Separat utredning i budgeten 2016: Finansieringskartläggning av investeringsprogrammet (långsiktig plan)

Transkript

1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Separat utredning i budgeten 2016: Finansieringskartläggning av investeringsprogrammet (långsiktig plan) Kommunstyrelsen Enligt investeringsprogrammet för åren (bilaga) är finansieringsbehovet för investeringarna årligen följande: 2016 totalt 26 milj. euro 2017 totalt 47 milj. euro 2018 totalt 47 milj. euro 2019 totalt 54 milj. euro 2020 totalt 24 milj. euro 2021 totalt 25 milj. euro 2022 totalt 36 milj. euro 2023 totalt 35 milj. euro 2024 totalt 28 milj. euro 2025 totalt 21 milj. euro Vattenförsörjningsverkets andel av de årliga investeringarna är 2-6 milj. euro, dvs. totalt 39 milj. euro. Denna andel finansieras med vattenförsörjningsverkets kundavgifter. Kommunens hela sammanräknade investeringssumma under kartläggningsperioden utan vattenförsörjningsverkets investeringar är 305 milj. euro. I budgeten för år 2016 godkändes nya balanseringsmål och samtidigt beslutade man att kommunens lånestock per inte får överskrida 150 milj. euro under åren Kommunens lånestock var 93 milj. euro i början av år Ifall kommunens investeringar (exklusive vattenförsörjningsverkets investeringar) utfaller till 100 % och finansieras endast med lånemedel och enligt kommunens nuvarande genomsnittliga lånevillkor, vore den årliga lånestocken följande: ,5 milj. euro ,5 milj. euro milj. euro milj. euro Balanseringskraven uppfylls åren 2016 och 2017 men överskrids år Ifall investeringarna utfaller till 90 %, uppfylls balanseringskraven också år 2018 och ifall investeringarna utfaller till 80 % överskrids balanseringskraven först år Finansieringskartläggningen ska fortsätta så att man gör en kalkyl som sträcker sig över hela kartläggningsperioden, där man utöver de årliga amorteringarna beaktar alla räntekostnader och avskrivningar samt deras inverkan på resultaträknings- och finansieringskalkylen. Med hjälp därav kan man kontrollera kommunens och investeringarnas penningflöden,

2 schemalägga låntagningen till rätt tidpunkt och bedöma de bästa lånevillkoren för kommunen. Beredning, byggchef Jarno Köykkä och ekonomidirektör Anne Arvola, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: Kyrkslätts kommuns investeringar Kommundirektören: investeringsprogrammet (långsiktig plan) som underlag för den fortsatta utvecklingen samt för beaktande vid upprättandet av budgeten för år Kommunstyrelsen: Ärendet bordlades. Besvärsanvisning Besvärsförbud Kommunstyrelsen Vid uppgörandet av finansieringsplanen (bilaga 2 Rahoitussuunnitelma Investoinnit PTS) för åren i investeringsprogrammets långsiktiga plan (bilaga 1 Kirkkonummen kunnan investointien PTS) har använts följande antaganden: - I och med social- och hälsovårdsreformen år 2019 och därefter överförs alla vård- och omsorgsväsendets inkomster och utgifter bort från kommunen och förlusten kompenseras genom en ökning av statsandelen. - Den årliga antagna inkomstökningen är 0,5 % och för utgifternas del antas tillväxten förbli vid 1,5 %. - Man antar att skatteintäkterna ökar årligen med ca 2,5 %. Den uppskattade skatteprocenten efter år 2019 har bedömts enligt nuvarande uppgifter (kommunernas skatteprocent sjunker i och med social- och hälsovårdsreformen ca 12,75 %. - Avskrivningarna har räknats enligt de nuvarande anläggningstillgångarna och investeringsprogrammet. Finansieringsprogrammets antagande är att utfallet av investeringarna är 100 %.

3 - Antagandet för beräkningen av finansieringsinkomsterna och -utgifterna är att alla investeringarna genomförs med lånefinansiering (ränta 1 % under lånetiden 14 år och amortering i jämnstora rater). - Försäljningsinkomsterna från anläggningstillgångar och utfallet av markanvändningsavtalsersättningarna har uppskattats så att investeringsplanen håller. - Bokslutsdispositionerna innefattar överföringarna av Eriksgårds fond. - Lånestocken har meddelats enligt tre olika utfallsprocenter för investeringarna. I lånestocken har beaktats både existerande lån och lån som lyfts i framtiden enligt utfallsprocenten för investeringarna. - I leasing-kalkylen har beaktats enbart investeringens kostnadsfördelning för en 25 årsperiod. Till det kommer ännu finansiärens kostnader (räntor och eventuella avgifter). Utgångspunkten är att leasingfinansiering alltid är dyrare än lån, fördelen som fås är leasingfinansieringens inverkan på lånestocken. Investeringarnas utfallsprocent påverkar resultatet i form av avskrivningar och räntor (bilaga 3 Investointien toteuma-asteen vaikutus tulokseen ja lisärahoitustarve). T.ex. ett utfall på 100 % av investeringarna ökar år 2017 resultatets utgifter med ca 2 miljoner euro. Den egentliga ökningen av penningbehovet (utöver upplåning) är 1,2 milj. euro, med vilket man betalar ökningen av avkortningar och räntor. Utgifterna ökar i resultatet år 2018 med 1,4 milj. euro jämfört med år 2017 i och med avskrivningar och finansieringskostnader, och tilläggsfinansiering behövs om euro jämfört med avkortningar och räntor m.m. föregående år. Enligt finansieringsplanen håller kommunens inkomstfinansiering trycket från det stora investeringsprogrammet (100 % utfall) åren , men efter det vänder investeringarna resultatet till ett underskott. Man kan anta att investeringarna inte utfaller helt enligt planen och att ett utfall på 90 % skulle innebära en justeringsrörelse om ca en miljon i underskotten efter år 2020 då avskrivningarna och finansieringsutgifterna minskar. Ifall välfärdscentret eller Jokirinteen oppimiskeskus genomförs med leasing-finansiering (25 år) istället för lånefinansiering, är effekten på resultatet bara räntornas andel, eftersom avskrivningarna är ungefär lika stora som leasingavgiften (avskrivningarna blir borta men leasingavgifterna blir i resultatet). Den enda större skillnaden är i lånestocken, som minskar betydligt. T.ex. om båda investeringarna genomfördes genom upplåning, skulle lånestocken uppgå till 181 miljoner euro före social- och hälsovårdslösningen. Om båda genomfördes med fastighetsleasing, skulle lånestocken vara 120 miljoner euro. Som slutsats kan man konstatera att investeringsprogrammet är omfattande och det behövs ökad inkomstfinansiering för att förverkliga det. Enligt beräkningarna är resultatet negativt ännu år 2016 varefter man kan få några år med positivt resultat. Därefter torde kommunens resultat bli negativt p.g.a. social- och hälsovårdsreformen oberoende om investeringsplanen utfaller till 80 % eller 100 %. Det är dock klart att genomförandet av investeringsprogrammet kräver att alla sektorer håller driftsekonomins utgifter i styr. I finansieringskalkylen har man inte beaktat sektorernas tilläggsbehov vid genomförandet av

4 investeringsplanen, t.ex. en eventuell ökning av personalresursen eller serviceåtgärder. Uträkningarna är enbart uppskattningar. Alla dessa kalkyler ska granskas som en helhet och tillsammans samt tolkas försiktigt. De ska uppdateras minst en gång per år, och inverkan av utfallet av balanseringsprogrammet på behovet av tilläggsfinansiering med anledning av investeringarna, ska följas upp. Beredning: ekonomidirektör Anne Arvola, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilagor till föredragningslistan: Kirkkonummen kunnan investointien PTS Rahoitussuunnitelma Investoinnit PTS Investointien toteuma-asteen vaikutus tulokseen ja lisärahoitustarve Kommundirektören: investeringsprogrammet (långsiktig plan) i enlighet med bilagorna som underlag för den fortsatta utvecklingen och att beaktas när budgeten 2017 upprättas. Behandling Ordförande Raija Vahasalo föreslog att ärendet bordläggs till följande sammanträde. Kommunstyrelsen godkände enhälligt förslaget. Kommunstyrelsen beslutade bordlägga ärendet till följande sammanträde. Besvärsanvisning Besvärsförbud

5 Kommunstyrelsen investeringsprogrammet (långsiktig plan) i enlighet med bilagorna som underlag för den fortsatta utvecklingen och att beaktas när budgeten 2017 upprättas. Diskussion Under diskussionen föreslog kommundirektören att ärendet överförs för behandling till kommunstyrelsens sammanträde Kommunstyrelsen godkände kommundirektörens förslag. Kommunstyrelsen beslutade att ärendet behandlas vid kommunstyrelsens sammanträde Besvärsanvisning Besvärsförbud Kommunstyrelsen Kommundirektören investeringsprogrammet (långsiktig plan) i enlighet med bilagorna som underlag för den fortsatta utvecklingen och att beaktas när budgeten 2017 upprättas. Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Bilagor till protokollet: Kst 3 / , Kirkkonummen kunnan investointien PTS Kst 4 / , Rahoitussuunnitelma Investoinnit PTS Kst 5 / , Investointien toteuma-asteen vaikutus tulokseen ja lisärahoitustarve

6 Besvärsanvisning Besvärsförbud, kommunallagen 91