiften på grund av arbetsrelaterade förhinder och orsaker som anknyter till tidsanvändningen. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs till ledamot i sektionen lika väl vara man som kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer Aino Sederholm (SDP) i stället för Kirsi Törmänen-Petman (SDP) till ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion. Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 238. Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Sektionens sekreterare - Kirsi Törmänen-Petman

10 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 10 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i stadsplaneringsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (SDP) i stället för Sakari Heiskanen (SDP) till personlig ersättare för ledamot Jukka Lahti (SDP) i stadsplaneringsnämnden. Redogörelse Sakari Heiskanen (SDP) som varit personlig ersättare för ledamot Jukka Lahti (SDP) i stadsplaneringsnämnden ber per ett brev av om befrielse från uppdraget på grund av orsaker som anknyter till tidsanvändningen. Enligt 33 1 mom. 1 punkten i kommunallagen är den som har kommunen som hemkommun valbar till kommunens förtroendeuppdrag. Valbar till en nämnd är enligt 36 1 mom. i kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte: 1) den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden; 2) den som står i anställningsförhållande av ett samfund eller en stiftelse där kommunen som verkar inom verksamhetsområdet för nämnden har bestämmanderätt; eller 3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i behörig nämnd. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs vara man. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (SDP) i stället för Sakari

11 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 11 / 97 Heiskanen (SDP) till personlig ersättare för ledamot Jukka Lahti (SDP) i stadsplaneringsnämnden. Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Nämndens sekreterare - Sakari Heiskanen

12 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 12 / / /2013 Stadsstyrelsen Justering av stadens proprieborgen för Tapiolan Keskuspysäköinti Oy:s lån Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 justerar stadens proprieborgen på följande sätt: Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid Amorteringar Tapiolan Keskuspysäköinti Oy på basis av konkurrensutsättning högst 35 miljoner euro som ett eller flera lån högst 12 år efter att borgensförbindelsen undertecknats amortering i jämnstora rater, högst fyra amorteringsfria år efter att den första låneposten lyfts Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt Säkerhet Ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen Garantiprovision En garantiprovision på 0,3 procent på lånets medelsaldo uppbärs för borgen. 2 befullmäktigar stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av amorteringarna och raternas betalningsdatum på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga lånetiden, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen.

13 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 13 / 97 Tilläggsmaterial - Päätöshistoria Redogörelse I Hagalunds centrum byggs en centrumparkering (cirka bilplatser), centraliserade serviceutrymmen och ett allmänt skyddsrum. Tapiolan Keskuspysäköinti Oy ansvarar för byggandet av helheten. Tapiolan Keskuspysäköinti Oy grundades Aktieserierna är tre till antalet med följande fördelning: A-aktieserien: parkering, B-aktieserien: centraliserad serviceanläggning och C-aktieserien: lagerutrymmen i samband med den centraliserade serviceanläggningen. Tapiolan Keskuspysäköinti Oy:s aktier fördelas på följande sätt: A-aktierna, parkering LokalTapiolas fastigheter Nordea Livförsäkring Finland Ab:s fastigheter (2 st) Esbo stad 557 Länsimetro Oy 370 Totalt B-aktierna, centraliserade servicen LokalTapiolas fastigheter 263 Esbo stad 90 Totalt 353 C-aktierna, lager LokalTapiolas fastigheter (3 st) äger alla aktier 50 Byggprojekt Vid sidan av metron är anordnandet av parkeringen utgångspunkten för förnyandet av Hagalunds centrum. I planeringen av kvartersområdena i centrum ingick också utveckling av planerna på en parkeringsanläggning. Utvidgningen av anläggningen var motiverad då exploateringsgraden höjs. I samband med bergrumsparkeringen planerades en parkeringsanläggning vid Tapioplatsen, centraliserade serviceutrymmen för affärslokalerna och ett allmänt skyddsrum. Parkeringsanläggningen vid Tapioplatsen gjorde det möjligt att bygga centrum etappvis. På det sättet tryggas livskraften i centrum också under byggnadsarbetenas gång. Via den centraliserade servicen sköts de viktigaste varuhusens och affärslokalernas varutrafik och sophantering. Särskilt konstaterades det vara nödvändigt att utveckla och komplettera parkeringsanläggningens uppgångar till lokalerna ovanför och till allmänna platser. Till följd av denna utveckling anslöts också

14 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 14 / 97 Kulturcentrum och omgivningen kring Tapioplanen till parkeringsanläggningen. Staden tecknade från första början parkeringsbolagets aktier med syfte att överlåta aktier till de fastigheter som byggs om, allt eftersom ombyggnadsprojekten inleds. I markanvändningsavtalen, som skapas i samband med planerna, kommer staden att inkludera en skyldighet att av staden köpa de bilplatser i centrumparkeringen som planerna och byggloven förutsätter. Stadens andel finansieras med lån som parkeringsbolaget tar och staden går i borgen för. Fullmäktige beviljade borgen för bolaget för stadens aktiers del, lånebeloppet som staden går i borgen för är högst 15 miljoner euro. Fullmäktige godkände justeringen av stadens proprieborgen. Lånets maximibelopp höjdes från 15 miljoner euro till 25 miljoner euro. Dessutom beslutade fullmäktige justera stadens proprieborgen så att lånebeloppet är högst 30 miljoner euro. Eftersom kostnaderna för Hagalunds centrumparkering, den centraliserade servicen och det allmänna skyddsrummet stigit under projektets gång och enligt de nya beräkningarna kommer att uppgå till 135 miljoner euro (moms 0 %) har också Esbo stads andel stigit. Stadens andel är 35 miljoner euro, i stället för tidigare beräknade 30 miljoner euro. Tapiolan keskuspysäköinti Oy anhåller att Esbo stad höjer proprieborgen till 35 miljoner euro. De höjda kostnaderna beror i huvudsak på att planerna reviderats för att motsvara de ständigt förändrade planerna för Hagalunds centrum. I den ursprungliga planen och kostnadsberäkningen klarade man inte av att beakta allt som krävs av en centrumparkeringshelhet i ett stadscentrum som befinner sig i kraftig utveckling. Följande faktorer har särskilt höjt kostnaderna: Antalet lodräta förbindelser (hissar och trappor) har utökats från det ursprungliga, för att anläggningen på bästa möjliga sätt ska kunna betjäna dem som rör sig på de allmänna områdena av parkeringsanläggningen både i det nya och gamla centrumet. Dessutom uppdagades vid byggandet av de lodräta förbindelserna att grundförhållandena är mera krävande än beräknat som ett resultat av att förbindelserna placeras in i en bebyggd kulturmiljö. - Gällande centrumparkeringen vid Tapioplatsen har grunden på byggarbetsplatsen visat sig vara avsevärt mycket mera svårbyggd än vad som antogs. Ett särdrag är de skyddade tallarnas vattenkrav invid Tapiostråket.

15 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 15 / 97 - Vid byggandet av bergrumsparkeringen har konkurrenssituationen i huvudstadsregionen varit sämre än förväntat. En orsak är uppenbarligen att det för armerings- och betongarbeten under jord endast finns begränsat med yrkeskunnig arbetskraft tillgänglig. Byggandets framskridande Byggandet av centrumparkeringen vid Tapioplatsen påbörjades i juni Den underjordiska anläggningens platser (335 platser) togs i bruk i mars De 120 platserna på Tapioplatsen togs i bruk i juli Centrumparkeringen, den centraliserade servicen och det allmänna skyddsrummets schaktningsarbeten utfördes samtidigt som schaktningen för metrostationen, eftersom parkeringsanläggningen ligger strax norr om den. Schaktningen av Hagalunds metrostation påbörjades i april och schaktningen av centrumparkeringen i maj Schaktningsarbetena blev i huvudsak färdiga under Byggandet av centrumparkeringens, den centraliserade servicens och det allmänna skyddsrummets interiör startade i början av Anläggningen tas i bruk i mars Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 justerar stadens proprieborgen på följande sätt: Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid Amorteringar Tapiolan Keskuspysäköinti Oy på basis av konkurrensutsättning högst 35 miljoner euro som ett eller flera lån högst 12 år efter att borgensförbindelsen undertecknats amortering i jämnstora rater, högst fyra amorteringsfria år efter att den första låneposten lyfts

16 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 16 / 97 Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt Säkerhet Ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen Garantiprovision En garantiprovision på 0,3 procent på lånets medelsaldo uppbärs för borgen. 2 befullmäktigar stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av amorteringarna och raternas betalningsdatum på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga lånetiden, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen. Behandling Beslut Tekniska direktören var jävig och avlägsnade sig medan ärendet behandlades ( mom. i förvaltningslagen). Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

17 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 17 / / /2015 Stadsstyrelsen Uppföljningsrapport I år 2015 och därav föranledda åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn Pekka Heikkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 antecknar den bifogade uppföljningsrapporten I för kännedom, 2 antecknar den bifogade koncernuppföljningsrapporten för kännedom, 3 antecknar utredningarna om iakttagelserna i uppföljningsrapporten 2014 för kännedom, 4 antecknar revisionsnämndens utlåtande om uppföljningsrapport I för kännedom. 6 ändrar budgeten för 2015 enligt följande: 1 Allmän förvaltning (exkl. 112) - Ökning av inkomstbudgeten euro - Ökning av anslaget euro 31 Utbildnings- och dagvårdsnämnden - Ökning av inkomstbudgeten euro - Ökning av anslaget euro 46 Kollektivtrafik - Minskning av anslaget euro 92 Jord- och vattenområden - Ökning av anslaget euro Hagalunds balansenhets investeringar - Ökning av anslaget euro Resultaträkning Statsandelar - Ökning av inkomstbudgeten euro

18 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 18 / 97 Bilaga Tilläggsmaterial 1 Vuoden 2015 Seurantaraportti I 2 Vastaukset vuoden 2014 arviointikertomuksen huomioihin 3 Pöytäkirjamerkinnät Valtuustoryhmien toiminnan tukeminen 5 Konserniseuranta Tarkastuslautakunnan lausunto Redogörelse 1 Uppföljningsrapport I Omvärlden Enligt preliminära uppgifter hade Esbo i slutet av juni sammanlagt invånare. Ökningen hittills under året är invånare, vilket var en väntad ökning. Enligt prognosen ökar folkmängden med i år. Födelseöverskottet är den faktor som mest bidrar till befolkningsökningen. Av ökningen januari juni utgjorde drygt 50 procent födelseöverskott, 15 procent invandring och 34 procent flyttningsöverskott mellan kommunerna. Man bör observera att samtidigt som andelen personer som talar ett främmande språk som modersmål växer, ökar dylika personers andel bland de nyfödda, och därmed andelen av hela folkökningen, betydligt. Personer som talar ett främmande språk som modermål flyttar också mellan kommunerna. Storföretag och deras underleverantörer har sagt upp en ansenlig mängd anställda i hela Finland och också i Esbo. Enligt arbets- och näringsministeriet var antalet arbetslösa i Esbo i slutet av juni och arbetslöshetsgraden var 11,1 procent. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 14 procent. I Esbo, liksom i de andra stora städerna, ökade antalet arbetslösa betydligt kraftigare än i kommunerna i snitt. Vid sidan av den växande skaran av arbetslösa personer som talar ett främmande språk som modersmål har högt utbildade personer blivit en ny grupp av långtidsarbetslösa. I synnerhet har ökningen av antalet personer som har varit arbetslösa i över ett år varit snabb i Esbo. Två stora grupper av arbetslösa är personer med hög utbildning och personer utan yrke. De lediga arbetstillfällena och de arbetslösa som söker jobb matchar tydligen inte varandra, eftersom arbetslösheten har ökat trots att antalet lediga jobb har ökat. Staden fortsätter att aktivt försöka skapa förutsättningar för sysselsättning. Exempel på detta är betjäningen av den ökande skaran långtidsarbetslösa

19 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 19 / 97 i samarbete mellan fackförbundens karriärtjänster, arbets- och näringsbyråns centrala tjänster och kommunens sysselsättningstjänster. Ekonomin och verksamheten Stadens resultat januari juli 2015 var 48 miljoner euro, 35 miljoner euro mera än i fjol. Att resultatet var bättre berodde på att de externa och de finansiella intäkterna uppkom i ett tidigare skede jämfört med i fjol. Enligt sektorernas prognoser underskrids budgeten av verksamhetsinkomsterna och överskrids av verksamhetsutgifterna. På hela stadens nivå syns dock att prognoserna är för pessimistiska, och därför har stadens prognos gjorts cirka 15 milj. euro positivare. Prognosen ligger samtidigt till grund för budgetramen. Trots att sektorerna har sina individuella tryck på att inte underskrida intäkterna och inte överskrida utgifterna, måste de i slutet av året allt hårdare sträva efter att både nå och underskrida det verksamhetsbidrag som fullmäktige godkänt. Utgifterna i början av året och sommaren har varit rätt så måttliga, men i synnerhet antalet anställda och personalkostnaderna har visat sig vara större än i prognosen. För att personalavtalet kan genomföras måste vakanserna som blir lediga fyllas och projektpersonal anställas. Samtidigt ska det ses till att kostnaderna inte överförs till posterna för inhyrd arbetskraft eller köp av tjänster. De externa verksamhetsintäkterna utvecklas enligt prognoserna sämre än budgeterat. Prognosen för intäkterna är 288,8 miljoner euro, vilket är 7,6 miljoner euro under budgeten. Den viktigaste orsaken till detta är markförsäljningsvinsterna som ser ut att delvis överföras till Staden får mera stöd och bidrag än i prognosen, men de ökar också verksamhetsutgifterna i motsvarande mån. Intäktsprognosen är 8 miljoner euro lägre än i fjol. I hela stadens resultaträkning har personalkostnaderna beräknats öka med cirka 1,1 procent. I siffran ingår de allmänna förhöjningarna, de nya vakanserna som grundats i år och personalkostnaderna för de verksamheter som staden beslutat överföra till sin egen verksamhet. Personalkostnaderna kommer att uppgå till 635,5 miljoner euro. Prognosen för köp av tjänster är 752,4 miljoner euro, vilket överskrider budgeten med nästan 11 miljoner euro. Köp av tjänster ökar alltså med 5,5 procent, dvs. knappa 40 miljoner euro, från i fjol. En del av ökningen hör till posten tillverkning för eget bruk och de nettobudgeterade enheternas verksamhet och bidrag, varför ökningen också finns på utgiftssidan. En stor enskild post som överskrider budgeten är den specialiserade sjukvården, med 8,6 miljoner euro. Trots att den specialiserade sjukvården är det största enskilda köpet av tjänster och täcker cirka 34 procent av stadens inköp kan man inte förbise andra leverantörer och serviceproducenter då utvecklingen av köp av tjänster granskas.

20 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 20 / 97 I verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för verksamheten, som visar hur stor del av verksamhetsutgifterna som ska täckas med skattefinansiering) eftersträvas en budget på ,9 miljoner euro, som är drygt 27 miljoner mer än i fjol. Detta innebär att en allt större del av skattefinansieringen används för att producera tjänster och en allt mindre del för att finansiera investeringar. Fram till slutet av juli redovisades 850 miljoner euro i skatteintäkter och enligt prognosen kommer budgeten på miljoner euro att nås. Skatteinkomsterna kommer att öka 4 procent, dvs. 54 miljoner euro, från i fjol. Statsandelen kommer att vara 29,7 miljoner euro, vilket överskrider budgeten med 24 miljoner euro. Ökningen beror på att staten samlade ökningen av skatteinkomster från den totala summan för statsandelar. I inledningsskedet för beredningen av ändringen planerade finansministeriet att de extra inkomsterna uppbärs kommunspecifikt av de kommuner vars fastighetsskatteintäkter steg på grund av höjningen av de nedre gränserna. Under början av året har finansiella intäkter influtit mer än förutsett och de kommer att överskrida budgeten med nästan 14 miljoner euro. Fondavkastningen var större än i prognosen, vilket beror bland annat på Europeiska centralbankens återhämtningsprogram, den försvagade euron och det låga oljepriset. Dessutom har en upplösning av fonden realiserat avkastningar. Intäktsprognosen för placeringar har dock hållits på en rimlig nivå för resten av året. Då verksamhetsbidraget nås i enlighet med budgeten kommer statsandelarna och de finansiella intäkterna att förbättra stadens resultat och underlätta stadens likviditet. Enligt prognoserna uppgår årsbidraget till 136,6 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat är 15,7 miljoner euro. Årsbidraget kommer att vara 41 miljoner euro större än budgeterat, men förblir ändå ca 43 miljoner euro under årsbidragsmålet på 180 miljoner euro. Stadens investeringskostnader uppgick till 108,3 miljoner euro i slutet av juli. I den ändrade budgeten har det reserverats 355 miljoner euro för investeringar. Utifrån utfallet hittills under året och de kända överföringarna är prognosen för detta år högst 335 miljoner euro. Av den budgeterade fullmakten att uppta lån på 219 miljoner euro har 150 miljoner euro använts hittills. Dessutom han man upplöst fonder för 40 miljoner euro såsom planerat. Under året användes också kortfristig finansiering. Stadens lånestock var i slutet av juli 405,1 miljoner euro. I Berättelsen om Esbo har sammanlagt 31 resultatmål satts upp för Nio av dessa torde inte nås eller det är osäkert om de nås eller de nås delvis under slutet av året. Dessa mål gäller fokusområdena Resurser och ledning samt fokusområdet Invånare och tjänster. Alla mål som gäller fokusområdet Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling torde nås. 2 Ändring av budgeten och kapitalisering av bolag

21 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 21 / 97 Allmän förvaltning: Folkpensionsanstalten (FPA) har ändrat sin praxis så att den från och med början av 2015 tolkar företagshälsovården som affärsverket Esbo personaltjänster producerar som en tjänsteproducentsverksamhet som orsakar ändringar i faktureringspraxis. På begäran av FPA ändras företagshälsovårdens fakturering så att den görs enligt bruttoprincipen och genom kedjefakturering via den allmänna förvaltningen. På grund av detta allokeras den interna företagshälsovårdens totala verksamhetsutgifter på 4,3 miljoner euro till den allmänna förvaltningen. På motsvarande sätt uppgår de interna intäkterna till 2,5 miljoner euro och FPA-ersättningen till 1,8 miljoner euro. Finsk utbildning: Resultatenheten för finsk utbildning ordnar i enlighet med ramavtalet för läsåret morgon- och eftermiddagsvård samt semestervård för barn med funktionsnedsättning. När det gäller höstterminen 2014 allokerades utgifterna genom att fördela fakturorna. Från början av 2015 har resultatenheten betalat kostnaderna i sin helhet och fakturerat handikappservicen genom intern fakturering. Den finska utbildningsenheten har inga anslag för att organisera sin verksamhet, så utbildningsnämnden föreslår att budgeten ökas med 1,5 miljoner euro. Anslagen ingår i prognosen och gäller Kollektivtrafik: Utgifterna blir 3,7 miljoner euro mindre än i budgeten på grund av en avstämning av stadens andel av kollektivtrafiken för Avstämningen på 3,7 miljoner euro har bokförts i Esbos utgifter 2015, eftersom HRT:s bokslut blev färdigt betydligt senare än Esbo stads bokslut. HRT förutspår att även stadens andel för 2015 blir mindre än i budgeten. Prognosen följs upp och frågan tas upp på nytt i samband med månadsrapporteringen i oktober. Jord- och vattenområden: För markanskaffning har 6,8 miljoner euro reserverats i den ändrade budgeten. Det behövs ytterligare 1 miljoner euro. I år används markanskaffningsanslaget i synnerhet till arrangering av tomtdelar i planområdet Holmparken, den sammanlagda summan uppgår till cirka 2,6 miljoner euro. Tack vare anskaffningen av tomtdelar till staden kan tomterna överlåtas senare med en enhetlig konkurrensutsättning. Därtill träder Gobbacka planområde precis i kraft och till verkställandet av de föravtal som ingår i markanvändningsavtalen för området används cirka 1,1 miljoner euro. Tillsammans med den normala markanskaffningen av främst allmänna områden orsakar dessa ett behov av tilläggsanslag på en miljon euro jämfört med den nuvarande budgeten. Kommunalteknik: Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att 1,15 miljoner euro överförs från 941 AA Allmänna vägar till 941 AB Huvudgator enligt bilagan. Storåkerns balansenhets investeringar Köp av aktier i Suurpellon jätehuolto Oy

22 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 22 / 97 På planområdena I och II sköts avfallsinsamlingen med hjälp av ett sopsugssystem. Systemet administreras av Suurpellon Jätehuolto Oy som grundades Alla fastigheter på området blir ägare i avfallsbolaget och förbinder sig till att använda avfallsbolagets system för avfallsinsamling. Varje fastighet bygger sin tomtanslutning och sina sopnedkast på egen bekostnad. Verksamhetskostnaderna täcks genom avgifter som samlas in av aktieägarna (de fastigheter som anslutit sig) enligt självkostnadsprincipen. Investeringarna har finansierats genom aktiekapital och lån som bolaget tagit. Lånet amorteras genom aktiekapitalplaceringar. I samband med att byggnadsprojekten börjar gör varje bostads- och fastighetsaktiebolag en aktiekapitalplacering. Med dessa täcker man det ifrågavarande bolagets andel av avfallsbolagets investeringskostnader. I och med att Esbo stad hör till bolagets stiftande delägare är staden en jämlik markägare med de övriga markägarna. De bolag som ansluter sig efter grundandet betalar, förutom aktieplaceringen, även sin andel av lånekostnaderna med en överenskommen ränta. I slutet av 2014 hade sammanlagt 36 husbolag anslutit sig till systemet. Man har en gång i tiden kommit överens om att varje kvadratmeter byggrätt ansluter sig till systemet genom att skaffa sig aktier. Man beslutade om ett aktiepris enligt anskaffningstidpunkt. Gällande senare anslutningar kom man överens om att lägga till nödvändiga ränteutgifter till dem för att täcka finansieringskostnaderna. Med bolagets nuvarande räntesats på fem procent blir det dyrt för byggrättsägarna att flytta aktieplaceringen till ett senare skede. Därför har största delen av ägarna gjort aktieplaceringen redan innan byggandet påbörjades. I enlighet med det ursprungliga avtalet har staden kvadratmeter byggrätt. När det gäller dessa har ingen aktieplacering gjorts, men det lönar sig att göra placeringen i god tid. Värdet på en aktieplacering som motsvarar de resterande kvadratmetrarna byggrätt är 1,7 miljoner euro. För finansiering av aktieköpet föreslås att stadsstyrelsen överför 1 miljon euro från anslaget för kommunalteknik i balansenheten Storåkern till balansenheten Storåkerns aktier och andelar. Resten kan placeras i Storåkerns balansenhets aktier och andelar från anslaget som reserverats för Utökning av aktiekapitalet i Kiinteistö Oy Espoon sairaala Bolagets styrelse föreslår att staden placerar sammanlagt 0,7 miljoner euro i bolagets fond för inbetalt fritt eget kapital. Bolagets ursprungliga kapital är 0,5 miljoner euro. Bolagets största kostnadsposter är fastighetskatten och arrendet som HNS tar ut. Dessa måste betalas redan i det skede då sjukhuset byggs. Den totala summan för dessa poster uppgick till 0,23 miljoner euro Utan en tilläggsplacering tar bolagets eget kapital slut under detta år. Finansieringen av bolaget måste omplaneras i det skede då sjukhuset blir färdigt och hyrs ut till social- och

23 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 23 / 97 hälsovårdssektorn. Placeringen kan betalas från det anslag som reserverats för den allmänna förvaltningens köp av aktier. Hagalunds balansenhets investeringar Projektet Havsvindsvägen mellan Tapiolavägen och Nordvägen För byggande av Havsvindsvägen har 9,0 miljoner euro reserverats i budgeten för Byggandet av Havsvindsvägen grundar sig på ett avtal om genomförande av Hagalunds centrum som staden och LokalTapiola ingick Enligt avtalet byggs Havsvindsvägen om på en cirka fem meter lägre nivå än i nuläget. Då avtalet ingicks var avsikten att ombygga Havsvindsvägen i två skeden: först den östra delen och sedan den västra. Stadens erforderliga finansieringsbelopp för 2015 uppskattades utifrån denna plan. Metron börjar trafikera i augusti Det är viktigt att Havsvindsvägen och busstationen som byggs i anslutning till den blir färdiga så snart som möjligt, dvs. i praktiken För att säkerställa detta lade LokalTapiola fram en lösning där ombyggnaden av Havsvindsvägen görs i ett skede så att man i den västra delen arbetar under affärsbyggnader som ännu i det skedet är verksamma. Detta leder till att stadens finansiering uppgår till 21,0 miljoner euro 2015, dvs. 12,0 miljoner euro mer än i budgeten för Beloppet på stadens totalfinansiering ändras inte, utan en del av finansieringen tidigareläggs med ett år. Investeringar av affärsverket Lokalcentralen Lokalcentralen föreslår att stadsstyrelsen godkänner anslagsöverföringar mellan följande projekt: - Till 3684 Painiityn päiväkoti ja avoin päiväkoti euro från 3690 Suviniityn päiväkoti ja neuvola. - Till Flyttbara lokaler, grundläggning och gårdsarbeten euro från 3690 Suviniityn päiväkoti och Södrikängens rådgivningsbyrå. Resultaträkning Då budgeten behandlades i fullmäktige hade staden det intrycket att skattetillägget på grund av höjningen av de nedre gränserna för fastighetsskatten uppbärs av Esbo som en kommunspecifik nedskärning av statsandelarna till staten. Riksdagen ändrade dock nedskärningsmekanismen så att tilläggsinkomsten drogs av från den totala summan för statsandelar. Därför uppgår statsandelarna i år till 24,2 miljoner euro mera än det som budgeterats. 3 Koncernuppföljning Koncernuppföljningsrapporten, dvs. mellanbokslutet, består av uppföljningsuppgifterna för ekonomi och verksamhet i

24 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 24 / 97 dottersamfund, samkommuner och delägarsamfund. Uppgifterna i uppföljningsrapporten kopplas också till koncernbokslutet. Koncernuppföljningen hjälper att följa verksamheten och resultatet i samfunden. I mellanbokslutet ingår resultaträkningarna för , en jämförelse med motsvarande tidpunkt under fjolåret, den gällande budgeten, eventuella prognoser över budgetutfallet och de viktigaste händelserna och ändringarna i verksamheten och ekonomin De viktigaste samfunden har också tillställt en beskrivning av de väsentligaste riskerna och hanteringen av dem och av den interna kontrollen. 4 Utvärderingsberättelsen för år 2014 Stadsstyrelsen har bett nämnderna och direktionerna reda ut iakttagelserna i utvärderingsberättelsen och presentera dem i samband med uppföljningsrapport 1. Utredningarnas bifogas. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 beslutar på de grunder som anges i redogörelsen - överföra 1,15 miljoner euro från 941 AA Allmänna vägar till 941 AB Huvudgator - överföra 1 miljon euro från anslaget för kommunalteknik i balansenheten Storåkern till balansenheten Storåkerns aktier och andelar, - överföra euro till lokalcentralens investeringsprojekt 3684 Painiityn päiväkoti ja avoin päiväkoti från 3690 Suviniityn päiväkoti ja neuvola, - överföra euro till lokalcentralens investeringsprojekt Flyttbara lokaler, grundläggning och gårdsarbeten från 3690 Suviniityn päiväkoti och Södrikängens rådgivningsbyrå. - köpa aktier för 1,7 miljoner euro i Suurpellon jätehuolto Oy, - köpa aktier för 0,7 miljarder euro i Kiinteistö Oy Espoon sairaala. 2 föreslår att fullmäktige 1 antecknar den bifogade uppföljningsrapporten I för kännedom, 2 antecknar den bifogade koncernuppföljningsrapporten för kännedom,

25 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 25 / 97 3 antecknar utredningarna om iakttagelserna i uppföljningsrapporten 2014 för kännedom, 4 antecknar revisionsnämndens utlåtande om uppföljningsrapport I för kännedom, 6 ändrar budgeten för 2015 enligt följande:

26 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 26 / 97 Allmän förvaltning (exkl. 112) - Ökning av inkomstbudgeten euro - Ökning av anslaget euro 31 Utbildnings- och dagvårdsnämnden - Ökning av inkomstbudgeten euro - Ökning av anslaget euro 46 Kollektivtrafik - Minskning av anslaget euro 92 Jord- och vattenområden - Ökning av anslaget euro Hagalunds balansenhets investeringar - Ökning av anslaget euro Resultaträkning Statsandelar - Ökning av inkomstbudgeten euro Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 264. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

27 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 27 / / /2015 Stadsstyrelsen Ramen för budgeten för 2016 och ekonomiplanen för åren Beredning och upplysningar: Pekka Heikkinen, tfn Jorma Valve, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner som riktgivande - verksamhetsinkomsterna och utgifterna i den bifogade ramen för resultaträkningen för år samt de totala verksamhetsutgifterna och verksamhetsinkomsterna för beredning av ekonomiplanen, - den bifogade investeringsramen för varje förmögenhetsslag för år för beredning av ekonomiplanens investeringsprogram. Bilaga 6 Kehyslaskelmat Redogörelse Den allmänna ekonomiska utvecklingen Finlands samhällsekonomi är i ett mycket svårt läge. Ekonomin har krympt i flera års tid och en snabb vändning mot en betydligt bättre ekonomisk utveckling är inte att vänta. Tillväxten i exporten har varit långsammare än den globala handelns tillväxt sedan länge, vilket innebär att Finland förlorat marknadsandelar. Denna utveckling väntas fortsätta under hela prognosperioden. Enligt den konjunkturöversikt som finansministeriet publicerade i juni blir Finlands ekonomiska utveckling avsevärt sämre än man uppskattade hösten Då uppskattades BNP-tillväxten år 2015 uppgå till 1,2 procent, medan den enligt den senaste uppskattningen blir 0,3 procent. Flera prognosinstitut har i sommar uppskattat att den ekonomiska utvecklingen förblir negativ även i år. Ministeriet bedömer att utvecklingen under de kommande åren blir mycket svag.

28 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 28 / 97 Den internationella ekonomin Den internationella ekonomins utveckling har varit polariserad under den senaste tiden. Tillväxtutsikterna för ekonomin i Ryssland har varit svaga en längre tid och krisen i Ukraina har bidragit till att snabba upp nedgången ytterligare. Den ryska ekonomin kommer att krympa under de nästa två åren, vilket har en negativ effekt på Finlands export. Å andra sidan har många av Finlands viktiga handelspartner upplevt en gynnsam ekonomisk utveckling. Särskilt USA och Storbritannien upplever en tillväxt på bred front och den ekonomiska situationen väntas vara god under hela prognosperioden. En måttlig ekonomisk tillväxt har börjat i euroområdet, men det råder visserligen stora skillnader i tillväxttakten inom området. Tillväxten i Tyskland, som är viktig för Finlands export, torde ligga vid cirka en och en halv procent. Sveriges ekonomi utvecklas snabbare än euroområdets och Kinas ekonomi växer under de kommande åren med en fart på cirka sju procent. Esbos omvärld och ekonomi Ändringar i folkmängd Esbos invånarantal var personer i början av året. Befolkningen ökade under 2014 med 4 790, dvs. med 1,8 procent. Ökningen var cirka

29 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 29 / personer större än året innan. Andelen invånare med främmande modersmål minskade jämfört med i fjol. Andelen sjönk från 75,7 procent till 67,7 procent uppenbarligen på grund av flyttningsrörelsen inom landet. Av storområdena skedde den klart största folkökningen i Stor-Mattby redan för andra året i rad. Antalet barn under skolåldern ökade under 2014, men på grund av den totala ökningen av invånarantalet förblev den här åldersgruppens andel av befolkningen på samma nivå. Även antalet barn i skolåldern ökade samtidigt som deras andel av befolkningen steg en aning. Andelen och antalet unga i åldern år minskade något jämfört med i fjol. Andelen personer i egentlig arbetsför ålder, åringar, minskade återigen under året trots att gruppen kvantitativt sett ökat. Antalet personer över 65 år ökade med cirka personer. Gruppens andel av befolkningen ökade från 13,2 procent till 13,6 procent. Antalet Esbobor över 75 år ökade med cirka 680 personer och deras andel steg till 5 procent. Andelen personer med främmande modersmål har under flera år ökat i rask takt. Under 2014 steg andelen från 12,2 procent till 13,3 procent. Antalet personer med främmande modersmål uppgick till i början av Detta innebär en ökning på cirka invånare under året. Andelen svenskspråkiga hade åter minskat något, och andelen finskspråkiga sjönk till 79,1 procent. De vanligaste utländska modersmålen var återigen ryska, estniska, engelska, somaliska och kinesiska. Befolkningsprognos Prognosperioden för den lokala befolkningsprognosen för Esbo är 10 år. Befolkningsprognosen baserar sig på prognosen som gjorts för bostadsproduktionen. På hela stadens nivå överskrider befolkningstillväxten 1,6 procent åren , 1,4 procent åren och 1,3 procent från år och med år Den genomsnittliga årliga tillväxten under hela prognosperioden är 1,5 procent. Av ökningen beror största delen på födelseöverskott. Födelseöverskottet i Esbo är relativt stabilt på årsnivå, cirka invånare per år, resten av befolkningsökningen kommer från flyttningsöverskott från andra kommuner och invandring. Flyttningsrörelsens andel kan variera mycket. I början av år 2014 hade Esbo invånare och invånarantalet i Esbo är enligt prognosen , varvid befolkningsökningen från årsskiftet 2013/2014 fram till slutet av prognosperiodens slut vid årsskiftet 2023/2024 uppgår till totalt invånare, dvs invånare i genomsnitt per år. Befolkningsökningen för åren är enligt prognosen , och från år 2020 framåt invånare per år. Prognosen har höjts från den tidigare nivån. Den nya prognosen avviker från den tidigare genom att befolkningen är personer större för åren , och personer större för åren större än i den tidigare prognosen. Bland storområdena är tillväxten störst i Stor-Alberga, Stor-Hagalund och Stor-Esboviken med invånare och bland småområdena Storåker med 4 200, Ängskulla med och Bastunäset med invånare. Det finns sammanlagt 13

30 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 30 / 97 småområden med över tusen invånare. Å andra sidan minskar invånarantalet på 13 småområden. Befolkningen åldras; antalet personer som fyllt 65 år ökar med och antalet personer som fyllt 75 och 85 år med och under prognosperioden. Sysselsättning och arbetslöshet I slutet av juni 2015 fanns det sammanlagt arbetslösa i Esbo, och arbetslöshetsgraden var 11,1 procent. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 14 procent. Arbetslösa under 25 år fanns och över 50 år gamla personer. Totalt 47,7 procent av de arbetslösa var kvinnor. Antalet långtidsarbetslösa (personer som varit arbetslösa i över ett år) var 5 322, dvs. 35,1 procent av alla arbetslösa. Esbos arbets- och näringsbyrå hade lediga jobb. Antalet arbetslösa ökade betydligt kraftigare i Esbo än i kommunerna i genomsnitt. Antalet arbetslösa i Esbo var 16,1 procent (2102 personer) större och arbetslöshetsgraden 1,5 procentenheter högre än ett år tidigare. Antalet arbetslösa i hela landet ökade med 9 procent från året innan och arbetslöshetsgraden var 1,1 procentenheter högre än ett år tidigare. Antalet arbetslösa under 25 år var 17,7 procent högre i Esbo än ett år tidigare. Antalet långtidsarbetslösa var 45,1 procent större än året innan. Antalet lediga arbetsplatser var 23,6 procent större än tidigare. Utveckling av stadens ekonomi Resultatet för Esbo stad för år 2014 var en halv miljon euro negativt, och årsbidraget utgjorde cirka 117 miljoner euro. Årsbidraget försämrades med 48 miljoner euro och resultatet med 55 miljoner euro från året innan. En betydande del av årsbidraget, över 40 miljoner euro, inflöt från avkastningar av fonder som inte kan användas för att finansiera drifts- eller investeringsutgifter utan separat beslut av fullmäktige. I maj 2014 godkände fullmäktige ett program för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU), som fastställer målen för att förbättra den finansiella balansen och definierade metoder som används för att uppnå balans och produktivitet. Programmet TATU fortsätter till slutet av 2017, och de ekonomiska målen för ekonomiplanen för åren fastställdes utifrån detta. Programmet genomförs i enlighet med projektmodellen som en åtgärds- och projekthelhet. En utgångspunkt för programmet är statens planer att balansera upp hållbarhetsutskottet i den offentliga ekonomin. För deras del kunde balansmål inte antecknas för år 2015 eftersom genomförandet av det strukturpolitiska programmet blev mycket anspråkslöst under valperiodens sista del. På grund av den svaga ekonomiska utvecklingen, Esbos befolkningstillväxt och den starkt ökande efterfrågan på service fastställdes budgeten för 2015 med ett underskott på 24 miljoner euro. Om statsandelarna överskrider budgeten och budgeten för

31 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 31 / 97 driftsekonomiutgifterna håller bra är det möjligt att få ett resultat som visar på ett överskott för innevarande år, och detta är även målet. Sektorerna har rapporterat en del underskott och hot om överskridande i fråga om inkomstbudgetarna, men avsikten är att åtgärda dem på så sätt att minst den ursprungliga budgetens verksamhetsbidrag förverkligas. Årsbidraget och resultatet blir dock långt efter TATU-målen och en betydligt större del av investeringarna och låneamorteringarna täcks med tilläggslån än i fjol. År 2014 upptog staden 117 miljoner euro tilläggslån, och i år tar staden 219 miljoner euro tilläggslån. Stadens investeringsnivå har varit på en rekordnivå under de senaste åren. År 2014 gjordes investeringar för 320 miljoner euro jämfört med 225 miljoner året innan. Hela stadskoncernens investeringar var cirka 720 miljoner euro. Stadskoncernens skuldbelopp ökade med 309 miljoner euro och utgjorde vid årets slut miljoner euro, dvs euro/invånare. Som mål för TATU-projektet uppställdes ett lånebelopp i vilket Esbo Bostäder Ab:s och HRM:s lån inte beaktas. Beloppet utgjorde euro/invånare i slutet av Taket för koncernlånen är euro/invånare och lånebeloppet överskrider denna gräns i slutet av Om staden inte lyckas avsevärt förbättra resultatet för driftsekonomin, ökar lånestocken snabbare under de närmaste åren. Planeringsomgångens utgångspunkter Skattefinansiering Skatteinkomstprognosen justerades i början av augusti utifrån information om de influtna förvärvsinkomsterna i hela landet och i Esbo år 2014, om samfundsskattens belopp, samt utifrån skatteredovisningsuppgifterna för januari juli 2015 och det ramverk för skatteintäktsprognoser som Finlands Kommunförbund administrerar. De uppskattade skatteintäkterna väntas utgöra sammanlagt miljoner euro, vilket innebär att punkten om skatteintäkter i budgeten uppfylls. Den relativt gynnsamma tillväxten av skatteintäkterna (+4,1 procent) beror på att staten höjde fastighetsskattens nedre gränser i början av året. Den ökade de influtna fastighetsskatterna med 31,6 procent. Enligt prognosen blir skatteintäkten för 2016 cirka 25 miljoner euro mindre än man uppskattade hösten Skillnaden beror på att recessionen drar ut på tiden och på ökningen av arbetslösheten.

32 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 32 / 97 För statsandelarna för 2016 har Finlands Kommunförbund utarbetat preliminära kommunspecifika beräkningar. Det uppskattade beloppet av statsandelar som erhålls år 2016 är 46 miljoner euro, jämfört med 29,7 miljoner euro i år. Ökningen av statsandelarna beror på en justering av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten. Den föregående regeringen fattade beslut om nedskärningarna i statsandelarna fram till år 2017, och detta har beaktats i budgeten. Det har inte varit möjligt att bedöma effekterna av den nya regeringens regeringsprogram för skattefinansieringen i detta skede. Det är känt att det finns planer på att höja fastighetsskatternas undre och övre gränser, men det finns ingen information om förhöjningens storlek eller om huruvida staten avser att samla in de extra inkomsterna som kommunerna får på samma sätt som i fjol. Staden har förberett sig på att justera skattefinansieringen och effekterna av statens åtgärder bl.a. på statsandelarna i september oktober, när mer detaljerade uppgifter om dem erhålls. Driftsekonomiramen Vid beredningen av driftsekonomiramen har man strävat efter att beakta TATU-programmets effekter på sektorernas anslag och inkomstbudgetar för åren Det har varit nödvändigt att göra kraftiga nedskärningar i sektorernas ökningsförslag för att uppnå ett positivt resultat under planperioden. Resultatet för 2016 är svagt negativt, men därefter blir resultatet positivt. Årsbidraget och resultatet är klart svagare än TATU-målen för varje planeringsår. Det har inte varit möjligt att i rambeslutsförslaget beakta uppbalanseringsmetoder som regeringsprogrammet utlovat till den kommunala sektorn eftersom ny information om dem inte har erhållits under sommaren. Tidschemat för behandlingen av statsbudgeten har senarelagts på så sätt att regeringens proposition lämnas först 28.9.

33 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 33 / 97 Stadsdirektörens budgetförslag strävar efter att utnyttja den senaste informationen om effekterna av statens åtgärder. Avsikten är också att uppdatera TATU-programmet utifrån den senaste informationen under den kommande hösten och vintern. Den eftersträvade produktivitetsförbättringen i affärsverkssektorns affärsverk och affärsverket Lokalcentralen ingår i sektorernas siffror. Amorteringen av lån för verksamhetslokalprojekt som genomförts i bolagsform och för Västmetron betalas till bolagen som finansiella utgifter och de syns i sektorernas ekonomiplaner som driftsekonomiutgifter (hyror e.d.) och leder till att Lokalcentralen måste prestera ett ökande överskott. Produktivitetsmålen för affärsverkssektorns interna tjänster är minst lika stora som för sektorerna som tillhandahåller och producerar tjänster för kunder. Affärsverkssektorn omorganiseras och beställar-utförarförfarandet avvecklas. Budgetförslaget bereds i det första skedet enligt den nuvarande verksamhetsorganisationen, och i skiftet av september och oktober sammanställs de olika funktionerna i stadsdirektörens budgetförslag enligt den nya verksamhetsorganisationen. Denna ändring kommer i viss mån att förändra belopp för interna poster i budgeten och därigenom eventuellt också affärsverkens anslag. I praktiken har endast tröskelutgifterna för drifttagningen av nya investeringar beaktats vid uppskattningen av driftsekonomiramen. Ökningen av servicebehovet har beaktats i liten omfattning. Utgångspunkten är att finansieringen av dem tillgodoses genom att förbättra produktiviteten. Investeringsprogram En kalkylerad investeringsram finns i bilagan, där de totala investeringarna har fogats samman med investeringstaket i TATU-programmet som fullmäktige godkänt. Investeringstaket definieras som nettoinvesteringarna med undantag för Västmetron i enlighet med fullmäktiges beslut. Balansenheterna och det kommunaltekniska avtalsbyggandet som i huvudsak finansieras med avtalsinkomster ingår inte i taket. Lokalprojekt i bolagsform har beaktats så att finansieringsvederlagen för betalningar av lån som tagits för dem redovisas under lokalcentralens Aktier och andelar. Investeringsförslagen överskrider investeringstaket enligt definitionen ovan med 18 miljoner euro år 2016 samt med 10 miljoner euro under perioden De verksamhetslokalprojekt som ska genomföras eller som föreslagits bli genomförda i form av bolagsprojekt omfattar dyra nya objekt, och vid den fortsatta beredningen av ekonomiplanen ska genomförandet av dem övervägas avseende deras finansiering, tidpunkt och effekter på driftsekonomin.

34 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 34 / 97 Finansiering av tjänsterna och investeringarna Intäkter från fonderna har uppskattats försiktigt i årsbidraget och resultatet. Enligt uppskattning ska fonderna användas under planeringsperioden till ett belopp om 15 miljoner euro/år, vilken motsvarar deras långsiktiga genomsnittliga avkastning. Finansieringen har i detta skede balanserats upp med tilläggslån, och de ökande räntekostnaderna har upptagits i uppskattningen. Skatteintäkterna har uppskattats utifrån de gällande skattegrunderna. Finansieringen av budgeten och ekonomiplanen har i detta skede balanserats genom nya lån och de ökade räntekostnaderna ingår i beräkningen. Baskommunens och stadskoncernens lånebelopp ökar snabbt. Ramanvisningens ekonomiska nyckeltal underskrider TATU-målvärdena klart även om driftsekonomins produktivitet som beräknats utifrån stadens totala siffror förbättras varje år. Från ägare-beställar-utförar-förfarandet till en ny verksamhets- och ledningsmodell Följande linjedragningar och observationer har utgjort utgångspunkter för reformen. Reformen främjar genomförandet av målen för berättelsen om Esbo. Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin definierar som åtgärd att rollerna som ägare, beställare och utförare och den nuvarande verksamhetsmodellen utvärderas och att objekten och tidtabellen för den fortsatta utvecklingen slås fast. I fullmäktigeavtalet för åren finns en anteckning om att den nuvarande beställarutförarmodellens funktion och affärsverkens prisnivåer i förhållande till marknaden för privata tjänster utreds och att nödvändiga beslut fattas. Även Revisionsnämnden fäste uppmärksamhet vid funktionen av stadens beställar-utförarmodell i utvärderingsberättelsen för år Stadsstyrelsen behandlade utvärderingen av ägar-beställar-utförarförfarandet , fattade beslut om riktlinjer för utvecklandet av den helhet som bildas av affärsverkssektorn och beställarenheterna för stadens interna tjänster och uppmanade stadsdirektören att initiera en utredning som bedömer alternativen för omorganisering av produktionsoch beställarenheterna inom fastighetstjänsterna och stadsteknik och att lägga fram ett förslag om det organiseringssätt som ska väljas. På sitt möte beslutade stadsstyrelsen att uppmana stadsdirektören att fortsätta beredningen och att i anslutning till behandlingen av budgetramen lägga fram ett förslag som gör det möjligt att förbättra produktiviteten genom att klarlägga organisationen och förbättra ledarskapet och att utnyttja fungerade marknader genom köptjänster. Ett mål för den fortsatta beredningen är att fastighetstjänsternas och stadsteknikens produktivitet på årsnivå ökar med minst 10 miljoner euro före utgången av Detta ska uppnås genom omorganisering och utnyttjande av marknaden. Vid beredningen ska man

35 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 35 / 97 funktionsvis beakta de totalekonomiska effekterna och effekterna bland annat på tjänsternas kvalitet och på sysselsättningen. Vidare uppmanade stadsstyrelsen stadsdirektören att inleda beredningen av de förändringar i sektorstrukturen och övriga ändringar i instruktioner som de reformer som nämns ovan förutsätter på ett sådant sätt att de kan genomföras från början av Fullmäktige beslutade om linjedragningar i enlighet med vilka omorganiseringen av produktions- och beställarenheterna inom fastighetstjänsterna och stadstekniken fortsätter utifrån det baskommunsalternativ som varit under beredning. Stadsdirektören tillsatte två beredningsgrupper med uppdraget att fortsätta beredningsarbetet: - Beredningsgrupp 1: Omorganisering av produktions- och beställarenheterna inom fastighetstjänsterna och stadsteknik och utnyttjande av fungerande marknader, samt - Beredningsgrupp 2: Beredning av ändringar i sektorstrukturen och i instruktionerna. Beredningsgrupperna har haft följande sammansättning: Beredningsgrupp 1: Jukka Mäkelä, ordförande Jorma Valve, sekreterare Mauri Suuperko Olavi Louko (från och med Olli Isotalo) Reijo Tuori Kimmo Sarekoski Riitta-Liisa Kammonen Juha Lindqvist, personalens representant Kai Liistokki, personalens representant Beredningsgrupp 2: Jukka Mäkelä, ordförande Jorma Valve, sekreterare Mauri Suuperko Reijo Tuori Kimmo Sarekoski Riitta-Liisa Kammonen Erja Lehtonen, personalens representant Reino Leimola, personalens representant I enlighet med beredningsgruppernas förslag gav stadens ledningsgrupp följande riktlinjer: - Indelningen av fastighetstjänsterna och stadstekniken i produktionsoch beställarenheter läggs ned från och med Affärsverket Esbo Stadsteknik och tekniska centralen går samman, affärsverket Esbo Fastighetstjänster och affärsverket Lokalcentralen går samman,

36 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 36 / 97 och de båda nya funktionerna placeras inom teknik- och miljösektorn. I den nya organisationen bildas i fortsättningen ingen beställar-utförarmodell. - Beredningen av sammanslagningen av affärsverkssektorns och koncernstabens funktioner inleds. Målen för organiseringen uppnås genom de föreslagna riktlinjerna. Ledningen, budgeteringen och ekonomistyrningen blir klarare när funktionerna bildar en helhet utan extra organisationsgränser. Dessutom blir ansvarsfördelningen klarare samtidigt som överlappande arbeten och transaktionskostnaderna i anslutning till den interna beställar-utförarmodellen avlägsnas. Affärsverkens personal har gjort ett bra jobb och affärsverkens produktivitet har utvecklats. Den nuvarande beställarutförarmodellen möjliggör dock inte längre den ökning av produktiviteten som programmet för produktivitet och balansering av ekonomin förutsätter. Det är nödvändigt att kunna utnyttja den fungerande marknaden, vilket är en förutsättning för att de ekonomiska målen för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin ska kunna uppnås. Staden ska också se till att kunna reagera på förändringar på marknaden. Tack vare de föreslagna riktlinjerna samlas marknadskompetensen på ett och samma ställe vilket gör det möjligt att förstärka kompetensen inom konkurrensutsättningar och avtal och bedriva en effektiv konkurrensutsättning. Det anses inte vara möjligt att fortsätta Affärsverkssektorns verksamhet som en självständig sektor eftersom sektorns storlek minskar när affärsverket Esbo Fastighetstjänster och Lokalcentralen samt affärsverket Esbo Stadsteknik och tekniska centralen går samman och placeras inom teknik- och miljösektorn, och då affärsverket Esbo Catering omvandlas till ett in house-bolag. Fördelarna med och motiveringarna för sammanslagningen av koncernstaben och affärsverkssektorn är följande omständigheter: - Organisationen och ledningen blir klarare - Krafterna slås samman och resurserna utnyttjas bättre - De allmänna kostnaderna minskar - Samarbetet mellan tjänsterna och staberna förbättras - I fortsättningen är det enklare att granska stabsuppgifterna samt den helhet som koncerntjänsterna och sektorerna bildar - Omorganiseringen av upphandlingstjänsterna genomförs - Koncernstyrningen och ägarstyrningen kan skärpas - Stadsorganisationen blir mer balanserad - Nya kompetenser blir möjliga - För användaren har det ingen betydelse huruvida tjänsterna erhålls från en sektor eller från koncernstaben.

37 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 37 / 97 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 godkänner riktlinjerna från övergången från ägar-beställarutförarverksamhetsmodellen till en ny verksamhets- och ledningsmodell enligt följande: - Indelningen av fastighetstjänsterna och stadstekniken i produktionsoch beställarenheter läggs ned från och med Affärsverket Esbo stadsteknik och tekniska centralen går samman och affärsverket Esbo Fastighetstjänster och affärsverket Lokalcentralen går samman. De båda nya funktionerna placeras inom teknik- och miljösektorn. I den nya organisationen bildas i fortsättningen ingen beställar-utförarverksamhetsmodell. - Beredningen av sammanslagningen av affärsverkssektorn och koncernstabens funktioner inleds på så sätt att den nya organisationen träder i kraft föreslår att fullmäktige godkänner - verksamhetsinkomsterna och utgifterna i den bifogade ramen för resultaträkningen för år samt de totala verksamhetsutgifterna och verksamhetsinkomsterna för beredning av ekonomiplanen, - den bifogade investeringsramen för varje förmögenhetsslag för år för beredning av ekonomiplanens investeringsprogram. Behandling Sistonen understödd av Guzenina m.fl. föreslog följande ändring: "2 föreslår att fullmäktige godkänner som riktgivande..." Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om förslaget kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade blivit godkänt. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen 1

38 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 38 / 97 För kännedom godkänner riktlinjerna från övergången från ägar-beställarutförarverksamhetsmodellen till en ny verksamhets- och ledningsmodell enligt följande: - Indelningen av fastighetstjänsterna och stadstekniken i produktionsoch beställarenheter läggs ned från och med Esbo stadsteknik och tekniska centralen går samman och affärsverket Esbo Fastighetstjänster och affärsverket Lokalcentralen går samman. De båda nya funktionerna placeras inom teknik- och miljösektorn. I den nya organisationen bildas i fortsättningen ingen beställar-utförarverksamhetsmodell. - Beredningen av sammanslagningen av affärsverkssektorn och koncernstabens funktioner inleds på så sätt att den nya organisationen träder i kraft föreslår att fullmäktige godkänner som riktgivande... - verksamhetsinkomsterna och utgifterna i den bifogade ramen för resultaträkningen för år samt de totala verksamhetsutgifterna och verksamhetsinkomsterna för beredning av ekonomiplanen, - den bifogade investeringsramen för varje förmögenhetsslag för år för beredning av ekonomiplanens investeringsprogram.

39 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 39 / / /2015 Stadsstyrelsen Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2016 Beredning och upplysningar: Pekka Heikkinen, tfn Anu Rajala, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 fastställer kommunalskattesatsen för 2016 till 18,00 2 fastställer följande fastighetsskattesatser för 2016: - Allmän fastighetsskatt 0,80 - Permanent bostadshus 0,37 - Övrigt bostadshus 0,80 - Obebyggd byggnadsplats 3,00 - Allmännyttigt samfund 0,00 - Kraftverksbyggnad 2,00 Redogörelse Enligt lagen om beskattningsförfarande är den sista dagen för anmälning av skattesatser Uppskattningen av skatteintäkterna 2015 baserar sig på skatteredovisningarna mellan januari och oktober samt på preliminära uppgifter om beskattningen Uppskattningen av skatteintäkterna bygger på de föreslagna skattesatserna och prognoserna om ekonomin. Uppskattningen av samfundsskatteintäkterna bygger på Kommunförbundets uppskattning för hela landet. Ekonomiprognoserna innehåller flera betydande osäkerhetsfaktorer, vilka mycket snabbt avspeglas i Esbo stads inkomstbas, som mest bygger på skatteinkomster. För att staden ska uppnå målen för balansering av ekonomin måste utgifterna anpassas till resultatutvecklingen och produktiviteten systematiskt förbättras. Enligt regeringsprogrammet ska fastighetsskattens övre och nedre gränser ändras. Ifall gränserna ändras, måste skattegrunderna till dessa delar behandlas på nytt.

40 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 40 / 97 Förslag till skattesatser samt de nedre och övre gränserna: Esbo 2016 Kommunalskatt 18,00 Nedre gräns Övre gräns Fastighetsskatt: Allmän fastighetsskatt 0,80 0,80 1,55 Permanent bostadshus 0,37 0,37 0,80 Övrigt bostadshus* 0,80 0,80 1,55 Kraftverksbyggnad 2,00 1,00 2,50 Allmännyttigt samfund 0,00 0,00 1,00 Obebyggd byggnadsplats** 3,00 2,30 3,00 Obebyggd byggnadsplats, övriga 1,00 3,00 * högst 0,60 procentenheter högre än för en permanent bostad. ** enligt 12 b ska denna i Esbo och vissa andra kommuner vara 1,5 procentenheter högre än den allmänna fastighetsskattesatsen, men högst 3 procent. Uppskattning av skatteintäkterna utifrån de föreslagna skattesatserna (1 000 euro): Räkenskapsår Kommunalskatt Ändring % 0,7 2,7 2,7 2,0 3,1 Samfundsskatt Ändring % 11,0 0,5-10,5 1,1 4,5 Fastighetsskatt Ändring % 8,2 31,6 1,0 0,9 0,7 Bokförs som skatteintäkt Ändring % 2,0 4,1 1,4 1,8 3,0

41 2015 Ändring %- enheter 2015 Ändring % - enheter 2015 Ändring % - enheter 2015 Ändring % - enheter 2015 Allmännyttigt samfund Obebyggd byggnadsplats Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 41 / 97 De stora städernas skattesatser år 2015: Kommun Invånare Inkomstskatt Permanent bostadshus Fastighetsskatt Övrigt bostadshus Allmän fastighetsskattesats Kraftverksbyggnad Om annan än allmänna Hela landet ,84 0,10 0,99 0,04 0,46 0,03 1,07 0,02 Exkl. Åland ,85 0,10 0,99 0,04 0,46 0,03 1,08 0,02 Esbo ,00 0,80 0,20 0,37 0,05 0,80 0,10 2,00 0,00 3,00 Helsingfors ,50 0,80 0,37 0,05 0,80 2,85 2,30 Jyväskylä ,00 1,15 0,50 1,10 2,85 3,00 Kouvola ,50 0,50 1,35 0,55 1,15 2,85 0,00 Kuopio ,50 1,30 0,52 1,10 2,50 3,00 Lahtis ,25 1,15 0,15 0,55 0,05 1,15 0,15 2,85 0,55 3,00 Uleåborg ,00 0,95 0,40 0,90 2,85 0,16 Björneborg ,75 0,50 0,90 0,50 1,10 2,85 3,00 Tammerfors ,75 1,05 0,50 0,90 0,25 3,00 Åbo ,50 1,00 0,37 0,05 0,80 0,10 3,00 Vanda ,00 1,00 0,37 0,05 1,00 2,85 3,00 Källa: Kommunförbundets förfrågan. Om ingen skattesats definierats för andra än permanenta bostadshus, tillämpas den allmänna fastighetssatsen. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 fastställer kommunalskattesatsen för 2016 till 18,00 2 fastställer följande fastighetsskattesatser för 2016: - Allmän fastighetsskatt 0,80 - Permanent bostadshus 0,37 - Övrigt bostadshus 0,80 - Obebyggd byggnadsplats 3,00 - Allmännyttigt samfund 0,00 - Kraftverksbyggnad 2,00 Behandling Byman lämnade understödd av Gestrin följande ändringsförslag: "Kraftverksbyggnaders fastighetsskattesats ändras till 2,50. "Obebyggda byggnadsplatsers fastighetsskattesats ändras till 2,30."

42 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 42 / 97 Guzenina lämnade understödd av Byman följande förslag till tillägg: "Till skatteuttag och finansieringsmekanismer återkoms senare." Efter att diskussionen hade avslutats, konstaterade ordförande att det förelåg understödda motförslag som sammanträdet måste rösta om. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Bymans förslag till ändring med 12 röster mot 3. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen förkastat Guzeninas tilläggsförslag med 10 röster mot 5. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. För kännedom

43 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 43 / / /2013 Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Godkännande av detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring i stadsdel 12 Hagalund, område nr Beredning och upplysningar: Minna Järvenpää, tfn Aino Aspiala, tfn Olli Koivula, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring, som omfattar gatu- och rekreationsområden i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6797, daterad och ändrad , område nr Kvarteren nr och bildas. Tilläggsmaterial - Vindängen II, åtgärdslista - Vindängen II, planbestämmelser del 1 - Vindängen II, planbestämmelser del 2 - Vindängen II, plankarta - Vindängen II, uppdaterad detaljplan - Vindängen II, bild över läget - Vindängen II, illustration - Vindängen II, snedbild från sydost - Vindängen II, snedbild från sydväst - Vindängen II, vy över parken Redogörelse Målet med detaljplaneändringen är att möjliggöra att området där Vindängens nuvarande idrotts- och rekreationstjänster ligger delvis byggs till ett bostadsområde, samtidigt som gatu- och grönområdena snyggas upp. I området planläggs bostäder som anpassa såväl till Hagalunds karaktär som trädgårdsstad som till Hagalunds centrum som utvecklas. I Vindängen planeras en representativ helhet av trähus. Byggnaderna placeras norr om Vindgränden så att ett enhetligt grönområde bevaras mellan bostadsområdena i Vindängen och Hagalid. Grönområdet utvecklas så det blir en högklassig centralpark för södra Hagalund. Fordonstrafiken till de nya kvarteren sker huvudsakligen via Vindgränden

44 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 44 / 97 och Sunnanvindsvägen. I planområdet byggs en ny, intern och högklassig lågfartsgata. Över Sunnanvindsvägen planläggs en gång- och cykelbro och överlag säkras goda gång- och cykelförbindelser. Byggrätten på området är omkring v-m². Delar i området kring korsningen mellan Sunnanvindsvägen och Havsvindsvägens saknar detaljplan. För området uppgörs nu en detaljplan där park- och gatuområdenas gränser etableras. Målet för träbyggande anknyter till ett avtal om att utveckla träbyggande som undertecknades av arbets- och näringsministeriet, Aalto-universitetet och Esbo stad Enligt mål som har ställts upp för utvecklingen av det så kallade T3-området, som omfattar Otnäs, Kägeludden och Hagalund, ska modernt, finländskt träbyggande och hela branschen utvecklas i området, liksom en mångsidig kompetens som anknyter till det. Detta ska uppnås genom en kombination av träarkitektur, högklassig design samt resurs- och energieffektivitet. Esbo stads program för att främja träbyggande för godkändes av stadsstyrelsen Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion beviljade med ett beslut av Asuntosäätiö och Metsäliitto Osuuskunta en planeringsreservering för planeringen av Vindängen samt för en utredning av de ekonomiska och detaljplanemässiga möjligheterna. Reserveringen har sedermera förlängts. Asuntosäätiö strävar efter att utveckla nya boendelösningar och Metsä Wood nya ramkonstruktioner som möjliggör utvecklingen av träbyggandet. I reserveringen förutsattes en arkitekttävling och i början av år 2013 ordnades en idétävling om ett miljömässigt och stadsmässigt högkvalitativt bostadsområde där byggande i trä är möjligt. På basis av det vinnande förslaget gjordes en detaljplaneändring. Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: