Esbo stad Protokoll 146. Fullmäktige Sida 1 / 1

Transkript

1 Fullmäktige Sida 1 / / /2012 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Godkännande av budgeten 2013 och ekonomiplanen Beredning och upplysningar: Heikkinen Pekka, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 godkänner den bifogade budgeten och ekonomiplanen 2013 med bilagor 2 godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade 3 bemyndigar stadsdirektören att ersätta budgeterade 40 miljoner euro ur utvecklingsfonden för basservicen med motsvarande upplåning om upplåning är fördelaktigare än överföring ur fonden 4 bemyndigar affärsverket Lokalcentralens direktion och tekniska nämnden att fortsätta de i budgeten för år 2012 särskilt uppräknade, oavslutade husbyggnadsprojekten och byggandet av fasta konstruktioner och anläggningar inom ramen för tidigare anvisade totalanslag, samt konstaterar att inverkan på budgeten 2012 av att projekt har fördröjts och anslag inte utnyttjats 2013 behandlas separat som budgetändringar 5 bemyndigar koncernstaben att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen. Behandling Ordföranden föreslog att ärendet behandlas enligt det förslag till behandlingsordning som delats ut på bordet. Ordföranden frågade om förslaget till behandlingsordning kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen

2 Fullmäktige Sida 2 / 2 motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Värmälä understödd av Byman gjorde följande förslag till tillägg: (nr: 1): Sektor 2, uppgiftsområde 42: euro. Med anslaget tryggas långtidsvård för dem som behöver sådan och bättre integritetsskydd för dem som är i långtidsvård. Värmälä understödd av Byman gjorde följande förslag till tillägg: (nr: 5): Sektor 2, uppgiftsområde 247 Hemvård: euro för en ökning av personalen med 20 anställda, d.v.s. det som behövs för att man ska nå kvalitetsrekommendationen för äldreomsorg. Värmälä understödd av Byman gjorde följande förslag till tillägg: (nr: 6): Sektor 2, uppgiftsområde 251 Hälsovård: euro för en förbättring av hälsostationstjänsterna. Uotila understödd av Kivistö gjorde följande ändringsförslag: (nr: 10): Sektor 2, uppgiftsområde 41: euros tillägg till stödet för närståendevård för att höja stödet och för att öka tjänsterna för närståendevårdare. Uotila understödd av Kivistö gjorde följande ändringsförslag: (nr: 11): Sektor 2, uppgiftsområde 42: euro för att öka antalet vårdplatser inom långvården. Uotila understödd av Kivistö gjorde följande ändringsförslag: (nr: 12): Sektor 2, uppgiftsområde 47: euro för att utveckla hemvårdsstödet för äldre. Uotila understödd av Kivistö gjorde följande ändringsförslag: (nr: 13): Sektor 2, uppgiftsområde 25: Hälsocentralernas besöksavgift slopas. Uotila understödd av Kivistö gjorde följande ändringsförslag: (nr: 14): Sektor 2, uppgiftsområde 72: för att utveckla öppna tjänster för barn och barnfamiljer. Savola understödd av Byman gjorde följande förslag till tillägg (nr: 16): Sektor 2, uppgiftsområde 24 Äldreomsorg: År euro, år euro för att åldringar ska få vistas utomhus och erbjudas rekreationsverksamhet. Savola understödd av Byman gjorde följande förslag till tillägg (nr: 17):

3 Fullmäktige Sida 3 / 3 Sektor 2, uppgiftsområde 25 Hälsovård: År euro, år euro till rusmedelsupplysning för barn och unga i skolorna. Juvonen understödd av Klar gjorde följande ändringsförslag (nr: 20): Sektor 2, uppgiftsområde 25 Äldreomsorg, 242 Långvård: 150 För en äldreobudsman/kontrollant av äldreomsorgen. Huhta understödd av Byman gjorde följande ändringsförslag: (nr: 31): Sektor 2, uppgiftsområde 25 Hälsovård: Hälsocentralernas besöksavgift slopas. Byman understödd av Savola gjorde följande ändringsförslag: (nr: 33): Sektor 1, uppgiftsområde 21: Det anslag på euro som har föreslagits reserveras för att stöda fullmäktigegrupperna avlägsnas från budgeten. Värmälä understödd av Byman gjorde följande förslag till hemställan (nr: 2): Fullmäktige hemställer att Stensviks bibliotek fortsätter verksamheten. Värmälä understödd av Byman gjorde följande förslag till hemställan: (nr 3): Fullmäktige hemställer att staden anställer en äldreombudsman. Värmälä understödd av Kivistö gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 4): Fullmäktige hemställer att staden inför ett "aktivitetspass" som gör det möjligt för invånare med små inkomster att använda kollektivtrafik, simhallar, gym och kulturtjänster. Mikkola understödd av Hertell gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 7): Fullmäktige hemställer att följderna av utlokaliseringen av stadens indrivningsverksamhet särskilt för social- och hälsovårdssektorns kunder utvärderas som en del av utredningen om hälsocentralsavgifter som görs åt stadsstyrelsen. Samtidigt utreds möjligheten att indrivningen av avgifter helt eller delvis blir en egen verksamhet inom kommunen. De utgifter som privata indrivningsbolag tar ut är orimliga i förhållande till avgifterna som indrivs och det blir invånarna som har det sämst som är tvungna att betala dem. Mikkola understödd av Hertell gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 8): Fullmäktige hemställer att upphandlingsanvisningarna för stadens offentliga upphandlingar vidareutvecklas så, att det i kriterierna för

4 Fullmäktige Sida 4 / 4 anbudsförfarandet mer än i dagens läge betonas samhällsansvaret hos de företag som erbjuder varor eller tjänster. Att ha en transparent ekonomi och att betala samfundsskatt är viktiga måttstockar för en hållbar ekonomi. Genom att utveckla kriterier som minskar skatteflykt kan Esbo stärka sin ställning som föregångare för etiska upphandlingar. Mikkola understödd av Hertelli gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 9): Fullmäktige hemställer att det särskilt då Esbo skyddshem stängs skulle ordnas ersättande verksamhet, som erbjuder omedelbar hjälp åt offer för närståendevåld. Uotila understödd av Kivistö gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 15): Fullmäktige hemställer att då dataadministrationens ledningsgrupp riktar centraladministrerade IKT-anslag och stadsstyrelsen beslutar om dem, ska man sträva efter att rikta anslagen så att skolorna i Esbo får utrustning enligt de uppställda målsättningarna. Niemi understödd av Viljakainen gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 18): Lekplatserna i Nöykis är ganska föråldrade. I det barnfamiljsdominerade bostadsområdet behövs en modern park. Fullmäktige hemställer att planeringen av en ny lekplats startar så fort som möjligt. Niemi understödd av Viljakainen gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 19): Fullmäktige hemställer att finska undervisningsväsendet sörjer för att studiehandledningen i gymnasierna och i högstadieskolorna utvecklas. Studiehandledarna ska känna till möjligheterna till fortsättningsstudier tillräckligt väl för att kunna handleda unga att göra rätt val i fråga om studieplats Juvonen understödd av Klar gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 21): Fullmäktige hemställer att staden grundar en tjänst för en äldreombudsman / kontrollant av äldreomsorgen. Juvonen understödd av Klar gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 22): Fullmäktige hemställer att staden inför ett sportkort för närståendevårdare under 68 år. Lumme understödd av Värmälä gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 24): Fullmäktige hemställer att det utreds att användningen av indrivningsbolag avslutas då det gäller indrivning av hälsocentrals- och sjukhusavgifter.

5 Fullmäktige Sida 5 / 5 Lumme understödd av Värmälä gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 25): Fullmäktige har upprepade gånger fäst uppmärksamheten vid barnfamiljernas svåra situationer och utslagning av ungdomar. Familjer behöver hjälp med låg tröskel och när problemen fortfarande är små. Sådan hjälp ges familjearbetet för barnfamiljer, som hela tiden får mera kunder. Fullmäktige hemställer att staden utreder om antalet anställda inom familjearbetet för barnfamiljer (tidigare hemvårdare) är tillräckligt i förhållande till det växande behovet. Lumme understödd av Värmälä gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 26): Fullmäktige hemställer att förenhetligande av rabatter för äldre inom kultur, motion och kollektivtrafik utreds. Lumme understödd av Värmälä gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 27): Fullmäktige hemställer att det utreds möjligheter att under skolornas lovtider erbjuda skolgångsbiträden annat med skolgångsbiträdets uppgifter nära förknippat arbete i närheten av den skola där skolgångsbiträdet arbetar, så att barnen har möjlighet till trygga dagar under sommarlovet, att man uppmuntrar skolgångsbiträdet till att utvecklas i sitt arbete och till långvariga anställningsförhållanden, att man undviker oavlönade perioder och är en god arbetsgivare. Hertell understödd av Värmälä gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 28): Fullmäktige hemställer att staden utreder möjligheterna till samarbete med Helsingfors djurskyddsförening HESY. HESY tar också hand om hittedjur från Esbo och om djur som ägarna inte förmår ta hand om, t.ex. på grund av sjukdom. Klar understödd av Värmälä gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 30): Fullmäktige hemställer att alla över 65-åriga Esbobor avgiftsfritt får använda Esbos interna bussar mellan kl Karimäki understödd av Värmälä gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 32): Fullmäktige hemställer att man för att påskynda mögelreparationerna skaffar flyttbara baracker som tillfälliga utrymmen för skolor, så att barn och vuxna snabbare fås till trygga utrymmen.

6 Fullmäktige Sida 6 / 6 Savola understödd av Byman gjorde följande förslag till hemställan: (nr: 34): Fullmäktige hemställer att de euro som var tänkta för att stöda fullmäktigegrupperna används till 10 fattiga barnfamiljers behov, en summa på 7000 motsvarar ungefär grundskyddets storlek. Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens förslag i övrigt hade godkänts. Ordföranden föreslog först omröstning om ändringsförslagen och om tilläggen enligt nummerordning, förutom att ändringsförslagen nr 13 och 31 slås samman och behandlas tillsammans, eftersom de är lika till innehållet. Dessutom konstaterade ordföranden att förslagen till hemställningar bordläggs till sammanträdet i enlighet med det under sammanträdet godkända förslaget till behandlingsordning. Fullmäktige godkände ordförandens förslag till behandlingsordning. Omröstning om Värmäläs förslag till tillägg (1. /Långvård) Ordföranden föreslog att de som stöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som stöder Värmäläs förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Värmäläs förslag förkastades med 46 röster mot 19. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Värmäläs förslag till tillägg (5. Hemvård Ordföranden föreslog att de som stöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som stöder Värmäläs förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Värmäläs förslag förkastades med 46 röster mot 19. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Värmäläs förslag till tillägg (6. / Hälsovårdstjänster) Ordföranden föreslog att de som stöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som stöder Värmäläs förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Värmäläs förslag förkastades med 46 röster mot 19. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Uotilas ändringsförslag (10. / Närståendevård)

7 Fullmäktige Sida 7 / 7 Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Uotilas förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Uotilas förslag förkastades med 46 röster mot 19. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Uotilas ändringsförslag (11. / Vårdplatser inom långvården) Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Uotilas förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Uotilas förslag förkastades med 46 röster mot 19. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Uotilas ändringsförslag (12. / hemvårdsstödet för äldre) Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Uotilas förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Uotilas förslag förkastades med 46 röster mot 19. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Uotilas och Huhtas likalydande, sammanslagna ändringsförslag mot stadsstyrelsens förslag (13 och 31. / hälsocentralsavgiften slopas) Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Uotilas och Huhtas likalydande förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Uotilas och Huhtas förslag förkastades med 45 röster mot 20. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Uotilas förslag till tillägg (14. / Öppna tjänster för barnfamiljer) Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Uotilas förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Uotilas förslag förkastades med 45 röster mot 19. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Savolas förslag till tillägg (16. / åldringar ska få vistas utomhus) Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Savolas förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

8 Fullmäktige Sida 8 / 8 Fullmäktige förkastade Savolas förslag med 48 röster mot 13 och 3 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Savolas förslag till tillägg (17. / Rusmedelsupplysning) Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Savolas förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Savolas förslag med 58 röster mot 5 och 1 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Juvonens förslag till tillägg (20. / Äldreobudsman osv.) Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Juvonens förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Juvonens förslag förkastades med 46 röster mot 18. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Bymans ändringsförslag (33. Slopande av fullmäktigegruppernas stöd) Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Bymans förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Bymans förslag förkastades med 56 röster mot 9. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens förslag är godkänt och att de hemställningar som lämnats in under sammanträdet bordläggs i enlighet med det godkända förslaget till behandlingsordning till fullmäktiges sammanträde Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. De hemställningar som lämnats in under sammanträdet bordlades i enlighet med det godkända förslaget till behandlingsordning till fullmäktiges sammanträde Bilaga 1 Budgeten för 2013 och ekonomiplanen 2 Raha-asia-aloitteet 3 Neuvottelusopimus Neuvottelutulos 5 Pöytäkirjamerkinnät 6 TA Tulos ja rahoituslaskelmat

9 Fullmäktige Sida 9 / 9 Tilläggsmaterial Redogörelse - Palvelukustannusten kehitys valtuuston toivomus - Selvitys palveluverkon kehittämiseen liittyvistä toimenpiteistä Förslaget till budget för 2013 och ekonomiplan följer ramen för ekonomiplanen, som fullmäktige utarbetade i september. Fullmäktige godkände stadens gemensamma resultatmål för 2012 i Esbostrategin för detaljerad beredning av budgeten och ekonomiplanen samt resultaträkning och finansieringskalkyl för ramen samt de sektorvisa helhetsutgifterna och helhetsinkomsterna i driftsekonomidelen. I den allmänna ekonomiska utvecklingen ingår dock en mängd osäkerhet och hotet om en kris av rentav större dimensioner har ökat. Under det kommande verksamhetsåret måste vi kunna reagera snabbt om den ekonomiska situationen försvagas ytterligare. Helhetsekonomiska utsikter i Helsingforsregionen och Esbo Produktionen ökade 2011 i Helsingforsregionen med knappa 2 procent och i hela landet med 2,7 procent. Nedtrappningen under senare halvan av fjolåret fortgick i början av innevarande år: enligt förhandsberäkningarna ökade produktionen i januari juni inom Helsingforsregionen ca 1 procent jämfört med föregående år, dvs. i samma takt som i hela landet. Produktionsnivån har inte nått 2008 års nivå i Helsingforsregionen och inte heller i hela landet. Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen är tudelad: industrins omsättning minskade föregående år och i början av i år på grund av problem inom datakommunikationsbranschen, men inom byggnationen och inom de flesta servicebranscher fortgick tillväxten stark till mitten av innevarande år. Den europeiska finanskrisen och den långsamma återhämtningen i USA:s ekonomi har ökat den ekonomiska osäkerheten. Färska ekonomiprognoser (FM, ETLA, Löntagarnas forskningsinstitut, PTT i september 2012) uppskattar ändringen i Finlands bruttonationalprodukt till -0,5 1 procent 2012 och 1 2 procent Konjunkturutsikterna försvagades i somras för företag inom såväl industrin som servicebranscherna. De bedömningar som företagen i Helsingforsregionen gör om sina konjunkturutsikter avviker inte väsentligt från bedömningarna hos företagen i hela landet. Vi kan beräkna att tillväxtutsikterna för 2013 är de samma i Helsingforsregionen som på riksnivå. I Helsingforsregionen ökade sysselsättningen från 2010 till början av innevarande år. Sysselsättningen har ökat något snabbare i Helsingforsregionen än i hela landet efter 2009 års recession. Sysselsättningsökningen i fråga om tjänster inom affärslivet och andra servicebranscher har kompenserat för sysselsättningsminskningen inom datakommunikationsbranschen. Under innevarande års andra kvartal började regionens sysselsättning dock uppvisa en sjunkande trend. Hur sysselsättningen utvecklas inom Helsingforsregionen inom den närmaste

10 Fullmäktige Sida 10 / 10 framtiden beror på den allmänna konjunkturutvecklingen, men i synnerhet i huvudstadsregionen på strukturomvandlingen inom IT-branschen och dess verkningar på sysselsättningen. Jämfört med hela regionen ligger fokus i Esbos näringslivsstruktur på ITbranschen (datakommunikationsutrustning, program- och datatjänster), teknisk partihandel, forskning och utveckling, affärslivstjänster, läkemedelsframställning samt energi- och bränslebranscherna. Ekonomiplanens struktur Budgeten och ekonomiplanen består av driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelarna för baskommunen samt av planerna för affärsverk och separata balansenheter. Lokalcentralens och balansenheternas verksamhets- och ekonomiplaner finns i samband med teknik- och miljösektorns budget i planrapporten. De övriga affärsverkens verksamhets- och ekonomiplaner finns i samband med affärsverkssektorn. Staden investerar under de närmast följande åren betydligt i dotterbolagens balansräkning och koncernbolagens roll och inflytande i stadens verksamhet ökar. Därför har det i slutet av de allmänna motiveringarna tillfogats en beskrivning av stadens och koncernsamfundens planerade investeringar och finansieringen av dem samt av utvecklingen för Esbokoncernens ekonomiska ansvar. Uppföljningen av verksamheten och ekonomin ska också utvidgas till att gälla koncernen som helhet. Bilagorna till budgeten och ekonomiplanen innehåller stadsfullmäktiges beslut om budgeten, bestämmelser om budgetens bindande verkan och uppföljning, stadsstyrelsens anvisningar för tillämpning av budgeten och investeringsprogrammet för baskommunen och affärsverket Lokalcentralen Med baskommunen avses Esbo stad exklusive affärsverken och de övriga separata balansenheterna. I baskommunen ingår allmän förvaltning, social- och hälsovårdsektorn, bildningssektorn, teknik- och miljösektorn och i fråga om affärsverkssektorn, som inledde verksamheten år 2011, sektorns stab samt de delar av koncerntjänster som fungerar som nettobudgeterade enheter. Baskommunens budget upptar externa utgifter och inkomster och stadens interna utgifter och inkomster. I baskommunens resultat och finansieringskalkyl ingår amorteringarna av och räntorna för lånen för grundande av affärsverken samt avkastningen av grundkapitalet. Affärsverken är affärsverket Lokalcentralen, affärsverket Esbo fastighetstjänster, affärsverket Esbo catering, affärsverket Esbo logistik, affärsverket Västra Nylands räddningsverk och affärsverket Esbo stadsteknik. I början av 2013 startar de nya affärsverken Esbo ekonomitjänster och Esbo personaltjänster. Grundandet av flera nya affärsverk under de senaste åren försvårar jämförelsen mellan sektorernas ekonomiska nyckeltal under tidigare år. I början av 2013 faktureras

11 Fullmäktige Sida 11 / 11 kostnaderna för samtliga interna tjänster inklusive allmänna kostnader hos användarna. Produktifieringen, prissättningen och faktureringen i fråga om affärsverkssektorns enheter har beretts fram till oktober 2012 och det har ännu inte funnits tid att fullt ut testa hur systemet fungerar. Därför bedöms faktureringen enligt utfallet för januari mars och i april görs behövliga justeringar i inledningsskedet för beredningen av nästa ekonomiplaneringsomgång. Också grunderna för bestämningen av lokalcentralens hyror och fakturering justeras enligt samma tidsschema. Storåkerns och Hagalunds balansenheter har egna från den övriga staden separata ekonomiplaner med investeringar och finansiering. En central motivering för särlösningen är att projekten planeras, genomförs och finansieras genom markanvändnings- och planläggningsavtal med markägarna och att inkomster och utgifter inflyter delvis vid olika tidpunkter. Största delen av balansenheternas investeringar genomförs av teknik- och miljösektorn. Med hela staden avses en helhet som består av baskommunen, affärsverken och de separata balansenheterna samt fonderna. Budgetarna och ekonomiplanerna med investeringsdelar för affärsverken, balansenheterna och fonderna behandlas som en del av stadens budget och ekonomiplan. Budgeten och ekonomiplanen följs upp med rapporter om utvecklingen av hela stadens ekonomi och separata rapporter om sektorernas, affärsverkens och balansenheternas utveckling. Ekonomiska grunder för budgeten och ekonomiplanen Den kalkylerade skattefinansieringen för 2012 utföll ganska väl i den ursprungliga budgeten. Utfallet av skatteintäkterna inbegriper en mindre risk, men de beräknade statsandelarna överskrids i stället. Genom stark styrning kunde ökningen av utgifterna inom driftshushållningen bromsas upp märkbart åren 2009 och Ökningen i fråga om utgifter inom driftsekonomin har accelererat åren 2011 och Uppgifterna om 2011 års utfall ger inte en riktig och jämförbar bild av utgiftsökningen; av det som förr bokfördes direkt som investeringsutgift bokförs en betydande del från början av 2011 enligt rekommendationerna i driftsekonomin och allokeras för projekt genom kontot tillverkning för eget bruk. Den ändrade hanteringen ökade driftsutgifterna med drygt 2 procentenheter. Efter att de skillnader som beror på ändringarna i bokföringspraxis har borträknats, är utgiftsökningen fortfarande klart snabbare än de föregående åren. Fullmäktige tvingades göra betydande tillägg i 2012 års budget i samband med behandlingen av uppföljningsrapport 1. På grund av det ständigt ökande behovet av tjänster måste utgiftsramen på längre sikt utökas något. Enligt bokslutsprognosen för situationen i slutet av september är stadens årsbidrag och resultat ca 5 miljoner euro svagare än den ursprungliga budgeten. Årsbidraget beräknas uppgå till ca 119 miljoner euro vilket är 60 milj. euro för lite med avseende på en sund finansieringsbalans.

12 Fullmäktige Sida 12 / 12 Planeringsarbetet i anslutning till tjänsteförsörjningen och målbilden för servicenätet, och omorganiseringen av interna stödtjänster har fortsatt utifrån det produktivitetsprogram som godkändes år I början av den kommande fullmäktigeperioden måste finansieringsbasen och finansieringsgrunderna omvärderas i grunden för att tjänsterna ska kunna anordnas och finansieras med en skälig beskattningsnivå. Ekonomiplan Skatteinkomsten under planperioden har kalkylerats utifrån de skatteprocenter som fullmäktige beslutade om Den kalkylerade skattefinansieringen justerades i sin helhet i början av oktober när staden hade fått kompletterande uppgifter om beskattningen 2011 och ändringarna i statsbudgetens skattegrunder Den totala skattefinansieringen sänks jämfört med rambeslutet med ca 12 miljoner euro 2013, med över 27 miljoner euro 2014 och med 15 miljoner euro I ekonomiplanen beräknas Esbos skatteinkomster öka med 2,1 procent år 2012 jämfört med inkomsterna från året innan. År 2013 beräknas skatteinkomsterna uppgå till miljoner euro, dvs. 3,6 procent mer än år Den beräknade ökningen av skatteinkomsterna är den samma som medelvärdet av den beräknade ökningen för Finlands fem största städer. Utfallet av skatteinkomstberäkningen inbegriper på grundval av den allmänna ekonomiska utvecklingen en risk som är större än genomsnittet. Driftsekonomin för budgetåret 2013 har beretts som en helhet enligt den ram som fullmäktige godkände i september med undantag för ett tillägg om 6,1 miljoner euro i bildningssektorns anslag för alla planeringsår. Personal I september 2012 hade staden ca anställda. Före ökningen i början av hösten hade personalmängden minskat och det har inte förekommit någon ökning under de senast åren trots att stadens folkmängd har ökat markant varje år. Personalmängden ökar något 2013 trots att den ekonomiska osäkerheten framkallar ett tryck på förhöjd produktivitet. Behovet av mer personal beror på en ökning av stadens befolkning och särskilt den äldre befolkningen och på investeringar relaterade till detta. Det föreslås något över 190 nya tjänster och befattningar, främst inom social- och hälsovårdssektorns och bildningssektorns basservice. En del av de nya tjänsterna och befattningarna handlar om att permanenta jobb som hittills skötts på visstid. I fråga om den nuvarande personalen förutsätter ökningen av pensionsavgångar och övrig omsättning av personalen att staden identifierar de kompetensrisker som omsättningen medför, att tillgången på behövlig kompetens tryggas och att arbetssätt och processer fortlöpande utvecklas. Dessutom säkerställs tillgången på arbetskraft i framtiden genom att staden samarbetar med läroanstalter, erbjuder praktikplatser samt stöder möjligheterna för unga att få sommarjobb. Mångfalden på

13 Fullmäktige Sida 13 / 13 arbetsplatserna främjas genom anställning av invandrare i uppgifter inom staden. Inhyrd arbetskraft används huvudsakligen vid hastigt påkommet behov av vikarier samt inom vissa yrkesgrupper för att hantera visstidsanställning. Utvecklingen av Esbos modell för ledarskap fortgår i samverkan med Aalto-universitetet. Hörnstenarna för ledarskapet i Esbo fastställdes 2012, och 2013 skapas mätare för utvärderingen av ledarskapet. Dessutom utförs den första mätningen i anslutning till utveckling av ledarskap. Resultaten av undersökningen Kommun 10, som mäter personalens välmående, står till förfogande i början av året. Resultaträknings- och finansieringsdelen Ökningen av hela stadens verksamhetsutgifter i förhållande till bokslutsprognosen 2012 är ca 4,1 procent budgetåret Målet är att kostnadsutvecklingen ska dämpas 2014 och 2015: utgifterna måste öka långsammare än inkomsterna för att stadens finansieringssituation ska kunna höjas till en hållbar nivå. Staden får under de närmast följande åren för servicebruk nya lokaler som byggs i dotterbolagens balansräkning. De medför betydande nya driftskostnader (Lärobacken, Esbo sjukhus, skolor som repareras genom offentligt-privat partnerskap, Leva och Boprojekten). Också deras finansieringskostnader och tjänster måste gå att finansiera. Stadens prövningsrätt i fråga om avgiftsgrunder för lagstadgade tjänster är tämligen bunden. Social- och hälsovårdssektorns avgifter är huvudsakligen nära avgiftsförordningens övre gräns. I fråga om vissa andra avgifter kunde staden ha potential att samla in mer inkomster än för närvarande. Grunderna ska kontrolleras för alla tjänster där det är möjligt. Esbo tvingas under de närmast följande åren omvärdera alla sina inkomstgrunder. Sättet att anordna och producera tjänster ska fortlöpande värderas kritiskt, och staden ska systematiskt finna bättre produktivitet. Det har inte hittills funnits förutsättningar för en lindring av kommunernas betjäningsskyldighet, snarare har den utökats under hela 2000-talet. Den offentliga sektorn kommer under de närmast följande åren att skuldsättas ytterligare och en lindring av betjäningsskyldigheten bör underställas seriös diskussion som ett sätt att lösa hållbarhetsunderskottet. Lånekostnaderna är beräknade utifrån antagandet att räntenivån förblir skäligen låg under de närmaste åren. Räntekostnaderna beräknas år 2015 uppgå till 13,2 miljoner euro, dvs. mer än dubbelt så mycket som år Räkenskapsperiodens resultat uppvisar enligt bokslutsprognosen ett överskott på ca 16 miljoner euro Resultatet för budgetåret 2013 beräknas ligga nära noll och 2014 uppvisar stadens resultat ett underskott om 12 miljoner euro. Koncernens investeringar jämte finansiering

14 Fullmäktige Sida 14 / 14 I ekonomiplanens investeringsdel presenteras de investeringsplaner om vilka fullmäktige beslutar i samband med ekonomiplanen. I ekonomiplanens allmänna motiveringar presenteras investeringsplaner jämte finansiering för Esbokoncernen i sin helhet, eftersom byggandet av lokaler och infrastruktur till en mycket betydande del genomförs i dotterbolagens och regionsamfundens balansräkning. Koncernens investeringsprogram planperioden är i likhet med tidigare år omfattande och allmänt taget av historiska dimensioner. Koncernen gör under perioden investeringar om sammanlagt ca 2,5 miljarder euro. År 2013 ökar investeringsnivån kraftigt jämfört med föregående år och uppgår totalt till ca 500 euro. Finansieringen av planperiodens investeringar har justerats i fråga om staden samt de dotterbolag vilkas investeringar finansieras genom lån till 100 procent. Kostnaderna för ny kommunalteknik i balansenheterna Storåkern och Hagalund och i detaljplaneområdet Södrikängen i Finno och Esbo centrum täcks huvudsakligen med ersättningar enligt markanvändningsavtal och med tomtförsäljning. Av stadens och dottersamfundens investeringar 2013 finansieras ca en tredjedel genom stadens inkomstfinansiering. När årsbidraget åren kan höjas ungefär till nivån 180 miljoner euro, är inkomstfinansieringens andel under planperioden i medeltal 50 procent. Investeringar finansieras med ett uttag ur fonderna om 40 miljoner euro 2013 och 2014 samt 30 miljoner euro år Koncernens lånestock ökade 2013 med totalt 236 miljoner euro och under hela planperioden med 915 miljoner euro. I slutet av planperioden uppgår koncernens lån till 2,4 miljarder euro vilket är euro per invånare. Andelen av inkomstfinansieringen, dvs. stadens årsbidrag, i finansieringen av investeringarna är på lång sikt ohållbart låg. Stadens årsbidrag bör inom de närmast följande åren uppgå till minst 180 miljoner euro för att inkomstfinansieringens andel ska vara tillräcklig och skuldsättningen skälig. I investeringsbilagan i slutet av ekonomiplanerapporten presenteras schemaläggningen för betydande investeringar som ska genomföras genom staden, Lokalcentralen samt dotterbolagen. I slutet av bilagan finns en förteckning över utredningsobjekt. Den upptar projekt för vilka det inte finns tillräckligt mycket information för att de ska kunna ingå i investeringsprogrammet i fråga om närmare innehåll, placering, schemaläggning, genomförandesätt, kostnader eller finansiering. Stadsstyrelsen bordlade ärendet Under bordläggningen behandlade fullmäktiges förhandlingskommitté stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan på fyra sammanträden och kom fram till det bifogade avtalet och förhandlingsresultatet Avtalet undertecknades av Samlingspartiet, De gröna, SFP, Centern och Kristdemokraterna. I förhandlingsavtalet ingår 23 protokollsanteckningar, vilka förhandlingskommittén förutsätter ska iakttas under 2013.

15 Fullmäktige Sida 15 / 15 Stadsdirektören föreslår att förslaget till ekonomiplan ändras enligt förhandlingsresultatet. Nettoökningen av lånebehovet till följd av förhandlingsändringarna är under planperioden årligen följande: BU 2013 EP 2014 EP ,335 miljoner euro 5,085 miljoner euro 7,085 miljoner euro De enligt förhandlingsresultatet justerade resultaträkningarna och finansieringskalkylerna bifogas. Lånestocken ökar från 2012 till slutet av 2015 med 215 miljoner euro. Lånemängden i slutet av planperioden uppgår till 374,3 miljoner euro, dvs euro per invånare. Utlåtande av personalkommittén har begärts om förslaget till budget och ekonomiplan. Personalkommittén som har underrättats om beredningen av ekonomiplanen i processens olika skeden behandlade avgivandet av utlåtandet den 7 november 2012 och antecknade förslaget för kännedom. Till presentationsmaterialet har fogats som bilaga förhandlingsavtalet med bilagor (förhandlingsresultatet och protokollsanteckningar) samt denuppdaterade resultaträkningen och finansieringskalkylen. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen godkänner anvisningarna om tillämpning av budgeten i bilaga 2 i budgetboken och föreslår att fullmäktige 1 godkänner den bifogade budgeten och ekonomiplanen 2013 med bilagor 2 godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade 3 bemyndigar stadsdirektören att ersätta budgeterade 40 miljoner euro ur utvecklingsfonden för basservicen med motsvarande upplåning om upplåning är fördelaktigare än överföring ur fonden 4 bemyndigar affärsverket Lokalcentralens direktion och tekniska nämnden att fortsätta de i budgeten för år 2012 särskilt uppräknade, oavslutade husbyggnadsprojekten och byggandet av fasta konstruktioner och anläggningar inom ramen för tidigare anvisade totalanslag, samt konstaterar att inverkan på budgeten 2012 av att projekt har fördröjts och anslag inte utnyttjats 2013 behandlas separat som budgetändringar 5

16 Fullmäktige Sida 16 / 16 bemyndigar koncernstaben att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Sistonen att stadsstyrelsen bordlägger budgeten 2013 och ekonomiplanen och begär utlåtande av fullmäktiges förhandlingskommitté så att ärendet kan behandlas av stadsstyrelsen Ordföranden frågade om förslaget om bordläggning kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen bordlade enhälligt budgeten 2013 och ekonomiplanen och begär utlåtande i ärendet av fullmäktiges förhandlingskommitté så att ärendet kan behandlas av stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen godkänner anvisningarna om tillämpning av budgeten i bilaga 2 i budgetboken och föreslår att fullmäktige 1 godkänner den bifogade budgeten och ekonomiplanen 2013 med bilagor 2 godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade 3 bemyndigar stadsdirektören att ersätta budgeterade 40 miljoner euro ur utvecklingsfonden för basservicen med motsvarande upplåning om upplåning är fördelaktigare än överföring ur fonden 4 bemyndigar affärsverket Lokalcentralens direktion och tekniska nämnden att fortsätta de i budgeten för år 2012 särskilt uppräknade, oavslutade husbyggnadsprojekten och byggandet av fasta konstruktioner och anläggningar inom ramen för tidigare anvisade totalanslag, samt konstaterar att inverkan på budgeten 2012 av att projekt har fördröjts och anslag inte utnyttjats 2013 behandlas separat som budgetändringar

17 Fullmäktige Sida 17 / 17 5 bemyndigar koncernstaben att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen. Behandling Leppäkorpi understödd av Sistonen föreslog följande ändring: Förslag till ändring av punkt 1: förslaget godkänns med den ändringen att hälsocentralsavgiften stryks. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Ordförande konstaterade att stadsstyrelsens förkastat Leppäkorpis ändringsförslag med 12 röster mot 3. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes.

18 Fullmäktige Sida 18 / 18