Fullmäktige Sida 1 / 77

Transkript

1 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 1 / 77 Sammanträde Tid måndag klo 17:30 Plats Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn Arenden Arende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Fyllnadsval: ledamot i landskapsfullmäktige 4 4 Fyllnadsval: ledamot i styrgruppen för utvecklingsprogrammet 6 Hållbar utveckling 5 1 Godkännande av målen och riktlinjerna för programmet för 7 produktivitet och balansering av ekonomin (TATU 2) Förhandsbesked om 2015 års bokslut Uppföljning av programplanerna för de 16 förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen II/ Fråga om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad med 19 beaktande av Esbos fördel och ansvarsskyldighet 9 Fråga om att stödet fortsätter obrutet i 26 nybörjarundervisningen för elever i integrerande förberedande undervisning 10 Fråga om servicetorgens ägar- och lokalpolitik, partnerskap 31 inom den internationella fastighets- och vårdbranschen samt skatteplanering och kommuninvånarnas möjligheter att påverka Förteckning enligt 5 i fullmäktiges arbetsordning över 34 aktuella motioner och vidtagna åtgärder 12 Motion om bedömningar av de hälsomässiga och sociala 35 verkningarna bland invånarna i bostadsområdena runt Käringmossens soptipp (Bordlagd ) 13 Motion om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid 43 Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen 14 Motion om att Esbo ska vidta snara åtgärder för att hjälpa 53 asylsökande 15 Motion om en helhetsbedömning av verkningarna av de 55 köptjänster och utläggningar som har genomförts 16 Ändring av detaljplanen Tunnparken i stadsdel 23 Mattby, område nr Esbo Maria Guzenina ordförande

2 Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige Sida 2 / 77 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Ordförande konstaterar att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsdirektören och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 27.

3 Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige Sida 3 / 77 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väjs representanter för Sannf och Gröna.

4 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 4 / / Stadsstyrelsens koncernsektion Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ledamot i landskapsfullmäktige Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige beviljar Veera Ruoho avsked från uppdraget som ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige och väljer i hennes ställe som ledamot Jukka Kilpi (Sannf) till slutet av verksamhetsperioden Redogörelse Ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige Veera Ruoho (Sannf) har bett om avsked från sitt uppdrag som ledamot i landskapsfullmäktige. Om en ledamot eller ersättare i landskapsfullmäktige förlorar sin valbarhet eller av andra orsaker har ett motiverat skäl att avgå under pågående mandatperiod är det enligt grundavtalet den kommun som representeras av ledamoten som beviljar avsked och väljer ny ledamot eller ersättare för den återstående mandatperioden. Fullmäktige har fullmakt att besluta om utnämnande av ledamöter till Nylands förbunds landskapsfullmäktige. Beslutshistoria Stadsstyrelsens koncernsektion Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsens koncernsektion föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige beviljar Veera Ruoho avsked från uppdraget som ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige och väljer i hennes ställe som ledamot Jukka Kilpi (Sannf) till slutet av verksamhetsperioden Beslut Stadsstyrelsens koncernsektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

5 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 5 / 77 Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige beviljar Veera Ruoho avsked från uppdraget som ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige och väljer i hennes ställe som ledamot Jukka Kilpi (Sannf) till slutet av verksamhetsperioden Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Nylands förbund - Jukka Kilpi - Veera Ruoho

6 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 6 / / Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ledamot i styrgruppen för utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen: Fullmäktige väljer som ledamot i styrgruppen för utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling i stället för Janne Rantanen (Sannf) Jukka Kilpi (Sannf). Redogörelse Fullmäktige valde ledamöter för styrgruppen för utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling för mandatperioden Ledamoten i styrgruppen för utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling Janne Rantanen (Sannf) anhåller per brev av om avsked från uppdraget på grund av partiets interna arrangemang samt arbetsuppgifter som förändrades våren Enligt 38 i kommunallagen beslutar det organ som valt den förtroendevalda om beviljande av avsked. Ordförandena och vice ordförandena i styrgrupperna ska vara ledamöter och medlemmarna ska vara ledamöter eller ersättare. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer som ledamot i styrgruppen för utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling i stället för Janne Rantanen (Sannf) Jukka Kilpi (Sannf). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandes förslag godkändes enhälligt. - Den valde - Janne Rantanen

7 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 7 / / Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Godkännande av målen och riktlinjerna för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU 2) Beredning och upplysningar: Pekka Heikkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner de riktgivande målen och riktlinjerna för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin enligt bilagan samt ramen för ekonomiplanen och ramen för investeringarna som grund för beredningen. Bilaga 1 Mål och riktlinjer för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU 2) Redogörelse Programmets mål och riktlinjer behandlas av fullmäktige i mars Beredningen av åtgärder fortsätter i mars maj. Avsikten är att fullmäktigegrupperna ska avtala om programmet och verkställandet vid förhandlingarna om budgetramen i juni Ramen för ekonomiplanen och själva ekonomiplanen för samt ramen och programmet för investeringar bereds och beslutas så att de följer målen för ekonomin i TATU2. Målet med programmet är i enlighet med det strategiska målet i fokusområdet Resurser och ledning att stadskoncernens ekonomi ska hållas i balans. Ett mål för fullmäktigeperioden är att staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och att den finansiella ställningen är i balans. et till mål och riktlinjer för programmet bifogas. Uppdateringen av TATU startade hösten 2015 när osäkerheten i den ekonomiska omvärlden fortsatte och finansieringsbasen verkade förbli svag långt in i framtiden. Samtidigt ökar folkmängden och befolkningen åldras snabbt, vilket ökar servicebehovet. Staden eftersträvar en bättre finansieringsbalans utifrån fullmäktiges beslut om riktlinjerna i mars 2014, som preciseras i denna uppdatering, med hjälp av nio åtgärdshelheter. Målet är att alla baskommunens investeringar kan finansieras enbart med internt tillförda medel från 2020 och att både baskommunens och Esbokoncernens skuld börjar minska.

8 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 8 / 77 Uppdateringen till TATU 2 bygger på en uppskattning som gjordes vid beredningen av ekonomiplanen Uppdateringen behövs eftersom finansieringsbalansen inte har utvecklats i positiv riktning trots att stadens produktivitet nog har förbättrats och närmat sig målen. Orsaken till detta är att lågkonjunkturen har fortsatt längre än man hade hoppats och att behovet av nyinvesteringar alltjämt är mycket stort. För genomförande av TATU 1 har över 70 åtgärder inletts, vilket enligt dagens uppskattning är alldeles för mycket. Programmet komprimeras till kompakta helheter som går bra att styra, vars resultat kan mätas och som rapporteras ordentligt. Utgångspunkten för genomförandet av programmet är att förbättra produktiviteten inom den normala linjeledningen och att utveckla verksamheten i LEAN-metodens anda. Programmet budgeteras och genomförs i kalenderårsvisa perioder. Genomförandet rapporteras enligt ekonomistyrningens normala tidtabell kvartalsvis. I programplanen beskrivs de centrala målen och fokusområdena. På grundval av de ekonomiska uträkningar som ligger till grund för programplanen uppställs centrala, långsiktiga nyckeltal som mål för driftsekonomin, investeringarna och finansieringen. Programmet genomförs För målen har målvärden emellertid ställts fram till Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner målen och riktlinjerna för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin enligt bilagan. Behandling Sistonen föreslog understödd av Elo m.fl. att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Sistonens förslag om bordläggning kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade blivit godkänt. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen Ärendet bordlades enhälligt. Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner de riktgivande målen och riktlinjerna för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin enligt bilagan samt ramen för ekonomiplanen och ramen för investeringarna som grund för beredningen.

9 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 9 / 77 Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 95. Sistonen lämnade understödd av Kivekäs m.fl. följande ändringsförslag: Den andra stolpen i punkt 2.3 i bilagan ändras till: Vid uppbärandet av lagstadgade serviceavgifter och taxor beaktas efterskänkning och nedsättning samt inkomstnivå och förmögenhetsställning. Dessutom bedöms verkningarna av höjning av avgifter. Elo lämnade understödd av Hyrkkö följande två ändringsförslag: Punkt 2.1 i bilagan ändras till: Servicenivå och serviceutbud bestäms med beaktande av folkökningen och enligt lagen. Staden eftersträvar att ordna tjänster med kostnadsverkningar. Punkt 2.2 Inkomstbas och skattenivå, sista stolpen ändras till: Staden undersöker skattenivån som medel att öka inkomstbasen. Skattenivån är fortsättningsvis moderat i jämförelse med Helsingforsregionen. Byman föreslog att ärendet remitteras. Byman lämnade 4 tilläggsförslag: 1. Till stolpen i punkt 2.1 Servicenivå och serviceutbud fogas:... emellertid så att alla de grundläggande tjänster som varje invånare behöver kvarstår. 2. Till punkt 2.3 Politik för och ändring av avgifter och taxor fogas: Nödvändiga tjänster får inte kosta oskäligt mycket för småinkomsttagare. 3. Till punkt 3.4 Effektivering av markanvändningen fogas: Planläggningen av områden där det länge rått byggförbud effektiveras så att dessa områden får en detaljplan. 4. Till punkt 3.4 Effektivering av markanvändningen fogas: Planläggningen främjar en trivsam och mångsidig boende- och livsmiljö. Lahtinen understödde Bymans första och tredje tilläggsförslag. Lahtinen lämnade understödd av Byman följande ändringsförslag till punkt 1 Hållbar finansieringsbalans, kapitlet Stadens skuldsättning och ekonomimål: Esbos ständiga tillväxt kräver att staden investerar i infrastruktur och lokaler ändras till: Stadens tillväxt och investeringar måste bromsas för att stoppa skuldsättningen. Lahtinen lämnade ett tilläggsförslag till punkt 2.2 Inkomstbas och skattenivå i bilagan. I den sista stolpen fogas: Staden ökar inte skattebelastningen på arbete och boende. Lahtinen lämnade understödd av Byman ett tilläggsförslag till punkt 3.4 Effektivering av markanvändningen: Genomförandet av nya markplaner

10 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 10 / 77 främjas genom att gallra bort byggbestämmelser och flaskhalsar i byggnadstillsynen. Gestrin lämnade understödd av Kankkonen följande ändringsförslag: Från punkt 2.1 Servicenivå och serviceutbud stryks: Den nuvarande servicenivån sänks såvitt lagen tillåter. Lehtola lämnade understödd av Byman m.fl. följande ändringsförslag: Den andra stolpen i punkt 1 Hållbar finansieringsbalans ändras till: Investeringstaket sänks med 20 miljoner euro så att stadens investeringar är högst 260 miljoner euro per år de följande 10 åren Minskningen av driftsekonomin 2017 minskar från 40 miljoner euro till 20 miljoner euro. Byman lämnade understödd av Lahtinen följande ändringsförslag till punkt 2.2 Inkomstbas och skattenivå: Till den sista stolpen fogas: Staden ökar inte skattebelastningen på boende. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Bymans remissförslag, Bymans andra och fjärde tilläggsförslag samt Lahtinens första tilläggsförslag förfallit i brist på understöd. Ordföranden konstaterade att det lämnats från föredragningen avvikande understödda förslag vilket föranleder omröstning. Ordföranden föreslog att mötet först röstar om Sistonens ändringsförslag. Eftersom Elos och Gestrins ändringsförslag båda gäller samma punkt i bilagan, röstar mötet först mellan dessa. Det vinnande förslaget ställs mot föredragandens förslag. Därefter röstar mötet om Elos andra, Lahtinens och Lehtolas ändringsförslag. Till sist röstar mötet om tilläggsförslagen. Stadsstyrelsen godkände ordförandes röstningsordning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 7 röster mot 7, en blank och ordförandens röst avgjorde hade förkastat Sistonens förslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 7 röster mot 3 och 5 blanka hade förkastat Gestrins förslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 8 röster mot 7 hade godkänt Elos första ändringsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 10 röster mot 5 hade förkastat Elos andra ändringsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 13 röster mot 2 hade förkastat Lahtinens ändringsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 11 röster mot 4 hade förkastat Lehtolas ändringsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 11 röster mot 3 och en blank hade förkastat Bymans första tilläggsförslag.

11 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 11 / 77 Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 12 röster mot 2 och en blank hade förkastat Bymans tredje tilläggsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 10 röster mot 3 och 2 blank hade förkastat Bymans femte tilläggsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 12 röster mot 2 och en blank hade förkastat Lahtinens andra tilläggsförslag. Röstningslistorna bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. För kännedom

12 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 12 / / Stadsstyrelsen Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2015 års bokslut. Bilagor Redogörelse 2 Tilinpäätöksen ennakkotieto Pöytäkirjamerkinnät Konserniseuranta tammi-joulukuu Valtuustoryhmien toiminnan tukeminen 2015 Stadens bokslut för 2015 är snart färdigt. Förhandsbeskedet om bokslutet bygger på en beredningssituation där nästan alla registreringar är gjorda med undantag för avskrivningarna. De ännu inte registrerade avskrivningarna minskar räkenskapsperiodens resultat, men en uppskattning av dem har gjorts i totalsummorna. Det ordinära bokslutet behandlas av stadsstyrelsen och av fullmäktige Bokslutsprognos Årsbidraget 2015 kommer att uppgå till cirka 155 miljoner euro och avskrivningarna enligt plan till 125 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat är cirka 30 miljoner euro. Resultatet överskred den ursprungliga budgeten på grund av att nedre gränsen för fastighetsskatten höjdes och finansieringsintäkterna var högre än väntat. Finansieringsintäkterna har i flera års tid förbättrat stadens resultat, eftersom medel överförts från fonder och gamla intäkter har realiserats. Motsvarande intäktsföringar kommer inte att ske innevarande år eller de följande åren. Verksamhetsbidraget förbättrades något från den ursprungliga budgeten. Det bättre verksamhetsbidraget berodde delvis på den stramare utgiftsutvecklingen, men i huvudsak på att budgeten för 2015 visade sig ha mera luft än planerat. Årsbidraget på 155 miljoner euro är 25 miljoner euro lägre än årsbidragsnivån på 180 miljoner euro, vilken är den hållbara

13 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 13 / 77 finansieringsjämvikt som investeringsprojekten brukar kräva. Utöver det låga årsbidraget har stadens investeringsnivå varit rekordhög och ökat varje år. Obalansen i ekonomin beror på att investeringsutgifterna är för höga i relation till stadens intäkter och årsbidraget, något som lett till upplåning. Skattefinansiering De redovisade skatteintäkterna i slutet av 2015 var 1 393,8 miljoner euro, vilket är 61 miljoner euro mera än föregående år. Den redovisade kommunalskatten uppgick till 1 161,3 miljoner euro, vilket är 24,3 miljoner euro (2,1 procent) mera än föregående år. Redovisningarna av samfundsskatten var 136,2 miljoner euro, vilket är 15,2 miljoner euro (12,5 procent) mera än föregående år. Redovisningarna av fastighetsskatten var 96,4 miljoner euro, vilket är 21,7 miljoner euro (29 procent) mera än föregående år. Ökningen av fastighetsskatteintäkterna berodde på att nedre gränsen för fastighetsskatten höjdes i början av Statsandelarna var 30,1 miljoner euro. Vid utjämningen av skatteinkomsterna mellan kommunerna går staden fortfarande miste om betydande belopp, cirka 160 miljoner euro. Summan motsvarar ungefär 2,5 skatteören för kommunalskatt. Driftsekonomi Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för verksamheten, som visar hur stor del av verksamhetsutgifterna som ska täckas med skattefinansiering) var större än i den ursprungliga budgeten, men 16 miljoner euro mindre än året innan. Verksamhetsbidraget visar att intäkterna av verksamheten täcker en allt mindre del av verksamhetskostnaderna. Detta skapar ett större behov av att öka skatteinkomsterna så att stadens omfattande finansieringar kan finansieras. För att få ekonomin i jämvikt måste staden gallra i driftsekonomiutgifterna och investeringarna. Stadens verksamhetsintäkter uppgick till 299,5 miljoner euro och ökade med 29 miljoner euro från året innan. Verksamhetsutgifterna var 1 718,2 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna ökade med 90 miljoner euro. Om posten Tillverkning för eget bruk beaktas var ökningen 45 miljoner euro. Trots att servicebehovet ökade hölls antalet anställda och personalkostnaderna under kontroll. Däremot ökade köp av tjänster mycket snabbare. För att utgiftsutvecklingen ska kunna behärskas är det viktigt att i högre grad än tidigare påverka tjänsternas produktivitet och innehåll.

14 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 14 / 77 Investeringar och upplåning Staden genomförde investeringar för 361 miljoner euro, medan anslagen för investeringar i budgeten var nästan 453 miljoner euro. Nettoinvesteringarna var sammanlagt 315 miljoner euro och hade ökat med 55 miljoner euro sedan föregående år (de tekniska överföringarna av egendom och finansieringsandelarna har beaktats). Västmetrons statsandelar till metrobolaget kanaliseras (genom vidarefakturering) via stadens investeringar. Statsandelarna var 2015 cirka 27,2 miljoner euro, fastän 59,1 miljoner euro hade budgeterats för vidarefakturering. Statsandelstaket för metrons första etapp har nåtts och andra etappens statsandelsfakturering inleds Under 2015 användes hela den befullmäktigade låneupptagningen på 269 miljoner euro. Dessutom överfördes 40 miljoner euro ur fonderna. Stadens lånestock var i slutet av året 503,4 miljoner euro. Utfallet av resultatmålen i Berättelsen om Esbo. Resultatmålen för 2015 i Berättelsen om Esbo nåddes relativt väl. Målen var till antalet 31, varav 19 nåddes. Nio av målen nåddes endast delvis. Huruvida de återstående tre målen nås klarnar först i samband med bokslutet. Omvärlden Enligt förhandsuppgifter har Esbo invånare i början av Liksom under tidigare år är den främsta orsaken till folkökningen invandring och det födelseöverskott som invandringen orsakar. År 2015 var befolkningsökningen invånare, dvs. 1,7 procent sedan året innan. I slutet av 2015 var arbetslöshetsgraden i Esbo 10,9 procent och antalet arbetslösa var Arbetslöshetsgraden i hela landet var 14,4 procent. Arbetslöshetsgraden i Esbo ökade en procent jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa under 25 år uppgick till drygt De senaste årens ökning har avmattats. Beslutshistoria Andelen långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i över ett år) uppgick till eller 40,4 procent av alla arbetslösa. Av de långtidsarbetslösa var 26 procent högt utbildade och 30 procent invandrare. De långtidsarbetslösa ökar fortfarande kraftigt i antal. Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2015 års bokslut.

15 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 15 / 77 Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

16 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 16 / / Stadsstyrelsen Uppföljning av programplanerna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen II/2015 Beredning och upplysningar: Jorma Valve, tfn Mari Immonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.e.efternamn@esbo.fi Maria Rysti, tfn Pasi Laitala, tfn Päivi Hoverfält, tfn Viula Pakka, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar som kännedom de bifogade uppföljningsrapporterna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen II/2015. Bilaga Redogörelse 6 Elinvoimaa ikääntyville -kehitysohjelman seurantaraportti seuranta 7 Kestävä kehitys -kehitysohjelman seurantaraportti seuranta 8 Kilpailukyky innovatiivisuus ja yrittäjyys -kehitysohjelman seurantaraportti seuranta 9 Nuorten elinvoimaisuus -kehitysohjelman seurantaraportti seuranta 10 Osallistuva Espoo -kehitysohjelman seurantaraportti seuranta De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen är ett av medlen som används för att förverkliga Berättelsen om Esbo. Utvecklingsprogrammen styr projekt och övriga åtgärder. På så sätt kan man bättre beakta samband och beroendeförhållanden mellan utvecklingsåtgärder, rikta befintliga, begränsade resurser till de för utvecklingsprogrammet viktigaste projekten och få till stånd en omfattande verkan. Utvecklingsprogrammen pågår under en fullmäktigeperiod och de genomförs både parallellt samt som projekt och åtgärder som kronologiskt följer varandra inom ramen för utvecklingsprogrammets helhetstidtabell. Resultat fås årligen under programperioden i takt med att projekt och åtgärder färdigställs. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen är:

17 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 17 / 77 - Livskraft för äldre - Hållbar utveckling - Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet - Sund ungdom - Invånarna deltar Genomförandet av programmen inleddes i början av 2014 i form av olika projekt och åtgärder. I det här skedet beskriver uppföljningsrapporterna situationen för de olika programmen per målsättning, hur det förvaltningsövergripande samarbetet förverkligats och hur anslagen använts under år Vidare presenteras de projekt och åtgärder som påbörjas 2016 och de som fortsätter från Nedan framförs de mest centrala åtgärderna och resultaten från slutet av år Programmet Livskraft för äldre Utvecklingsprogrammet Livskraft för äldre har nått äldre i omfattande utsträckning. Inom ramen för programmet började temabilagan Elinvoimaa ikääntyville publiceras i tidningen Länsiväylä tre gånger per år. Dessutom fick alla 65 år fyllda Esbobor ett infokort för seniorer. Kortet har skapats inom programmet och delades ut i samband med en vaccinationskampanj. Välbefinnandekurserna Passion för livet som riktar sig till och är skräddarsydda för närståendevårdare upplevdes vara nyttiga och fick rikligt med positiv respons från närståendevårdare. Programmet Hållbar utveckling Beredningen av Esbos klimatåtgärder har fortskridit, och de föreläggs för beslut under våren. Ett långsiktigt arbete för att främja elbilstrafik har inletts med en förbindelse att anskaffa laddningsstationer för metrons anslutningstrafik. Tusentals invånare har deltagit i arbetet för en hållbar utveckling genom projektet för en hållbar livsstil och projekt inom Närmiljöåret samt via evenemang och talkon. Programmet Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet Espoo Innovation Garden har etablerat sig som ett av de mest dragkraftiga innovationsklustren i Europa, vilket bekräftas genom att företag inom högklassigt kunnande placerat sig i Västmetrons tillväxt- och utvecklingskorridor. Stadsmarknadsföringen är på god väg, särskilt för den internationella marknadsföringens del. En positiv inställning till företagande stärktes i och med en betydande tillväxt av fostran till företagsamhet, rådgivning för nya företag, upphandlings- och andra företagsevenemang samt lokaler med låg tröskel. Programmet Sund ungdom Målen för programmet Sund ungdom fokuserade på att minska arbetslösheten bland ungdomar. Ohjaamo Espoo började erbjuda mångsidiga tjänster för unga på hösten och under hösten använde sig redan närapå femhundra ungdomar av tjänsterna. Tillsammans med Monik

18 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 18 / 77 ry planeras projektet Urax som har som mål att hjälpa unga med invandrarbakgrund att komma in i arbetslivet. Både arbetslöshet och bostadslöshet bland unga minskade i slutet av året, men en radikal förändring i situationen med asylsökande påverkar i framtiden också hur dessa mål uppnås. Programmet Invånarna deltar Programmet ökade genom många konkreta åtgärder Esbobornas möjligheter att delta och påverka. Till exempel sammanställdes ett infopaket för chefer inom staden för att underlätta att inkludera frivilliga i verksamheten. Ett spel för att engagera deltagarna i att budgetera en park (Budjetoi puisto) som testades i Södrik vann serien för den offentliga sektorn i tävlingen Årets kvalitetsinnovation För att också förbättra de minst aktivas möjligheter att påverka aktiverades invandrarkvinnor till att verka som kamratstöd för varandra samt äldre och personal i servicehus till att utveckla sin närmiljö. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar som kännedom de bifogade uppföljningsrapporterna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen li/2015. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

19 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 19 / / /2015 Stadsstyrelsen Fråga om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad med beaktande av Esbos fördel och ansvarighet Beredning och upplysningar: Jaana Räsänen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 25 övriga ledamöters fråga om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad med beaktande av stadens fördel och ansvarighet och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys Redogörelse Arja Juvonen och 25 övriga undertecknade lämnade in en fråga om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad med beaktande av stadens fördel och ansvarighet. Det frågas bland annat: Kan staden tolka upphandlingslagen så att fördelen för oss Esbobor är så stor som möjligt? På vilket sätt beaktas lokala små och mellanstora aktörer och företag och hur ombesörjs att upphandlingen ger jobb i Finland och i Esbo? Svar på frågan Bakgrund Offentlig upphandling regleras i lagen om offentlig upphandling (348/2007). Syftet med lagen är att effektivisera användningen av allmänna medel, främja upphandling av hög kvalitet och garantera jämlika möjligheter för företag och andra sammanslutningar att erbjuda varor, tjänster och byggentreprenader vid anbudsförfaranden för offentlig upphandling. De viktigaste principerna i lagen handlar om öppna och effektiva offertrundor samt om likvärdig och icke-diskriminerande behandling av anbudsgivarna. Upphandlingslagen förnyas Esbo stad upphandlar varor, tjänster och entreprenader för 900 miljoner euro per år. Staden har en upphandlingsenhet som fick namnet upphandlingscentralen. Den sköter centraliserat upphandlingen av varor och tjänster. Teknik- och miljösektorn upphandlar entreprenader.

20 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 20 / 77 Sektorerna gör anskaffningar som underskrider det nationella tröskelvärdet euro. Enligt berättelsen om Esbo är Esbo en ansvarig föregångare: Esbo är fördomsfri, kreativ och öppen, ifrågasätter det rådande och har mod att göra saker annorlunda. Enligt berättelsen om Esbo är utvecklingen av Esbo socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Stadsdirektören godkände i april 2013 fokusområdena för stadens upphandling: 1. Hållbar utveckling (social, etisk, ekologisk och ekonomisk hållbarhet). 2. Bekämpning av grå ekonomi (förstärkning av marknaden, främjande av sund konkurrens och företagsvänlig upphandling) 3. Digitalisering av upphandlingen (digitalisering av upphandlingsprocess och beställning) 4. Kreativ upphandling (nya upphandlingssätt, innovativ avtalsverksamhet och upphandling av verkning) Enligt verksamhetsidén för upphandling är Esbo stad en ansvarig föregångare som genomför högklassig och ekonomisk upphandling till invånarnas fördel. Upphandlingen har också omfattande positiva samhälleliga verkningar. Verksamhetsidén följs med hjälp av upphandlingens fokusområden. Fokusområdena praktiseras med upphandlingstaktik för sektorerna eller resultatenheterna. I taktiken beaktas hur fokusområdena uppfylls för varje upphandlingshelhet. Socialt ansvarig upphandling Stadsstyrelse godkände en strategisk riktlinje, enligt vilken de primära sociala målen vid stadens upphandling är att främja sysselsättning för unga personer, invandrare och personer med funktionsnedsättning, att stöda arbetscentralernas verksamhet och att uppmärksamma etiskt högklassiga företag vid stiftandet av samarbetsrelationer. Alla stadens enheter ska främja uppnåendet av dessa mål. Fokusområdet inom socialt ansvarig upphandling har varit sysselsättning genom upphandling i enlighet med stadsstyrelsen riktlinje Sysselsättningskriterierna ingår täckande i kriterierna vid upphandling av tjänster och för närvarande främjas användningen av sysselsättningskriterier vid teknik- och miljösektorns upphandling av byggentreprenader. Esbo stad har deltagit i skrivandet av guiden för socialt ansvarig upphandling som frågeställarna hänvisar till. Esbo stad deltar dessutom tillsammans med andra kommuner i projektet Hankinnoista duunia (Jobb av upphandling) som finansieras av Europeiska socialfonden och koordineras av social- och hälsovårdsministeriet. Projektet pågår 10/ /2017). Syftet med projektet är att främja användningen av ett sysselsättningsvillkor vid upphandling, att skapa förutsättningar för sysselsättning av partiellt arbetsföra personer genom upphandling samt att utveckla mätare av de avsedda verkningarna.

21 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 21 / 77 Förbättra småföretagarnas ställning och beakta det lokala vid upphandling Anbudsförandet vid offentlig upphandling regleras i lagen om offentlig upphandling (348/2007). Enligt en central princip i lagen ska anbudsgivarna behandlas likvärdigt och icke-diskriminerande. Det är förbjudet att gynna lokala aktörer som sådana, men lokala egenskaper kan beaktas om detta inte äventyrar att upphandlingen är likvärdig och icke-diskriminerande. Exempel: - Lokalkännedom kan beaktas i begränsad utsträckning, men den får inte ges för stor vikt. - I anbudsbegäran kan staden till exempel ställa krav på: o färska råvaror, leveranskedjan, korta transporter o läget där en tjänst ges, till exempel närhet till hemmet vid vård av barn utom hemmet o låga utsläpp vid transport och logistik - Kriterierna ska ha fast anknytning till föremålet för upphandling. En del lokala aktörer är små och mellanstora företag. Staden kan ge dessa en chans att lämna anbud genom att tillåta anbud på endast en del av hela anskaffningen i fråga. Uppdelningen i mindre anskaffningar gör att också de som inte kan producera så stora mängder kan lämna anbud. Vid upphandlingen kan staden bestämma att anbuden endast ska lämnas skilt för de olika delarna. Enligt den förnyade lagen om offentlig upphandling ska en anskaffning delas i mindre bitar och om man inte gör det ska det motiveras särskilt. Syftet med denna ändring är uttryckligen att gynna möjligheterna för små företag. Lagen om offentlig upphandling tillämpas inte på anskaffningar som underskrider euro. Vid sådan upphandling bestämmer staden om förfarande. Små upphandlingar ska dock genomföras likvärdigt och ickediskriminerande. Staden har ordnat ett pilotförsök för e-upphandling av anskaffningar under euro. Upphandlingen får mera publicitet på marknaden när den sker på nätet, öppenheten är större, det är lättare för ett småföretag att delta och det skapas referenser för företagarna. E-upphandlingen av små anskaffningar tas i bruk i hela staden Enligt det nya lagförslaget ska tröskelvärdet höjas till euro, vilket ökar de små anskaffningarnas betydelse. Grunderna för upphandlingsurvalet (pris kontra helhetsekonomisk förmånlighet) Enligt upphandlingslagen kan grunden för valet vara den helhetsekonomiska förmånligheten eller det lägsta priset. Det lägsta priset är kriterium för uppskattningsvis 80 procent av upphandlingstjänsternas (sedan upphandlingscentralen) upphandlingar.

22 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 22 / 77 Även om det lägsta priset är ett kriterium, har även kvalitetskriterier betonats vid upphandlingen. När valet bygger på priset ingår i allmänhet kvalitetsfaktorer i de absoluta kriterierna för att en god kvalitetsnivå ska garanteras. Beroende på upphandlingsobjektet kan det vara svårt att ta fram poängsättning och tyngdpunkter som skapar mervärde. Fastän priset är jämförelsekriteriet innebär det alltså i regel inte att alla kvalitetsfaktorer åsidosatts. Förutom anskaffningspriset ska också livscykelkostnaderna klargöras. Deloptimering ska undvikas. Om ovan nämnda mekanismer inte klargörs, kan en i princip lyckad enskild upphandling förorsaka betydande tilläggskostnader. I framtiden kommer upphandlingsmetoder och kriterier som siktar på effekt och slutresultat att lyftas fram. Upphandlingscentralen är inte allvetande och marknaderna ska därför sporras att erbjuda innovativa lösningar. Kvalitetsvärderingen bör i fortsättningen utgå från användaren av varan eller tjänsten. Esbo stad har som pilotprojekt upphandlat slutresultat i stället för varor eller tjänster i sig. I försök som ingår i Esbo stads digitala agenda uppmuntras marknaden att tillsammans med staden främja produkt- och tjänsteinnovationer. De lyckade försöken leder till ny praxis inom hela området. Etiska kriterier vid upphandling Etiska kriterier har inte använts i tillräckligt hög grad. De viktigaste av de kriterier som påverkar arbetsförhållandena och de anställdas ställning borde ingå. Dessutom borde det utredas hur man i identifierade riskupphandlingar på ett heltäckande sätt kan inkludera ansvarighets- och auditeringsrapporter och enkäter och användningen av sådana borde presenteras i upphandlingsanvisningarna. Vissa städer använder en s.k. CRS-kompass vid bedömningen av etiskt och i synnerhet socialt ansvar. Med hjälp av kompassen kan sociala aspekter identifieras och beaktas i upphandlingen och produktionen. De erforderliga kriterierna är inget hinder för att också mindre företag kan delta. För närvarande bereds en kartläggning av de använda etiska kriterierna, hur kriterierna kunde utvidgas samt vilka nya verksamhetsmodeller och - principer som kunde främja användningen av etiska kriterier. En student från yrkeshögskolan Metropolia, som för närvarande skriver ett lärdomsprov för högre yrkeshögskoleexamen i energi- och miljöteknik, utreder saken samt sammanställer åtgärdsförslag. Främjande av en sund konkurrens och förstärkning av marknaden Främjande av en sund konkurrens

23 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 23 / 77 Med grå ekonomi avses fförsummande av lagstadgade plikter inom beskattning, försäkringar (pension, olycksfall, arbetslöshet) och tull antingen för att undgå att erlägga dessa avgifter eller för att få grundlösa återbäringar. Stadsstyrelsen godkände ett svar på en motion om konkreta åtgärder för att bekämpa grå ekonomi. Ett av fokusområdena för Esbo stads upphandling är att främja sund konkurrens. Sund konkurrens främjas bland annat genom företagsvänlig upphandling och genom att bekämpa grå ekonomi, förstärka marknaderna samt skapa nya marknader. Grå ekonomi bekämpas bland annat genom bekämpningsanvisningar (i upphandlingsanvisningarna) samt genom att utbilda de anställda i beställarens utredningsskyldighet och att övervaka upphandlingsavtalen. Övervakningen borde effektiveras. Grå ekonomi kan bekämpas genom att staden och skatteförvaltningen utbyter information. Leverantörsreskontrauppgifter från misstänkta branscher sänds till skatteförvaltningen, som i sin tur ger staden en allmän hållen statistikanalys av om företagen ingår i registren för förskottsuppbörd, mervärdesskatt och arbetsgivare. Dessutom meddelar statistiken hur många företag i en viss bransch som har eventuella betalningsstörningar. Skatteförvaltningen sänder av juridiska skäl endast en statistisk analys där antalet avvikande fall presenteras branschvis, men levererar ingen lista över de enskilda misstänkta företagen. Samarbetet mellan staden och skattemyndigheterna gäller entreprenadavtal samt avtal inom underhåll, reparation och städtjänster. Staden sänder sedan skatteförvaltningens statistiska analys vidare till företagsregistret för noggrannare analys. Gruppen för främjande av sund konkurrens går igenom analyserna. I gruppen medverkar representanter från upphandlingen, ekonomitjänsterna och de centrala sektorerna. Anvisningarna för hur grå ekonomi bekämpas behöver uppdateras. Samtidigt ska de åtgärder som företagen måste vidta vid betalningsanmärkningar samt tidpunkten för dessa preciseras. För att bekämpa grå ekonomi är det allt viktigare att ingripa i försummelser så fort och effektivt som möjligt bland annat genom avtalstekniska medel. Därför har beställarna sporrats att i avtalen tillägga klara formuleringar om uppsägning, hävning och sanktioner. På så sätt sporras leverantörerna att uppfylla sina samhälleliga åligganden. Lagen om beställarens utredningsskyldighet kräver att upphandlingsenheterna tar reda på om leverantören uppfyllt sina samhälleliga åligganden och att leverantören ser till att underleverantörerna uppfyllt sina samhälleliga åligganden. Förstärkning av marknaderna

24 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 24 / 77 Företagsvänliga marknader förutsätter att öppenheten ökas inom stadens upphandling (t.ex. förebyggande kommunikation, förhandsanmälningar) samt att man oftare än tidigare utnyttjar marknadsdialog. Marknader stärks och nya marknader skapas genom att till exempel definiera upphandlingens objekt på nytt sätt och dela upphandlingen i mindre helheter genom att godkänna delanbud oftare än tidigare. Riktlinjerna för dessa förfaranden presenteras i den upphandlingslag som snart förnyas. Hösten 2014 inledde en upphandlingsrådgivare ett uppdrag på viss tid i Esbo stad i provsyfte. Upphandlingsrådgivarens centrala uppgifter har varit handledning och rådgivning i stadens upphandlingsärenden (till exempel användning av e-tjänster, e-tjänsten för små upphandlingar, allmänna ärenden gällande upphandling, kommunicering av Esbo stads målsättningar till marknaderna samt utveckling av företagssamarbetet). Upphandlingsrådgivaren har samarbetat flitigt med Espoon yrittäjät ry:s företagsrådgivare. Våren 2016 beslutas huruvida pilotförsöket med upphandlingsrådgivning får en fortsättning. Främjande av upphandling med ansvarighetskriterier Esbo stad har i högre grad än tidigare kopplat upphandlingen till de näringspolitiska målen och målen för hållbar utveckling. Upphandlingen är central i utvecklingsprogrammen Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet och Hållbar utveckling. Sedan hösten 2015 har staden en direktör för hållbar utveckling med uppgift att på stadsnivå ansvara för koordineringen av hållbar utveckling i staden. Målet är ett nätverk som på ett smidigt sätt stöder upphandling med kriterier för hållbarhet och ansvarighet i Esbo. Organiseringen är ännu inte slutförd. Inom upphandling med hållbarhetskriterier samarbetar staden med bland annat jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, innovationsfinansieringsverket Tekes, Motiva Ab samt huvudstadsregionens övriga kommuner. Esbo deltar i huvudstadsregionens projekt Smart & Clean, som Sitra koordinerar. Projektet vill skapa en referensmarknad för intelligenta lösningar med hållbarhetskriterier i huvudstadsregionen. Projektet är ett bra exempel på huvudstadsregionens gemensamma vilja att främja intelligenta lösningar med hållbarhetskriterier i huvudstadsregionen. Ett ekoupphandlingsnätverk koordinerat av Motiva sammankallar några gånger per år de som i kommunerna ansvarar för ansvarsfull upphandling med hållbarhetskriterier. Dessutom koordinerar Esbo och Vanda städer ett gemensamt forum för upphandling med hållbarhetskriterier. I forumet genomgås branschvis olika caser. Syftet är att man lär sig av varandra. I upphandlingsenheterna i både Helsingfors och Vanda arbetar en person som koncentrerar sig på att främja och koordinera upphandling med kriterier för hållbarhet och ansvarighet. I Esbo finns ingen motsvarande person med ansvar för upphandling med kriterier för hållbarhet, utan den befintliga upphandlingspersonalen instrueras och får behövliga direktiv.

25 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 25 / 77 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Sammanfattning Vid tillämpningen av upphandlingslagen strävar staden efter att på ett heltäckande sätt beakta stadens fördel och ansvarighet. Redan nu har Esbo stad i upphandlingen kriterier för hållbarhet och ansvarighet (bland annat förnybar energi, utsläpp av växthusgaser, miljömärken, iakttagandet av arbetskollektivavtalen, Internationella arbetsorganisationen ILOs konventioner och tillverkningsländernas arbetslagstiftning, närproducerad och ekologisk mat, kriterier för rättvis handel, livscykelkostnader, lokala faktorer såsom avstånd och transportsträckor, temaveckor, handikappvänlighet mm.). Esbo stad främjar upphandling med kriterier för hållbarhet och ansvarighet på många sätt. Verksamhetsmodeller, anvisningar och kompetens ska aktivt utvecklas. Offentlig upphandling kommer att ytterligare öka i betydelse i framtiden och Esbo stad måste försäkra sig om att den förnyade upphandlingslagen kan utnyttjas enligt stadens centrala strategiska mål. I samband med den förnyade lagen kommer de förnyade upphandlingsanvisningarna att på ett mera detaljerat sätt än tidigare beakta de centrala strategiska målen i Esbo och samt visa hur målen kan främjas genom upphandlingar. Målsättningen är att alla som upphandlar bättre ska känna igen de mål som via upphandlingen ska främjas. Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom meddelandet om att ett svar på Arja Juvonens och 25 övriga ledamöters fråga av om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad med beaktande av Esbos fördel och ansvarighet inte kan ges inom utsatt tid. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

26 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 26 / / Stadsstyrelsen Fullmäktige Stadsstyrelsen Fråga om att stödet fortsätter obrutet i nybörjarundervisningen för elever i integrerande förberedande undervisning Beredning och upplysningar: Tero Latvala, puh Astrid Kauber, puh Virpi Leino, puh E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kari Uotilas och 25 andra ledamöters fråga av den om att stödet fortsätter obrutet i nybörjarundervisningen för elever i integrerande förberedande undervisning och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Oheismateriaali Redogörelse - Valtuustokysymys Fråga i fullmäktige Kari Uotila och 25 andra fullmäktigeledamöter lämnade följande fråga. I Esbo har man redan i över tio år gett förskoleundervisning till elever som deltar i förberedande undervisning i integrerade grupper inom projektet för en inledande skolgång. Systemet har planerats så att det vid behov och enligt föräldrarnas önskemål går att fortsätta arbetet med samma personal som förberedande undervisning i grundskolans lågstadieklasser, som MMO-undervisning eller med hjälp av skolans egna resurser i första och andra årskursen. I nästan alla skolor har systemet vattnats ur. På grund av att de är tvungna att byta skola kan en stor del av de elever som deltar i integrerande förberedande undervisning inte få stöd av personalen vid den förberedande undervisningen under de följande åren. Bytet av skola beror på att utbildningsnämndens beslut om antagning av elever till årskurs 1 inte uppdaterats för att obrutet stöda projektet för en inledande skolgång.

27 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 27 / 77 Vi ställer stadsstyrelsen och utbildningsnämnden följande fråga: anser ni att det är viktigt att stödet till elever i integrerande förberedande undervisning fortsätter obrutet i nybörjarundervisningen? Vilka åtgärder kommer ni att vidta för att återställa stödet?" Utbildnings- och dagvårdsnämndens utlåtande Utbildnings- och dagvårdsnämnden gav följande utlåtande om frågan: Inkluderande förberedande undervisning ordnas för förskolebarn med invånarbakgrund i samband med förskoleklasserna. Stadsstyrelsen beslutade att det i grupper med förberedande undervisning alltid finns en förskollärare som anställts i enlighet med UKTA under resultatenheten för finsk utbildning och skolans rektor. Å andra sidan grundas de nya förskolegrupperna enligt samma beslut av stadsstyrelsen ( ) under resultatenheten för finsk dagvård, och en förskollärare anställs i enlighet med AKTA. På grund av detta beslut kan inkluderande förberedande undervisning inte erbjudas alla förskolebarn i alla närskolor, eftersom nya förskoleklasser inte kan grundas under skolor. Dessutom ökar mängden förskolebarn som behöver förberedande undervisning hela tiden. Alla får inte plats i de förskoleklasser inom sina egna bostadsområden som ger förberedande undervisning. I riktlinjerna för elevantagning inom den grundläggande utbildningen (utbildnings- och dagvårdsnämnden ) fastställs på vilka grunder en elev anvisas en närskola. Beslutet fattas av rektorn/skolföreståndaren. Närskolan anvisas inom det elevområde som hör till elevens bostadsområde. Det finns sju elevområden: Esbovikens elevområde, Mellersta Esbos elevområde, Östra Albergas elevområde, Västra Albergas elevområde, Mattby-Olars elevområde, Norra Esbos elevområde och Hagalunds elevområde. Inuti ett elevområde finns inga separata skolvisa elevområden, eftersom ändringar i åldergruppens storlek orsakar ändringar också i det område, som fyller skolklasserna. Vid anvisandet av en närskola för årskurs 1 prioriteras följande inom varje elevområde: 1. Elever som har en hälsorelaterad eller en annan särskild orsak 2. Elever som har syskon i skolan 3. Skolresan 4. Vårdnadshavarnas önskemål om närskola beaktas i mån av möjlighet Man strävar efter att som närskola anvisa en skola dit kommunen inte förutsätts ordna skoltransport. Om man är tvungen att som närskola anvisa en skola, dit kommunen förutsätts ordna skoltransport, anvisas som närskola i första hand en skola, dit skoltransport kan ordnas med hjälp av kollektiva trafikmedel.

28 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 28 / 77 När en elev som avklarat den förberedande undervisningen övergår till allmän undervisning, anvisas han eller hon en närskola på ovan nämnda grunder. Då en närskola anvisas ska en elev som avklarat den förberedande undervisningen behandlas jämlikt med de andra eleverna som behöver en närskola. Eftersom förberedande undervisning för förskolebarn inte ges i alla skolor kan en elev som avklarat den förberedande undervisningen vara tvungen att byta skola då han eller hon övergår till allmän undervisning. På det sättet antas de elever som avklarat den förberedande undervisningen till en närskola i enlighet med sitt bostadsområde. Dessutom blir följden att de elever som avklarat den förberedande undervisningen inte endast koncentreras till sådana skolor som erbjuder inkluderande förberedande undervisning till förskolebarn. Enligt situationen deltar 734 elever i förberedande undervisning. Av dessa är 196 förskolelever. Alla förskolelever studerar i integrerade grupper. Det finns 32 sådana grupper. Bildningsdirektören konstaterar Grupperna som nämndes i frågan ingick i ett projekt för en inledande skolgång som pågick inom bildningssektorn Under läsåret gav 18 finska grundskolor förberedande undervisning för förskolebarn. I ett daghem testades förberedande undervisning. Av de finska skolorna ger 48 skolor förberedande undervisning för grundskolebarn. När det gäller den svenska undervisningen har det inte funnits grupper för förberedande undervisning varken i förskoleundervisningen eller i den grundläggande utbildningen, men målet är att förberedande undervisning i klass börjar i augusti 2016, om det behövs. Enligt 6 i lagen om grundläggande utbildning ska undervisningen ordnas så, att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta som möjligt. Kommunen anvisar en närskola till eleven. I lagen om grundläggande utbildning finns det inga bestämmelser om ordnandet av förberedande förskoleundervisning eller förberedande undervisning. I Esbo har den förberedande undervisningen för förskolebarn koncentrerats till vissa enheter, såsom utbildnings- och dagvårdsnämnden konstaterar i sitt utlåtande. Vid den fortsatta beredningen av utvecklingen av tjänsten är det viktigt att utbildnings- och dagvårdsnämnden utreder möjligheterna att ordna förberedande utbildning allt oftare också i samband med förskoleundervisningen i daghem. På så sätt ökar möjligheterna till förberedande förskoleundervisning nära hemmet. En elev som övergår från förberedande undervisning till den allmänna undervisningen anvisas en närskola enligt de principer som nämnden fastställt. Då eleven övergår från förberedande undervisning till den allmänna undervisningen kan hans eller hennes övergång och inlärning stödas på flera olika sätt.