Fullmäktige Sida 1 / 99

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 1 / 99 Sammanträde Tid måndag kl. 17:30-23:15 Paus kl Plats Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Maria Guzenina, ordförande (SDP) Anitra Ahtola (Saml), avlägsnade sig under pausen, i stället Jussi Koskinen Kaisa Alaviiri (Saml) Abdirahman Ali Liisa Kivekäs (SDP) Mari Anthoni (Gröna) Kurt Byman (Sannf) Simon Elo Leo Hiltunen (Sannf) Tiina Elo (Gröna) Mikael Eriksson (SFP) Christina Gestrin (SFP) Fred Granberg (SFP), anlände kl Simo Grönroos (Sannf) Henri Haaksiala Olli Männikkö (Saml), anlände kl Heli Halava Teresia Volotinen (Gröna) Martti Hellström (SDP) Sirpa Hertell (Gröna) Mikko Hintsala (C) Jan Holst (Saml) Inka Hopsu Pinja Nieminen (Gröna) Johanna Horsma (Saml) Seppo Huhta (Sannf) Saara Hyrkkö (Gröna) Nina af Hällström (SFP) Jaana Jalonen (Saml) Ulf Johansson (Vårt Esbo) Maria Jungner Antti Aarnio (SDP) Arja Juvonen Toni Seppänen (Sannf) Kaarina Järvenpää (KD) Stig Kankkonen (SFP) Johanna Karimäki (Gröna) Jyrki Kasvi (Gröna) Pia Kauma (Saml) Pirjo Kemppi-Virtanen (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Jukka Kilpi (Sannf) Kalevi Kivistö (VF) Hanna Konttas (Saml) Katja Lahti (Gröna) Teemu Lahtinen (Sannf), avlägsnade sig kl under behandling av 32, i stället Kari Niskanen Mia Laiho (Saml) Antero Laukkanen (KD)

2 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 2 / 99 Övriga närvarande Sanna Lauslahti (Saml), avlägsnade sig kl Ville Lehtola (Saml) Kai Lintunen (Saml) Kirsi Louhelainen Päivi Salli (Gröna) Leena Luhtanen (SDP) Jasminiitta Lumme (SDP) Markku Markkula (Saml) Kristiina Mustakallio (Saml) Jouni Mykkänen (Saml) Risto Nevanlinna (Gröna) Marika Niemi (Saml) Kimmo Oila (Saml) Johanna Paattiniemi Raija Meriläinen (Saml) Ulla Palomäki (Saml) Henna Partanen Janna Koivisto (Gröna) Mikko Peltokorpi (Saml) Petri Pulkkanen (Sannf), avlägsnade sig kl under behandling av 32, i stället Maija Saimalahti Susanna Rahkonen (Gröna) Yrjö Rossi (C) Veera Ruoho (Sannf) Heikki Seppä Kari Kuusisto (Saml), anlände kl Veikko Simpanen (SDP) Markku Sistonen Harriet Klar-Nykvist (SDP) Timo Soini Kari Pajunen (Sannf) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Tarja Tallqvist Hannele Kerola (SDP) Markus Torkki (Saml) Kurt Torsell (SFP) Kari Uotila (VF) Paula Viljakainen (Saml) Henrik Vuornos Tiina Thure-Toivanen (Saml), anlände kl Johanna Värmälä (SDP) Kirsi Åkerlund (Saml) Saija Äikäs (Saml) Erin Melán Jukka Mäkelä Marja-Leena Remes Sampo Suihko Olli Isotalo Mauri Suuperko Satu Tyry-Salo Ari Konttas Pekka Heikkinen Päivi Sutinen Jouni Majuri representant för ungdomsfullmäktige stadsdirektör direktören för familje- och socialtjänster bildningsdirektör teknisk direktör affärsdirektör kommunikationsdirektör finansieringsdirektör ekonomiplaneringsdirektör, avlägsnade sig kl serviceutvecklingsdirektör stadssekreterare, sekreterare

3 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 3 / 99 Förhinder hade meddelats av följande ledamöter och ersättare Abdirahman Ali Simon Elo Heli Halava Inka Hopsu Maria Jungner Arja Juvonen Kirsi Louhelainen Johanna Paattiniemi Henna Partanen Heikki Seppä Markku Sistonen Timo Soini Tarja Tallqvist Jukka Niemelä Janne Tähtikunnas Teuvo Loman Jyrki Myllärniemi Mika Soininen

4 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 4 / 99 Underskrifter Maria Guzenina ordförande Jouni Majuri sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Susanna Rahkonen Kari Pajunen Protokollet framlagt Enligt kungörelsen av den 31 december 2015 var protokollet offentligt framlagt på adressen Stationsgränden 2, 4 våningen, Esbo centrum den

5 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 5 / 99 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 27 Konstaterande av sammanträdets laglighet och 6 beslutförhet 28 Val av protokolljusterare 7 29 Fyllnadsval: ledamot i landskapsfullmäktige 8 30 Fyllnadsval: ledamot i styrgruppen för 10 utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling Godkännande av målen och riktlinjerna för programmet för 12 produktivitet och balansering av ekonomin (TATU 2) Förhandsbesked om 2015 års bokslut Uppföljning av programplanerna för de 28 förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen II/ Fråga om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad 31 med beaktande av Esbos fördel och ansvarsskyldighet 35 Fråga om att stödet fortsätter obrutet i 39 nybörjarundervisningen för elever i integrerande förberedande undervisning Fråga om servicetorgens ägar- och lokalpolitik, 44 partnerskap inom den internationella fastighets- och vårdbranschen samt skatteplanering och kommuninvånarnas möjligheter att påverka Förteckning enligt 5 i fullmäktiges arbetsordning över 48 aktuella motioner och vidtagna åtgärder 38 Motion om bedömningar av de hälsomässiga och sociala 50 verkningarna bland invånarna i bostadsområdena runt Käringmossens soptipp (Bordlagd ) 39 Motion om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan 59 vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen 40 Motion om att Esbo ska vidta snara åtgärder för att hjälpa 69 asylsökande 41 Motion om en helhetsbedömning av verkningarna av de 71 köptjänster och utläggningar som har genomförts 42 Ändring av detaljplanen Tunnparken i stadsdel 23 Mattby, 78 område nr Motioner som lämnades in på mötet 94

6 Esbo stad Protokoll 27 Fullmäktige Sida 6 / Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Ordförande konstaterade att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsdirektören och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 27.

7 Esbo stad Protokoll 28 Fullmäktige Sida 7 / Val av protokolljusterare Till protokolljusterare valde representanter för Susanna Rahkonen och Kari Pajunen.

8 Esbo stad Protokoll 29 Fullmäktige Sida 8 / / Stadsstyrelsens koncernsektion Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ledamot i landskapsfullmäktige Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige beviljar Veera Ruoho avsked från uppdraget som ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige och väljer i hennes ställe som ledamot Jukka Kilpi (Sannf) till slutet av verksamhetsperioden Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige Veera Ruoho (Sannf) har bett om avsked från sitt uppdrag som ledamot i landskapsfullmäktige. Om en ledamot eller ersättare i landskapsfullmäktige förlorar sin valbarhet eller av andra orsaker har ett motiverat skäl att avgå under pågående mandatperiod är det enligt grundavtalet den kommun som representeras av ledamoten som beviljar avsked och väljer ny ledamot eller ersättare för den återstående mandatperioden. Fullmäktige har fullmakt att besluta om utnämnande av ledamöter till Nylands förbunds landskapsfullmäktige. shistoria Stadsstyrelsens koncernsektion Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsens koncernsektion föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige beviljar Veera Ruoho avsked från uppdraget som ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige och väljer i hennes ställe som ledamot Jukka Kilpi (Sannf) till slutet av verksamhetsperioden Stadsstyrelsens koncernsektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

9 Esbo stad Protokoll 29 Fullmäktige Sida 9 / 99 Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige beviljar Veera Ruoho avsked från uppdraget som ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige och väljer i hennes ställe som ledamot Jukka Kilpi (Sannf) till slutet av verksamhetsperioden För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Nylands förbund - Jukka Kilpi - Veera Ruoho

10 Esbo stad Protokoll 30 Fullmäktige Sida 10 / / Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ledamot i styrgruppen för utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen: Fullmäktige väljer som ledamot i styrgruppen för utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling i stället för Janne Rantanen (Sannf) Jukka Kilpi (Sannf). Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige valde ledamöter för styrgruppen för utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling för mandatperioden Ledamoten i styrgruppen för utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling Janne Rantanen (Sannf) anhåller per brev av om avsked från uppdraget på grund av partiets interna arrangemang samt arbetsuppgifter som förändrades våren Enligt 38 i kommunallagen beslutar det organ som valt den förtroendevalda om beviljande av avsked. shistoria Ordförandena och vice ordförandena i styrgrupperna ska vara ledamöter och medlemmarna ska vara ledamöter eller ersättare. Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer som ledamot i styrgruppen för utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling i stället för Janne Rantanen (Sannf) Jukka Kilpi (Sannf).

11 Esbo stad Protokoll 30 Fullmäktige Sida 11 / 99 För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandes förslag godkändes enhälligt. - Den valde - Janne Rantanen

12 Esbo stad Protokoll 31 Fullmäktige Sida 12 / / Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Godkännande av målen och riktlinjerna för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU 2) Beredning och upplysningar: Pekka Heikkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner de riktgivande målen och riktlinjerna för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin enligt bilagan samt ramen för ekonomiplanen och ramen för investeringarna som grund för beredningen. Behandling Tiina Elo lämnade understödd av Laukkanen m.fl. följande förslag till hemställan (nr 14): Esbo betalar i år statandelsutjämning baserad på skatteinkomster på 162,8 miljoner euro. Fullmäktige hemställer att det vid förhandlingarna för avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik bättre än nu beaktas behovet av tillväxt av tjänster och investeringar som är en följd av stadens tillväxt och som staden ska betala. Den nuvarande utjämningen av skatteintäkter leder till en ohållbar skuldsättning i växande städer. Hellström understödd av Gestrin m.fl. framställde följande förslag till ändring (nr 17): Det andra tankestrecket i punkt 2.3 i bilagan ändras till lydelsen: "Vid uppbärandet av lagstadgade serviceavgifter och taxor beaktas efterskänkning och nedsättning samt inkomstnivå och förmögenhetsställning. Dessutom bedöms verkningarna av höjning av avgifter för olika kundgrupper. " Huhta föreslog att ärendet remitteras för ny beredning. Laukkanen lämnade understödd av Järvenpää m.fl. följande förslag till hemställan (nr 4): Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner de riktgivande målen och riktlinjerna för programmet för produktivitet och balansering av

13 Esbo stad Protokoll 31 Fullmäktige Sida 13 / 99 ekonomin enligt bilagan samt ramen för ekonomiplanen och ramen för investeringarna som grund för beredningen. Förslaget till TATU2 beskriver väl nuläget i stadens ekonomi och investeringar i förhållande till ekonomins utveckling. Det är tacksamt att många alternativ presenteras för att balansera ekonomin. För att stöda en långsiktig ekonomi- och investeringsplanering samt säkerställa en bättre förutsägbarhet föreslår jag en hemställan om följande tilläggsutredningar. Fullmäktige hemställer: 1. För ramförhandlingarna bereds en utvärdering om hur investeringarna inverkar på stadens intäkter och driftsekonomi under perioden Det utvärderas vilken inverkan stora investeringsprojekt, t.ex. ett teaterhus, en förbättring av Ring I, Ringbanan och Jokerbanan har på stadens ekonomi. 3. I beredningen beaktas de lokalbehov som uppstått som en följd av ett ökat antal barn och behov av ombyggnad av skolor och daghem som beror på en underhållsskuld. 4. Man granskar fondernas intäkter och stegvisa överföring från fonderna samt att eventuellt ta i bruk nya finansieringsinstrument som en del av finansieringslösningen för investeringarna. 5. Produktivitetsmålen ställs upp så att de inte försvagar tillgången till bastjänster och områdesmässig jämlikhet. 6. I scenariot tilläggs inkomstberäkningar för skatteintäkter och investeringar samt en utvärdering av driftsekonomins tillväxt. Lahtinen lämnade understöddas Kilpi följande tilläggsförslag (nr 11): "2. Balanseringsåtgärder: Inkomstbas och skattenivå: Till det sista tankestrecket fogas meningen: Staden ökar inte skattebelastningen på arbete och boende. " Byman understödd av Pajunen framställde följande förslag till ändring: (nr 13.1): 1. Till det andra tankestrecket vid punkt 2.1 Servicenivå och serviceutbud i bilagan fogas:... emellertid så att alla de grundläggande tjänster som varje invånare behöver kvarstår. Byman understödd av Pajunen framställde följande förslag till ändring (nr 13.2): 2. Till punkt 2.3 Politik för och ändring av avgifter och taxor i bilagan fogas: Nödvändiga tjänster får inte kosta oskäligt mycket för småinkomsttagare.

14 Esbo stad Protokoll 31 Fullmäktige Sida 14 / 99 Byman understödd av Pajunen framställde följande förslag till ändring (nr 13.3): 3. Till punkt 3.4 Effektivering av markanvändningen fogas: Planläggningen av områden där det länge rått byggförbud effektiveras så att dessa områden får en detaljplan. Byman understödd av Pajunen framställde följande förslag till ändring (nr 13.4): 4. Till punkt 3.4 Effektivering av markanvändningen fogas: Planläggningen främjar en trivsam och mångsidig boende- och livsmiljö. Byman understödd av Pajunen framställde följande förslag till ändring (nr 13.5): 5. Till punkt 2.2 Inkomstbas och skattenivå i bilagan fogas: Inkomstbas och skattenivå: Till den sista stolpen fogas: Staden ökar inte skattebelastningen på boende. Nieminen understödd av Rahkonen gjorde följande ändringsförslag (nr 8): 2.3 Politik för och ändring av avgifter och taxor - De bestämningar av avgiftsgrunder som fullmäktige beslutar om i budgeten binder nämnderna. ändras till lydelsen: - Om de bestämningar av avgiftsgrunder som fullmäktige föreläggs i budgeten inhämtas i beredningsskedet utlåtanden av nämnderna. Kilpi understödd av Grönroos m.h. föreslog att ärendet remitteras för ny beredning på följande grunder (nro 5): "Fullmäktige remitterar programmet för ny beredning så att det för fullmäktige görs ett program för produktivitet och balansering av invandring (MATU1) där investeringar och befolkningsökning dimensioneras högst till nivån för den nuvarande kommunalskatten och skuldsättningen. I programmet ska fästas särskild uppmärksamhet vid att säkra att Esbo utvecklas ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Ordföranden konstaterade att det förelåg ett understött förslag om återremiss och att de följande inläggen därför ska gälla remissförslaget. Efter avslutad diskussion om remittering konstaterade ordföranden att det krävs omröstning.

15 Esbo stad Protokoll 31 Fullmäktige Sida 15 / 99 Ordföranden föreslog att de som understöder förslaget till återremiss röstar ja och de som motsätter sig förslaget röstar nej. Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Fullmäktige förkastade förslaget till återremiss med 65 röster mot 10. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Kilpi lämnade understödd av Pajunen följande ändringsförslag (nr 6): s.3 första meningen i andra stycket Esbos ständiga tillväxt kräver att staden investerar i infrastruktur och lokaler. ersätts med följande mening: Esbos tillväxt och investeringar måste bromsas för att stoppa skuldsättningen. Kilpi lämnade understödd av Pajunen följande ändringsförslag (nr 7): s. 8 Inkomstbas och skattenivå: Det sista tankestrecket - Beskattningsnivån förblir moderat i jämförelse med Helsingforsregionen och finansieringsbalansen förbättras enligt målet. stryks och ersätts enligt följande: - Kommunalskattesatsen behålls på sin nuvarande nivå. " Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden, då Huhtas förslag till återremiss förföll i brist på understöd, och då det framställts understödda ändrings- och tilläggsförslag som inte kan godkännas enhälligt att det föranleder omröstning. Ordföranden sade att mötet först behandlar om ändrings- och tilläggsförslaget och därefter hemställningarna. Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Omröstning om Kilpis ändringsförslag (nr 6): Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Kilpis ändringsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Kilpis ändringsförslag förkastades med 62 röster mot 12. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Kilpis ändringsförslag (nr 7): Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Kilpis ändringsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Kilpis ändringsförslag förkastades med 64 röster mot 10. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Bymans förslag nr 13.1

16 Esbo stad Protokoll 31 Fullmäktige Sida 16 / 99 Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Bymans förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Bymans ändringsförslag med 48 röster mot 25 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Bymans förslag nr 13.2 Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Bymans förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Bymans ändringsförslag med 43 röster mot 30 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Bymans förslag nr 13.3 Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Bymans förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Bymans ändringsförslag med 46 röster mot 25 och 3 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Bymans förslag nr 13.4 Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Bymans förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Bymans ändringsförslag med 43 röster mot 30 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Bymans förslag nr 13.5 Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Bymans förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Bymans ändringsförslag med 62 röster mot 12. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Nieminens ändringsförslag nr 8 Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Nieminen ändringsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Nieminens ändringsförslag med 38 röster mot 35 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet.

17 Esbo stad Protokoll 31 Fullmäktige Sida 17 / 99 Omröstning om Hellströms ändringsförslag nr 17 Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Hellströms ändringsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. I omröstningen godkände fullmäktige Hellströms ändringsförslag med 39 röster mot 35. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Lahtinens förslag (nr 11): Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Lahtinens tilläggsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Lahtinens tilläggsförslag med 61 röster mot 11 och 2 blankröster. Röstningslistan bifogas till protokollet. Efter röstningen om ändringsförslaget konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt stadsstyrelsens förslag ändrat enligt Hellströms förslag. Därefter behandlades förslagen till hemställningar. Omröstning om Tiina Elos förslag till hemställan nr 14 Ordföranden frågade om Tiina Elos förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understöder Tiina Elos förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Vid omröstningen godkände fullmäktige Tiina Elos förslag till hemställan med 69 röster mot 3 och 2 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Laukkanens förslag till hemställan nr 4 Ordföranden frågade om Laukkanens hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understöder Laukkanens förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände Laukkanens förslag till hemställan med 38 röster mot 31 och 5 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Fullmäktige:

18 Esbo stad Protokoll 31 Fullmäktige Sida 18 / 99 Fullmäktige godkände de riktgivande målen och riktlinjerna för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin enligt bilagan samt ramen för ekonomiplanen och ramen för investeringarna som grund för beredningen med följande ändring: Det andra tankestrecket i punkt 2.3 i bilagan ändras till lydelsen: Vid uppbärandet av lagstadgade serviceavgifter och taxor beaktas efterskänkning och nedsättning samt inkomstnivå och förmögenhetsställning. Dessutom bedöms verkningarna av höjning av avgifter för olika kundgrupper. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställningar: - Fullmäktige hemställer: 1. För ramförhandlingarna bereds en utvärdering om hur investeringarna inverkar på stadens intäkter och driftsekonomi under perioden Det utvärderas vilken inverkan stora investeringsprojekt, t.ex. ett teaterhus, en förbättring av Ring I, Ringbanan och Jokerbanan har på stadens ekonomi. 3. I beredningen beaktas de lokalbehov som uppstått som en följd av ett ökat antal barn och behov av ombyggnad av skolor och daghem som beror på en underhållsskuld. 4. Man granskar fondernas intäkter och stegvisa överföring från fonderna samt att eventuellt ta i bruk nya finansieringsinstrument som en del av finansieringslösningen för investeringarna. 5. Produktivitetsmålen ställs upp så att de inte försvagar tillgången till bastjänster och områdesmässig jämlikhet. 6. I scenariot tilläggs inkomstberäkningar för skatteintäkter och investeringar samt en utvärdering av driftsekonomins tillväxt. - Fullmäktige hemställer att det vid förhandlingarna för avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik bättre än nu beaktas behovet av tillväxt av tjänster och investeringar som är en följd av stadens tillväxt och som staden ska betala. Den nuvarande utjämningen av skatteintäkter leder till en ohållbar skuldsättning i växande städer. Bilaga 1 2 Mål och riktlinjer för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU 2) Äänestyslistat 31 esityslistan asia 5 Redogörelse Programmets mål och riktlinjer behandlas av fullmäktige i mars Beredningen av åtgärder fortsätter i mars maj. Avsikten är att fullmäktigegrupperna ska avtala om programmet och verkställandet vid förhandlingarna om budgetramen i juni Ramen för ekonomiplanen och själva ekonomiplanen för samt ramen och programmet för

19 Esbo stad Protokoll 31 Fullmäktige Sida 19 / 99 investeringar bereds och beslutas så att de följer målen för ekonomin i TATU2. Målet med programmet är i enlighet med det strategiska målet i fokusområdet Resurser och ledning att stadskoncernens ekonomi ska hållas i balans. Ett mål för fullmäktigeperioden är att staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och att den finansiella ställningen är i balans. Förslaget till mål och riktlinjer för programmet bifogas. Uppdateringen av TATU startade hösten 2015 när osäkerheten i den ekonomiska omvärlden fortsatte och finansieringsbasen verkade förbli svag långt in i framtiden. Samtidigt ökar folkmängden och befolkningen åldras snabbt, vilket ökar servicebehovet. Staden eftersträvar en bättre finansieringsbalans utifrån fullmäktiges beslut om riktlinjerna i mars 2014, som preciseras i denna uppdatering, med hjälp av nio åtgärdshelheter. Målet är att alla baskommunens investeringar kan finansieras enbart med internt tillförda medel från 2020 och att både baskommunens och Esbokoncernens skuld börjar minska. Uppdateringen till TATU 2 bygger på en uppskattning som gjordes vid beredningen av ekonomiplanen Uppdateringen behövs eftersom finansieringsbalansen inte har utvecklats i positiv riktning trots att stadens produktivitet nog har förbättrats och närmat sig målen. Orsaken till detta är att lågkonjunkturen har fortsatt längre än man hade hoppats och att behovet av nyinvesteringar alltjämt är mycket stort. För genomförande av TATU 1 har över 70 åtgärder inletts, vilket enligt dagens uppskattning är alldeles för mycket. Programmet komprimeras till kompakta helheter som går bra att styra, vars resultat kan mätas och som rapporteras ordentligt. Utgångspunkten för genomförandet av programmet är att förbättra produktiviteten inom den normala linjeledningen och att utveckla verksamheten i LEAN-metodens anda. Programmet budgeteras och genomförs i kalenderårsvisa perioder. Genomförandet rapporteras enligt ekonomistyrningens normala tidtabell kvartalsvis. I programplanen beskrivs de centrala målen och fokusområdena. På grundval av de ekonomiska uträkningar som ligger till grund för programplanen uppställs centrala, långsiktiga nyckeltal som mål för driftsekonomin, investeringarna och finansieringen. Programmet genomförs För målen har målvärden emellertid ställts fram till shistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner målen och riktlinjerna för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin enligt bilagan.

20 Esbo stad Protokoll 31 Fullmäktige Sida 20 / 99 Behandling Sistonen föreslog understödd av Elo m.fl. att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Sistonens förslag om bordläggning kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade blivit godkänt. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen Ärendet bordlades enhälligt. Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner de riktgivande målen och riktlinjerna för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin enligt bilagan samt ramen för ekonomiplanen och ramen för investeringarna som grund för beredningen. Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 95. Sistonen lämnade understödd av Kivekäs m.fl. följande ändringsförslag: Den andra stolpen i punkt 2.3 i bilagan ändras till: Vid uppbärandet av lagstadgade serviceavgifter och taxor beaktas efterskänkning och nedsättning samt inkomstnivå och förmögenhetsställning. Dessutom bedöms verkningarna av höjning av avgifter. Elo lämnade understödd av Hyrkkö följande två ändringsförslag: Punkt 2.1 i bilagan ändras till: Servicenivå och serviceutbud bestäms med beaktande av folkökningen och enligt lagen. Staden eftersträvar att ordna tjänster med kostnadsverkningar. Punkt 2.2 Inkomstbas och skattenivå, sista stolpen ändras till: Staden undersöker skattenivån som medel att öka inkomstbasen. Skattenivån är fortsättningsvis moderat i jämförelse med Helsingforsregionen. Byman föreslog att ärendet remitteras. Byman lämnade 4 tilläggsförslag: 1. Till stolpen i punkt 2.1 Servicenivå och serviceutbud fogas:... emellertid så att alla de grundläggande tjänster som varje invånare behöver kvarstår. 2. Till punkt 2.3 Politik för och ändring av avgifter och taxor fogas: Nödvändiga tjänster får inte kosta oskäligt mycket för småinkomsttagare.

21 Esbo stad Protokoll 31 Fullmäktige Sida 21 / Till punkt 3.4 Effektivering av markanvändningen fogas: Planläggningen av områden där det länge rått byggförbud effektiveras så att dessa områden får en detaljplan. 4. Till punkt 3.4 Effektivering av markanvändningen fogas: Planläggningen främjar en trivsam och mångsidig boende- och livsmiljö. Lahtinen understödde Bymans första och tredje tilläggsförslag. Lahtinen lämnade understödd av Byman följande ändringsförslag till punkt 1 Hållbar finansieringsbalans, kapitlet Stadens skuldsättning och ekonomimål: Esbos ständiga tillväxt kräver att staden investerar i infrastruktur och lokaler ändras till: Stadens tillväxt och investeringar måste bromsas för att stoppa skuldsättningen. Lahtinen lämnade ett tilläggsförslag till punkt 2.2 Inkomstbas och skattenivå i bilagan. I den sista stolpen fogas: Staden ökar inte skattebelastningen på arbete och boende. Lahtinen lämnade understödd av Byman ett tilläggsförslag till punkt 3.4 Effektivering av markanvändningen: Genomförandet av nya markplaner främjas genom att gallra bort byggbestämmelser och flaskhalsar i byggnadstillsynen. Gestrin lämnade understödd av Kankkonen följande ändringsförslag: Från punkt 2.1 Servicenivå och serviceutbud stryks: Den nuvarande servicenivån sänks såvitt lagen tillåter. Lehtola lämnade understödd av Byman m.fl. följande ändringsförslag: Den andra stolpen i punkt 1 Hållbar finansieringsbalans ändras till: Investeringstaket sänks med 20 miljoner euro så att stadens investeringar är högst 260 miljoner euro per år de följande 10 åren Minskningen av driftsekonomin 2017 minskar från 40 miljoner euro till 20 miljoner euro. Byman lämnade understödd av Lahtinen följande ändringsförslag till punkt 2.2 Inkomstbas och skattenivå: Till den sista stolpen fogas: Staden ökar inte skattebelastningen på boende. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Bymans remissförslag, Bymans andra och fjärde tilläggsförslag samt Lahtinens första tilläggsförslag förfallit i brist på understöd. Ordföranden konstaterade att det lämnats från föredragningen avvikande understödda förslag vilket föranleder omröstning. Ordföranden föreslog att mötet först röstar om Sistonens ändringsförslag. Eftersom Elos och Gestrins ändringsförslag båda gäller samma punkt i bilagan, röstar mötet först mellan dessa. Det vinnande förslaget ställs mot föredragandens förslag. Därefter röstar mötet om Elos andra, Lahtinens och Lehtolas ändringsförslag. Till sist röstar mötet om tilläggsförslagen.

22 Esbo stad Protokoll 31 Fullmäktige Sida 22 / 99 Stadsstyrelsen godkände ordförandes röstningsordning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 7 röster mot 7, en blank och ordförandens röst avgjorde hade förkastat Sistonens förslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 7 röster mot 3 och 5 blanka hade förkastat Gestrins förslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 8 röster mot 7 hade godkänt Elos första ändringsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 10 röster mot 5 hade förkastat Elos andra ändringsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 13 röster mot 2 hade förkastat Lahtinens ändringsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 11 röster mot 4 hade förkastat Lehtolas ändringsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 11 röster mot 3 och en blank hade förkastat Bymans första tilläggsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 12 röster mot 2 och en blank hade förkastat Bymans tredje tilläggsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 10 röster mot 3 och 2 blank hade förkastat Bymans femte tilläggsförslag. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med 12 röster mot 2 och en blank hade förkastat Lahtinens andra tilläggsförslag. Röstningslistorna bifogas till protokollet. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. För kännedom

23 Esbo stad Protokoll 32 Fullmäktige Sida 23 / / Stadsstyrelsen Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2015 års bokslut. Behandling Karimäki understödd av Luhtanen framställde följande förslag till ändring (nr 16): Fullmäktige hemställer att tillgänglighetsprogrammet föreläggs för beslut i fullmäktige utan dröjsmål. Simpanen understödd av Kivekäs framställde följande förslag till hemställan (nr 18): Fullmäktige hemställer att stadsstyrelsen utreder så snabbt som möjligt bl.a. genom att höra enheten Esbo stads sysselsättningstjänster hur långtidsarbetslöshet bland Esboborna under pågående år klart kan sänkas från det nuvarande över långtidsarbetslösa och genom vilka åtgärder antalet arbetslösa som fyllt 50 år varaktigt kan minskas från nuvarande över personer. Långtidsarbetslöshet är mentalt och ekonomiskt en tung börda för en människa och orsakar stora kostnader för Esbo. Kommunens andel av arbetsmarknadsunderstödet höjs från fjolårets 17,3 miljoner euro till 20 miljoner euro i år utan en betydande ökning av Esbo stads sysselsättningstjänster. Dessutom behöver långtidsarbetslösa bosatta i Esbo och deras hushåll för att leva och bo ett mycket stort belopp i bostadsbidrag och utkomststöd av Esbo. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Karimäkis förslag till hemställan kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Ordföranden frågade om Simpanens förslag till hemställan kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt.

24 Esbo stad Protokoll 32 Fullmäktige Sida 24 / 99 Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställningar: - Fullmäktige hemställer att tillgänglighetsprogrammet föreläggs för beslut i fullmäktige utan dröjsmål. - Fullmäktige hemställer att stadsstyrelsen utreder så snabbt som möjligt bl.a. genom att höra enheten Esbo stads sysselsättningstjänster hur långtidsarbetslöshet bland Esboborna under pågående år klart kan sänkas från det nuvarande över långtidsarbetslösa och genom vilka åtgärder antalet arbetslösa som fyllt 50 år varaktigt kan minskas från nuvarande över personer. Långtidsarbetslöshet är mentalt och ekonomiskt en tung börda för en människa och orsakar stora kostnader för Esbo. Kommunens andel av arbetsmarknadsunderstödet höjs från fjolårets 17,3 miljoner euro till 20 miljoner euro i år utan en betydande ökning av Esbo stads sysselsättningstjänster. Dessutom behöver långtidsarbetslösa bosatta i Esbo och deras hushåll för att leva och bo ett mycket stort belopp i bostadsbidrag och utkomststöd av Esbo. Bilagor Redogörelse 3 Tilinpäätöksen ennakkotieto Pöytäkirjamerkinnät Konserniseuranta tammi-joulukuu Valtuustoryhmien toiminnan tukeminen 2015 Stadens bokslut för 2015 är snart färdigt. Förhandsbeskedet om bokslutet bygger på en beredningssituation där nästan alla registreringar är gjorda med undantag för avskrivningarna. De ännu inte registrerade avskrivningarna minskar räkenskapsperiodens resultat, men en uppskattning av dem har gjorts i totalsummorna. Det ordinära bokslutet behandlas av stadsstyrelsen och av fullmäktige Bokslutsprognos Årsbidraget 2015 kommer att uppgå till cirka 155 miljoner euro och avskrivningarna enligt plan till 125 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat är cirka 30 miljoner euro. Resultatet överskred den ursprungliga budgeten på grund av att nedre gränsen för fastighetsskatten höjdes och finansieringsintäkterna var högre än väntat. Finansieringsintäkterna har i flera års tid förbättrat stadens resultat, eftersom medel överförts från fonder och gamla intäkter har realiserats. Motsvarande intäktsföringar kommer inte att ske innevarande år eller de följande åren. Verksamhetsbidraget förbättrades något från den ursprungliga budgeten. Det bättre verksamhetsbidraget berodde delvis på den stramare

25 Esbo stad Protokoll 32 Fullmäktige Sida 25 / 99 utgiftsutvecklingen, men i huvudsak på att budgeten för 2015 visade sig ha mera luft än planerat. Årsbidraget på 155 miljoner euro är 25 miljoner euro lägre än årsbidragsnivån på 180 miljoner euro, vilken är den hållbara finansieringsjämvikt som investeringsprojekten brukar kräva. Utöver det låga årsbidraget har stadens investeringsnivå varit rekordhög och ökat varje år. Obalansen i ekonomin beror på att investeringsutgifterna är för höga i relation till stadens intäkter och årsbidraget, något som lett till upplåning. Skattefinansiering De redovisade skatteintäkterna i slutet av 2015 var 1 393,8 miljoner euro, vilket är 61 miljoner euro mera än föregående år. Den redovisade kommunalskatten uppgick till 1 161,3 miljoner euro, vilket är 24,3 miljoner euro (2,1 procent) mera än föregående år. Redovisningarna av samfundsskatten var 136,2 miljoner euro, vilket är 15,2 miljoner euro (12,5 procent) mera än föregående år. Redovisningarna av fastighetsskatten var 96,4 miljoner euro, vilket är 21,7 miljoner euro (29 procent) mera än föregående år. Ökningen av fastighetsskatteintäkterna berodde på att nedre gränsen för fastighetsskatten höjdes i början av Statsandelarna var 30,1 miljoner euro. Vid utjämningen av skatteinkomsterna mellan kommunerna går staden fortfarande miste om betydande belopp, cirka 160 miljoner euro. Summan motsvarar ungefär 2,5 skatteören för kommunalskatt. Driftsekonomi Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för verksamheten, som visar hur stor del av verksamhetsutgifterna som ska täckas med skattefinansiering) var större än i den ursprungliga budgeten, men 16 miljoner euro mindre än året innan. Verksamhetsbidraget visar att intäkterna av verksamheten täcker en allt mindre del av verksamhetskostnaderna. Detta skapar ett större behov av att öka skatteinkomsterna så att stadens omfattande finansieringar kan finansieras. För att få ekonomin i jämvikt måste staden gallra i driftsekonomiutgifterna och investeringarna. Stadens verksamhetsintäkter uppgick till 299,5 miljoner euro och ökade med 29 miljoner euro från året innan. Verksamhetsutgifterna var 1 718,2 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna ökade med 90 miljoner euro. Om posten Tillverkning för eget bruk beaktas var ökningen 45 miljoner euro.

26 Esbo stad Protokoll 32 Fullmäktige Sida 26 / 99 Trots att servicebehovet ökade hölls antalet anställda och personalkostnaderna under kontroll. Däremot ökade köp av tjänster mycket snabbare. För att utgiftsutvecklingen ska kunna behärskas är det viktigt att i högre grad än tidigare påverka tjänsternas produktivitet och innehåll. Investeringar och upplåning Staden genomförde investeringar för 361 miljoner euro, medan anslagen för investeringar i budgeten var nästan 453 miljoner euro. Nettoinvesteringarna var sammanlagt 315 miljoner euro och hade ökat med 55 miljoner euro sedan föregående år (de tekniska överföringarna av egendom och finansieringsandelarna har beaktats). Västmetrons statsandelar till metrobolaget kanaliseras (genom vidarefakturering) via stadens investeringar. Statsandelarna var 2015 cirka 27,2 miljoner euro, fastän 59,1 miljoner euro hade budgeterats för vidarefakturering. Statsandelstaket för metrons första etapp har nåtts och andra etappens statsandelsfakturering inleds Under 2015 användes hela den befullmäktigade låneupptagningen på 269 miljoner euro. Dessutom överfördes 40 miljoner euro ur fonderna. Stadens lånestock var i slutet av året 503,4 miljoner euro. Utfallet av resultatmålen i Berättelsen om Esbo. Resultatmålen för 2015 i Berättelsen om Esbo nåddes relativt väl. Målen var till antalet 31, varav 19 nåddes. Nio av målen nåddes endast delvis. Huruvida de återstående tre målen nås klarnar först i samband med bokslutet. Omvärlden Enligt förhandsuppgifter har Esbo invånare i början av Liksom under tidigare år är den främsta orsaken till folkökningen invandring och det födelseöverskott som invandringen orsakar. År 2015 var befolkningsökningen invånare, dvs. 1,7 procent sedan året innan. I slutet av 2015 var arbetslöshetsgraden i Esbo 10,9 procent och antalet arbetslösa var Arbetslöshetsgraden i hela landet var 14,4 procent. Arbetslöshetsgraden i Esbo ökade en procent jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa under 25 år uppgick till drygt De senaste årens ökning har avmattats. Andelen långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i över ett år) uppgick till eller 40,4 procent av alla arbetslösa. Av de långtidsarbetslösa var 26 procent högt utbildade och 30 procent invandrare. De långtidsarbetslösa ökar fortfarande kraftigt i antal.

27 Esbo stad Protokoll 32 Fullmäktige Sida 27 / 99 shistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2015 års bokslut. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

28 Esbo stad Protokoll 33 Fullmäktige Sida 28 / / Stadsstyrelsen Uppföljning av programplanerna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen II/2015 Beredning och upplysningar: Jorma Valve, tfn Mari Immonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.e.efternamn@esbo.fi Maria Rysti, tfn Pasi Laitala, tfn Päivi Hoverfält, tfn Viula Pakka, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar som kännedom de bifogade uppföljningsrapporterna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen II/2015. Bilaga Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. 7 Elinvoimaa ikääntyville -kehitysohjelman seurantaraportti seuranta 8 Kestävä kehitys -kehitysohjelman seurantaraportti seuranta 9 Kilpailukyky innovatiivisuus ja yrittäjyys -kehitysohjelman seurantaraportti seuranta 10 Nuorten elinvoimaisuus -kehitysohjelman seurantaraportti seuranta 11 Osallistuva Espoo -kehitysohjelman seurantaraportti seuranta De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen är ett av medlen som används för att förverkliga Berättelsen om Esbo. Utvecklingsprogrammen styr projekt och övriga åtgärder. På så sätt kan man bättre beakta samband och beroendeförhållanden mellan utvecklingsåtgärder, rikta befintliga, begränsade resurser till de för utvecklingsprogrammet viktigaste projekten och få till stånd en omfattande verkan. Utvecklingsprogrammen pågår under en fullmäktigeperiod och de genomförs både parallellt samt som projekt och åtgärder som kronologiskt följer varandra inom ramen för utvecklingsprogrammets helhetstidtabell. Resultat fås årligen under programperioden i takt med att projekt och åtgärder färdigställs.

29 Esbo stad Protokoll 33 Fullmäktige Sida 29 / 99 De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen är: - Livskraft för äldre - Hållbar utveckling - Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet - Sund ungdom - Invånarna deltar Genomförandet av programmen inleddes i början av 2014 i form av olika projekt och åtgärder. I det här skedet beskriver uppföljningsrapporterna situationen för de olika programmen per målsättning, hur det förvaltningsövergripande samarbetet förverkligats och hur anslagen använts under år Vidare presenteras de projekt och åtgärder som påbörjas 2016 och de som fortsätter från Nedan framförs de mest centrala åtgärderna och resultaten från slutet av år Programmet Livskraft för äldre Utvecklingsprogrammet Livskraft för äldre har nått äldre i omfattande utsträckning. Inom ramen för programmet började temabilagan Elinvoimaa ikääntyville publiceras i tidningen Länsiväylä tre gånger per år. Dessutom fick alla 65 år fyllda Esbobor ett infokort för seniorer. Kortet har skapats inom programmet och delades ut i samband med en vaccinationskampanj. Välbefinnandekurserna Passion för livet som riktar sig till och är skräddarsydda för närståendevårdare upplevdes vara nyttiga och fick rikligt med positiv respons från närståendevårdare. Programmet Hållbar utveckling Beredningen av Esbos klimatåtgärder har fortskridit, och de föreläggs för beslut under våren. Ett långsiktigt arbete för att främja elbilstrafik har inletts med en förbindelse att anskaffa laddningsstationer för metrons anslutningstrafik. Tusentals invånare har deltagit i arbetet för en hållbar utveckling genom projektet för en hållbar livsstil och projekt inom Närmiljöåret samt via evenemang och talkon. Programmet Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet Espoo Innovation Garden har etablerat sig som ett av de mest dragkraftiga innovationsklustren i Europa, vilket bekräftas genom att företag inom högklassigt kunnande placerat sig i Västmetrons tillväxt- och utvecklingskorridor. Stadsmarknadsföringen är på god väg, särskilt för den internationella marknadsföringens del. En positiv inställning till företagande stärktes i och med en betydande tillväxt av fostran till företagsamhet, rådgivning för nya företag, upphandlings- och andra företagsevenemang samt lokaler med låg tröskel.

30 Esbo stad Protokoll 33 Fullmäktige Sida 30 / 99 Programmet Sund ungdom Målen för programmet Sund ungdom fokuserade på att minska arbetslösheten bland ungdomar. Ohjaamo Espoo började erbjuda mångsidiga tjänster för unga på hösten och under hösten använde sig redan närapå femhundra ungdomar av tjänsterna. Tillsammans med Monik ry planeras projektet Urax som har som mål att hjälpa unga med invandrarbakgrund att komma in i arbetslivet. Både arbetslöshet och bostadslöshet bland unga minskade i slutet av året, men en radikal förändring i situationen med asylsökande påverkar i framtiden också hur dessa mål uppnås. Programmet Invånarna deltar Programmet ökade genom många konkreta åtgärder Esbobornas möjligheter att delta och påverka. Till exempel sammanställdes ett infopaket för chefer inom staden för att underlätta att inkludera frivilliga i verksamheten. Ett spel för att engagera deltagarna i att budgetera en park (Budjetoi puisto) som testades i Södrik vann serien för den offentliga sektorn i tävlingen Årets kvalitetsinnovation För att också förbättra de minst aktivas möjligheter att påverka aktiverades invandrarkvinnor till att verka som kamratstöd för varandra samt äldre och personal i servicehus till att utveckla sin närmiljö. shistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar som kännedom de bifogade uppföljningsrapporterna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen li/2015. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

31 Esbo stad Protokoll 34 Fullmäktige Sida 31 / / /2015 Stadsstyrelsen Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige Fråga om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad med beaktande av Esbos fördel och ansvarighet Beredning och upplysningar: Jaana Räsänen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 25 övriga ledamöters fråga om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad med beaktande av stadens fördel och ansvarighet och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog att detta mötes behandlingsordning för ärenden 8 och 16 byter plats. Fullmäktige godkände enhälligt ordförandens förslag till ändring av behandlingsordning. Ordföranden understödd av Hyrkkö m.fl föreslog bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys Redogörelse Arja Juvonen och 25 övriga undertecknade lämnade in en fråga om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad med beaktande av stadens fördel och ansvarighet. Det frågas bland annat: Kan staden tolka upphandlingslagen så att fördelen för oss Esbobor är så stor som möjligt? På vilket sätt beaktas lokala små och mellanstora aktörer och företag och hur ombesörjs att upphandlingen ger jobb i Finland och i Esbo? Svar på frågan

32 Esbo stad Protokoll 34 Fullmäktige Sida 32 / 99 Bakgrund Offentlig upphandling regleras i lagen om offentlig upphandling (348/2007). Syftet med lagen är att effektivisera användningen av allmänna medel, främja upphandling av hög kvalitet och garantera jämlika möjligheter för företag och andra sammanslutningar att erbjuda varor, tjänster och byggentreprenader vid anbudsförfaranden för offentlig upphandling. De viktigaste principerna i lagen handlar om öppna och effektiva offertrundor samt om likvärdig och icke-diskriminerande behandling av anbudsgivarna. Upphandlingslagen förnyas Esbo stad upphandlar varor, tjänster och entreprenader för 900 miljoner euro per år. Staden har en upphandlingsenhet som fick namnet upphandlingscentralen. Den sköter centraliserat upphandlingen av varor och tjänster. Teknik- och miljösektorn upphandlar entreprenader. Sektorerna gör anskaffningar som underskrider det nationella tröskelvärdet euro. Enligt berättelsen om Esbo är Esbo en ansvarig föregångare: Esbo är fördomsfri, kreativ och öppen, ifrågasätter det rådande och har mod att göra saker annorlunda. Enligt berättelsen om Esbo är utvecklingen av Esbo socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Stadsdirektören godkände i april 2013 fokusområdena för stadens upphandling: 1. Hållbar utveckling (social, etisk, ekologisk och ekonomisk hållbarhet). 2. Bekämpning av grå ekonomi (förstärkning av marknaden, främjande av sund konkurrens och företagsvänlig upphandling) 3. Digitalisering av upphandlingen (digitalisering av upphandlingsprocess och beställning) 4. Kreativ upphandling (nya upphandlingssätt, innovativ avtalsverksamhet och upphandling av verkning) Enligt verksamhetsidén för upphandling är Esbo stad en ansvarig föregångare som genomför högklassig och ekonomisk upphandling till invånarnas fördel. Upphandlingen har också omfattande positiva samhälleliga verkningar. Verksamhetsidén följs med hjälp av upphandlingens fokusområden. Fokusområdena praktiseras med upphandlingstaktik för sektorerna eller resultatenheterna. I taktiken beaktas hur fokusområdena uppfylls för varje upphandlingshelhet. Socialt ansvarig upphandling Stadsstyrelse godkände en strategisk riktlinje, enligt vilken de primära sociala målen vid stadens upphandling är att främja sysselsättning för unga personer, invandrare och personer med funktionsnedsättning, att stöda arbetscentralernas verksamhet och att uppmärksamma etiskt

33 Esbo stad Protokoll 34 Fullmäktige Sida 33 / 99 högklassiga företag vid stiftandet av samarbetsrelationer. Alla stadens enheter ska främja uppnåendet av dessa mål. Fokusområdet inom socialt ansvarig upphandling har varit sysselsättning genom upphandling i enlighet med stadsstyrelsen riktlinje Sysselsättningskriterierna ingår täckande i kriterierna vid upphandling av tjänster och för närvarande främjas användningen av sysselsättningskriterier vid teknik- och miljösektorns upphandling av byggentreprenader. Esbo stad har deltagit i skrivandet av guiden för socialt ansvarig upphandling som frågeställarna hänvisar till. Esbo stad deltar dessutom tillsammans med andra kommuner i projektet Hankinnoista duunia (Jobb av upphandling) som finansieras av Europeiska socialfonden och koordineras av social- och hälsovårdsministeriet. Projektet pågår 10/ /2017). Syftet med projektet är att främja användningen av ett sysselsättningsvillkor vid upphandling, att skapa förutsättningar för sysselsättning av partiellt arbetsföra personer genom upphandling samt att utveckla mätare av de avsedda verkningarna. Förbättra småföretagarnas ställning och beakta det lokala vid upphandling Anbudsförandet vid offentlig upphandling regleras i lagen om offentlig upphandling (348/2007). Enligt en central princip i lagen ska anbudsgivarna behandlas likvärdigt och icke-diskriminerande. Det är förbjudet att gynna lokala aktörer som sådana, men lokala egenskaper kan beaktas om detta inte äventyrar att upphandlingen är likvärdig och icke-diskriminerande. Exempel: - Lokalkännedom kan beaktas i begränsad utsträckning, men den får inte ges för stor vikt. - I anbudsbegäran kan staden till exempel ställa krav på: o färska råvaror, leveranskedjan, korta transporter o läget där en tjänst ges, till exempel närhet till hemmet vid vård av barn utom hemmet o låga utsläpp vid transport och logistik - Kriterierna ska ha fast anknytning till föremålet för upphandling. En del lokala aktörer är små och mellanstora företag. Staden kan ge dessa en chans att lämna anbud genom att tillåta anbud på endast en del av hela anskaffningen i fråga. Uppdelningen i mindre anskaffningar gör att också de som inte kan producera så stora mängder kan lämna anbud. Vid upphandlingen kan staden bestämma att anbuden endast ska lämnas skilt för de olika delarna. Enligt den förnyade lagen om offentlig upphandling ska en anskaffning delas i mindre bitar och om man inte gör det ska det motiveras särskilt. Syftet med denna ändring är uttryckligen att gynna möjligheterna för små företag.

34 Esbo stad Protokoll 34 Fullmäktige Sida 34 / 99 Lagen om offentlig upphandling tillämpas inte på anskaffningar som underskrider euro. Vid sådan upphandling bestämmer staden om förfarande. Små upphandlingar ska dock genomföras likvärdigt och ickediskriminerande. Staden har ordnat ett pilotförsök för e-upphandling av anskaffningar under euro. Upphandlingen får mera publicitet på marknaden när den sker på nätet, öppenheten är större, det är lättare för ett småföretag att delta och det skapas referenser för företagarna. E-upphandlingen av små anskaffningar tas i bruk i hela staden Enligt det nya lagförslaget ska tröskelvärdet höjas till euro, vilket ökar de små anskaffningarnas betydelse. Grunderna för upphandlingsurvalet (pris kontra helhetsekonomisk förmånlighet) Enligt upphandlingslagen kan grunden för valet vara den helhetsekonomiska förmånligheten eller det lägsta priset. Det lägsta priset är kriterium för uppskattningsvis 80 procent av upphandlingstjänsternas (sedan upphandlingscentralen) upphandlingar. Även om det lägsta priset är ett kriterium, har även kvalitetskriterier betonats vid upphandlingen. När valet bygger på priset ingår i allmänhet kvalitetsfaktorer i de absoluta kriterierna för att en god kvalitetsnivå ska garanteras. Beroende på upphandlingsobjektet kan det vara svårt att ta fram poängsättning och tyngdpunkter som skapar mervärde. Fastän priset är jämförelsekriteriet innebär det alltså i regel inte att alla kvalitetsfaktorer åsidosatts. Förutom anskaffningspriset ska också livscykelkostnaderna klargöras. Deloptimering ska undvikas. Om ovan nämnda mekanismer inte klargörs, kan en i princip lyckad enskild upphandling förorsaka betydande tilläggskostnader. I framtiden kommer upphandlingsmetoder och kriterier som siktar på effekt och slutresultat att lyftas fram. Upphandlingscentralen är inte allvetande och marknaderna ska därför sporras att erbjuda innovativa lösningar. Kvalitetsvärderingen bör i fortsättningen utgå från användaren av varan eller tjänsten. Esbo stad har som pilotprojekt upphandlat slutresultat i stället för varor eller tjänster i sig. I försök som ingår i Esbo stads digitala agenda uppmuntras marknaden att tillsammans med staden främja produkt- och tjänsteinnovationer. De lyckade försöken leder till ny praxis inom hela området. Etiska kriterier vid upphandling Etiska kriterier har inte använts i tillräckligt hög grad. De viktigaste av de kriterier som påverkar arbetsförhållandena och de anställdas ställning borde ingå.

35 Esbo stad Protokoll 34 Fullmäktige Sida 35 / 99 Dessutom borde det utredas hur man i identifierade riskupphandlingar på ett heltäckande sätt kan inkludera ansvarighets- och auditeringsrapporter och enkäter och användningen av sådana borde presenteras i upphandlingsanvisningarna. Vissa städer använder en s.k. CRS-kompass vid bedömningen av etiskt och i synnerhet socialt ansvar. Med hjälp av kompassen kan sociala aspekter identifieras och beaktas i upphandlingen och produktionen. De erforderliga kriterierna är inget hinder för att också mindre företag kan delta. För närvarande bereds en kartläggning av de använda etiska kriterierna, hur kriterierna kunde utvidgas samt vilka nya verksamhetsmodeller och - principer som kunde främja användningen av etiska kriterier. En student från yrkeshögskolan Metropolia, som för närvarande skriver ett lärdomsprov för högre yrkeshögskoleexamen i energi- och miljöteknik, utreder saken samt sammanställer åtgärdsförslag. Främjande av en sund konkurrens och förstärkning av marknaden Främjande av en sund konkurrens Med grå ekonomi avses försummande av lagstadgade plikter inom beskattning, försäkringar (pension, olycksfall, arbetslöshet) och tull antingen för att undgå att erlägga dessa avgifter eller för att få grundlösa återbäringar. Stadsstyrelsen godkände ett svar på en motion om konkreta åtgärder för att bekämpa grå ekonomi. Ett av fokusområdena för Esbo stads upphandling är att främja sund konkurrens. Sund konkurrens främjas bland annat genom företagsvänlig upphandling och genom att bekämpa grå ekonomi, förstärka marknaderna samt skapa nya marknader. Grå ekonomi bekämpas bland annat genom bekämpningsanvisningar (i upphandlingsanvisningarna) samt genom att utbilda de anställda i beställarens utredningsskyldighet och att övervaka upphandlingsavtalen. Övervakningen borde effektiveras. Grå ekonomi kan bekämpas genom att staden och skatteförvaltningen utbyter information. Leverantörsreskontrauppgifter från misstänkta branscher sänds till skatteförvaltningen, som i sin tur ger staden en allmän hållen statistikanalys av om företagen ingår i registren för förskottsuppbörd, mervärdesskatt och arbetsgivare. Dessutom meddelar statistiken hur många företag i en viss bransch som har eventuella betalningsstörningar. Skatteförvaltningen sänder av juridiska skäl endast en statistisk analys där antalet avvikande fall presenteras branschvis, men levererar ingen lista över de enskilda misstänkta företagen. Samarbetet mellan staden och skattemyndigheterna gäller entreprenadavtal samt avtal inom underhåll, reparation och städtjänster. Staden sänder sedan skatteförvaltningens statistiska analys vidare till företagsregistret för noggrannare analys.

36 Esbo stad Protokoll 34 Fullmäktige Sida 36 / 99 Gruppen för främjande av sund konkurrens går igenom analyserna. I gruppen medverkar representanter från upphandlingen, ekonomitjänsterna och de centrala sektorerna. Anvisningarna för hur grå ekonomi bekämpas behöver uppdateras. Samtidigt ska de åtgärder som företagen måste vidta vid betalningsanmärkningar samt tidpunkten för dessa preciseras. För att bekämpa grå ekonomi är det allt viktigare att ingripa i försummelser så fort och effektivt som möjligt bland annat genom avtalstekniska medel. Därför har beställarna sporrats att i avtalen tillägga klara formuleringar om uppsägning, hävning och sanktioner. På så sätt sporras leverantörerna att uppfylla sina samhälleliga åligganden. Lagen om beställarens utredningsskyldighet kräver att upphandlingsenheterna tar reda på om leverantören uppfyllt sina samhälleliga åligganden och att leverantören ser till att underleverantörerna uppfyllt sina samhälleliga åligganden. Förstärkning av marknaderna Företagsvänliga marknader förutsätter att öppenheten ökas inom stadens upphandling (t.ex. förebyggande kommunikation, förhandsanmälningar) samt att man oftare än tidigare utnyttjar marknadsdialog. Marknader stärks och nya marknader skapas genom att till exempel definiera upphandlingens objekt på nytt sätt och dela upphandlingen i mindre helheter genom att godkänna delanbud oftare än tidigare. Riktlinjerna för dessa förfaranden presenteras i den upphandlingslag som snart förnyas. Hösten 2014 inledde en upphandlingsrådgivare ett uppdrag på viss tid i Esbo stad i provsyfte. Upphandlingsrådgivarens centrala uppgifter har varit handledning och rådgivning i stadens upphandlingsärenden (till exempel användning av e-tjänster, e-tjänsten för små upphandlingar, allmänna ärenden gällande upphandling, kommunicering av Esbo stads målsättningar till marknaderna samt utveckling av företagssamarbetet). Upphandlingsrådgivaren har samarbetat flitigt med Espoon yrittäjät ry:s företagsrådgivare. Våren 2016 beslutas huruvida pilotförsöket med upphandlingsrådgivning får en fortsättning. Främjande av upphandling med ansvarighetskriterier Esbo stad har i högre grad än tidigare kopplat upphandlingen till de näringspolitiska målen och målen för hållbar utveckling. Upphandlingen är central i utvecklingsprogrammen Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet och Hållbar utveckling. Sedan hösten 2015 har staden en direktör för hållbar utveckling med uppgift att på stadsnivå ansvara för koordineringen av hållbar utveckling i staden. Målet är ett nätverk som på ett smidigt sätt stöder upphandling med kriterier för hållbarhet och ansvarighet i Esbo. Organiseringen är ännu inte slutförd.

37 Esbo stad Protokoll 34 Fullmäktige Sida 37 / 99 shistoria Stadsstyrelsen Inom upphandling med hållbarhetskriterier samarbetar staden med bland annat jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, innovationsfinansieringsverket Tekes, Motiva Ab samt huvudstadsregionens övriga kommuner. Esbo deltar i huvudstadsregionens projekt Smart & Clean, som Sitra koordinerar. Projektet vill skapa en referensmarknad för intelligenta lösningar med hållbarhetskriterier i huvudstadsregionen. Projektet är ett bra exempel på huvudstadsregionens gemensamma vilja att främja intelligenta lösningar med hållbarhetskriterier i huvudstadsregionen. Ett ekoupphandlingsnätverk koordinerat av Motiva sammankallar några gånger per år de som i kommunerna ansvarar för ansvarsfull upphandling med hållbarhetskriterier. Dessutom koordinerar Esbo och Vanda städer ett gemensamt forum för upphandling med hållbarhetskriterier. I forumet genomgås branschvis olika caser. Syftet är att man lär sig av varandra. I upphandlingsenheterna i både Helsingfors och Vanda arbetar en person som koncentrerar sig på att främja och koordinera upphandling med kriterier för hållbarhet och ansvarighet. I Esbo finns ingen motsvarande person med ansvar för upphandling med kriterier för hållbarhet, utan den befintliga upphandlingspersonalen instrueras och får behövliga direktiv. Sammanfattning Vid tillämpningen av upphandlingslagen strävar staden efter att på ett heltäckande sätt beakta stadens fördel och ansvarighet. Redan nu har Esbo stad i upphandlingen kriterier för hållbarhet och ansvarighet (bland annat förnybar energi, utsläpp av växthusgaser, miljömärken, iakttagandet av arbetskollektivavtalen, Internationella arbetsorganisationen ILOs konventioner och tillverkningsländernas arbetslagstiftning, närproducerad och ekologisk mat, kriterier för rättvis handel, livscykelkostnader, lokala faktorer såsom avstånd och transportsträckor, temaveckor, handikappvänlighet mm.). Esbo stad främjar upphandling med kriterier för hållbarhet och ansvarighet på många sätt. Verksamhetsmodeller, anvisningar och kompetens ska aktivt utvecklas. Offentlig upphandling kommer att ytterligare öka i betydelse i framtiden och Esbo stad måste försäkra sig om att den förnyade upphandlingslagen kan utnyttjas enligt stadens centrala strategiska mål. I samband med den förnyade lagen kommer de förnyade upphandlingsanvisningarna att på ett mera detaljerat sätt än tidigare beakta de centrala strategiska målen i Esbo och samt visa hur målen kan främjas genom upphandlingar. Målsättningen är att alla som upphandlar bättre ska känna igen de mål som via upphandlingen ska främjas. Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä

38 Esbo stad Protokoll 34 Fullmäktige Sida 38 / 99 Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom meddelandet om att ett svar på Arja Juvonens och 25 övriga ledamöters fråga av om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad med beaktande av Esbos fördel och ansvarighet inte kan ges inom utsatt tid. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Ffullmäktige antecknar för kännedom meddelandet om att ett svar på Arja Juvonens och 25 övriga ledamöters fråga av om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad med beaktande av Esbos fördel och ansvarighet inte kan ges inom utsatt tid. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 25 övriga ledamöters fråga om tillämpning av upphandlingslagen i Esbo stad med beaktande av stadens fördel och ansvarighet och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

39 Esbo stad Protokoll 35 Fullmäktige Sida 39 / / Stadsstyrelsen Fullmäktige Stadsstyrelsen Fråga om att stödet fortsätter obrutet i nybörjarundervisningen för elever i integrerande förberedande undervisning Beredning och upplysningar: Tero Latvala, puh Astrid Kauber, puh Virpi Leino, puh E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi mailto:etunimi.sukunimi@espoo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kari Uotilas och 25 andra ledamöters fråga av den om att stödet fortsätter obrutet i nybörjarundervisningen för elever i integrerande förberedande undervisning och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Uotila föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Oheismateriaali Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Valtuustokysymys Fråga i fullmäktige Kari Uotila och 25 andra fullmäktigeledamöter lämnade följande fråga. I Esbo har man redan i över tio år gett förskoleundervisning till elever som deltar i förberedande undervisning i integrerade grupper inom projektet för en inledande skolgång. Systemet har planerats så att det vid behov och enligt föräldrarnas önskemål går att fortsätta arbetet med samma personal som förberedande undervisning i grundskolans lågstadieklasser, som MMO-undervisning eller med hjälp av skolans egna resurser i första och andra årskursen.

40 Esbo stad Protokoll 35 Fullmäktige Sida 40 / 99 I nästan alla skolor har systemet vattnats ur. På grund av att de är tvungna att byta skola kan en stor del av de elever som deltar i integrerande förberedande undervisning inte få stöd av personalen vid den förberedande undervisningen under de följande åren. Bytet av skola beror på att utbildningsnämndens beslut om antagning av elever till årskurs 1 inte uppdaterats för att obrutet stöda projektet för en inledande skolgång. Vi ställer stadsstyrelsen och utbildningsnämnden följande fråga: anser ni att det är viktigt att stödet till elever i integrerande förberedande undervisning fortsätter obrutet i nybörjarundervisningen? Vilka åtgärder kommer ni att vidta för att återställa stödet?" Utbildnings- och dagvårdsnämndens utlåtande Utbildnings- och dagvårdsnämnden gav följande utlåtande om frågan: Inkluderande förberedande undervisning ordnas för förskolebarn med invånarbakgrund i samband med förskoleklasserna. Stadsstyrelsen beslutade att det i grupper med förberedande undervisning alltid finns en förskollärare som anställts i enlighet med UKTA under resultatenheten för finsk utbildning och skolans rektor. Å andra sidan grundas de nya förskolegrupperna enligt samma beslut av stadsstyrelsen ( ) under resultatenheten för finsk dagvård, och en förskollärare anställs i enlighet med AKTA. På grund av detta beslut kan inkluderande förberedande undervisning inte erbjudas alla förskolebarn i alla närskolor, eftersom nya förskoleklasser inte kan grundas under skolor. Dessutom ökar mängden förskolebarn som behöver förberedande undervisning hela tiden. Alla får inte plats i de förskoleklasser inom sina egna bostadsområden som ger förberedande undervisning. I riktlinjerna för elevantagning inom den grundläggande utbildningen (utbildnings- och dagvårdsnämnden ) fastställs på vilka grunder en elev anvisas en närskola. et fattas av rektorn/skolföreståndaren. Närskolan anvisas inom det elevområde som hör till elevens bostadsområde. Det finns sju elevområden: Esbovikens elevområde, Mellersta Esbos elevområde, Östra Albergas elevområde, Västra Albergas elevområde, Mattby-Olars elevområde, Norra Esbos elevområde och Hagalunds elevområde. Inuti ett elevområde finns inga separata skolvisa elevområden, eftersom ändringar i åldergruppens storlek orsakar ändringar också i det område, som fyller skolklasserna. Vid anvisandet av en närskola för årskurs 1 prioriteras följande inom varje elevområde:

41 Esbo stad Protokoll 35 Fullmäktige Sida 41 / Elever som har en hälsorelaterad eller en annan särskild orsak 2. Elever som har syskon i skolan 3. Skolresan 4. Vårdnadshavarnas önskemål om närskola beaktas i mån av möjlighet Man strävar efter att som närskola anvisa en skola dit kommunen inte förutsätts ordna skoltransport. Om man är tvungen att som närskola anvisa en skola, dit kommunen förutsätts ordna skoltransport, anvisas som närskola i första hand en skola, dit skoltransport kan ordnas med hjälp av kollektiva trafikmedel. När en elev som avklarat den förberedande undervisningen övergår till allmän undervisning, anvisas han eller hon en närskola på ovan nämnda grunder. Då en närskola anvisas ska en elev som avklarat den förberedande undervisningen behandlas jämlikt med de andra eleverna som behöver en närskola. Eftersom förberedande undervisning för förskolebarn inte ges i alla skolor kan en elev som avklarat den förberedande undervisningen vara tvungen att byta skola då han eller hon övergår till allmän undervisning. På det sättet antas de elever som avklarat den förberedande undervisningen till en närskola i enlighet med sitt bostadsområde. Dessutom blir följden att de elever som avklarat den förberedande undervisningen inte endast koncentreras till sådana skolor som erbjuder inkluderande förberedande undervisning till förskolebarn. Enligt situationen deltar 734 elever i förberedande undervisning. Av dessa är 196 förskolelever. Alla förskolelever studerar i integrerade grupper. Det finns 32 sådana grupper. Bildningsdirektören konstaterar Grupperna som nämndes i frågan ingick i ett projekt för en inledande skolgång som pågick inom bildningssektorn Under läsåret gav 18 finska grundskolor förberedande undervisning för förskolebarn. I ett daghem testades förberedande undervisning. Av de finska skolorna ger 48 skolor förberedande undervisning för grundskolebarn. När det gäller den svenska undervisningen har det inte funnits grupper för förberedande undervisning varken i förskoleundervisningen eller i den grundläggande utbildningen, men målet är att förberedande undervisning i klass börjar i augusti 2016, om det behövs. Enligt 6 i lagen om grundläggande utbildning ska undervisningen ordnas så, att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta som möjligt. Kommunen anvisar en närskola till eleven. I lagen om grundläggande utbildning finns det inga bestämmelser om ordnandet av förberedande förskoleundervisning eller förberedande undervisning. I Esbo har den förberedande undervisningen för förskolebarn koncentrerats till vissa enheter, såsom utbildnings- och dagvårdsnämnden konstaterar i sitt utlåtande. Vid den fortsatta

42 Esbo stad Protokoll 35 Fullmäktige Sida 42 / 99 shistoria Stadsstyrelsen beredningen av utvecklingen av tjänsten är det viktigt att utbildnings- och dagvårdsnämnden utreder möjligheterna att ordna förberedande utbildning allt oftare också i samband med förskoleundervisningen i daghem. På så sätt ökar möjligheterna till förberedande förskoleundervisning nära hemmet. En elev som övergår från förberedande undervisning till den allmänna undervisningen anvisas en närskola enligt de principer som nämnden fastställt. Då eleven övergår från förberedande undervisning till den allmänna undervisningen kan hans eller hennes övergång och inlärning stödas på flera olika sätt. I Esbo kan man ansöka om stöd för tidsbunden undervisning för invandrare till eleven efter att han eller hon avklarat den förberedande undervisningen. Med tidsbunden undervisning för invandrare avses intensivstöd under en viss tid till en elev som övergått från förberedande undervisning till den grundläggande utbildningen. I skolan verkar en grupp som stöder lärande som bedömer elevens behov av stöd när han eller hon övergår från förberedande undervisning till den grundläggande utbildningen. Om gruppen bedömer att eleven inte klarar sig i den allmänna undervisningen med hjälp av undervisning i finska som andra språk, stödundervisning eller andra stödåtgärder som skolan ordnar på ett sätt som motsvarar hans eller hennes ålder eller förutsättningar, kan man ansöka om stöd för tidsbunden undervisning för invandrare (MMO) till eleven. Eleven kan få ett sådant stöd för högst två läsår. et fattas för ett läsår åt gången. Undervisningen följer läroplanen för den allmänna undervisningen och differentieras enligt elevens behov. Tillsammans med vårdnadshavarna gör man upp en läroplan för eleven. Samarbetet mellan skolan och hemmet är också i övrigt viktigt och skolan diskuterar frågor kring övergång, studier och stöd med vårdnadshavarna. Förslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom stadsstyrelsens meddelande om att frågan inte kan besvaras inom utsatt tid. Behandling Bildningsdirektören hade förhinder och ärendet föredrogs av ekonomi- och förvaltningsdirektör Timo Ketonen. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

43 Esbo stad Protokoll 35 Fullmäktige Sida 43 / 99 Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom stadsstyrelsens meddelande om att frågan inte kan besvaras inom utsatt tid. Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Förslag Bildningsdirektör Sampo Suihko: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kari Uotilas och 25 andra ledamöters fråga av den om att stödet fortsätter obrutet i nybörjarundervisningen för elever i integrerande förberedande undervisning och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

44 Esbo stad Protokoll 36 Fullmäktige Sida 44 / / Stadsstyrelsen Fullmäktige Stadsstyrelsen Fråga om servicetorgens ägar- och lokalpolitik samt partnerskap m.m. Beredning och upplysningar: Eva Elston-Hämäläinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som ett svar på Kari Uotilas och 14 andra ledamöters fråga av om servicetorgens ägar- och lokalpolitik, partnerskap m.m. och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Uotila understödd av Byman m.fl. framställde följande förslag till hemställan (nr 15): Fullmäktige hemställer att stadsstyrelsen ännu utreder möjligheterna att verksamheten vid hälsostationen i Bolarskog fortsätter så, att det medan Mattby hälsostation byggs om ordnas tillfälliga ersättande lokaler i Iso Omena istället för i Hagalund. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Uotilas förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understöder Uotilas förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Vid omröstningen godkände fullmäktige Uotilas förslag till hemställan med 43 röster mot 28 och 3 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställan: - Fullmäktige hemställer att stadsstyrelsen ännu utreder möjligheterna att verksamheten vid hälsostationen i Bolarskog fortsätter så, att det

45 Esbo stad Protokoll 36 Fullmäktige Sida 45 / 99 medan Mattby hälsostation byggs om ordnas tillfälliga ersättande lokaler i Iso Omena istället för i Hagalund. Bilaga Tilläggsmaterial Redogörelse 12 Äänestyslistat 36 esityslistan asia 10 - Valtuustokysymys Fråga i fullmäktige Kari Uotila och 14 andra ledamöter lämnade en fråga om servicetorgens ägar- och lokalpolitik, partnerskap m.m. I samband med Mattby metrostation i Iso Omena färdigställs om ungefär ett år en servicelokal för staden som fungerar enligt ett servicetorgkoncept. Också Mattbys nuvarande hälsostation flyttar huvudsakligen dit. Enligt den information vi fått flyttar dock inte personalen vid Mattbys nuvarande hälsostation till de nya lokalerna, utan till Hagalund. Till de nya lokalerna i servicetorget flyttar istället en till Mediverkko utlagd hälsostation från lokalerna i sjukhuset i Bolarskog, som eventuellt kommer att stängas. Den nuvarande hälsostationen i Mattby som ligger ett par hundra meter från Iso Omena ska också byggas om i samband med att servicetorget blir klart. För stadens egna nuvarande hälsostation har det i tiderna också skapats markanvändningsmässiga och tekniska möjligheter för utbyggnad. Vi frågar Hurdan strategi eller helhetsekonomisk övervägning grundar sig de nu planerade arrangemangen på? Servicetorget ägs av Citycon som fokuserar på internationella fastighetsaffärer. Bolagets partnerskap med Esbo stad håller således på att utökas till nästan alla affärscentrum. Hurdana medvetna ägar- och lokalpolitiska riktlinjer grundar sig den nuvarande utvecklingen på? Tänker staden också i fortsättningen utvidga sina partnerskap med fastighets- och vårdföretag i internationell ägo, vars praxis t.ex. gällande aggressiv skatteplanering har väckt stor debatt i offentligheten? Hur sker beslutsfattandet kring att utveckla servicenätet konkret och hur kan användarna av tjänsterna, med andra ord invånarna i kommunen, påverka det? Svar på frågan Staden har byggt bibliotek i affärscentrum, det vill säga platser där kommuninvånarna rör sig. Det är i enlighet med riktlinjerna i Berättelsen om Esbo att tjänster för kommuninvånare erbjuds centraliserat i knutpunkterna för kollektivtrafik. Objekt som byggts för bildningstjänsternas bruk är biblioteken i Sello, Entresse och Iso Omena. Också social- och hälsovårdssektorn vill föra sina tjänster till centrala platser och därmed har det uppstått en tanke om ett servicetorg som

46 Esbo stad Protokoll 36 Fullmäktige Sida 46 / 99 shistoria Stadsstyrelsen förenar olika funktioner. Ett sådant byggs i Mattby i samband med utbyggnaden av Iso Omena. Fullmäktige godkände projektplanen för Mattby servicetorg De nya eventuella servicekontoren övervägs från fall till fall utifrån sektorns behov, stadens helhetsekonomi och de avtalsvillkor som uppnås. Alla lokalprojekt genomgår en beslutsprocess som följer stadens instruktioner. Vid stadens upphandlingar beaktas ett samhällsansvar. Social- och hälsovårdsnämnden har beslutat att göra sig av med Bolarskogs hälsostation och beslutat att göra sig av med hela Bolarskogs fastighet före december Mattby hälsostation har länge verkat i sina nuvarande lokaler. Servicenivån har klart förbättrats under det senaste året. Mattby hälsostation byggs om under år Ombyggnaden förutsätter att tillfälliga ersättande lokaler används. De tillfälliga ersättande lokalerna kan ordnas huvudsakligen vid Hagalunds hälsostation. Mattby och Hagalund förenas av en metroförbindelse år Ombyggnaden beräknas ta 8 12 månader och hälsostationsverksamheten återgår därefter till Mattby hälsostations förnyade lokaler. Invånarna som nuvarande Bolarskogs hälsostation ansvarar för behöver i vilket fall som helst nya lokaler år 2017 då man gjort sig av med Bolarskogs fastighet. Bolarskogs tjänsteproducent är skyldig att flytta till de lokaler Esbo stad hänvisar denna till eftersom staden under avtalsperioden har beslutat att göra sig av med de nuvarande lokalerna för Bolarskogs hälsostation. Med tanke på sin tillgänglighet är servicetorget i Iso Omena ett fungerande läge för de invånare som nuvarande Bolarskogs hälsostation i nuläget ansvarar för. En privat tjänsteproducent har bättre förutsättningar att utnyttja öppettiderna för servicetorget i Iso Omena i sin helhet då invånarantalet invid metrolinjen växer kraftigt. De praktiska arrangemangen kring att överföra verksamheten till servicetorget i Iso Omena är redan på god väg. Ansvaret för att utveckla stadens servicenät ligger hos sektorerna som delaktiggör kommuninvånarna i beredningen genom sina egna praxis. Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom meddelandet om att ett svar på Kari Uotilas och 12 andra ledamöters fråga av om servicetorgens ägar- och lokalpolitik, partnerskap inom den internationella fastighets- och vårdbranschen samt skatteplanering och kommuninvånarnas möjligheter att påverka inom inte kan ges inom utsatt tid.

47 Esbo stad Protokoll 36 Fullmäktige Sida 47 / 99 Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom stadsstyrelsens meddelande om att ett svar på frågan om servicetorgens ägar- och lokalpolitik, partnerskap inom den internationella fastighets- och vårdbranschen samt skatteplanering och kommuninvånarnas möjligheter att påverka inom Esbo stad inte kan ges inom utsatt tid. Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som ett svar på Kari Uotilas och 14 andra ledamöters fråga av om servicetorgens ägar- och lokalpolitik, partnerskap m.m. och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandes förslag godkändes enhälligt. För kännedom

48 Esbo stad Protokoll 37 Fullmäktige Sida 48 / / Stadsstyrelsen Förteckning enligt 5 i fullmäktiges arbetsordning över aktuella motioner och vidtagna åtgärder Beredning och upplysningar: Riitta-Liisa Kammonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen: Fullmäktige antecknar för kännedom den bifogade förteckningen enligt fullmäktiges arbetsordning över aktuella motioner och vidtagna åtgärder. Behandling Ordföranden understödd av Hyrkkö m.fl. föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Bilaga Redogörelse shistoria Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. 13 Motioner under behandling 2016 Enligt 5 5 mom. i fullmäktiges arbetsordning ska stadsstyrelsen årligen till fullmäktige överlämna en förteckning över de motioner som undertecknats av minst tolv fullmäktigeledamöter och tillställts stadsstyrelsen, men inte slutgiltigt har behandlats av fullmäktige före föregående års utgång. Samtidigt ska stadsstyrelsen meddela vilka åtgärder som vidtagits med anledning av dessa motioner. Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom den bifogade förteckningen enligt fullmäktiges arbetsordning över aktuella motioner och vidtagna åtgärder.

49 Esbo stad Protokoll 37 Fullmäktige Sida 49 / 99 Stadsstyrelsen: Föredragandes förslag godkändes enhälligt.

50 Esbo stad Protokoll 38 Fullmäktige Sida 50 / / Stadsstyrelsen Fullmäktige Motion om bedömningar av de hälsomässiga och sociala verkningarna bland invånarna i bostadsområdena runt Käringmossens soptipp (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Valtteri Kosunen, tfn Kaisa Hemminki, tfn Liisa Keisteri, tfn Tiina-Kaisa Lauksio, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på ledamot Veera Ruohos och 24 andra ledamöters motion om bedömningar av de hälsomässiga och sociala verkningarna bland invånarna i bostadsområdena runt Käringmossens soptipp och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden understödd av Hyrkkö m.fl. föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Tilläggsmaterial - Valtuustoaloite Kartat - Kysymykset - Tulokset - Katsaus Redogörelse Vera Ruoho och 24 övriga ledamöter lämnade en motion. De som undertecknat motionen kräver att Esbo stad som ansvarig för hälsoskyddstillsyn och miljöhälsa ordnar en bedömning av de hälsomässiga och sociala verkningarna bland invånarna i bostadsområdena runt Käringmossens soptipp. Som motivering till motionen framställs att sammanlagt 35 projekt planerats eller redan pågår i området. De undertecknade anser att

51 Esbo stad Protokoll 38 Fullmäktige Sida 51 / 99 verksamheterna i området är till nytta för nästan hela huvudstadsregionen, men att ännu ingen utredning gjorts om verksamheternas sammanlagda verkan. Motionen förutsätter också en riktad utredning om invånarnas hälsa i området kring Käringmossen. Ingen sådan har heller genomförts. De undertecknade anser att en gruppintervju om de hälsomässiga och sociala verkningarna med endast några personer inte är tillräckligt heltäckande och inte heller värnar om invånarnas intimitet. Esbo stads hälsovårdstjänsters svar på motionen Hälsovårdstjänsterna i Esbo stad utvärderade med en enkät hälsan, de upplevda hälsomässiga olägenheterna samt oron hos invånarna nära soptippen. I enkäten meddelades möjligheten att senare anmäla sig till en frivillig riktad hälsoundersökning. Miljö- och hälsoskyddet vid Esbo stads hälsovårdstjänster har på grund av motionen bekantat sig med verksamheterna i området Käringmossen- Vinkelkärr och hur dessa kan tänkas påverka livsmiljön samt med övervakningen av verksamheterna och hur de villkor och bestämmelser som nämns i tillstånden följs. Invånarenkäten I enlighet med motionen har Esbo stads hälsovårdstjänster med en enkät utvärderat hälsan samt de upplevda hälsomässiga olägenheterna och oron hos invånarna nära Käringmossens soptipp (tilläggsmaterial). Hälsoverkningarna på området kring Käringmossens soptipp har förts fram redan i flera år. Ärendet har flera olika aspekter och behandlades redan bland annat i fullmäktigemotionen 2289/710/2006. Vid utredningen bestämdes att en riktad enkätundersökning om hälsoverkningarna på området ska genomföras. Enkäten planerades av Esbo stads hälsovårdstjänster. Enkäten skulle alltså utreda i synnerhet hälsoverkningarna, men på samma gång kartlades också de sociala verkningarna. Målet var att med en planerad enkät få en överblick över situationen ur så många synvinklar som möjligt. Hälsoverkningarna var i fokus, men på samma gång utreddes även de sociala verkningarna i den mån de påverkade invånarnas livsförhållanden, trivsel eller välmående. I planeringen och analysen av enkäten deltog även ledande forskare Jouni Tuomisto från Institutet för hälsa och välfärd. Undersökningen pågick Målet för undersökningen var ett 1,5 km brett område runt området Käringmossen-Vinkelkärr (tilläggsmaterial, bild 4). Informationen om fastighetsägarna hämtades från fastighetsregistren i Esbo och Kyrkslätt. Från urvalet ströks fastigheter utan bostadshus eller fastigheter vars adresser låg utanför området. Enkäten sändes till 346 personer, varav 258 var Esbobor och 88 Kyrkslättbor. Att svara var frivilligt och svaren var konfidentiella och anonyma. Man kunde svara per brev eller på webben. Också stadigboende som av någon orsak inte fått enkäten per post fick svara på webben. För att man skulle få så heltäckande information som möjligt ingick i enkäten förutom strukturerade och kvantifierade frågor också flera öppna frågor.

52 Esbo stad Protokoll 38 Fullmäktige Sida 52 / 99 På enkäten svarade 115 Esbobor (44,5 procent) och 22 Kyrkslättbor (25,0 procent). Målgruppens svarsprocent var 39,6. Med beaktande av enkätens allmänna karaktär och omfattning var detta acceptabelt. I enkäten ingick också en preliminär anmälan till en riktad hälsoundersökning vid ett senare tillfälle. 64 personer (52 vuxna och 12 barn) från 29 hushåll anmälde sig till denna undersökning per telefon. De anmälda föreföll vara allmänt oroliga över de eventuella hälsoriskerna i området. Fastän många av de anmälda inte själva hade betydande hälsoproblem, ansåg de hälsoundersökningen vara nyttig och behövlig och var tacksamma över att saken utreds. De som deltog i undersökningen iakttog måttlighet i rökning, alkohol och motion. De upplevda hälsoproblemen kunde därför inte bero på levnadsvanorna. I någon mån förekom fall där personer i sina arbeten utsatts för till exempel lösningsmedel, avgaser, mögellukt eller tobaksrök. Dessas verkningar på de upplevda hälsoolägenheterna kunde enligt enkäten inte skiljas från påverkan som kom från från boendemiljön. I undersökningen påträffades ingen som hänvisade till allvarliga hälsoproblem procent av de svarande ansåg sig ha olika symptom från ögonen och andningsorganen minst en gång per vecka. 34 procent av de svarande rapporterade snuva som pågått över en månad under det senaste året. Som en jämförelse uppskattas cirka procent av alla vuxna lida av allergisk snuva och därtill ungefär 10 procent av kronisk ickeallergisk överkänslighetssnuva. 11 procent av de svarande uppgav sig av läkare ha fått diagnosen astma. 12 procent av de svarande använde mediciner för lungorna. Enligt uppskattning från Institutet för hälsa och välfärd lider nästan 10 procent av befolkningen av astma. Dessutom har uppskattningsvis 5 procent av befolkningen tidvis astmaliknande symptom. Ett fullt identiskt jämförelsematerial som stöd för tolkningen av undersökningen är inte tillgängligt. Resultaten liknar mycket de som påträffades till exempel i en omfattande inhemsk undersökning från 2011 om miljön kring soptippar (Environmental Research 111 (2011) ). Denna undersökning publicerades samma år också internationellt. Siffrorna är alltså i samma storleksklass. Dessutom bör framhållas att enkätundersökningar alltid är utsatta för en så kallad urvalsskevhet (selection bias). De som låter bli att svara är alltså mycket sannolikt personer som inte har några problem. Undersökningens resultat finns i mera detaljerad form bland tilläggsmaterialet. Undersökningen visade klart att invånarna i området oroar sig för flera olika slag av miljöproblem. Buller-, damm- och luktolägenheter ansågs överlag vara betydande. 39 procent av de svarande upplevde antingen väldigt mycket eller ganska mycket lukt. 52 procent var mycket eller ganska besvärade av lukten. 94 procent ansåg att lukten kom från soptippen. 45 procent ansåg att lukten var förnimbar åtminstone varje vecka och enligt 84 procent av de svarande var lukten ganska eller mycket kraftig. 26 procent kände lukt även inomhus fastän fönstren var stängda. 71 procent ansåg att lukten påverkar eller begränsar deras liv. 48 procent hade under den senaste veckan fäst uppmärksamhet vid lukten från soptippen. Det ansågs att soptippen ökar mängden av skräp och damm i området och likaså bullret och trafiken. Dessutom upplevde de svarande

53 Esbo stad Protokoll 38 Fullmäktige Sida 53 / 99 att måsar, kråkor, råttor och möss i allt högre grad förekommer i området. Över hälften av de svarande ansåg att soptippens verksamhet påverkar den egna och de anhörigas hälsa samt försämrar dricksvattnet, luften och jordmånen. 90 procent av de svarande ansåg att områdets bostads- och tomtpriser sjunker på grund av soptippen, något som också kan anses vara ett betydande allmänt bekymmer. I enkäten framkom också klart den tidigare verksamhet som invånarna i området idkat för att åtgärda de upplevda problemen. Det handlar om förvaltningsklagomål, klagomål på soptippen, tidningsartiklar, kontakter till byalag eller invånarföreningar samt diskussioner i grannskapet. Verksamheten i området Käringmossen-Vinkelkärr samt övervakningen av denna Esboregionens miljö- och hälsoskydd har bekantat sig med verksamheten i området Käringmossen-Vinkelkärr genom att gå igenom flera myndighetsrapporter, utredningar och ställningstaganden. Följande handlingar har genomgåtts - miljötillstånd som beviljats områdets aktörer samt övervakningen av tillstånden - inspektioner i anslutning till beviljandet av miljötillstånd samt eventuella föreskrifter och uppmaningar till aktörerna - verksamhetsidkarnas årsrapporter och utredningar - resultaten av samkontrollen av vattendragen i området Käringmossen- Vinkelkärr - flera konsekvensbedömningar gällande området Käringmossen- Vinkelkärr samt utlåtanden om dessa - sammandrag av träffar med invånarna samt protokoll från intressentgruppers möten - klagomål om aktuella eller pågående projekt samt utlåtanden om klagomålen. En mera detaljerad översikt över övervakningen och verksamheten i området finns bland tilläggsmaterialet. Esboregionens miljö- och hälsoskydd konstaterar, att de aktörer i området Käringmossen-Vinkelkärr vars verksamhet orsakar miljörisker och som beviljats miljötillstånd enligt miljöskyddslagen övervakas på ett ändamålsenligt sätt. Närings-, trafik- och miljöcentralerna samt kommunens miljöskyddsmyndigheter övervakar miljötillstånden. För att råda bot på olägenheter har man vid behov gett uppmaningar och bestämmelser. De mest betydande aktörerna (Helsingforsregionens miljötjänster, Rudus Oy, se tilläggsmaterialet) har årsvis rapporterat om sin verksamhet. Resultaten av övervakningarna samt rapporterna har funnits till påseende för myndigheterna. Även aktörerna har strävat efter att informera samt att i realtid ge invånarna i området uppgifter om mätningar och störningar. Invånarna och aktörerna har haft gemensamma evenemang och även utbytt information. Många aktörer genomför sina egna observationer eller deltar i den gemensamma vattenkontrollen för området Käringmossen-Vinkelkärr.

54 Esbo stad Protokoll 38 Fullmäktige Sida 54 / 99 Både aktörerna och Esbo stad har reagerat på invånarnas klagomål och bekymmer och har påbörjat mätningar och utredningar. Med hjälp av dessa försöker man kartlägga, minska eller helt avlägsna olika olägenheter. Vissa aktörer har också frivilligt inlett mätningar fastän sådana inte föreskrivits i miljötillstånden. Närings-, trafik- och miljöcentralen har beaktat invånarnas klagomål genom uppmaningar och bestämmelser som ska minska eller förhindra olägenheter. Vasa förvaltningsdomstol har reagerat på invånarnas klagomål genom att komplettera och ändra miljötillstånd samt genom bestämmelser som ska förhindra olägenheter. Med hjälp av miljökonsekvensbedömningar har man strävat efter att minska eller eliminera projektens miljöolägenheter samt att beakta hur olika projekt och verksamheter samverkar. I kommunernas miljökonsekvensbedömningar ingår också bedömningar av sociala verkningar (Tapani Kauppinen, Institutet för hälsa och välfärd). I miljökonsekvensbedömningarna utreds projektens omedelbara och indirekta verkningar på människornas hälsa, levnadsförhållanden och trivsel. Miljötillstånden har beviljats förutsatt att verksamheten inte orsakar hälsorisker, betydande förorening eller miljöfara. I nuläget är det bara vattnet som i området Käringmossen-Vinkelkärr är föremål för gemensam kontroll. Vattendragen i området Käringmossen- Vinkelkärr har kontrollerats sedan 1987 och har sedan 2003 ingått i aktörernas gemensamma kontroll. I den gemensamma kontrollen uppföljs även kvaliteten på områdets yt-, grund-, brunns- och avloppsvatten (tilläggsinformation i bilagorna). Med tanke på hur stort området är samt de många aktörerna, skulle en utvärdering av de sammanlagda miljöverkningarna enklare kunna genomföras om ett gemensamt program för observation fanns att tillgå även för andra miljöfaktorer är vattnet. Enligt omsorgsdirektören bör åtgärder vidtas för att de aktörer som till exempel förorsakar buller eller damm kunde starta ett gemensamt program för observation av buller- eller damm. Resultaten från de gemensamma programmen för observation, myndigheternas övervakningsrapporter samt aktörernas årsrapporter sammanställs till en gemensam databank där de är tillgängliga för alla myndigheter. På så sätt underlättas övervakningen av området Käringmossen-Vinkelkärr och de gemensamma verkningarna på alla delområden kan lättare följas upp. För att öppenheten ska förbättras och övervakningen bli synligare borde invånarna via en gemensam informationskanal informeras om störningar och kommande händelser i området Käringmossen-Vinkelkärr. Då skulle informationen om varje aktör nå både invånarna och de övriga aktörerna. Också aktörernas årsrapporter, kontrollresultaten och övervakningsrapporterna kunde finnas tillgängliga för invånarna i en gemensam informationskanal eller databank. Avfallsmängden på Käringmossens soptipp minskade märkbart efter att en avfallsförbränningsanläggning togs i bruk i Vanda Behandlingsprocessen för bioavfall har förnyats och när avfallsförbränningsanläggningen i Vanda hunnit etablera sig kommer

55 Esbo stad Protokoll 38 Fullmäktige Sida 55 / 99 luktolägenheterna att minska i området. Myndigheterna granskar kontinuerligt verksamheterna. Sammanfattning I hälsoenkäten konstaterades inga allvarliga faror för hälsan i området. En social verkning bland invånarna som konstaterades i enkäten var flera olika slag av trivselolägenheter. Befolkningen i området oroar sig för många slags miljöolägenheter och hur dessa kan tänkas påverka hälsan. De som deltog i enkäten får senare delta i en riktad hälsogranskning inom ramen för den reguljära hälsovården. Enligt den nu genomförda översikten har övervakningen av aktörerna i området varit ändamålsenlig och aktörerna har följt de föreskrifter som meddelats. Reaktionerna på de orosområden som invånarna meddelat har varit ändamålsenliga. Man har försökt minimera miljöolägenheterna. shistoria Enligt hälsoenkäten upplever invånarna att soptippen inverkar negativt på den egna och de anhörigas hälsa samt på dricksvattnet, luften och jordmånen. Invånarnas trivselolägenhet och oro ska tas på allvar. Dessa faktorer ska beaktas när närområdet planeras och vid besluten om var eventuella nya verksamheter ska placeras. Social- och hälsovårdsnämnden Förslag Hälsovårdsdirektör Eetu Salunen Social- och hälsovårdsnämnden föreslår för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 24 andra ledamöters motion av om att ordna en bedömning av de hälsomässiga och sociala verkningarna bland invånarna i bostadsområdena runt Käringmossens soptipp och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Under diskussionen lämnades två understödda tilläggsförslag. Ruoho lämnade understödd av Hiltunen och Karhula följande tilläggsförslag (som fjärde stycke i slutet av redogörelsedelens sammanfattning): Målgruppens levnadsvanor var enligt enkäten relativt goda vad beträffar motion, rökning och alkoholkonsumtion. Av de svarande använde 28 procent regelbundet blodtrycksmedicin och 15 procent regelbundet hjärtmedicin, vilket är jämförelsevis många när det gäller mediciner som tas regelbundet. Flera aktörer genomför egna program för observation eller har gått med i den gemensamma vattenkontrollen för området Käringmossen-Vinkelkärr enligt de villkor som föreskrivits i tillstånden. I hälsoenkäten framkom hänvisningar till hälsomässiga olägenheter och även enstaka allvarliga sjukdomar meddelades. Om något alarmerande framkommer i hälsogranskningarna, kommer de ansvariga myndigheterna att vidta ändamålsenliga åtgärder. Enligt den nu genomförda översikten

56 Esbo stad Protokoll 38 Fullmäktige Sida 56 / 99 har aktörerna i området övervakats. Man har reagerat på de bekymmer och upplevelser som invånarna nämnt. Det är viktigt att ta invånarnas trivselolägenhet, oro och upplevelser på allvar även beträffande ekonomiska olägenheter. Niemi lämnade understödd av Ruusu, Konttas och andra följande tilläggsförslag, som ska tilläggas i slutet av föredragandens förslag: Nämnden tar invånarenkätens resultat på allvar. Planerna på en hälsogranskning föreläggs nämnden för kännedom. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Ruohos förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste skrida till omröstning. Det beslöts att röstningen utförs genom namnupprop. 4 ledamöter röstade för Ruohos förslag (ja) och 8 ledamöter röstade mot förslaget (nej). En ledamot röstade blankt. Ordföranden konstaterade röstningsresultatet. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden frågade om Niemis förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att tilläggsförslaget hade godkänts enhälligt. Ordföranden konstaterade att föredragandens förslag utökat med Niemis tilläggsförslag hade blivit godkänt. Ruoho och Hiltunen reserverade sig mot beslutet. Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsnämnden föreslår för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 24 andra ledamöters motion av om att ordna en bedömning av de hälsomässiga och sociala verkningarna bland invånarna i bostadsområdena runt Käringmossens soptipp och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Nämnden tar invånarenkätens resultat på allvar. Hälsogranskningsplanerna föreläggs nämnden för kännedom. Ruoho och Hiltunen reserverade sig mot beslutet. Ruoho gav en skriftlig motivering. Motiveringen bifogas till protokollet. shistoria Social- och hälsovårdsnämnden Förslag Hälsovårdsdirektör Eetu Salunen Social- och hälsovårdsnämnden föreslår för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 24 andra ledamöters motion av om att

57 Esbo stad Protokoll 38 Fullmäktige Sida 57 / 99 ordna en bedömning av de hälsomässiga och sociala verkningarna bland invånarna i bostadsområdena runt Käringmossens soptipp och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Under diskussionen föreslog Ruoho understödd av Karhula och Hiltunen bordläggning av ärendet till mötet i december. Ordföranden uppmanade ledamöterna att begränsa sina inlägg till bordläggningsförslaget. Efter diskussionen om bordläggning frågade ordföranden om Ruohos förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det godkändes enhälligt. Social- och hälsovårdsnämnden beslöt att bordlägga ärendet till mötet i december. shistoria Stadsstyrelsen Förslag Omsorgsdirektör Juha Metso Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på ledamot Veera Ruohos och 24 andra ledamöters motion om bedömningar av de hälsomässiga och sociala verkningarna bland invånarna i bostadsområdena runt Käringmossens soptipp och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 19. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på ledamot Veera Ruohos och 24 andra ledamöters motion om bedömningar av de hälsomässiga och sociala verkningarna bland invånarna i bostadsområdena runt Käringmossens soptipp och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden understödd av ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Huhta föreslog att ärendet bordläggs.

58 Esbo stad Protokoll 38 Fullmäktige Sida 58 / 99 Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom

59 Esbo stad Protokoll 39 Fullmäktige Sida 59 / / /2015 Tekniska nämnden Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige Motion om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Esa Rauhala, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på en motion av Veera Ruoho m.fl om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden understödd av Hyrkkö m.fl. föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Tilläggsmaterial Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Valtuustoaloite Yhteistarkkailun pohjaveden, kaivojen ja sisäisten vesien havaintopisteiden sijainnit - Mustanpurontie kaivovesiselvitys Redogörelse Veera Ruoho och 22 andra ledamöter i fullmäktige lämnade in en motion om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen. I fullmäktigemotionen konstateras följande: Som en motion i enlighet med fullmäktiges arbetsordning kräver vi undertecknade en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen.

60 Esbo stad Protokoll 39 Fullmäktige Sida 60 / 99 Hushållen vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen i Nupurböle i Esbo har inte kommunalt vatten- och avloppsnät. Området ligger i närheten av Käringmossens soptipp och Rudus Oy:s brytnings- och krossplatser i Vinkelkärr (fastigheten Jersinmäki m.fl.). Sprängningarnas verkningar sträcker sig till de närmaste bostadsområdena och enligt undersökningar till och med flera kilometer från sin källa. Under de senaste åren har vattenkvaliteten i hushållen vid Svartbäcksvägen snabbt försämrats och i undersökningar har man också påträffat hälsofarliga bakterier i brunnar. Hösten 2014 dröjde det över en månad från att analyssvaren kom till att de boende i ett hushåll vid Svartbäcksvägen underrättades om att deras vatten inte är drickbart. Dröjsmålet och felet i informationen har orsakat de boende betydande hälsorisker. Dessa framfördes av de boende bland annat på ett invånarmöte som hölls på Honkamaja På mötet sade en tjänsteman till en familjefar att denne i fortsättningen skulle köpa dricksvatten i butiken åt sina barn. De boende har även tillgång till ett tappställe på ST1-bensinstationens gårdsplan några kilometer bort. De boende, varav cirka 30 hade infunnit sig på mötet, fick inte svar på frågan som besvärade dem om när området får vatten och avlopp. En tjänsteman konstaterade att utvecklingsplanen för vatten- och avloppsförsörjning revideras vart fjärde år och att man fortsätter att observera vattenkvaliteten. Tjänstemännen sade att de bemöter alla Esbobor jämlikt också när det gäller vatten och avlopp, men de tog inte hänsyn till att de människor som bor bredvid Nordens största soptipp och det närliggande stora stenbrottet i Vinkelkärr på intet viss är i jämlik ställning med de övriga kommuninvånarna annat än som skattebetalare. De boende anser att det är stadens ansvar att ordna rent vatten, eftersom staden har bidragit till uppkomsten av verksamheter i Vinkelkärr och Käringmossen som avsevärt belastar miljön och människorna. När Rudus Oy ansökte om miljötillstånd för brytning hade de boende blivit lovade vatten- och avlopp om kvaliteten på hushållsvattnet försämras. Kommunalt vatten- och avloppsnät är därmed det minsta man kan begära för de boende i Vinkelkärr-Käringmossens verkningsområde, eftersom Käringmossen och Vinkelkärr gagnar en stor del av huvudstadsregionen, samtidigt som verksamheterna på området orsakar hälsorisker och skadar trivseln i de närliggande bostadsområdena. Svar på motionen Fullmäktige remitterade ärendet för ny beredning Svaret har nu preciserats enligt vad fullmäktige förutsätter och resultaten av utredningen av brunnsvattnet vid Svartbäcksvägen har tillkännagetts. Planeringen och byggandet av vatten och avlopp på områden som saknar detaljplan baserar sig på Esbos utvecklingsplan för vatten- och

61 Esbo stad Protokoll 39 Fullmäktige Sida 61 / 99 avloppsförsörjning Fullmäktige godkände planen I utvecklingsplanen listas de objekt som saknar detaljplan och där man avser att bygga vatten- och avloppsnät Svartbäcksvägens område ingår inte i listan. I Svartbäcksvägens område finns cirka 30 fastigheter och området togs inte med på listan. Efter att planen godkänts har försämring av vattenkvaliteten observerats i fastigheterna på ett litet område längs med Svartbäcksvägen. På basis av undersökningarna av vattenkvaliteten omräknades prioritetskalkylen som ligger som underlag för utvecklingsplanen och konstaterade då att det finns problem med vattenkvaliteten i området. Utifrån kalkylen fick området prioritetstalet 0,81. I den första gruppen i utvecklingsplanen ingår de områden vars prioritetstal är över 1. Av dessa valdes fyra områden för den närmaste tioårsperioden där en utbyggnad av vatten är kostnadseffektivast. Dessa områden är Kolmpers, Hembacken, Brobacka och Oitans. Utvecklingen av vatten- och avloppsförsörjningen sker i samarbete med samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) och inom den årliga volym som HRM:s och Esbo stads anslag möjliggör. I Käringmossen-Vinkelkärr utförs gemensamma observationer av vattnet enligt Nylands miljöcentrals beslut (UUS2006Y585119). Enligt beslutet ska vattnet observeras i fyllnadsjorden, ytvattnet och grundvattnet med hjälp av observationspunkter, grundvattenrör och brunnar. En karta bifogas som visar lägena för observationspunkterna, grundvattenrören, brunnarna och observationspunkterna inne i fyllnadsjorden. I de gemensamma observationerna ingår privata brunnar i Svartbäcksvägens område och en del av de privata brunnarna har observerats särskilt. Esbo stads och Rudus Oy:s gemensamma utredning av brunnsvattnet vid Svartbäcksvägen blev färdig Efter det togs under hösten 2015 ytterligare vattenprover från områdets privata brunnar. De senaste analysresultaten beaktades i utredningens uppdaterade version ( ). Utredningsområdet begränsas i huvudsak till området i närheten av Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen i Nupurböle (utredningsområdet finns som bilaga). I samband med utredningen undersöktes också Forsbackavägens norra ända söder om området. Utredningen utgick från resultaten av vattenproverna från den obligatoriska vattenkontroll som miljötillstånden för verksamheterna i Käringmossen- Vinkelkärr förutsätter. Utöver detta togs ytterligare privata brunnar med i undersökningen. Vattnet i de brunnar som var med i den gemensamma undersökningen undersöktes också med kortare mellanrum än tidigare samt flera brunnar än tidigare undersöktes. Analysresultaten av brunnarnas vattenkvalitet var till antalen följande: 1 från 2006, 15 från 2008, 1 från 2009, 4 från 2013, 24 från 2014 och 57 från Under 2015 togs vattenprover från 16 fastigheters ring- eller borrbrunnar. Utredningen utnyttjade också separata utredningar om grundvattenförhållandena i Vinkelkärr samt områdets tidigare grundvattenutredningar. I samband med utredningen genomfördes en separat kartläggning av brunnarna, i vilken man granskade brunnarnas närmiljöer samt brunnkonstruktionerna ovan markytan. Sammanlagt 24

62 Esbo stad Protokoll 39 Fullmäktige Sida 62 / 99 brunnar granskades. Dessutom ombads invånarna och fritidsinvånarna i området att redogöra för sina avloppsvattensystem. Utredningen gav vid handen att vattenkvaliteten i brunnarna varierade och att vattenkvaliteten även i en och samma brunn varierade beroende på provtagningstidpunkten. Vattenkvaliteten i brunnarna är till sin fysikaliska och kemiska sammansättning tämligen god. I vissa brunnar konstaterades dock förhöjda halter av främst järn, grumlighet, färger, elektrisk ledningsförmåga, klorid, kemisk syreförbrukning och fluorid. I mikrobiologiskt avseende var vattenkvaliteten sämre i flera brunnar eftersom bakteriehalten i varierande grad var förhöjd. I brunnsvattnet påträffades e.coli, enterokocker och/eller koliforma bakterier. Enligt utredningen finns i närheten av brunnarna inga utsläppskällor som i mera omfattande grad kan orsaka bakterier i grundvattnet. Nära området ligger till exempel Åboleden och på meters avstånd i väst ligger Bakåkerns brytningsområde och Vinkelkärrs tidigare avstjälpningsplats för marksubstanser. Dessa verksamheter orsakar dock inga bakterieutsläpp. Enligt utredningens forskningsresultat verkar det som om bakteriehalterna i de privata brunnarna vid Svartbäcksvägen beror på dagvatten som rinner till brunnarna. På dagvattnet pekar, förutom de förhöjda bakteriehalterna, bl.a. också förhöjd grumlighet. Detta stöds också av att den mikrobiologiska kvaliteten på vattnet var lite bättre hösten 2015 då det regnade mycket lite än till exempel hösten 2014 eller våren För de brunnar vid Svartbäcksvägen i vilka förhöjda bakteriehalter påträffades har rekommenderas restaurering och desinficering av brunnarna om de i fortsättningen används för hushållsvatten. En del av utredningsområdets anläggningar för behandling av avloppsvatten ligger i privatbrunnarnas tillrinningsområden. Om någon av dessa anläggningar läcker eller inte fungerar på rätt sätt, kan grundvattnet skadas. Det har visat sig att bakterier kan förflytta sig också genom grundvattnet, men det är dock osannolikt att de skulle förflytta sig långa vägar under en längre tid. Trots detta kan man inte bortse från att så har skett. I utredningen föreslås, för att noggrannare avgränsa eventuella verkningar på grundvattnet av brytningen i Bakåkern och brunnarnas tillrinningsområde vid Svartbäcksvägen, att nya rör för observation av grundvattnet installeras i området mellan Bakåkern och Svartbäcksvägen. Tekniska centralen upprättade 2014 en utredningsplan för vatten och avlopp i Svartbäcksvägens område där möjligheterna och kostnaderna för att bygga vatten och avlopp utreds. Kostnadskalkylen för byggande av vatten och avlopp i området med lågtrycksavlopp (fastighetsspecifika pumpstationer) är cirka en miljon euro. Alternativt kan vatten och avloppsnätet delvis byggas med lågtrycksavlopp och med en allmän pumpstation, varvid kostnadskalkylen är cirka 1,8 miljoner euro. Om vatten och avlopp byggs i området vid Svartbäcksvägen kommer övriga vattenförsörjningsåtgärder i utvecklingsplanen att genomföras i ett senare skede. Om Esbo stad inleder projekt för vatten och avlopp som inte ingår i

63 Esbo stad Protokoll 39 Fullmäktige Sida 63 / 99 shistoria Tekniska centralen utvecklingsplanen, står staden för hälften av kostnaderna. Vatten- och avloppsprojekt inom ramen för utvecklingsplanen bekostas i sin helhet av vatten- och avloppsavdelningen på HRM. Stadsstyrelsen beslutade påskynda förstorandet av HRM:s verksamhetsområde så att de övriga vattenverken i Esbo om de så önskar kunde ansluta sig till HRM:s verksamhet. Staden kommer omedelbart att föreslå för HRM att dessa fastigheter ansluts till det allmänna vatten- och avloppsnätet i skyndsam ordning. Trots detta vill vatten- och avloppsavdelningen på HRM att vatten- och avloppsnätet byggs enligt utvecklingsplanen. Rudus Oy har beviljats nytt miljötillstånd för bergssprängningar och krossning av sten och överskottssprängsten i Vinkelkärr (Esbo stad, Miljönämnden, Dnr 14/ /2015, ). Miljötillståndsbeslutet har inte vunnit laga kraft. I miljötillståndsbeslutet finns en bestämmelse enligt vilken verksamhetsutövaren ska komplettera den daterade utredningen om brunnsvatten och sammanställa en ny kompletterad utredningsrapport. I denna ska ingå en granskning av hur sprängningar, vibrationer och tryckvågor påverkar miljön, fastigheternas byggnader och vattenkvaliteten i brunnarna. Syftet är att man för varje enskild brunn där bakterier upptäcktes ska kunna redogöra för vilken typ av underhåll eller vilka slags reparationer som kan bli nödvändiga. Enligt utredningen om brunnsvattnet torde bakteriehalterna i de privata brunnarna vid Svartbäcksvägen bero på att dagvatten runnit till brunnarna. I den kompletterade utredningen som baseras på bestämmelsen i beslutet om miljötillstånd för Rudus beaktas också bland annat sprängningsarbeten. Detta ger mera klarhet i huruvida brytning kan försämra vattenkvaliteten i brunnarna. Vatten- och avloppsavdelningen på HRM bygger inte sommarvattenledningar. Tekniska nämnden och stadsteknikcentralen iakttar vatten- och avloppssituationen i området och justerar vid behov ordningsföljden för olika kommunaltekniska projekt så att sommarvattenledningen kan installeras. Förslag Stadsingenjör Harri Tanska Tekniska nämnden föreslår att stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på en motion av Veera Ruoho m.fl om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

64 Esbo stad Protokoll 39 Fullmäktige Sida 64 / 99 Behandling Föredraganden kompletterade vid mötet svaret på motionen i redogörelsen (ändringarna har beaktats i texten). Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på en motion av Veera Ruoho m.fl om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Byman föreslog följande ändring: Svar på motionen (de tre första styckena ersätts med följande): Det har funnits bebyggelse i området åtminstone sedan 1970-talet. Eftersom det har saknats vatten och avlopp i området, har invånarna själv ordnat vattenförsörjningen, för det mesta genom att bygga borrbrunnar. Vattnets kvalitet har undersökts årligen, och inga problem har observerats före de senaste åren. Rudus inledde brytning i Vinkelkärr år Verksamheten har accelererat de senaste åren och år 2014 var brytningen särskilt livlig. Senaste år har vattnet i sju borrbrunnar upphört att fylla kraven på gott hushållsvatten. I proverna har man bland annat funnit kolioch enterokockbakterier och vattnet har förorenats så att det är odrickbart. Eftersom förhållandena i övrigt har varit relativt stabila, misstänker man och det är sannolikt att den massiva brytningen i Vinkelkärr har påverkat berggrundens täthet. Det är möjligt att vatten från avfallsberget på Käringmossens avstjälpningsplats har hamnat i grundvattnet och runnit till brunnar i trakten. Det har förutom allt annat förorsakat invånarna oskälig skada och äventyrat deras hälsa. Staden ska som ägare av brytningsområdet och avtalspart i avstjälpningsplatsen grundligt utreda problemet och vad som förorsakat det. Vattenverkets vattenledningar löper cirka en kilometer från Svartbäcksvägen. Staden ska föra diskussioner med Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) för att denna i skyndsam ordning gör upp planer för vattenförsörjning i området. Som en snabb förbättring kunde man tänka sig en sommarvattenledning redan i sommar." Sistonen föreslog understödd av Kauma och andra att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Sistonens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget.

65 Esbo stad Protokoll 39 Fullmäktige Sida 65 / 99 Stadsstyrelsen: Ärendet bordlades enhälligt. Stadsstyrelsen Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på en motion av Veera Ruoho m.fl om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Byman föreslog följande ändring: Svar på motionen (de tre första styckena ersätts med följande): Det har funnits bebyggelse i området åtminstone sedan 1970-talet. Eftersom det har saknats vatten och avlopp i området, har invånarna själv ordnat vattenförsörjningen, för det mesta genom att bygga borrbrunnar. Vattnets kvalitet har undersökts årligen, och inga problem har observerats före de senaste åren. Rudus inledde brytning i Vinkelkärr år Verksamheten har accelererat de senaste åren och år 2014 var brytningen särskilt livlig. Senaste år har vattnet i sju borrbrunnar upphört att fylla kraven på gott hushållsvatten. I proverna har man bland annat funnit kolioch enterokockbakterier och vattnet har förorenats så att det är odrickbart. Eftersom förhållandena i övrigt har varit relativt stabila, misstänker man och det är sannolikt att den massiva brytningen i Vinkelkärr har påverkat berggrundens täthet. Det är möjligt att vatten från avfallsberget på Käringmossens avstjälpningsplats har hamnat i grundvattnet och runnit till brunnar i trakten. Det har förutom allt annat förorsakat invånarna oskälig skada och äventyrat deras hälsa. Staden ska som ägare av brytningsområdet och avtalspart i avstjälpningsplatsen grundligt utreda problemet och vad som förorsakat det. Vattenverkets vattenledningar löper cirka en kilometer från Svartbäcksvägen. Staden ska föra diskussioner med Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) för att denna i skyndsam ordning gör upp planer för vattenförsörjning i området. Som en snabb förbättring kunde man tänka sig en sommarvattenledning redan i sommar." Byman meddelade om en anteckning i protokollet Ordförande vägrade införa anteckningen i protokollet. Byman reserverade sig mot ordförandens förfarande. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Bymans ändringsförslag förfallit i brist på understöd. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes.

66 Esbo stad Protokoll 39 Fullmäktige Sida 66 / 99 Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på en motion av Veera Ruoho m.fl om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ruoho lämnade understödd av ordföranden följande förslag till återremiss: "Fullmäktige remitterar ärendet för ny beredning så att 1 Första stycket i svaret stryks: "Enligt undersökningar som Esbo stad låtit göra har brytningen i Vinkelkärr inte försämrat vattenkvaliteten utan det är fråga om ett lokalt problem som rör brunnarna på några fastigheter. Lösningen av problemet är på fastigheternas ansvar." (Fullmäktiges föredragningslista, sidan 53, sista stycket) Motivering: Staden kan inte anta att försämringen av vattenkvaliteten inte har förorsakats av brytningen i Vinkelkärr, eftersom utredningen av skälen till att brunnsvattnet förorenats fortfarande pågår. 2 En särskild utredning av skälen till förekomsten av fekala bakterier i brunnarna vid Svartbäcksvägen görs upp i samarbete med invånarna så att alla parters förtroende för undersökningsresultaten kan säkras. Staden säkrar att alla hushåll i vars brunnsvatten det uppdagats problem inkluderas i utredningen. Utredningens resultat ges till stadsstyrelsen för kännedom. 3 Meningen "Staden kommer att föreslå för HRM att dessa fastigheter ansluts till det allmänna vatten- och avloppsnätet i skyndsam ordning" ändras till: "Staden kommer omedelbart att föreslå för HRM att dessa fastigheter ansluts till det allmänna vatten- och avloppsnätet i skyndsam ordning. (fullmäktiges föredragningslista s. 55) Motivering: Utvecklingsplanen för vatten- och avloppsnätet sträcker sig till år Den uppdateras vart fjärde år. Situationen vid Svartbäcksvägen är akut och kräver omedelbara åtgärder. Helsingforsregionens miljötjänster ska föreslå att området ansluts till vatten- och avloppsnätet genast, inte efter många år. 4 Man beslutar att dra en sommarvattenledning till området som en akut åtgärd för att lösa vatten- och avloppsfrågan. Efter att diskussionen om remiss hade avslutats frågade ordföranden om remissförslaget kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig

67 Esbo stad Protokoll 39 Fullmäktige Sida 67 / 99 remissförslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt förslaget enhälligt. Fullmäktige: Stadsstyrelsen Fullmäktige remitterade enhälligt ärendet för ny beredning så att 1 Första stycket i svaret stryks: "Enligt undersökningar som Esbo stad låtit göra har brytningen i Vinkelkärr inte försämrat vattenkvaliteten utan det är frågan om ett lokalt problem som rör brunnarna på några fastigheter. Lösningen av problemet är på fastigheternas ansvar." (Fullmäktiges föredragningslista, sidan 53, sista stycket) Motivering: Staden kan inte anta att försämringen av vattenkvaliteten inte har förorsakats av brytningen i Vinkelkärr, eftersom utredningen av skälen till att brunnsvattnet förorenats fortfarande pågår. 2 En särskild utredning av skälen till förekomsten av fekala bakterier i brunnarna vid Svartbäcksvägen görs upp i samarbete med invånarna så att alla parters förtroende för undersökningsresultaten kan säkras. Staden säkrar att alla hushåll i vars brunnsvatten det uppdagats problem inkluderas i utredningen. Utredningens resultat ges till stadsstyrelsen för kännedom. 3 Meningen "Staden kommer att föreslå för HRM att dessa fastigheter ansluts till det allmänna vatten- och avloppsnätet i skyndsam ordning" ändras till: "Staden kommer omedelbart att föreslå för HRM att dessa fastigheter ansluts till det allmänna vatten- och avloppsnätet i skyndsam ordning. (fullmäktiges föredragningslista s. 55) Motivering: Utvecklingsplanen för vatten- och avloppsnätet sträcker sig till år Den uppdateras vart fjärde år. Situationen vid Svartbäcksvägen är akut och kräver omedelbara åtgärder. Helsingforsregionens miljötjänster ska föreslå att området ansluts till vatten- och avloppsnätet genast, inte efter många år. 4 Man beslutar att dra en sommarvattenledning till området som en akut åtgärd för att lösa vatten- och avloppsfrågan. Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på en motion av Veera Ruoho m.fl om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

68 Esbo stad Protokoll 39 Fullmäktige Sida 68 / 99 Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Byman föreslog att ärendet remitteras. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Bymans remissförslag förfallit i brist på understöd. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på en motion av Veera Ruoho m.fl om en snabb lösning på vatten- och avloppsfrågan vid Svartbäcksvägen och Arkniittyvägen och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden understödd av ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Huhta föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom

69 Esbo stad Protokoll 40 Fullmäktige Sida 69 / / Stadsstyrelsen Motion om att Esbo ska vidta snara åtgärder för att hjälpa asylsökande Beredning och upplysningar: Teemu Haapalehto, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på ledamot Inka Hopsus och Mikael Erikssons m.fl. motion av om att Esbo ska vidta snara åtgärder för att hjälpa asylsökande och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden understödd av Hyrkkö m.fl. föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Valtuustoaloite Inka Hopsu, Mikael Eriksson och 38 andra ledamöter kräver i sin motion av att staden snabbt ska utreda alla eventuella lokaler som lämpar sig som nödinkvartering för asylsökande samt utreda möjligheten att i Esbo öppna en förläggning för asylsökande i alla åldrar. Dessutom borde staden enligt motionen utreda sätt att sammanföra också andra aktörer som kan hjälpa asylsökande samt reservera tillräckliga resurser och utreda nya sätt för integration och språkundervisning. Under hösten 2015 har Luona Oy grundat förläggningar för asylsökande i Esbo i Otnäs (verksamheten har startat ), i Siikajärvi ( ) och i Knektbro ( ). I januari 2016 hade dessa tre förläggningar cirka 1300 invånare, av vilka ungefär 100 var minderåriga asylsökande som kommit till Finland tillsammans med sina vårdnadshavare. I Esbo stads förläggning för minderåriga asylsökande som anlänt ensamma till Finland var i mitten av januari 2016 cirka 270 unga inskrivna. Av de unga är ungefär 100 inkvarterade på olika håll i Finland i medborgarinstitut och drygt 50 i privat boende. Enligt vad som avtalats med migrationsverket ska

70 Esbo stad Protokoll 40 Fullmäktige Sida 70 / 99 de unga som är inkvarterade i medborgarinstitut så snart som möjligt registreras vid förläggningar i närheten av medborgarinstituten. Dessutom har man i Esbo under hösten grundat fyra förläggningar för minderåriga asylsökande som anländer ensamma. För deras verksamhet ansvarar Diakonissanstalten i Helsingfors, Rädda barnen rf, A-klinikstiftelsen samt stiftelsen SOS-lapsikyläsäätiö. Dessa förläggningar har en sammanlagd kapacitet på 174 platser. Staden har avtalat med Espoon Järjestöjen Yhteisö Ry att föreningen koordinerar insatsen för att hjälpa asylsökande från frivilligarbetare och föreningar som är intresserade av frivilligarbete. I stadens budget för år 2016 har både social- och hälsovårdssektorn och bildningssektorn förberett sig på servicebehov för asylsökande som beviljats uppehållstillstånd. Det förvaltningsövergripande programmet Invånarna deltar har godkänt en åtgärd för integration på eget initiativ (Omaehtoisen kotoutumisen tuki) som främjar integration bl.a. med hjälp av föreningssamarbete. Staden samarbetar aktivt med bl.a. arbets- och näringsministeriet för att säkerställa att man utöver att bevilja tillräckliga resurser också försöker hitta nya verksamhetssätt för integration och språkundervisning. För vuxna invandrare ordnas enligt lagen integrationsundervisning huvudsakligen som arbetspolitisk utbildning. För dess finansiering och organisering ansvarar arbets- och näringsministeriet. Enligt tillgängliga uppgifter är resurserna för utbildning vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland år 2016 ungefär på samma nivå som år År 2014 väntade invandrarkunder vid Nylands arbets- och näringsbyrå i Esbo 6,7 månader för att påbörja sin första utbildning. Det finns ännu inte uppgifter om väntetiderna för år shistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på ledamot Inka Hopsus och Mikael Erikssons m.fl. motion av om att Esbo ska vidta snara åtgärder för att hjälpa asylsökande och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

71 Esbo stad Protokoll 41 Fullmäktige Sida 71 / / /2015 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Motion om en helhetsbedömning av verkningarna av de köptjänster och utläggningar som har genomförts Beredning och upplysningar: Jorma Valve, tfn Eetu Salunen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Behandling Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på ledamot Uotilas m.fl. motion av om en helhetsbedömning av verkningarna av de köptjänster och utläggningar som har genomförts och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Ordföranden understödd av Hyrkkö m.fl. föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Valtuustoaloite Espoon terveysasemien arviointi Kari Uotila och 31 övriga undertecknade lämnade in en motion om att verkningarna av genomförda köp av tjänster och utläggningar ska bedömas som en helhet. I motionen konstateras följande: "Den offentliga sektorns köp från den privata och den tredje sektorn har ökat med 69 procent under åren Trots att inbesparingar vanligtvis använts som grund för utläggningarna är det mycket svårt att räkna ut de faktiska kostnaderna och fördelarna. Utläggningarna medför också en del problem som är svåra att mäta. Ofta försvagas beslutsprocessens demokratiska och öppna karaktär och medborgarnas rättsskydd som en följd av utläggningen. Efter att ett beslut om konkurrensutsättning fattats är det svårt att ändra verksamhetens riktning. Då alternativen för organiseringen av produktions- och beställarenheterna för fastighetstjänsterna och stadstekniken har granskats har de totalekonomiska effekterna och verkningarna på tjänsternas kvalitet, den demokratiska tillsynen och andra viktiga detaljer inte bedömts tillräckligt

72 Esbo stad Protokoll 41 Fullmäktige Sida 72 / 99 utförligt. Med tanke på kommuninvånarna som behöver dessa tjänster och skattebetalarna är det nödvändigt att dessa verkningar bedöms grundligt. Vi undertecknade föreslår i motionen att en helhetsbedömning av de totala verkningarna av redan genomförda utläggningar och köp av tjänster bereds för fullmäktige utan dröjsmål." Svar på motionen Stadsstyrelsen återremitterade för ny beredning motionen om en helhetsbedömning av verkningarna av de köptjänster och utläggningar som har genomförts vid sitt möte Stadsstyrelsen förutsatte att det görs en bedömning av verkningarna av utläggning av hälsostationer och att resultaten utnyttjas för att svara på motionen. Utläggning, köptjänster och privatisering Termerna köptjänster, utläggning och privatisering används ofta parallellt om tjänster som skaffas utanför kommunen. Termerna skiljer sig dock avsevärt från varandra, särskilt för privatiseringens del. Det är frågan om köptjänster när kommunen köper en tjänst av en instans utanför kommunen. Utläggning är en mer omfattande process än köptjänster. Vid utläggning överför kommunen med avtal funktioner som den tidigare själv utfört till en extern aktör. Termen utläggning används dock ofta som en övergripande term då man talar om att anskaffa tjänster från privata producenter. Vid utläggning överför kommunen helt eller delvis ansvaret för tjänsteproduktionen till en extern producent. Utläggning avlägsnar däremot inte kommunens lagstadgade ansvar att ordna tjänster, myndighetsansvar eller ansvar att övervaka till exempel tillgången till eller kvaliteten på tjänsterna. Privatisering är en absolutare åtgärd för kommunen. Kommunen överför så småningom eller helt en viss funktion till en privat aktör och möjligheterna att senare återföra funktionen till kommunen är begränsade. Kommunens ansvar att övervaka privatiserade tjänster är mer begränsat än gällande köptjänster. Pilotförsök med hälsosstationer och utvärdering av detta Esbo stad prövade åren 2013 och 2015 på alternativa sätt att producera hälsostationstjänster. Inom pilotprojekten var syftet att pröva på att ordna hälsovård utgående från en invånarbaserad finansiering (kapitationsersättning). Som en del av pilotprojektet upphandlades först hälsovården i postnummerområde 02760, Södrik, för invånare och i det andra skedet tjänsterna vid hälsostationen i Bolarskog. Av Esbos egna hälsostationer valdes Stensvik som jämförelseobjekt. En utvärderingsundersökning av pilotförsöket har gjorts som en del av ett Tekes-finansierat projekt kring verksamhetsmodeller för offentlig och privat samverkan kring värdenätverk inom social- och hälsovårdstjänster ( Julkisen ja yksityisen yhteistyö- vaikuttavat toimintamallit sosiaali- ja terveyspalveluiden arvoverkostoissa ). Syftet med projektet är att jämföra kommunala och privata tjänsteproducenter med hänsyn till tillgång till vård,

73 Esbo stad Protokoll 41 Fullmäktige Sida 73 / 99 verksamhetens produktivitet, kundnöjdhet, helhetskostnader samt användning av specialiserad sjukvård och stödtjänster som Esbo stad finansierat. Undersökningen presenterades för social- och hälsovårdsnämnden och finns bifogad till detta svar. Den upphandlade hälsovården (Oma Lääkärisi Esbotorget) har producerat mest tjänster per invånare som den ansvarar för, tjänsternas täckning är störst, tillgången till vård har varit snabbare än i genomsnitt och kunderna har varit nöjdare än i medeltal under hela verksamhetstiden Nettoflyttningen har även varit störst till Oma Lääkärisi Esbotorget bland de jämförda stationerna under undersökningsperioden. Oma Lääkärisi Esbotorget har till sina kostnader (euro/kund) legat på Esbos medelnivå, men har kunnat producera fler besök, varvid de besöks- och kundspecifika kostnaderna har varit klart lägre. Noggrannare utvärderingsuppgifter finns till påseende i det bifogade tilläggsmaterialet. Centrala resultat av utvärderingen av pilotförsöket på hela stadens nivå är att produktionen ökade med 31 procent från år 2012 till år 2014 och tillgängligheten till tjänster och kundnöjdheten förbättrades. Kunderna får med andra ord en läkartid allt snabbare. Dessutom har kostnaderna per invånare sjunkit. Erfarenheterna av pilotförsöket har varit positiva och verksamhetsmodellen har utvecklat också verksamheten vid de kommunala hälsostationer som fungerade som jämförelseobjekt (liksom vid övriga hälsostationer). Esbo har inte gjort någon helhetsbedömning av verkningarna av köptjänster eller utläggningar. Resultaten av bedömningen av pilotprojektet ger trots allt riktlinjer för hurdana verkningar som kan uppnås av att privata och kommunala aktörer samverkar. Bifogat finns dessutom de tidigare svaren på de enskilda frågorna som ställdes i motionen: 1. Har utläggningarna och de köpta tjänsterna minskat antalet beslutsfattare eller organ som övervakar beslutsfattandet? Om svaret är ja, i vilka fall och i vilken mån? Nej, antalet förtroendeorgan eller andra organ som övervakar beslutsfattandet minskar inte i och med att man övergår till köpta tjänster. 2. Har en utläggning lett till att uppgifter som tidigare klassificerats som offentliga nu blivit företagshemligheter? Vad har gjorts för att hindra att detta ska ske? Kommunens rätt till information har säkerställts genom de avtalsvillkor som gäller för upphandlingarna. 3. Har mediernas och medborgarnas tillgång till information om beslutsfattandet försvagats? Hur har man säkerställt en så omfattande rätt till information som möjligt?

74 Esbo stad Protokoll 41 Fullmäktige Sida 74 / 99 Offentlighetslagen garanterar en så bred offentlighet som möjligt. Esbo stads förtroendeorgans beslutsprotokoll läggs ut på webben, där kommuninvånarna har offentlig tillgång till dem. Upphandlingar annonseras öppet via den elektroniska kanalen för offentlig upphandling, HILMA. Dessutom offentliggör Esbo stad sedan våren 2015 sina upphandlingsuppgifter på webben. 4. Har man krävt att privata tjänsteproducenter ska tillämpa en så omfattande öppenhet som möjligt i sin verksamhet och i anbudshandlingarna? Ja, alla anbudshandlingar är i regel offentliga. 5. Har staden i och med en utläggning förlorat möjligheter att själv slå fast etiska och samhälleliga kriterier för verksamheten och har det blivit svårare än tidigare att tillämpa dessa kriterier? Om svaret är ja, på vilket sätt? Svaret är nej. Olika samhälleliga målsättningar, t.ex. ansvars- och hållbarhetsrelaterade kriterier samt näringspolitiska och sysselsättningsfrämjande målsättningar införs allt oftare i handlingarna för anbudsbegäran och upphandlingsavtalen. 6. Har de som genomfört utläggningsbeslut haft tillräcklig kompetens för att kunna se till att täckande kvalitetskriterier tillämpas i upphandlingsprocessen? På vilket sätt har detta säkerställts? Ja, i varje anbudsbegäran har man separat angett vilka kvalitetskriterier som tjänsteproducenten ska uppfylla och som övervakas under avtalsperioden. Det finns nationellt fastställda kvalitetskriterier för olika funktioner/servicehelheter som beaktas som en del av anbudsförfarandet. Dessutom för staden en aktiv diskussion med marknaden för att säkerställa att de produkter/tjänster som upphandlas uppfyller en ändamålsenlig service-/kvalitetsnivå. I och med den nya upphandlingslagen kommer kvalitetselementen att iakttas ännu noggrannare i upphandlingen, i synnerhet när det gäller social- och hälsovårdstjänster. 7. Har en utläggning på längre sikt lett till att kompetensnivån sjunkit? Hur har utläggningens effekter på kompetensnivån utvärderats? Det finns inga tecken på en sådan utveckling. Ingen separat utvärdering har gjorts. Inom hälsovården finns det goda erfarenheter av att en tjänst som har köpts in/lagts ut på entreprenad (utan utlokaliserad personal) har lett till att också den egna serviceproduktionen har utvecklats i positiv riktning. Detta har synts bland annat som nöjdare kunder och kortare köer. 8. Hur har man förbundit vinnarna i en konkurrensutsättning att beakta gällande standarder och vid behov samtycka till att dessa uppdateras? Standarder och andra villkor som anbudsgivarna ska uppfylla för att komma vidare till anbudsjämförelsen och via det kunna bli avtalsleverantör beskrivs i handlingarna för anbudsbegäran. Under avtalsperioden

75 Esbo stad Protokoll 41 Fullmäktige Sida 75 / 99 övervakas att dessa uppfylls. Upphandlingslagen möjliggör inga väsentliga ändringar under avtalsperioden. 9. Hur har rättsskyddet och möjligheterna att söka ändring förändrats för dem som använder tjänsterna i och med en utläggning? Staden upphandlar inga myndighetsuppgifter. Staden ansvarar för anordnandet av tjänsterna och det därtill relaterade beslutsfattandet (inklusive möjligheten att söka ändring). 10. Har den demokratiska styrningen av verksamheten försvagats, och i så fall på vilket sätt? Riktlinjerna för anordnandet av tjänsterna bestäms av förtroendemannaorganisationen. De enskilda upphandlingsbesluten fattas som tjänsteinnehavarbeslut. I fråga om tjänsteinnehavarbeslut ligger rätten att överta ärenden hos förtroendemannaorganen. 11. Har likvärdighetsprincipen och de övriga rättsstats- och förvaltningsprinciperna realiserats på samma sätt som förut efter en utläggning? Hur har detta utvärderats? Ingen utvärdering har gjorts. Målet är att de tjänster som upphandlats som köpta tjänster och de tjänster som staden producerat själv ska uppfylla samma kvalitets- och servicenivå. 12. Har det hänt att kvaliteten och de övriga faktorerna i fråga om vissa produkter eller tjänster har varit så svåra att definiera att kostnaderna för upphandlingen har blivit större än inbesparingarna? Om svaret är ja, vilka produkter eller tjänster handlar det om? Upphandlingslagen gör det möjligt att använda olika typer av upphandlingsförfaranden (t.ex. förhandlingar) i sådana fall där objektet för upphandlingen är svårt att definiera. Särskilt i sådana situationer diskuterar man med marknaden under upphandlingsförfarandet för att hitta en optimal lösning. 13. Har kvalitetskontrollen och sanktioneringen av kvalitetsfel i fråga om utlokaliserade tjänster kunnat utföras så att kostnaderna för avtalsfel och andra fel inte har blivit större än inbesparingarna? De incitament och sanktioner som införs i upphandlingsavtalen styr tjänsteproducenten till att uppfylla stadens mål. Införandet av incitament och sanktioner och övervakningen under avtalsperioden kunde emellertid fortfarande förbättras. 14. Har en utläggning lett till att något företag har fått en dominant marknadsposition eller till att staden blivit beroende av en bestämd producent? I fråga om vissa tjänster har situationen på nationell nivå utvecklats så att stora marknadsaktörer har tenderat att koncentrera sin kompetens och

76 Esbo stad Protokoll 41 Fullmäktige Sida 76 / 99 shistoria Stadsstyrelsen fusionera sig, vilket lett till att endast ett fåtal (stora) producenter blivit kvar på marknaden. Strävan i upphandlingsprocessen är att följa marknadsutvecklingen och bevara en sund och fungerande marknad. Man försöker till exempel i allt högre grad göra det möjligt också för små aktörer att delta i anbudsförfaranden. 15. Har man av privata tjänsteproducenter krävt fullständig äganderätt till information eller material som finansierats med offentliga medel? Om inte, varför inte? I avtalen tryggas i så omfattande grad som möjligt stadens immateriella rättigheter till information och material som producerats med offentliga medel. 16. Har den teoretiska kompetensen inom stadens organisation försvagats i och med utläggningarna? Hur har man hindrat detta? Kompetensen har säkerställts huvudsakligen så att staden ser till att själv sköta en tillräckligt stor andel av serviceproduktionen. 17. Vilka konkreta och regelmässiga åtgärder har vidtagits för att säkerställa att grå ekonomi inte förekommer i de köpta tjänsterna och utläggningarna? Esbo tillämpar en modell för bekämpning av grå ekonomi som verkställs i ett nätverk för främjande av sund konkurrens. Staden samarbetar i denna modell med skattemyndigheterna och en aktör inom branschen för företagens och privatpersonernas kreditupplysningar. 18. Har staden förorsakats skador på fastigheter eller annan egendom eller andra ekonomiska skador till följd av utläggningar, och har staden i så fall fått full ersättning för dessa skador? Inga skador har orsakats till följd av utläggningarna. De enskilda skador som har inträffat kunde lika väl ha inträffat inom ramen för stadens egen verksamhet. Ersättning har sökts för dessa skador, ibland i samarbete med vårt försäkringsbolag. I de fall där skadeståndsskyldigheten inte har kunnat bevisas obestridligen har staden inte fått full ersättning. Genom avtalen strävar man efter att trygga stadens intresse i eventuella stadeståndsfall till exempel så att leverantören förutsätts ställa en säkerhet. Vidare förutsätts leverantören alltid ha en ansvarsförsäkring som täcker leverantörens verksamhet. Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på ledamot Uotilas m.fl. motion av om

77 Esbo stad Protokoll 41 Fullmäktige Sida 77 / 99 en helhetsbedömning av verkningarna av de köptjänster och utläggningar som har genomförts och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ahlfors föreslog understödd av Elo följande remissförslag: Så som konstateras i svaret på motionen har bedömningen av externa verkningar inte gjorts inom tiden som reserverats för motionerna och det hade varit svårt. Man har dock också tidigare svarat på motioner genom att hänvisa till en pågående process och på så sätt fått mer tid för en god beredning. Det gäller ett ärende som omfattar ytterst betydande och långtgående verkningar bland annat ekonomiskt och för kundernas/invånarnas rättsskydd, och därför är det nödvändigt att utvärdera det ordentligt. Om verkningar av en utläggning har redan gjorts undersökningar och det finns jämförelseresultat också från utlandet, så det är nu möjligt att få utförligare svar på motionen än den nuvarande bedömningen. En bedömning som gäller alla sektorer är dock motiverat så omfattande att bedömningen kan riktas så att den gäller en mindre helhet, såsom en utläggning av hälsostationerna. Stadsstyrelsen återremitterar motionen för beredning så att det görs en bedömning av verkningarna av en utläggning av hälsostationerna, och resultaten utnyttjas för att svara på motionen. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Ahlfors förslag om återremittering kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade blivit godkänt. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen återremitterade enhälligt motionen för beredning så att det görs en bedömning av verkningarna av en utläggning av hälsostationerna, och resultaten utnyttjas för att svara på motionen. Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på ledamot Uotilas m.fl. motion av om en helhetsbedömning av verkningarna av de köptjänster och utläggningar som har genomförts och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandes förslag godkändes enhälligt.

78 Esbo stad Protokoll 42 Fullmäktige Sida 78 / 99 Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Ändring av detaljplanen Tunnparken i stadsdel 23 Mattby, område nr Beredning och upplysningar: Sirpa Sivonen-Rauramo, tfn Salla Karvinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi 700/ Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Tunnparken i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6691, daterad , ändrad , område nr Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 33. Kemppi-Virtanen lämnade understödd av Byman m.fl följande förslag till hemställan: Vid skolan anvisas smidighet för lämning och hämtning samt ett tillräckligt antal bilplatser för den normala verksamheten i området. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Kemppi-Virtanens förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställan: - Vid skolan anvisas smidighet för lämning och hämtning samt ett tillräckligt antal bilplatser för den normala verksamheten i området. Tilläggsmaterial - Tynnyripuisto, tapahtumaluettelo - Tunnparken, planbestämmelser - Tunnparken, plankarta - Tunnparken, uppdaterad detaljplan - Tunnparken, illustration

79 Esbo stad Protokoll 42 Fullmäktige Sida 79 / 99 Redogörelse I södra delen av nuvarande Tunnparken planläggs skola, simhall, andra idrottslokaler, ungdomslokal, ett hotell, affärer, kontor och tjänster, bostäder och den västra entrén till Mattby metrostation. Tunnparken och Distängen blir en centrumpark i Mattby. Smidig gång- och cykeltrafik genom parken kommer att förverkligas. Byggrätten ökar till v-m². Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion beslutade att den nya Meri-Matin koulu och Mattby simhall ska placeras i Tunnparken, att Espoon aikuislukio och ungdomslokalerna kommer att placeras i anslutning till Meri-Matin koulu samt att Mattby simhall planeras så att ett hälsobad, hotell samt affärslokaler och bostäder kan placeras i samma kvarter. Dessutom uppmanade stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion stadsplaneringsnämnden att skynda på arbetet med detaljplanen Tunnparken. Stadsplaneringsnämnden godkände målen för ändringen av detaljplanen Tunnparken. Dessutom beslutade stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion om en planeringsreservering för kvarter nr vid Västerleden. Stadsplaneringsnämnden godkände offentlig framläggning av förslaget till ändring av detaljplanen Tunnparken med följande tillägg: Före nästa behandling av stadsplaneringsnämnden utreds hur följande mål kan nås och om utredningen föranleder behov till ändringar av detaljplanen: - Arbetsplatsområdet vid Västerleden bör förstoras betydligt mot öster så att dess byggnader skyddar parken mot buller, - Fasaderna i Tunnparken bör utvecklas så att byggnadernas gatuplan blir öppna omgivningar som lockar fotgängare med hjälp av affärslokaler, gemensamma lokaler eller andra motsvarande lösningar. Hösten 2015 granskades alternativen för ett arbetsplatskvarter i planområdets norra del (KT) och bullerspridningen utreddes. Dessa presenterades på stadsplaneringsnämndens info Stadsplaneringsnämnden gav anvisningar om att avskilja planområdets norra del till en skild detaljplan, så att beredningen av detaljplanen över norra delen inte skulle försinka godkännandet av detaljplanen för södra delen. Dessutom ska man vid behandlingen av godkännande av ändringen av detaljplanen Tunnparken besluta att utan dröjsmål fortsätta planläggningen av den norra delen. En idéplan har utarbetats för murar, stängsel och slutna fasadytor i planområdet.. En tävling om planeringsreservering av centrumkvarteret (C-1) ordnades Fem tävlingsförslag lämnades in. Dtadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion beslutade att ge

80 Esbo stad Protokoll 42 Fullmäktige Sida 80 / 99 planeringsreserveringar till TA-yhtiöt, Kassiopeia Finland Oy, Lujatalo Oy och pensionsförsäkringsbolaget Veritas. Planeringen av centrumområdet har fortsatt i samarbete med innehavarna av en planeringsreservering. Utbildnings- och dagvårdsnämndens beslutade att ändra behovsutredningen för Meri-Matin koulu och att flytta Olarin lukio till skolkomplexet. Dessutom beslutade utbildnings- och dagvårdsnämnden att för stadsplaneringsnämnden och affärsverket Esbo lokaler föreslå att det för skolorna och gymnasierna i metrostationernas omedelbara närhet inte byggs andra bilplatser än de som behövs för lämning och hämtning av elever samt för invalidfordon. Idrotts- och ungdomsnämnden beslutade att inte bygga separata ungdomslokaler vid Meri-Matin koulu skolan inte kommer att inrymma högstadieskola. Ungdomstjänsterna utnyttjar gymnasiets lokaler och övriga befintliga lokaler. Idrotts- och ungdomsnämnden kommenterade i sitt utlåtande avvikelserna från behovsutredningen i projektplanen för simhallen och föreslog att ungdomslokalerna placeras i simhallen och att bilplatserna ska finansieras av kunderna och inte av nämnden. Stadsplaneringsnämnden godkände med tillägg förslaget till ändring av detaljplanen Tunnparken för föredragning i stadsstyrelsen Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: Förslaget till ändring av detaljplanen Tunnparken omfattar kvarter nr 23279, en del av kvarter nr samt rekreations- och gatuområden i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6691, område nr De nya kvarteren nummer och bildas.