Hur motsvarar planerna lagens mål?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur motsvarar planerna lagens mål?"

Transkript

1 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional nivå har uppmärksammats mer än tidigare. För att samhällsstrukturen ska kunna hanteras regionalt behövs emellertid mycket mer arbete, gemensamma förfaranden och engagemang. Markanvändningens, boendets och trafikens betydelse för servicen och välfärdspolitiken har inte gestaltats väldigt tydligt. Man har huvudsakligen fokuserat på de administrativa lösningarna kring tillhandahållandet av servicen. I samband med utarbetandet av planerna för stadsregionerna har det också kommit fram interna spänningar i regionerna, konkurrenskonstellationer mellan kommunerna och brist på förtroende. Ett mål i det fortsatta arbetet är att minska de skadliga effekter som detta har på utvecklingen av en livskraftig region. Kommunernas intressen går fortfarande före regionernas. Det behövs en gemensam syn på vad en livskraftig region är för att man ska kunna fastställa de regionala målen och vidta effektiva åtgärder som engagerar alla. De förtroendevaldas aktiva roll i samarbetet har varit en förutsättning för ett lyckat samarbete. Före utarbetandet av redogörelsen 2009 bör man följa upp och granska hur planerna har framskridit i regionerna, huruvida det påbörjade arbetet motsvarar ramlagens syfte och huruvida samarbetet enligt stadsregionernas planer går i önskad riktning. Hur motsvarar planerna lagens mål? I alla planer för stadsregionerna har man lyft fram behovet av att hantera samhällsstrukturen åtminstone på ett principiellt plan. I de flesta planer har detta synts i det regionala samarbetet särskilt i form av förslag om främjande av samarbete inom markanvändning och trafik. I en del regioner finns det tydliga och goda redskap för regional samordning av markanvändningen, boendet och trafiken. I flera planer har samordningen ändå lämnats öppen och utvecklingen av samarbetet har inletts sektorvis. För att ramlagens mål ska uppnås i dessa regioner krävs att frågan ännu ses över och att planerna utvecklas mot en interaktiv planering av markanvändningen, boendet och trafiken. Samarbetet inom markanvändningen ökar i nästan alla regioner. I en stor del av regionerna påverkas dess effekter ändå fortfarande av flera osäkerhetsfaktorer. De största osäkerhetsfaktorerna anknyter till genomförandet av planerna för markanvändning och engagemanget i dessa. Kommunernas oenhetliga markpolitik i regionerna skapar med tanke på markägandet inte tillräckliga förutsättningar för gemensamma program och gemensam styrning inom genomförandet. Konkurrensen mellan kommunerna minskar dessutom den politiska viljan för gemensam styrning. I planerna har boendet behandlats endast i liten utsträckning. För att ett mångsidigt bostadsoch tomtutbud, en god livsmiljö och välfärd och service för olika befolkningsgrupper ska tryggas krävs att samarbetet kring boende framöver utvecklas och utökas. Användningen av service över kommungränserna har inte behandlats i någon större utsträckning. Servicen har främst behandlats via administrativa lösningar snarare än utgående från kommuninvånarnas funktionella behov. Samordning av markanvändning, boende och trafik behövs för att styra efterfrågan på service. På så sätt stöds den regionala välfärdspolitiken, med beaktande av bland annat den funktionella förbindelsen mellan arbete, boende och service,

2 kombineringen av familj och arbete, uppkomsten av olika sammanslutningar och ansvaret för omsorg. Med tanke på socialvården och hälso- och sjukvården är kommun- och servicestrukturreformens viktigaste mål att trygga befolkningens hälsa och välfärd samt högklassig service oberoende av boningsorten. På så sätt tryggas och främjas genomförandet av de sociala grundläggande rättigheterna. Främjandet av välfärd och hälsa, förebyggandet av sociala problem och stödjandet av kommuninvånarnas delaktighet är viktiga synvinklar i reformen. Med hjälp av dessa strävar man efter att främja befolkningens allmänna välbefinnande och kontrollen över servicebehovet och kostnadsökningen inom socialvården och hälso- och sjukvården. Det viktigaste målet för den grundläggande utbildningen är att trygga tillgången till högklassig utbildning i hela landet. Kommunerna i stadsregionerna producerar i regel själva den grundläggande utbildningen. Interkommunalt samarbete är vanligast inom specialundervisningen, den svenskspråkiga undervisningen och invandrarundervisningen. Skolnätverken granskas allt oftare ur regional synvinkel och stadsregionerna tillämpar i allt högre grad den s.k. närskoleprincipen över kommungränserna. Inom undervisningsväsendet strävar man efter regionala förvaltningsmodeller, vilket skulle ge möjlighet till långsiktig regional utbildningspolitik i stadsregionerna. En plan för stadsregionen och en kommunsammanslagning utesluter inte varandra, utan en plan för stadsregionen kan vara ett steg mot en region som går samman. Samarbetet måste ses som ett medel för att föra kommunerna närmare varandra och öka förtroendekapitalet i regionen. Avgörande för uppnåendet av ramlagens mål är de stora stadsregionerna och hur de lyckas förbättra sitt samarbete. I de regioner där det finns behov av ändringar i kommunstrukturen fram till år 2013 är det värt att börja utredningsarbetet och förberedelserna redan nu. I en betydande del av de kommunsammanslagningar i stadsregionerna som utreds eller som redan har fattats beslut om planerar kranskommunerna i regionen en kommunsammanslagning sinsemellan eller med en kommun som gränsar till stadsregionen. För att ramlagens mål ska kunna nås förutsätts fler sådana kommunsammanslagningar där centralorten och så många av de största kranskommunerna som möjligt är med. I många regioner är genomförandet av planen för stadsregionen ännu ganska öppet och beroende av de beslut som fattas inom olika projekt. Genomförandet av planen för stadsregionen avgör om de mål och den kvalitetsnivå som fastställts i planen kan uppnås i enlighet med ramlagen. Alla planer motsvarar inte som sådana lagens syfte eller mål. Genomförandet kan ändå styras i rätt riktning om det föreslagna utvecklingsbehoven beaktas. I slutet av år 2008 bör man följa upp och granska hur planerna har framskridit i regionerna och huruvida det påbörjade arbetet motsvarar ramlagens syfte. Om samarbetet enligt stadsregionernas planer inte går i önskad riktning genom kan det vara värt att direkt genom kommunsammanslagningar börja förbereda ett enhetligt, funktionellt och livskraftigt pendlingsområde. I anslutning till genomförandet av stadsregionernas planer ska man utreda om lagstiftningen ställer några hinder för samarbete och om det finns behov av lagändringar. Hur stämmer planerna överens med de utmaningar i omvärlden som lyfts fram i planerna? Alla avgränsningar av regionerna enligt ramlagen täcker inte hela pendlingsområdet. Situationen har förbättrats av att det område som planen för stadsregionen omfattar i vissa regioner har utvidgats till att omfatta pendlingsområdet eller till och med ett större område tack vare att frivilliga kommuner anslutit sig till planen. Det är värt att i regionerna ännu bedöma om antalet deltagande kommuner är tillräckligt för att bilda en funktionell helhet.

3 Samarbetet behöver utvecklas i alla regioner. Alla regioner har ändå inte definierat hur mycket samarbete de behöver även om de flesta har börjat söka metoder för att förbättra samarbetet. Nackdelarna med konkurrensen mellan kommunerna i en stadsregion kan fortfarande skönjas. Detta kan i värsta fall göra det svårare att fördjupa samarbetet. Utöver samarbetet inom markanvändningen försvåras i synnerhet samarbetet inom boendet av kommunernas inbördes konkurrens om invånare. Det är viktigt att man i regionerna förstår att en sådan konkurrens mellan kommunerna varken är i regionens eller i sista hand de enskilda kommunernas intresse. Det lönar sig bättre att konkurrera som regioner där de enskilda kommunerna fortfarande kan profilera sig på olika sätt. Regionernas behov verkar inte alltid ha styrt valet av metoder tillräckligt. Detta gäller bland annat föreslagna metoder för att styra samhällsstrukturen. Till exempel samarbetet inom markanvändningen begränsar sig i många planer till en gemensam plan för markanvändningen utan något gemensamt program för genomförandet. Sambandet mellan utvärderingen av markanvändningsplaneringens effekter och de viktigaste valen och besluten i planeringsprocessen bör utvecklas i planeringen. Till exempel i samordningen av markanvändningen och trafiken är utvärderingen av markanvändningsplaneringens effekter på trafiken framöver i nyckelposition. Fokus i samarbetet om boendet ligger på nyproduktion av bostäder. Det befintliga bostadsbeståndet har ändå större betydelse, och mer uppmärksamhet bör fästas vid dess utveckling. Byggandet utanför detaljplaneområde är ett stort problem i stadsregionerna. För att lösa detta problem krävs en större insats än vad som föreslås i planerna, även om det tycks vara mycket svårt att hitta gemensamma styrningsprinciper på det politiska planet i regionerna. Hur främjar planerna regionernas livskraft? I flera regioner har man föreslagit kommunspecifika mål som grund för gemensamma planer för markanvändning och boende. En livskraftig region skapas inte genom enbart kommunspecifika mål utan genom gemensamma regionala mål. Regionala planer kan inte vara bara kompromisser mellan kommunernas egna intressen. I en del av planerna för stadsregionerna har samarbetet inom boende och utvecklingen av användningen av kollektivtrafik och service över kommungränserna inte fått någon större uppmärksamhet. Därför kan man utgå från att det i dessa regioner kommer att uppstå problem med att skapa attraktiva och trygga livsmiljöer. Det är svårt att åstadkomma levande centrum, goda regionala trafikförbindelser, fungerande kollektivtrafik och bostäder till rimliga priser. Detta försvagar regionernas livskraft och stöder inte invånarnas välfärd. I många planer framgår inte sambandet mellan det föreslagna samarbetet och utvecklingen av regionens livskraft. Samarbete i sig har inget egenvärde. Som grund för ett organiserat samarbete i programform behöver regionen en gemensam syn på hur en livskraftig region ser ut och gemensamma ambitioner att agera i enlighet med denna syn. I vissa regioner bedrivs en gemensam regional näringspolitik, vilket är positivt, och framöver behöver denna politik stärkas. Den regionala näringspolitiken ska ändå vara bred för att en attraktiv verksamhets- och innovationsmiljö ska kunna utvecklas. I flera planer har statens trafikprojekt en viktig roll i stärkandet av regionens livskraft. Statens trafikprojekt är ändå inte den enda avgörande faktorn för livskraft, särskilt när endast en bråkdel av de föreslagna projekten kommer att beviljas finansiering de närmaste åren. De har givetvis en viktig ställning i den långsiktiga planeringen.

4 Vilket är sambandet mellan genomförandeplanerna och stadsregionernas planer och vilken helhet bildar de i regionerna? I varannan region har planen för stadsregionen, genomförandeplanen och utredningarna gjorts i en gemensam process. Detta har underlättat utarbetandet av planerna och i många fall förbättrat möjligheterna att samordna dem. Användningen av tjänster över kommungränserna har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet i stadsregionernas planer, genomförandeplanerna och utredningarna. Nästan alla regioner har fortfarande mycket att göra för att utveckla detta. I en betydande del av regionerna avviker området för stadsregionplanen från de planerade samarbetsområdena. Många samarbetsområden för primärvård och socialvård planeras i stadsregionerna utan centralorten. Detta skapar ingen god grund för användningen av tjänster över kommungränserna. Vad har främjat och vad har bromsat upp samarbetet? Av flera planer framgår tydligt att kommunernas intressen är starka och går före regionernas. En del kranskommuner vill profilera sig starkt som föregångare i regionen och underskattar sambandet mellan sin framgång och centralortens attraktionskraft. Kommunerna måste fortfarande satsa starkt på regionalt tänkande, förtroende och beslutsfattande. I flera regioner verkar det finnas ett gott samarbete och även en gemensam syn på tjänstemannanivå, liksom också på högsta ledningsnivå, men bland beslutsfattarna är samarbetet mindre och samarbetsformer saknas. Regionalt samarbete och livskraftiga regioner kan inte byggas upp utan förtroende. Förtroende i regionen uppstår genom att man känner och respekterar varandra och samarbetar. Det finns skäl för beslutsfattarna i grannkommuner att bekanta sig med varandra. Förtroende och samarbete innebär inte att allt som jag vill godkänns. Den strama tidtabellen för planerna för stadsregionerna har begränsat nivån på planerna. Kommunernas varierande storlek har på vissa ställen minskat motivationen att planera servicen gemensamt. Intern utveckling av en stor organisation ger ofta större fördelar än ett regionalt samarbete med små partners. Bristen på befintliga samarbetsstrukturer har försvårat utarbetandet av planer för stadsregionerna och denna brist kommer sannolikt också att påverka förutsättningarna för kommande samarbete. Skyldigheten att utarbeta planer för stadsregionerna har satt i gång ett sådant samarbete i regionerna som kanske annars inte inletts. Tvångssamarbetet har inte varit förgäves. Förslag till statsförvaltningens åtgärder I planerna har föreslagits ett flertal olika metoder för att styra markanvändningen. För den övergripande styrningen av områdesanvändningen föreslås utöver landskapsplanen, samarbetet kring generalplanerna och kommunernas gemensamma generalplan också en strukturmodell, en utvecklingsbild eller andra fritt formulerade verktyg för strategisk planering. De varierande metoderna lyfter fram ett behov av att i större utsträckning utreda användningen av styrningsverktyg och övriga verktyg för strategisk planering vid styrning av områdesanvändningen enligt markanvändnings- och bygglagen samt deras roll och utvecklingsbehoven i den övergripande planeringen av stadsregionerna. Granskningen ska också omfatta de redskap som används för genomförandet av planerna.

5 Statsbidrag väntas vid genomförandet av planerna för stadsregionerna även för samordning av trafik och markanvändning i enlighet med ramlagen. Det finns behov att utveckla utvärderingen av effekterna på trafiken och den interaktiva planeringsprocessen för markanvändning och trafik. Dessutom behövs metoder för att analysera servicenivån i stadsregionernas trafiksystem och jämföra dem sinsemellan. Det är också bra att utreda nya finansieringsformer för att genomföra de regionala trafiksystemplanerna, exempelvis regionala trafikfonder. Vid revideringen av persontrafiklagen kommer man att utreda alternativ för planering och genomförande av regional kollektivtrafik i stadsregionerna. Genomförandet av dessa planer för kollektivtrafiken kan stödas med statsbidrag för stadstrafiken. Det har även framkommit ett behov att bland annat genom ett nytt utvärderingsförfarande för språkliga effekter utreda möjligheterna att producera och tillhandahålla tjänster över kommungränserna i tvåspråkiga områden. Den arbetsgrupp som berett regeringens bostadspolitiska program för lämnade sitt förslag den 20 december Förslaget innehåller 39 åtgärdsförslag. En del förslag är direkt anknutna till strukturreformens mål. Förslaget behandlas av statsrådet under våren. Regeringens bostadsprogram bör följas upp även med tanke på samarbetet inom stadsregionerna. Kommunernas förslag till statsförvaltningens åtgärder var få ännu i detta skede. Det beror sannolikt på att planeringen i detta skede har varit så översiktlig att man inte stött på juridiska hinder. Kommunerna har dock i diskussioner föreslagit att den viktigaste lagstiftningen bör vara tydlig för att samarbetet ska fungera. Kommunernas budskap har också varit att arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna är oklar i vissa frågor (bl.a. ansvar för invandrare). Helsingforsregionens och statens praxis kring intentionsavtal är ett gott exempel på samarbete mellan en region och staten i syfte att nå gemensamma mål. Exemplet kunde tillämpas också i andra stora stadsregioner. Som stöd för genomförandet av planerna för stadsregionerna behövs respons, information och deletapper också före redogörelserna.

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011 Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer

Läs mer

INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT

INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT 2015 PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT Enligt markanvändnings- och bygglagen ska kommunen minst en gång om året upprätta en översikt över de planärenden som är anhängiga eller som

Läs mer

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Promemoria Tarja Hartikainen, Ulla Hurmeranta, Tuulia Innala, Miira Riipinen 10.12.2015 Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Livskraftiga och handlingskraftiga

Läs mer

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Den offentliga debatten om polisväsendets resurser har fokuserats på de totala resursernas otillräcklighet; i mindre utsträckning

Läs mer

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin

Läs mer

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder

Läs mer

Bengt Eriksson 2010-01-18

Bengt Eriksson 2010-01-18 BERIKON AB Promemoria Bengt Eriksson 2010-01-18 Kommunförbundet Skånes engagemang i studentbostadsfrågan Styrelsen för Kommunförbundet Skåne har väckt frågan om förbundets engagemang i studentbostadsfrågan,

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 mars 2012 124/2012 Statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik Utfärdad i Helsingfors den 8 mars 2012 I enlighet med statsrådets

Läs mer

DET STATLIGA PERSPEKTIVET OCH ROLLFÖRDELNINGEN INOM STA- TEN

DET STATLIGA PERSPEKTIVET OCH ROLLFÖRDELNINGEN INOM STA- TEN YTTRANDE 2008-03-17 sid 1 (5) 340-4745-2008 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM alt registrator@enterprise.ministry.se Transportinspektionen en myndighet för alla trafik (SOU 2008:9)

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) 7 Uppföljningsrapport 2015 om genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) HEL 2015-003886 T 10 01 00 Beslutsförslag

Läs mer

Brändö kommuns yttrande till förslag om samhällsstrukturreformen

Brändö kommuns yttrande till förslag om samhällsstrukturreformen Till Ålands kommunförbund PB 230 22101 Mariehamn Brändö kommuns yttrande till förslag om samhällsstrukturreformen Allmänt: De förslag som arbetsgrupperna tagit fram och som ÅLR omfattat för vidare arbete,

Läs mer

Utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen

Utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen Utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen Utvärderingsrapport 20.5.2008 Hyvinge Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Träskända Vichtis Tusby Kervo, Esbo Grankulla Vanda Helsingfors Sibbo Kyrkslätt 3 Inledning

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 13/2015 1 (11) Stadsfullmäktige Kj/8 9.9.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 13/2015 1 (11) Stadsfullmäktige Kj/8 9.9.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 13/2015 1 (11) 8 Plan i enlighet med äldreomsorgslagen över stadens åtgärder för att stödja den äldre befolkningens funktionsförmåga och social- och hälsovårdstjänster

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,

Läs mer

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande

Läs mer

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-01-21 LS 1411-1350 Landstingsstyrelsen Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den

Läs mer

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor. Bilaga 1 Stockholms stads upphandlingspolicy Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för

Läs mer

Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden. Samhällstekniska väsendets bemötande

Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden. Samhällstekniska väsendets bemötande Samhällstekniska nämnden 53 20.08.2015 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden Samhällstekniska nämnden 53 Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde

Läs mer

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12 Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation 1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning

Tolktjänst för vardagstolkning YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/01886 2016-06-10 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Tolktjänst för vardagstolkning Sammanfattning

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum 2004-09-20. Landstingshuset, Landstingets kansli, Södra vägen 9, Halmstad

Föredragningslista Sammanträdesdatum 2004-09-20. Landstingshuset, Landstingets kansli, Södra vägen 9, Halmstad Föredragningslista Sammanträdesdatum 2004-09-20 Landstingsstyrelsen Tid: Måndagen den 20 september 2004, kl 10:00 Plats: Landstingshuset, Landstingets kansli, Södra vägen 9, Halmstad 1 Justering Landstingsstyrelsen

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna

KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen De viktigaste ändringarna Jämställdhetsplan och lönekartläggning Jämställdhetsplanen utarbetas av arbetsgivaren

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012

Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012 Kommunfullmäktige Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet i juni 2012 att

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft

Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft 1 Inledning Värmdös befolkning har nära till förskola, skola och jobb. Butiker, bibliotek och närservice finns i välmående lokalsamhällen som spirar i

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN 14.3.2016 Expert Henna Luukkonen

UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN 14.3.2016 Expert Henna Luukkonen KOMMUNERNAS OCH VATTENTJÄNST- VERKENS NYA FÖRPLIKTELSER ÅR 2016 ENLIGT LAGEN OM VATTENTJÄNSTER OCH GUIDEN FÖR UTVECKLING OCH STYRNING AV VATTENTJÄNSTERNA UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Övergripande synpunkter och ställningstaganden

Övergripande synpunkter och ställningstaganden YTTRANDE 1 (6) MILJÖENHETEN Ann-Charlotte Duvkär Telefon 010-224 94 41 ann-charlotte.duvkar@lansstyrelsen.se m.registrator@regeringskansliet.se kopia till niclas.damm@regeringskansliet.se Yttrande över

Läs mer

1 (8) Stadsstyrelsens förslag till utlåtande (Behandlades i stadsstyrelsen 22.10.2007 och behandlas i stadsfullmäktige 31.10.2007)

1 (8) Stadsstyrelsens förslag till utlåtande (Behandlades i stadsstyrelsen 22.10.2007 och behandlas i stadsfullmäktige 31.10.2007) 1 (8) (Behandlades i stadsstyrelsen och Kommunikationsministeriet PB 31 000023 Statsrådet Ref.: Begäran om utlåtande 85/40/2005 Utlåtande om flygplatsutredningen för Helsingforsregionen Flygplatsutredningen

Läs mer

Stadsutvecklingsnämndens och byggnads- och miljönämndens utlåtande

Stadsutvecklingsnämndens och byggnads- och miljönämndens utlåtande Utlåtande 1 (5) UTLÅTANDE OM REGERINGENS LINJEDRAGNINGAR SOM UNDERLAG FÖR INDEL- NINGEN FÖR SJÄLVSTYRANDE OMRÅDEN SAMT SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSRE- FORMENS STEGMÄRKEN Stadsutvecklingsnämndens och byggnads-

Läs mer

ETAPPLANDSKAPSPLANEN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK I EGENTLIGA FINLAND PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

ETAPPLANDSKAPSPLANEN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK I EGENTLIGA FINLAND PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING ETAPPLANDSKAPSPLANEN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK I EGENTLIGA FINLAND PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 5 2. Landskapets planläggningssystem

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(12)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(12) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(12) Plats och tid Beslutande ledamöter Åtvidabergs bibliotek, kl.13.30-16.10 Lars-Åke Bergstrand (S), ordförande Björn Moum (M), vice ordförande Anki Sjöö-Törner (S) Fredrik

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands skogscentral PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att övergångsbestämmelsen

Läs mer

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene?

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Oslo 23.8.2013, seminarium Er norske kommuner for små? Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 21.8.2013 1 Tre iakttagelser om kommunsammanslagningar

Läs mer

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna Västerås stad omsätter drygt 8 miljarder kronor per år. Av detta är 6,6 miljarder kronor skattemedel. Pengarna

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete

Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete 1(3) 2013-11-25 LiÖ 2012-3713 Landstingsstyrelsen Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete Arbetssätt

Läs mer

57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041

57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041 KALMAR KOMMUN OMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag 2013-05-31 57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041 Handling Skrivelse den 7 maj 2013 från Landstinget

Läs mer

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat Handbok om utvecklingssamtal för kommundirektören och kommunens politiska ledning Samarbete ger goda resultat 2 Till läsaren Ledningen av kommunerna sker i samarbete mellan den politiska och den professionella

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Rapport från den finlandssvenska tankesmedjan i Tallinn 14 15 augusti 2006

Rapport från den finlandssvenska tankesmedjan i Tallinn 14 15 augusti 2006 Rapport från den finlandssvenska tankesmedjan i Tallinn 14 15 augusti 2006 Siv Sandberg siv.sandberg@abo.fi, telefon 02-215 4562, 050-409 6427 Inledning Avsikten med den finlandssvenska tankesmedjan i

Läs mer

Yttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Yttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen 1(8) Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Övergångsbostäder. ett samarbete mellan Örebro kommun och fastighetsägare

Övergångsbostäder. ett samarbete mellan Örebro kommun och fastighetsägare Övergångsbostäder ett samarbete mellan Örebro kommun och fastighetsägare Vi tar gemensamt ansvar mot hemlöshet och utanförskap Alla människor har rätt till en bostad. På den öppna bostadsmarknaden finns

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Regional bedömning av behovet av nya bostäder

Regional bedömning av behovet av nya bostäder YTTRANDE 1 (5) Enheten för bostadsfrågor Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 104 22 Stockholm Regional bedömning av behovet av nya bostäder (S2012/4203/PBB) Sammanfattning

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Handlingsplan för kompetensförsörjning 1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna

Läs mer

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01 Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.

Läs mer

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning 2012-03-19 Förbundsårsmöte lördag 21 april 2012 Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning Den 22 februari 2012 beviljade Arvsfonden

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Jobben är vår viktigaste fråga

Jobben är vår viktigaste fråga Jobben är vår viktigaste fråga Vår politik gör skillnad Jobb och framtidstro! Socialdemokraterna i Olofström har genom en framsynt politik lagt grunden till den positiva utveckling vi idag har i kommunen.

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Yttrande över remiss om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43 Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning

Läs mer

landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland

landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland 2 Etapplandskapsplan 2 för Nyland omfattar ett område med 26 kommuner. Som metropollandskap är Nyland exceptionellt bland

Läs mer

En hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla

En hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla En hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla Ett samhälle som omfattar alla stärker och bidrar till människans frihet att förverkliga sina drömmar. Målet för den Socialdemokratiska hälso- och

Läs mer

Bättre efterfrågad service till boende, besökare och företagare. Göteborg. Hållbar stad öppen för världen

Bättre efterfrågad service till boende, besökare och företagare. Göteborg. Hållbar stad öppen för världen Bättre efterfrågad service till boende, besökare och företagare Göteborg Hållbar stad öppen för världen Göteborg en växande framtidsstad 533 300 invånare i Göteborg 23% utrikes födda 10 stadsdelar Majorna-Linné

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer