Fullmäktige Sida 1 / 76

Transkript

1 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 1 / 76 Sammanträde Tid måndag kl. 17:30 Plats Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Fyllnadsval: ledamot i social- och hälsovårdsnämndens 4 sektion för individärenden Godkännande av utvärderingsberättelsen för år Revisionsberättelsen för 2014, godkännande av bokslutet och 7 beviljande av ansvarsfrihet för räkenskapsperioden Behandling av 2014 års bokslut Granskning av alternativ och val av organisering av 17 produktions- och beställarenheterna inom fastighetstjänster och stadsteknik 8 Godkännande av detaljplanen Tallriksbacken i stadsdel Kurtby, område nr Behandling av ett ärende gällande bevarande av eller skydd 37 enligt bygglagen av stadshuset på grund av ett yrkande att sammankalla fullmäktige 10 Fråga om anordnandet av cybersäkerhet och beredskap inför 40 hot 11 Fråga om inomhusluften i Mattby ishall Fråga om byggande och automatisering av Västmetron Fråga om tryggande av tillräckligt med platser för 50 vinteruppläggning av Esbobornas båtar 14 Motion om att bevara vinteruppläggningen av båtar i Finno Motion om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid 63 Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen 16 Motion om att utöka antalet avgiftsfria bilplatser och om att 69 trygga byggandet av förmånliga parkeringsplatser 17 Motion om att offentliggöra Esbo stads upphandlingsuppgifter Fyllnadsval: ersättare i miljönämnden 75 Esbo Jyrki Kasvi ordförande

2 Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige Sida 2 / 76 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Ordförande konstaterade att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsdirektören och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 65

3 Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige Sida 3 / 76 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väjs representanter för Saml / Sannf och Obundna.

4 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 4 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ledamot i social- och hälsovårdsnämndens sektion för individärenden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer Jouko Pirttimäki (Sannf och Obundna) till ledamot i social- och hälsovårdsnämndens sektion för individärenden i stället för Bjarne Häggman (Sannf och Obundna). Redogörelse Bjarne Häggman (Sannf och Obundna), ledamot i social- och hälsovårdsnämndens sektion för individärenden, anhåller i ett brev av om befrielse från sitt uppdrag på grund av avtalad arbetsrotation inom gruppen och eftersom han blivit ordinarie ledamot i miljönämnden. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs lika väl vara man som kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer Jouko Pirttimäki (Sannf och Obundna) till ledamot i social- och hälsovårdsnämndens sektion för individärenden i stället för Bjarne Häggman (Sannf och Obundna). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Sektionens sekreterare - Bjarne Häggman

5 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 5 / / /2015 Revisionsnämnden Godkännande av utvärderingsberättelsen för år 2014 Beredning och upplysningar: Riitta Björklund, tfn Virpi Ala-aho, tfn Aleksi Paananen, tfn Anneli Tiainen, tfn Ira Kaukanen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Revisionsnämnden Fullmäktige 1 antecknar utvärderingsberättelsen för år 2014 för kännedom 2 ålägger stadsstyrelsen att av nämnderna begära utredningar och beskrivningar av de åtgärder som har vidtagits eller som måste vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen. Beskrivningen lämnas till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden i samband med behandlingen av uppföljningsrapporten 3 uppdrar åt stadsstyrelsen att vid nästa beredning av budget och bokslut observera de iakttagelser som presenteras i utvärderingsberättelsen. Bilaga Redogörelse 1 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för Arviointikertomuksen oheismateriaalina raportti Seudullisen omistajaohjauksen tavoitteiden toteutuminen HSL:ssä ja HSY:ssä, PKS -yhteisarviointi, julkinen Beslutshistoria Revisionsnämnden Stadsrevisor Virpi Ala-aho

6 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 6 / 76 Revisionsnämnden antecknar jäven för kännedom och godkänner utvärderingsberättelsen för år 2014 och ger enheten för extern revision rätt att göra stilistiska och tekniska ändringar i den. Fullmäktige 1 antecknar utvärderingsberättelsen för år 2014 för kännedom 2 ålägger stadsstyrelsen att av nämnderna begära utredningar och beskrivningar av de åtgärder som har vidtagits eller som måste vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen. Beskrivningen lämnas till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden i samband med behandlingen av uppföljningsrapporten 3 uppdrar åt stadsstyrelsen att vid nästa beredning av budget och bokslut observera de iakttagelser som presenteras i utvärderingsberättelsen. Behandling Jäv på grund av andra förtroendeuppdrag anmäldes av Marita Backman och Maija Saimalahti. Marita Backman avlägsnade sig medan utvärderingen av affärsverkssektorn behandlades kl och Maija Saimalahti avlägsnade sig medan utvärderingen av social- och hälsovårdssektorn behandlades kl Revisionsnämnden behandlade och godkände utvärderingsberättelsen för 2014 för att överlämnas till fullmäktige med de tillägg och ändringar som gjorts under mötet. Till utvärderingsberättelsen bifogas som tilläggsmaterial en gemensam utvärdering av revisionsenheterna i huvudstadsregionen om hur målen för den regionala ägarstyrningen uppfylls i Helsingforsregionens trafik och Helsingforsregionens miljötjänster. Beslut Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

7 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 7 / / /2015 Revisionsnämnden Revisionsberättelsen för 2014, godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för räkenskapsperioden Beredning och upplysningar: Virpi Ala-aho, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Revisionsnämnden Fullmäktige 1 antecknar för kännedom revisionsberättelsen för redovisningsperioden , 2 godkänner bokslutet för år 2014, 3 beviljar förvaltningsorganens medlemmar och uppgiftsområdenas ledande tjänstemannar ansvarsfrihet för redovisningsperioden förutsätter att stadsstyrelsen utan dröjsmål ger fullmäktige en utredning över bristerna och iakttagelserna som påtalats i revisionsberättelsen samt hur de korrigerats. Bilaga 3 Revisionsberättelse 2014 Redogörelse Enligt kommunallagen ska kommunens bokslut upprättas före utgången av mars månad. Revisorn ska före utgången av maj månad granska föregående räkenskapsperiods förvaltning, bokföring och bokslut. Enligt kommunallagen ska bokslutet föreläggas fullmäktige före utgången av juni månad. I sammanhanget behandlas också revisionsberättelsen och beviljande av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga. Beredningen av bokslutet åligger stadsstyrelsen och beredningen av revisionsberättelsen och ärendet om ansvarsfrihet åligger revisionsnämnden. Enligt 75 i kommunallagen ska revisorn för varje redovisningsperiod avge en berättelse till fullmäktige med en redogörelse för resultaten av

8 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 8 / 76 revisionen. I revisionsberättelsen ska också föreslås om bokslutet ska godkännas och om ansvarsfrihet kan beviljas medlemmarna i respektive organ och den ledande tjänsteinnehavaren (den redovisningsskyldiga) inom organets uppgiftsområde. Enligt 75 3 mom. i kommunallagen ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande om en anmärkning i revisionsberättelsen. Fullmäktige fattar beslut om de åtgärder som revisionsnämndens beredning, revisionsberättelsen och anmärkningar i den föranleder. Beslutshistoria Revisionsnämnden Stadsrevisorn Virpi Ala-aho Fullmäktige 1 antecknar för kännedom revisionsberättelsen för redovisningsperioden , 2 godkänner bokslutet för år 2014, 3 beviljar förvaltningsorganens medlemmar och uppgiftsområdenas ledande tjänstemän ansvarsfrihet för redovisningsperioden, Behandling Revisionsberättelsen delades ut på bordet vid sammanträdet. Föredraganden gjorde följande tillägg i beslutsförslaget: 4 Fullmäktige förutsätter att stadsstyrelsen utan dröjsmål ger fullmäktige en utredning över bristerna och iakttagelserna som påtalats i revisionsberättelsen samt hur de korrigerats. Beslut Revisionsnämnden godkände enhälligt föredragandens förslag och tillägget som gjordes under mötet Fullmäktige 1 antecknar för kännedom revisionsberättelsen för redovisningsperioden ,

9 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 9 / 76 För kännedom 2 godkänner bokslutet för år 2014, 3 beviljar förvaltningsorganens medlemmar och uppgiftsområdenas ledande tjänstemän ansvarsfrihet för redovisningsperioden , 4 förutsätter att stadsstyrelsen utan dröjsmål ger fullmäktige en utredning över bristerna och iakttagelserna som påtalats i revisionsberättelsen samt hur de korrigerats.

10 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 10 / / /2015 Stadsstyrelsen Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn Vesa Kananen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 godkänner bokslutet för år beslutar följande om behandlingen av resultatet för år 2014: - Lokalcentralen ökar avskrivningsdifferensen med ,68 euro. - Esbo logistik minskar avskrivningsdifferensen med ,04 euro. - Baskommunen ökar avskrivningsdifferensen med ,67 euro. - Överskottet i fonden för utveckling av näringar och sysselsättning ,41 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. - Överskottet i investeringsfonden för bastjänster och markanskaffning ,86 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. - Överskottet i fonden för utveckling av basservicen ,12 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. Ur fonden för utveckling av basservicen överfördes ,00 euro under räkenskapsperioden. - Underskottet i fonden för social kreditgivning ,82 euro dras av från fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. Vid bokslutet överförs euro till fonden. - Överskottet i skadefonden ,39 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. - Stadens överskott ,58 euro läggs till överskottet av eget kapital från tidigare räkenskapsperioder. Bilaga 4 Vuoden 2014 tilinpäätös

11 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 11 / 76 Redogörelse Enligt kommunallagen skall stadsstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars året efter räkenskapsperioden samt lämna det för granskning till revisorerna och därefter förelägga fullmäktige bokslutet före utgången av juni året efter räkenskapsperioden. Bokslutet omfattar resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Till bokslutet hör dessutom koncernbokslutet. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i stadsstyrelsen och stadsdirektören. 1. Omvärlden Antalet invånare i Esbo ökade med personer och uppgick i slutet av år 2014 till personer. Den relativa folkökningen var 1,9 procent, den största på ett årtionde. Födelseöverskottet är den faktor som mest bidrar till befolkningsökningen. Samtidigt som andelen invånare med främmande modersmål ökat har andelen nyfödda invånare med främmande modersmål ökat betydligt. Dessa företeelser har i samverkan bidragit till att andelen invånare med främmande modersmål har ökat väsentligt. I slutet av december 2014 fanns det i Esbo arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden var 9,9 procent. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 13,9 procent. Sedan fjolåret hade antalet arbetslösa ökat med 20 procent och arbetslöshetsgraden med 1,5 procentenheter. I slutet av år 2014 fanns det i Esbo arbetslösa arbetssökande under 25 år. Mängden var nästan 30 procent större än fjolåret. I slutet av år 2014 fanns det långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i ett år) i Esbo, dvs. en knapp tredjedel av de arbetslösa. Den tredje betydande gruppen av arbetslösa är de högskoleutbildade, som utgjorde en tredjedel av alla arbetslösa i Esbo. 2. Årsbidrag och resultat Enligt bokslutet för år 2014 uppnådde staden nästan ett nollresultat: årsbidraget var 117,1 miljoner euro och de planenliga avskrivningarna var 117,6 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat är cirka 32 miljoner euro gynnsammare än den ursprungliga budgeten. Ekonomin som helhet utvecklades enligt planerna. Årsbidraget ligger emellertid redan cirka 60 miljoner euro under den hållbara finansieringsnivå som de redan pågående investeringsprojekten kräver. De poster som ska behandlas efter räkenskapsperiodens resultat är närmast bokslutsdispositioner, dvs. avskrivningsdifferenser och fondavsättningar. Efter bokslutsdispositionerna uppgick räkenskapsperiodens överskott till 6,1 miljoner euro.

12 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 12 / 76 Att årsbidraget förbättrades berodde i synnerhet på de finansiella intäkterna, som utföll mer än 26 miljoner euro över den ursprungliga budgeten. Största delen av finansieringsintäkterna var fondavkastningar och kan därmed inte användas direkt till att finansiera investeringar. Årsbidraget visar de internt tillförda medel som kan användas till investeringar, placeringar och låneamorteringar. På grund av den fortsatt höga investeringsnivån i Esbo borde årsbidraget vara större än avskrivningarna. År 2014 var årsbidraget 117,1 miljoner euro, vilket är 47,7 miljoner euro mindre än föregående år och mer än 60 miljoner euro under behovet. 3. Driftsekonomi Det egentliga verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för verksamheten, som visar hur stor del av verksamhetsutgifterna som ska täckas med skattefinansiering) var minus 1 296,7 miljoner euro. Verksamhetsbidraget utföll 13,8 miljoner euro över den ursprungliga budgeten, men var 51,5 miljoner euro mindre än föregående år. Verksamhetsbidraget visar att intäkterna av verksamheten täcker en allt mindre del av verksamhetskostnaderna, endast 17,3 procent. Detta leder till ett allt större tryck på att öka skattesatsen för att finansiera de dagliga tjänsterna och stadens tilltagande investeringar. Stadens verksamhetsbidrag, dvs. täckningen före finansiella intäkter var 37 miljoner euro sämre jämfört med föregående års utfall. Täckningen har minskat eftersom utvecklingen av kostnaderna fortfarande var snabbare år 2014 än utvecklingen av intäkterna och skatteintäkterna. Verksamhetsintäkterna var 270,7 miljoner euro och minskade från fjolåret med 8 miljoner euro, 2,9 procent. Avgiftsintäkterna (104,5 miljoner euro) minskade med 5,2 procent. Försäljningsintäkterna (64,5 miljoner euro) ökade med 3 procent. Verksamhetsutgifterna var 1 627,8 miljoner euro. Kostnaderna ökade med 54 miljoner euro, 3,4 procent. Kostnadsökningen har redan i flera år minskat, men den är alltjämt för stor i förhållande till skattefinansieringen och ekonomins balans. De mest betydande kostnadsposterna var personalutgifterna 628 miljoner euro (ökning 2,4 procent) och köp av tjänster 713,1 miljoner euro (ökning 4 procent). Kostnader för material, förnödenheter och varor var 70,8 miljoner euro. Kostnaderna för bidrag var 150,4 miljoner euro, en ökning från fjolåret med 5,9 procent. Det största enskilda köpet av tjänster var den specialiserade sjukvården, 240 miljoner euro. Den största bidragsformen var utkomststödet, 53,5 miljoner euro.

13 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 13 / Skattefinansiering Skatteintäkterna underskred den ursprungliga budgeten med 4 miljoner euro. Skatteintäkterna var 1 332,8 miljoner euro, vilket är 25,6 miljoner euro (2 procent) mer än fjolåret. Den influtna kommunalskatten var miljoner euro, vilket är 7,9 miljoner euro (0,7 procent) mer än fjolåret. Den influtna samfundsskatten uppgick till 121 miljoner euro, vilket är 12 miljoner euro (11 procent) mer än fjolåret. Statsandelen var 1,7 miljoner euro mindre än den ursprungliga budgeten. Statsandelen uppgick till 29,8 miljoner euro. dvs. 10,7 miljoner euro mindre än föregående år. Skattefinansieringen (skatteinkomsterna och statsandelarna) ökade med endast 1,1 procent, dvs. cirka 15 miljoner euro. Utjämningen av skatteintäkterna var 185,7 miljoner euro, vilket svarar mot 3 skattören i kommunalskatt. 5. Personal Antalet anställda vid staden var i slutet av Antalet ökade moderat med 81 personer. Personalökningen ägde företrädesvis rum i social- och hälsovårdssektorn och i mindre skala också i bildningssektorn. Affärsverkssektorns personalmängd har minskat med 48 personer under året. Indikatorer för personalen visar att arbetets produktivitet har ökat samtidigt som stadens invånar- och kundantal har ökat. Egen personal har inte ersatts med inhyrd personal, eftersom kostnaderna för inhyrd personal minskade med 10 procent från samma tidpunkt i fjol. Övertidsmängden har också minskat från i fjol. Enligt förhandskalkylerna har sjukfrånvaron fortsatt att minska, visserligen långsammare än tidigare. Stadens personalkostnader uppgick till 628 miljoner euro och kostnaderna för hyrd arbetskraft till 24,9 miljoner euro. 6. Investeringar Stadens investeringsnivå var rekordhög och staden genomförde investeringar för 334 miljoner euro. När den interna egendomsöverföring som bokförts i lokalcentralens gamla byggnader och jordområden beaktas, uppgår de externa investeringarna till 320,2 miljoner euro. Ökningen var 95 miljoner euro från fjolåret. Efter avdrag av statens finansieringsandelar var stadens nettoinvesteringar 260,3 miljoner euro. Att investeringarna ökade berodde i huvudsak på en markaffär i Storåkern (39 miljoner euro), på att byggandet av metron och metrostationernas omgivningar accelererat samt på de pågående stora lokalbyggnadsprojekten, bland annat Alberga simhall. Dessutom genomför staden stora byggnadsprojekt via sina helägda dotterbolag. För närvarande pågår bland annat byggandet av Västmetron, Esbo sjukhus och skolan Opinmäen koulu. Cirka 24 miljoner euro

14 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 14 / 76 överfördes till år 2015 för projekten för kommunalteknik och husbyggnad som fortsätter över årsskiftet. Investeringsutgifterna för fasta konstruktioner och anläggningar samt kommunalteknik inklusive balansenheterna var totalt cirka 123 miljoner euro. De viktigaste helheterna var byggande av lokal kommunalteknik för 19 miljoner euro, trafikleder för 14 miljoner euro och kommunaltekniska avtal och projekt för 62 miljoner euro. För nybyggnad och renovering av lokaler användes 50 miljoner euro och för ombyggnadsprojekt 8,6 miljoner euro. Utgifterna var 25 miljoner euro mindre än budgeten. Hela stadskoncernens investeringar var cirka 720 miljoner euro. 7. Lån Den i budgeten för 2014 antecknade fullmakten att upplåna upp till 117 miljoner euro användes fullt ut och dessutom överfördes 40 miljoner euro ur fonderna. Under året användes också kortfristig finansiering. Långfristiga lån amorterades med 42,5 miljoner euro och stadens lånestock var 355,6 miljoner euro i slutet av året. Lånestocken per invånare var euro. Stadens kassasituation var ansträngd år Kassaunderskottet fixades under året med kortfristiga kassalån. Koncernens lånestock var miljoner euro i slutet av 2014, ökningen var 309 miljoner euro från fjolåret. Lånestocken per invånare var euro mot euro året innan. Största delen av koncernens lånestock bestod av främmande kapital i samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster, Esbo bostäder Ab, samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Espoon Toimitilat Oy och Länsimetro Oy. Den justerade lånestocken (exklusive lånen som tagits av Esbo bostäder Ab och samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster) var miljoner euro, ökningen var 306 miljoner euro från fjolåret. Den korrigerade lånestocken per invånare var euro mot euro året innan. 8. Utfallet av resultatmålen i Esbostrategin I Berättelsen om Esbo för 2014 ingick 30 resultatmål av vilka en del var gemensamma för alla sektorer. Utöver resultatmålen hade sektorerna ställt upp egna mål som inte var bindande gentemot fullmäktige. Uppnåendet av dessa mål rapporterades till nämnderna och direktionerna. Berättelsen om Esbo består av tre fokusområden: resurser och ledning, invånare och tjänster samt livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Flest var resultatmålen i fokusområdet Resurser och ledning, 18 stycken. I de två andra fokusområdena fanns det sex resultatmål i vardera. Fullmäktige behandlade uppgifterna om uppnåendet av resultatmålen och om avvikelser från resultamålen fram till slutet av oktober. Ett av målen har

15 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 15 / 76 nåtts först efter fullmäktigemötet, "Verksamhetsbidraget underskrider inte den ursprungliga budgeten". Detta resultatmål gällde hela stadens verksamhetsbidrag. Enligt de slutgiltiga uppgifterna nåddes åtta resultatmål inte. Uppgifterna om två av dessa, "siffervärdet för matrisen för välbefinnande i arbetet" och "andelen anställda med invandrarbakgrund", förelåg först till bokslutet. De flesta avvikelserna från resultatmålen förekom i fokusområdet Resurser och ledning. 9. Eventuella justeringar Koncernstaben föreslås få fullmakt att utföra eventuella tekniska justeringar som kommer fram vid revisionen i bokslutet. De eventuella justeringarna får inte ändra på redovisningsperiodens resultat eller på behandlingen av resultatet enligt beslutsförslaget. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen 1 undertecknar bokslutet för 2014 och överlämnar det till revisorerna för granskning, 2 lämnar bokslutet till revisionsnämnden och vidare till fullmäktige för behandling, 3 befullmäktigar koncernstaben att göra eventuella tekniska justeringar i bokslutet. Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige 1 godkänner bokslutet för år 2014, 2 beslutar följande om behandlingen av resultatet för år 2014: - Lokalcentralen ökar avskrivningsdifferensen med ,68 euro. - Esbo logistik minskar avskrivningsdifferensen med ,04 euro. - Baskommunen ökar avskrivningsdifferensen med ,67 euro. - Överskottet i fonden för utveckling av näringar och sysselsättning ,41 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott.

16 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 16 / 76 - Överskottet i investeringsfonden för bastjänster och markanskaffning ,86 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. - Överskottet i fonden för utveckling av basservicen ,12 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. Ur fonden för utveckling av basservicen togs under räkenskapsperioden ,00 euro ut. - Underskottet i fonden för social kreditgivning ,82 dras av från fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. Vid bokslutet överförs euro till fonden. - Överskottet i skadefonden ,39 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. - Stadens överskott ,58 euro läggs till överskottet av eget kapital från tidigare räkenskapsperioder. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

17 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 17 / / /2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Granskning av alternativ och val av organisering av produktions- och beställarenheterna inom fastighetstjänster och stadsteknik Beredning och upplysningar: Jorma Valve, tfn Mauri Suuperko, tfn Olavi Louko, tfn Reijo Tuori, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@espoo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige uppmanar att fortsätta beredningen av omorganiseringen av produktions- och beställarenheterna inom fastighetstjänsterna och stadstekniken enligt följande riktlinjer: - ägar-, beställar- och utföraruppgifterna för stadens lokaler och deras skötsel förenas i en och samma organisation och ägar-, beställar- och utföraruppgifterna för det stadstekniska underhållet och byggandet förenas i en och samma organisation utifrån baskommunalternativet som har varit under beredning. - arbetsmängden som skaffas från effektiva konkurrensutsatta marknader ökas inom både fastighetstjänsterna och stadstekniken, i fall då det förbättrar kvaliteten, minskar kostnaderna och i övrigt är ändamålsenligt. Villkoren i konkurrensutsättningarna är sådana att också små och medelstora företag kan delta. Bilaga Tilläggsmaterial 5 Vaikutusten arviointi vaihtoehdoittain 6 Vertailu nykyiseen - Lukuyhteenveto - Taustamateriaali Kiinteistökorjaus laskelma oma osto Kiinteistönhoidon laskelma oma osto Kunnallistekniikan rakentamisen säästöpotentiaalin laskelmat - Kunnossapidon yksikköhintaisten töiden EKA YKSITYISET hintavertailu Laskelma aula- ja turvallisuuspalvelut säästöistä Laskelmia siivouspalvelut säästöistä Säästöerittely

18 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 18 / 76 - Tuottavuuden kehitys EKI-EKA - Ylläpidon EKA YKSITYISET hintavertailu 2015 Redogörelse Bakgrund och utgångspunkt I fullmäktigeavtalet för åren anges att man ska klargöra funktionen av den nuvarande beställar-utförarmodellen och prisnivån på affärsverkens tjänster i förhållande till de privata tjänstemarknaderna och att nödvändiga beslut ska fattas. Fullmäktige godkände vinstmålsättningarna och riktlinjerna i Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU-programmet) den 24 mars 2014 och programplanen den 19 maj En åtgärd som stakats ut och fastställts i programplanen är en utvärdering av ägar-beställarutförarrollerna och den nuvarande verksamhetsmodellen samt överenskommelse om objekten för fortsatt utveckling och tidtabellen. Revisionsnämnden har i utvärderingsberättelsen för år 2013 ägnat uppmärksamhet åt stadens beställar-utförarmodell och konstaterar att en omfattande utvärdering och enhetligt framförda målsättningar för utvecklingen av modellen saknas. Dessutom uppmanar nämnden till att utvärdera beställar-utförarmodellens effektivitet utifrån de erfarenheter som erhållits genom tillämpning av modellen samt att utvärdera om man uppnått den nytta som man eftersträvade med modellen. Stadsstyrelsen behandlade den 1 december 2014 utvärderingen av ägarbeställar-utförarmodellen, fattade beslut om riktlinjer för utvecklingen av affärsverkssektorns och de interna tjänsternas beställarenheter i sin helhet och uppmanade stadsdirektören att inleda en utredning där man utvärderar alternativen för omorganisering av produktions- och beställarenheterna inom fastighetstjänsterna och stadstekniken och att lägga fram ett förslag till organiseringssätt. Organisering av alternativ och konsekvensbedömning Stadsdirektören utsåg en huvudgrupp för planering och utvärdering av organiseringsalternativen och en substansgrupp som bereder arbetet för huvudgruppen. Grupperna är sammansatta enligt följande: Huvudgrupp: Jukka Mäkelä, ordf. Jorma Valve, sekr. Mauri Suuperko Olavi Louko Reijo Tuori Juha Lindqvist, personalrepresentant Kai Liistokki, personalrepresentant Substansgrupp: Mauri Suuperko, ordf. Maija Lehtinen

19 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 19 / 76 Anu Hilpi Carl Slätis Harri Tanska Olli Isotalo Kirsi Remes, sekr. Reino Leimola, personalrepresentant för PALI Toni Korjus, personalrepresentant för TYT Citha Dahl och Ilkka Paalanen, kommunikation Kari Sirviö, sakkunnig Samarbete Innan stadsstyrelsens behandling i december 2014 anordnade affärsdirektören ett informationsmöte den 26 november 2014 om beredningen av utvärderingen av omorganiseringen av produktions- och beställarenheterna inom fastighetstjänster och stadstekniken vid både affärsverket Esbo fastighetstjänster och affärsverket Esbo stadsteknik. Hela personalen på affärsverken inbjöds till mötena. På mötena fanns möjlighet att ställa frågor som besvarades av affärsdirektören. Ett planeringsmöte om samarbetsplanen anordnades den 18 december 2014 tillsammans med huvudförtroendemännen. I både huvudgruppen och substansgruppen har det funnits två personalrepresentanter. Arbetet i arbetsgrupperna har framskridit i god anda. Om beredningens framskridande har man rapporterat till stadens personalnämnd den 14.1, 11.2, 18.3 och Ärendet har behandlats i affärsverkssektorns personalkommitté varje månad från och med den 27 november 2014 under rubriken lägesrapport över behandlingen av beställar-utförarmodellen (möten den och samt 8.1, 21.1, 5.2, 17.2, 5.3, 17.3, 14.4, 21.4 och ) och i teknik- och miljösektorns personalkommitté den 15 december Samarbetsförhandlingar hölls den 23 april Alternativ och konsekvensbedömning som en process Huvudgruppen inledde sitt arbete den 7 januari 2015 och man har anordnat 12 möten: 7.1, 14.1, 29.1, 6.2, 16.2, 26.2, 9.3, 26.3, 15.4, 20.4 och Substansgruppens arbete startade den 12 januari 2015 och gruppen har sammanträtt 15 gånger: 12.1, 14.1, 16.1, 21.1, 28.1, 2.2, 5.2, 18.2, 23.2, 2.3, 9.3, 24.3, 30.3, 10.4 och Användarsektorerna, bildningssektorn samt social- och hälsovårdssektorn har rådfrågats den 14 och 17 april 2015.

20 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 20 / 76 Stadsstyrelsens och fullmäktiges förhandlingskommittés aftonskola anordnades den 9 februari I aftonskolan behandlades det insamlade bakgrundsmaterialet och preliminära organiseringsalternativ. En gemensam aftonskola anordnades för stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion, affärsverkens styrelse och tekniska nämnden den 22 april I aftonskolan presenterades den genomförda processen och organiseringsalternativen och konsekvensbedömningarna av dem behandlades. Bakgrundsmaterial till planeringen och utvärderingen av alternativen Substansgruppen samlade in ett omfattande bakgrundsmaterial med följande information: - förteckning över verksamheter - sammanfattning av siffror (utgifter, personal, procent- och eurobelopp för inköpta tjänster) - organisationsscheman - inventarieuppgifter - system - marknadsgranskning - öppnande av alternativ - tabell över ansvarsfördelningen för de olika alternativen. Bakgrundsmaterialet och de preliminära organiseringsalternativen behandlades i stadsstyrelsens och fullmäktiges förhandlingskommittés aftonskola den 9 februari Verksamhetsgranskningen begränsades till nedanstående verksamheter inom affärsverket Esbo stadsteknik, affärsverket Esbo fastighetstjänster, affärsverket Lokalcentralen och Tekniska centralen, med sammanlagt 912 personer: - fastighetsskötsel (108 personer) - städning (330 personer) - reparationer; mindre reparationer i fastigheter, årliga reparationer och mindre totalrenoveringar (85 personer) - receptions- och vaktmästartjänster samt säkerhetsuppgifter (84 personer) - underhåll av gator och grönområden; renhållning och vinterunderhåll, underhållsreparationer och totalrenoveringar samt beläggningar (172 personer) - byggande av gator och grönområden; gator, vattentjänster och grönområden (133 personer). Följande verksamheter ingick inte i granskningen: snickeriverksamhet, stadsträdgården, skötsel av skogar och odlingslotter. Dessa verksamheter kräver en separat granskning och de hanteras som en helhet då man har löst organiseringen av ovan nämnda huvudverksamheter. Silorna, träbanken och mottagningen av jord och snö ägs och förvaltas fortfarande av staden.

21 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 21 / 76 Organiseringsalternativ I början av granskningen fanns flera olika organiseringsalternativ, som efter aftonskolan den 9 februari 2015 inskränktes och fastställdes enligt följande: - Baskommunmodell - Produktionsaffärsverk - Konkurrensutsättning och utkontraktering i form av överlåtelse av rörelse - Bolagisering (fritt verksam på marknaden) Med alternativen avses följande: Primärstadsmodell: Modellen produktionsaffärsverk: Två till baskommunen hörande enheter (lokaler och infrastruktur) som ansvarar för organiseringen och tillhandahållandet av ifrågavarande verksamhet. Ansvaret för planering och produktion har delats upp i egna enheter med hjälp av instruktioner. Modellen konkurrensutsättning och överlåtelse av rörelse: Verksamheterna konkurrensutsätts och verksamheten, inklusive personal, inventarier och lager, överförs till vinnaren/vinnarna i samband med en överlåtelse av rörelse. Bolag som agerar fritt på marknaden: Staden förvärvar ett (eller flera) bolag, till vilket verksamheten, inklusive personal, inventarier och lager, överförs i samband med en överlåtelse av rörelse. Konsekvensbedömning och jämförelse av organiseringsalternativen I utredningen har man gjort konsekvensbedömningar utifrån följande synvinklar: verksamhet, personal, stadens totalekonomi, interna kunder, stadens ledning och organisation, avtalsleverantörer/marknaden och stadens interna stödtjänster. Konsekvensbedömningarna har gjorts för varje funktion, utifrån vilka man har gjort samlade bedömningar. Efter konsekvensbedömningen jämfördes alternativen med den nuvarande beställar-utförarmodellen med hjälp av följande riktlinjer som stadsstyrelsen fastställde den 1 december 2014: ledningssystemet blir tydligare, organisering utifrån hela stadens synvinkel, utnyttjande av

22 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 22 / 76 effektiva marknader, avsevärt ökad produktivitet, ekonomiska besparingar, förbättring av tjänsternas kvalitet. Utöver jämförelsen har man även gjort en riskgranskning där man har bedömt de huvudsakliga riskerna i varje alternativ modell jämfört med stadsstyrelsens fastställda riktlinjer. Syftet är att identifiera riskerna så att man kan genomföra modellen utan att riskerna realiseras. Konsekvensbedömningarna, jämförelsen av alternativen med den nuvarande beställar-utförarmodellen och riskgranskningen har samlats i de bifogade tabellerna. Nedan presenteras huvudpunkterna för konsekvenserna. Konsekvenser för personalen I modellerna baskommun och produktionsaffärsverk förblir stadens egen personalstyrka den samma. I modellen produktionsaffärsverk placeras uppskattningsvis 43 personer i planering och resterande 869 personer i produktion. Tjänste- och arbetskollektivavtalen, personalförmånerna och pensionsförsäkringarna förblir de samma. I alternativet konkurrensutsättning och utkontraktering i form av överlåtelse av rörelseförblir 103 personer i stadens enheter för att arbeta med beställningar, övervakning och genomförande/uppförande av byggnader. Sammanlagt 809 personer överförs till konkurrensutsatta tjänsteproducenter. Det minskade personalbehovet inom stödtjänster är uppskattningsvis 12 personer. För den överförda personalen ändras tjänste- och arbetskollektivavtalen, personalförmånerna och pensionsförsäkringsbolaget enligt de regler som tillämpas av de valda tjänsteproducenterna. Det så kallade kommunala tilläggspensionsskyddet tas bort. I bolagiseringsalternativet förblir uppskattningsvis 103 personer i stadens enheter för att arbeta med beställningar, övervakning och genomförande/uppförande av byggnader. 809 personer överförs till bolaget. Det minskade personalbehovet inom stödtjänster är uppskattningsvis 13 personer. Kollektivavtalet ändras för de personer som överförs till bolaget. Esbo stads personalförmåner ändras till bolagets personalförmåner, vilka avtalas separat. Inverkan på stadens totalekonomi Den ekonomiska besparingen i modellerna baskommun och produktionsaffärsverk uppskattas vara 0,3 1,0 miljoner euro per år. Modellens konkurrensutsättning och utkontraktering i form av överlåtelse av rörelse ger besparingar på uppskattningsvis miljoner euro per år. En bolagisering uppskattas ge lika stora besparingar, men besparingarna realiseras efter övergångsperioden och den diskonterade besparingen uppskattas vara 8 13 miljoner euro.

23 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 23 / 76 Båda modellerna möjliggör att lokalerna kan hyras ut på bredare basis utanför huvudverksamheten så att avtalsparterna kan tillhandahålla nödvändiga stödtjänster i lokalerna. Inverkan på de interna kunderna I modellerna baskommun och produktionsaffärsverk blir kontaktytorna tydligare och de interna kundrelationerna kan kontrolleras bättre. I modellerna konkurrensutsättning och utkontraktering i form av överlåtelse av rörelse blir kontaktytorna tydligare och de interna kundrelationerna kan kontrolleras bättre. Avtalsparterna kan tillhandahålla nödvändiga stödtjänster i lokalerna, vilket möjliggör bättre utnyttjande av dem. Projektet innefattade ingen granskning av ändrade ansvarsområden/roller för användarna av interna tjänster. Inverkan på stadens ledning och organisation I baskommunmodellen förenklas organisationen, men verksamhetsstrukturen måste ses över. I modellen produktionsaffärsverk fastställs ansvarsområdena i instruktioner. I modellen finns ingen beställare. I modellen konkurrensutsättning och utkontraktering i form av överlåtelse av rörelse samt modellen bolagisering måste kompetensen inom upphandling och inköp stärkas och verksamhetsstrukturen måste ses över. Inverkan på avtalsleverantörer/marknaden I modellerna baskommun och produktionsaffärsverk blir gränsytan till avtalsleverantörer tydligare. I modellen konkurrensutsättning och utkontraktering i form av överlåtelse av rörelse och modellen bolagisering öppnar sig en affärsverksamhet på cirka 40 miljoner euro på marknaden där priserna fastställs. Den produktiva smidigheten ökar eftersom producenten inte styrs av upphandlingslagen. I alla fyra modellerna blir leverantörskontrollen enklare och bättre. Inverkan på stadens interna stödtjänster Modellerna baskommun och produktionsaffärsverk har ingen inverkan på de interna stödtjänsterna. I modellen konkurrensutsättning och utkontraktering i form av överlåtelse av rörelse kan staden inte producera stödtjänster för utomstående

24 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 24 / 76 tjänsteproducenter. Inte heller i modellen bolagisering kan baskommunen producera stödtjänster för ett bolag som agerar på marknaden. Personalrepresentanternas avvikande åsikter Man har gemensamt konstaterat att projektet har genomförts i gott samarbete, även om det finns olika åsikter om vissa punkter. Alla parter har godkänt systematiken som följts i granskningen. Avvikande åsikter finns endast gällande de olika modellernas inverkan på stadens totalekonomi. De uppskattade besparingarna för affärsverket Lokalcentralen och affärsverket Esbo fastighetstjänster är identiska. De uppskattade besparingarna för Tekniska centralen och affärsverket Esbo stadsteknik sammanfaller inte till alla delar. Med personalrepresentanterna sammanfaller inte synsätten gällande alternativens inverkan på stadens totalekonomi, de olika modellernas risker och utnyttjandet av effektiva marknader. Slutsatser Med de föreslagna riktlinjerna uppnås målen som satts upp för organiseringsarbetet. Ledningen, budgeteringen och ekonomistyrningen blir tydligare då verksamheterna bildar en helhet utan onödiga organisationsgränser. Dessutom blir ansvarsgränserna tydligare, dubbelarbetena försvinner och transaktionskostnaderna som hör till den interna beställar-utförarmodellen försvinner. Personalen vid affärsverken har gjort ett bra arbete och affärsverkens produktivitet har utvecklats. Den nuvarande beställar-utförarmodellen möjliggör dock inte längre en produktivitetsökning vilket förutsätts i Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin. Man måste kunna utnyttja effektiva marknader, vilket är en förutsättning för att uppnå de ekonomiska målen som satts upp i Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin. Staden måste även se till att det är möjligt att reagera på marknadsförändringar. Med de föreslagna riktlinjerna samlas sakkunskap om marknaderna på en och samma plats, vilket möjliggör stärkt upphandlings- och avtalskompetens och en effektiv konkurrensutsättning. Beslutshistoria Stadsstyrelsen stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 godkänner riktlinjerna för utvecklingen av affärsverkssektorns och de interna tjänsternas beställarenheter i sin helhet enligt följande:

25 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 25 / 76 - Ledningssystemet förtydligas. - Sättet att organisera och skapa tjänsterna och verksamheterna samt etableringen av dem i stadsorganisationen utvärderas utifrån hela stadens synvinkel. - Utgångspunkten för organiseringen av tjänsterna är lönsamhet samt tjänsternas och verksamhetens kvalitet. Möjliga organiseringssätt vid sidan av produktion i egen regi (ämbetsverksmodell) är affärsverk, kommunalt aktiebolag, utkontraktering och överlåtelse av rörelse. - Staden koncentrerar sig på de uppgifter som fastställts av fullmäktige genom att utnyttja marknaden. - Upphandlings- och avtalspraxis utvecklas så att tjänsteproducenterna lockas att utveckla tjänsterna och produktiviteten. - Av de olika alternativen för omorganiseringen görs förhandsbedömningar. - Med förändringarna strävar man efter en avsevärt ökad produktion, förbättring av tjänsternas kvalitet och ekonomiska besparingar. - Stegen mot utvecklingsvisionen tas successivt under åren Beredningen görs i samarbete med personalorganisationerna. 2 uppmanar stadsdirektören att starta ett projekt där man utvärderar de olika alternativen för omorganisering av produktions- och beställarenheterna inom fastighetstjänsterna och stadstekniken, planera samarbetsförfaranden tillsammans med personalorganisationernas representanter, lämna förslag på organiseringssätt och överlämna förslaget till stadsstyrelsen och vidare till fullmäktige för ett beslut på mötet den 13 april uppmanar att utarbeta en mellanrapport som behandlas i stadsstyrelsens och fullmäktiges förhandlingskommittés aftonskola den 9 februari Behandling Ärendet har behandlats efter paragraf 344. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens beslut godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 föreslår att fullmäktige uppmanar fortsätta beredningen av

26 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 26 / 76 omorganiseringen av produktions- och beställarenheterna inom fastighetstjänsterna och stadstekniken enligt följande riktlinjer: - ägar-, beställar- och utföraruppgifterna för stadens lokaler och deras skötsel förenas i en och samma organisation och ägar-, beställar- och utföraruppgifterna för det stadstekniska underhållet och byggandet förenas i en och samma organisation utifrån baskommunalternativet som har varit under beredning. - arbetsmängden som skaffas från effektiva konkurrensutsatta marknader ökas inom både fastighetstjänsterna och stadstekniken. 2 uppmanar stadsdirektören att fortsätta beredningen och att i samband med behandlingen av budgetramen utarbeta ett förslag som möjliggör utnyttjande av effektiva marknader. I den fortsatta beredningen ska man granska både en överlåtelse av rörelse och konkurrensutsättning. Genomförandet kan ske successivt. I den fortsatta beredningen ska man beakta tillväxten i Esbo stad, marknadernas funktion, personalens naturliga avgång och pensionering samt arbetssituationen. Beredningen fortsätter i samarbete med personalorganisationerna. Målet med den fortsatta beredningen är att produktiviteten årligen ökar med minst 10 miljoner euro före slutet av år uppmanar stadsdirektören att starta förberedelserna för verksamhetsstrukturen och andra nödvändiga instruktionsändringar enligt punkt 1 så att de kan verkställas från och med början av år Om förberedelserna i anslutning till behovet av förändringar i verksamhetsuppdelningen rapporteras i samband med behandlingen av budgetramen. 4 beslutar att uppfyllandet av omorganiseringens målsättningar och dess konsekvenser följs upp årligen i rapporter till stadsstyrelsen i samband med bokslutet. Behandling Ärendet har behandlats efter paragraf 148. Byman föreslog med stöd av ordföranden att frågan bordläggs. Efter debatten frågade ordföranden om Bymans förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt det. Beslut Stadsstyrelsen: Ärendet bordlades enhälligt. Stadsstyrelsen

27 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 27 / 76 stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 föreslår att fullmäktige uppmanar att fortsätta bereda omorganiseringen av produktions- och beställarenheterna inom fastighetstjänsterna och stadstekniken enligt följande riktlinjer: - ägar-, beställar- och utföraruppgifterna för stadens lokaler och deras skötsel förenas i en och samma organisation och ägar-, beställar- och utföraruppgifterna för det stadstekniska underhållet och byggandet förenas i en och samma organisation utifrån baskommunalternativet som har varit under beredning. - arbetsmängden som skaffas från effektiva konkurrensutsatta marknader ökas inom både fastighetstjänsterna och stadstekniken, i fall då det förbättrar kvaliteten, minskar kostnaderna och i övrigt är ändamålsenligt. Villkoren i konkurrensutsättningarna är sådana att också små och medelstora företag kan delta. 2 uppmanar stadsdirektören att fortsätta beredningen och att i samband med behandlingen av budgetramen utarbeta ett förslag som möjliggör produktivitetsförbättring genom tydligare organisation och bättre ledning samt utnyttjande av effektiva marknader som genom upphandling. I den fortsatta beredningen ska man granska både en överlåtelse av rörelse och konkurrensutsättning. Genomförandet kan ske successivt. I den fortsatta beredningen ska man beakta tillväxten i Esbo stad, marknadernas funktion, personalens naturliga avgång och pensionering samt arbetssituationen. Beredningen fortsätter i samarbete med personalorganisationerna i enlighet med personalavtalet. Målet med den fortsatta beredningen är att produktiviteten årligen ökar med minst 10 miljoner euro före slutet av år I beredningen ska de totalekonomiska inverkningarna beaktas i varje sektor, och hur de påverkar bland annat tjänstekvaliteten och sysselsättningen. 3 uppmanar stadsdirektören att starta beredningen av verksamhetsstrukturen och andra nödvändiga instruktionsändringar enligt punkt 1 så att de kan verkställas från och med början av år Fullmäktiges förhandlingskommitté styr beredningen. Om beredningen i anslutning till behovet av förändringar i sektorindelningen rapporteras i samband med behandlingen av budgetramen.

28 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 28 / 76 4 beslutar att uppfyllandet av omorganiseringens målsättningar och dess konsekvenser följs upp i kvartalsvisa uppföljningsrapporter. Behandling Beslut Ändringarna som föredraganden gjort under sammanträdet har beaktats i protokollet. Stadsstyrelsen: Föredragandens beslut godkändes enhälligt. För kännedom

29 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 29 / / /2015 Stadsstyrelsen Godkännande av detaljplanen Tallriksbacken i stadsdel 45 Kurtby, område nr Beredning och upplysningar: Outi Ruski, tfn Markus Pasanen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Tallriksbacken som omfattar delar av kvarter nr och 45107, kvarter nr samt gatu-, trafik-, rekreations- och specialområden i stadsdel 45 Kurtby, ritning nr 6736, daterad och ändrad , område nr Tilläggsmaterial - Taltrikinmäki, åtgärdslista - Taltrikinmäki, planbestämmelser - Taltrikinmäki, plankarta - Taltrikinmäki, illustration - Taltrikinmäki, päätöshistoria Redogörelse Ett glest bebyggt gammalt villaområde förtätas och kompletterande bebyggelse planläggs med hänsyn till lokala särdrag och natur- och kulturvärden. Byggrätten ökar från m² våningsyta till cirka m² våningsyta. Tallriksbacken är i beredningsmaterialet en del av planområdet Kallvik I som i förslagsskedet delades i tre delar: Kallvik I (södra delen), Backstugan och Tallriksbacken (norra delen). Efter att stadsplaneringsnämnden godkänt förslaget har plankartan ändrats: Kommodvägens gatuområde blev hela vägen 1,5 meter smalare vid norra kanten med undantag av vändplatsen. Ändringen höjer byggrätten för fastigheten nr 1:199 med 52 v-m². Grannfastigheterna hördes om ändringen. Inga anmärkningar lämnades in.