HELSINGFORS STAD B O K S L U T

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HELSINGFORS STAD B O K S L U T 2 0 0 4"

Transkript

1 HELSINGFORS STAD B O K S L U T

2 S N S S S S Ö INNEHÅLL 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Den allmänna ekonomiska utvecklingen i Finland Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Den ekonomiska utvecklingen i Helsingfors Räkenskapsperiodens ekonomi och resultat Personalen Helsingforskoncernen Utsikter inför den nya räkenskapsperioden 6 2 BUDGETUTFALLET Driftsekonomidelen Resultaträkningsdelen Resultaträkning enligt budgeten Budget- och anslagsutfall för resultaträkningsdelen Investeringsdelen Finansieringsdelen Finansieringsanalys enligt budgeten Budget- och anslagsutfall för finansieringsdelen RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS KONCERNBALANSRÄKNING NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen BOKSLUTETS NYCKELTAL STADSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT UNDERSKRIFTER 167

3 1. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN I FINLAND Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter steg bruttonationalprodukten med 3,7 % år Bruttonationalprodukten, dvs. det sammanlagda värdet av producerade varor och tjänster, var 150 miljarder euro under verksamhetsåret. Under fjolåret var det hushållens konsumtion och de privata investeringarna som stod för ökningen av efterfrågan. De fasta investeringarna, som minskat de två föregående åren, började nu öka. Exporten ökade med ca 3,5 och importen med knappt 5 %. De privata konsumtionsutgifterna ökade med över 3 % under verksamhetsåret. Inköpen av varaktiga konsumtionsvaror ökade med 4 % mot hela 19 % året innan. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 2 %. De fasta investeringarna ökade med inemot 5 %. Investeringarna i maskiner, apparater och transportmedel ökade med nästan 10 %. Investeringarna i bostadsbyggnader ökade med 8 % från föregående år, men de övriga husbyggnadsinvesteringarna minskade med 5 %. De offentliga investeringarna minskade med en procent. Inom servicesektorerna ökade produktionen med 3,5 % och inom förädlingssektorerna med 4,4 %. Fabriksindustriproduktionen ökade med över 5 % och byggverksamheten med drygt 2 %. Inom primärproduktionen minskade både skogs- och jordbrukets produktion med 2 %. Företagens rörelseöverskott finansiella institut ej inräknade steg med nästan 8 % i fjol. Tillväxten tog fart ordentligt jämfört med tidigare år och var störst sedan år Företagarinkomsten steg också med 14 % mer än tidigare år. I fjol betalade företagen nästan 8 % mer i direkta skatter och 11 % mer i dividender än året innan. Företagens fasta investeringar ökade i fjol med 7 %. Trots de ökade investeringarna var företagens finansiella situation god. Hushållens disponibla inkomst steg i fjol nominellt med 5,4 % och reellt med 4,6 %. Ökningen av lönesumman med 4,6 % var den största orsaken till de högre bruttoinkomsterna. Hushållens konsumtionsutgifter steg nominellt med 4,1 % eller mindre än den disponibla inkomsten. Statsfinanserna visade i fjol ett knappt överskott, 0,2 miljarder euro. Skatteinkomsterna från indirekta skatter ökade med knappt 3 %, varav mervärdesskatteökningen utgjorde 4 %. De direkta skatterna ökade med 4,3 %. Inkomstöverföringarna till kommunerna ökade med nästan 8 %. Kommunernas och kommunsammanslutningarnas finansiella situation försämrades en aning och visade ett underskott på cirka en miljard. Finanserna visade nu underskott för fjärde året i rad. Kommunernas skatteinkomster ökade med knappt 2 %. De offentliga samfundens EMU-överskott utgjorde 2,1 % av bruttonationalprodukten. EMU-skulden utgjorde 45,1 % av bruttonationalprodukten. De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten minskade något och var 50,7 % år Året innan var andelen 50,9 %. Skattegraden, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten minskade i fjol till 44,1 %. År 2003 var skattegraden 44,8 %. Källa: Statistikcentralen 1

4 1.2 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN I HELSINGFORSREGIONEN Produktionen i Helsingforsregionen fortsatte att öka fram till fjolårets slut. Under 2004 års sista och även näst sista kvartal ökade produktionen med 4 %, medan ökningen i början av året låg kring 3 %. Vid årets slut var tillväxttakten i samma storleksklass som för hela landet och det har inte uppstått någon betydande skillnad mellan Helsingforsregionen och övriga delar av landet. Tillväxtökningen i Helsingforsregionen berodde framför allt på att industriproduktionen kraftigt ökade under årets senare hälft. Den livliga tillväxten inom byggverksamheten och tjänster för hushållen under årets början fortsatte ända till årets slut. I oktober 2004 hade alla sektorer i huvudstadsregionen praktiskt taget lika stor omsättning som ett år tidigare. Jämfört med år 2000 hade omsättningen stigit med 16 %. I oktober uppvisade industrin den största omsättningsökningen (8,1 %) jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. I övrigt har förändringara i industrins omsättning varierat rätt mycket under hela året till exempel i maj sjönk omsättningen med 11,5 % och i juni steg den med 5,8 %. Inom tjänster för hushållen har omsättningen däremot ökat varje månad jämfört med samma månad föregående år. I oktober var ökningen 10,6 % och i september 12,4 %. Däremot minskade minuthandelns (motorfordon ej inräknade) omsättning i oktober med 4,4 %. Konjunkturläget för de nyländska företagen har försämrats de senaste månaderna, men enligt företagens bedömning är det fortfarande bättre än vanligt. För serviceföretagen väntas ytterligare förbättringar av konjunkturerna saldotalet för deras konjunkturutsikter var 7 i januari. I oktober i fjol var saldotalet 17. Inom industri och byggverksamhet förväntas oförändrade konjunkturer, saldotalet är 0. I oktober var saldotalet 3. Serviceföretagen utökade sin personal något i slutet av förra året och även de närmaste månaderna ökar arbetskraften en aning. Inom industri och byggverksamhet var arbetskraftsutvecklingen lam de senaste månaderna och personalen minskades en aning. Utvecklingen var ändå gynnsammare än väntat. De närmaste månaderna är personalutsikterna fortfarande sjunkande. Lönsamheten varierar i olika sektorer och företag men är i medeltal bättre än för ett år sedan. På årsnivå väntas lönsamheten förbättras även de närmaste månaderna. Investeringarna är något mindre än för ett år sedan, men väntas öka betydligt. Den sysselsatta arbetskraften i Helsingforsregionen bestod av personer under årets sista kvartal. Minskningen från motsvarande tidpunkt ett år tidigare var 2,1 % eller personer. Procentuellt minskade arbetskraften mest inom byggverksamhet (10,2 %) och inom trafiken (5,5 %). Den sysselsatta arbetskraften ökade mest inom hotell- och restaurangsektorn (12,3 %). Inom utbildningssektorn var ökningen 8,8 % och inom industrin 6 %. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var arbetslöshetsgraden i Helsingforsregionen 5,9 % under 2004 års sista kvartal mot 6,6 % ett år tidigare. Antalet arbetslösa i Helsingforsregionen var personer under årets sista kvartal mot ett år tidigare, vilket innebar en minskning med närmare 9 %. I hela landet var arbetslöshetsgraden 7,9 % enligt Statistikcentralen. Enligt arbetsministeriets uppgifter var arbetslöshetsgraden i Helsingforsregionen 8,3 %. Befolkningsökningen i Helsingforsregionen var personer. Enligt förhandsuppgifter var den inrikes utflyttningen något mindre än föregående år. Under året föddes ca barn medan personer avled. Inflyttningsöverskottet ökade folkmängden med personer. Ökningen var störst i Esbo med personer, i Vanda personer och i kransområdena personer. Befolkningen i Helsingfors minskade med 284 personer. Inflyttarna var fler än utflyttarna i Helsingfors, Vanda, Grankulla, Träskända och Sibbo. I Helsingfors var utflyttningsöverskottet nästan personer. Esbos inflyttningsöverskott ökade och den andra stora vinnaren i regionen var Kyrkslätt med ett inflyttningsöverskott på mer än 700 personer. I hela kransområdet var inflyttarna ca fler än utflyttarna. I Esbo var inflyttningsöverskottet litet över personer och i Vanda var utflyttningsöverskottet 200 personer. Den utländska nettoinflyttningen till Helsingforsregionen var personer, medan nettoutflyttningen till det övriga Finland var knappt 100 personer. Den utländska nettoinflyttningen minskades av registerkontroller i samband med valet. Även personer som flyttat bort tidigare år registrerades vid kontrollerna som bortflyttade under fjolåret. Källa: Helsingfors stads faktacentral 2

5 1.3 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN I HELSINGFORS Stadens ekonomi var i bättre balans jämfört med föregående räkenskapsperiod. Räkenskapsperiodens resultat utan affärsverken visade dock fortfarande underskott. Årsbidraget, där affärsverken ingår, täckte avskrivningarna men inte investeringarna. Den egentliga verksamhetens och investeringarnas nettokassaflöde visade fortfarande underskott. Bland skatteinkomsterna inflöt mindre än beräknat i kommunal- och fastighetsskatteinkomster (minskning 56,8 miljoner euro), även samfundsskatteinkomsterna minskade (minskning 6,8 miljoner euro jämfört med budgeten). År 2004 var samfundsskatteförskotten lägre än året innan. Efter skatteinkomstutjämningen var statsandelarna 68,0 miljoner euro. Investeringsnivån när affärsverken medräknas var något högre än föregående år. Tyngdpunkten låg på investeringar i basservice och i affärsverken. Antalet arbetslösa arbetssökande vid Helsingfors arbetskraftsbyrå fortsatte att öka fram till september I slutet av året upphörde den tre år långa ökningen av arbetslösheten. I december 2004 var helsingforsbor arbetslösa, vilket är 100 färre än året innan. Arbetslöshetsgraden höll sig på samma nivå som året innan, 9,4 procent. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var arbetslöshetsgraden 7,2 % år Arbetslösheten bland personer under 25 år slutade öka i slutet av 2004 och var i december 2 % lägre än ett år tidigare. Bland personer över 50 år ökade arbetslösheten med i medeltal 5 % per månad jämfört med föregående år, och vid årets slut var arbetslösheten bland dem 3 % högre än året innan. De långtidsarbetslösa, dvs. personer som har varit arbetslösa över ett år, ökade under hela året och var i december 7 % fler än i slutet av De arbetslösa utlänningarna ökade med 3 % från slutet av föregående år och i december fanns det arbetslösa arbetssökande utlänningar vid Helsingfors arbetskraftsbyrå. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var de sysselsatta i Helsingfors under 2004 års sista kvartal eller 0,7 % färre än ett år tidigare. Det relativa sysselsättningstalet, dvs. andelen sysselsatta i åldern år, var ändå 1,5 % högre än föregående år och var 72,7 % under 2004 års fjärde kvartal. Vid arbetskraftsbyrån fanns det år 2004 i medeltal ca lediga jobb i slutet av månaden. I december 2004 fanns det hela 58 % fler lediga jobb än året innan. Byggverksamheten i Helsingfors fortsatte 2004 på nästan samma nivå som Inom bostadsbyggandet kan små tecken på uppsving skönjas, men nedgången i fråga om arbetslokaler som började redan 2003 har fortsatt även År 2004 beviljades bygglov för sammanlagt m 2 vy, vilket är ungefär lika mycket som Att antalet beviljade lov stannade på samma nivå som året innan beror på att byggloven för bostäder ökade samtidigt som loven för arbetslokaler minskade med motsvarande andel. Minskningen av byggloven för arbetslokaler var dock inte längre lika brant i fjol som År 2004 påbörjades byggandet av m 2 vy. Minskningen från föregående år var m 2 vy. Minskningen av påbörjade byggen beror på att byggandet av arbetslokaler mattades av. I slutet av 2004 pågick byggandet av m 2 vy. Våningsytan för pågående arbetslokalbyggen var 10 % mindre än året innan medan våningsytan för bostadsbyggen var 2 % större. Även den färdigställda byggnadsproduktionen minskade i fjol färdigställdes m 2 vy arbetslokaler mindre och m 2 vy nya bostäder mindre än föregående år. Den sammanlagda färdigställda våningsytan 2004 var m 2 vy, varav m 2 vy var arbetslokaler och m 2 vy bostäder. Trots den förbättrade ekonomiska situationen gick det fortfarande dåligt på kontorsmarknaden, eftersom företagen inte hade något nämnvärt behov av större lokaliteter. Den svaga efterfrågan bestod huvudsakligen av flyttningar från en lokal till en annan och från sämre till högklassigare lokaler. De tomma lokalerna ökade klart från hösten I Helsingfors knöts över 10 % färre kontrakt för kontorslokaler än föregående höst. I hela Helsingfors steg graden av ineffektivt utnyttjande, som beskriver mängden tomma lokaler, från 6,6 % hösten 2003 till 8,8 % hösten I stadskärnan sjönk de nya kontorshyrorna med 3 % på ett år. 3

6 I fråga om affärslokaler fortsatte den gynnsamma utvecklingen. Lokalerna utnyttjades nästan maximalt i synnerhet i närheten av de bästa kundflödena och efterfrågan är stor, varför även hyresutvecklingen i huvudsak var stigande. Hösten 2004 var medianhyran i nya hyreskontrakt för kontorslokaler 19 /m 2 /mån; ett år tidigare var den drygt 15 /m 2 /mån. Befolkningen i Helsingfors minskade med 284 personer under verksamhetsåret och var personer vid årets slut. 1.4 RÄKENSKAPSPERIODENS EKONOMI OCH RESULTAT Stadens bokslut för 2004 visar ett överskott på 175,3 miljoner euro. Överskottet beror närmast på affärsverkens, särskilt Helsingfors Energis, goda resultat. Verksamhetsbidraget i resultaträkningen enligt budgeten, ,0 miljoner euro, höll sig inom budgetramarna. Avvikelsen jämfört med budgeten var 3,3 miljoner euro eller 0,2 %. Verksamhetsinkomsterna överskreds med 10,0 miljoner euro och verksamhetsutgifterna med 6,7 miljoner euro. De största utgiftsöverskridningarna hänförde sig till socialväsendet och hälsovårdens utgifter för samkommunen HNS. Verksamhetsinkomsterna enligt budgeten minskade med 1,0 % och verksamhetsutgifterna med 1,1 % från föregående år. Verksamhetsbidraget var 23,4 miljoner euro bättre än I skatteinkomster inflöt 63,6 miljoner euro mindre än budgeterat. Härav är kommunalskattens andel 52,0 miljoner euro, samfundsskattens andel 6,8 miljoner euro och fastighetsskattens andel 4,8 miljoner euro. År 2004 inflöt sammanlagt 1 927,8 miljoner euro i skatteinkomster. Härav utgjordes 1 600,5 miljoner euro av kommunalskatt, 211,3 miljoner euro av samfundsskatt, 115,2 miljoner euro av fastighetsskatt och 0,8 miljoner euro av hundskatt. I kommunalskatt inflöt 2,6 % (42,5 miljoner euro) mindre, i samfundsskatt 6,8 % (15,4 miljoner euro) mindre och i fastighetsskatt 1,2 % (1,4 miljoner euro) mer än Statsandelarna var 68,0 miljoner euro. Den skatteinkomstutjämning som ansluter sig till statsandelarna var 307,9 miljoner euro. Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetskostnaderna enligt bokföringen har utvecklats på följande sätt: Verksamhetsintäkter, % av verksamhetskostnaderna 43,1 43,6 39,8 38,2 Årsbidraget enligt budgeten utan affärsverken (jämförbart med andra kommuner) är 74,3 miljoner euro och uträknat per invånare 133 euro/invånare ( 87 euro/invånare 2003). Årsbidraget enligt bokföringen var 380,9 miljoner euro och 681 euro/invånare (604 euro/invånare 2003). De senaste fyra åren har årsbidraget enligt bokföringen utvecklats på följande sätt: Årsbidrag, miljoner euro 380,9 338,1 98,7 412,9 Årsbidrag, % av avskrivningarna 124,6 114,7 34,4 163,2 Årsbidrag, euro/invånare De extraordinära intäkterna, 111,2 miljoner euro, består huvudsakligen av försäljningsvinster vid avyttring av fast egendom. Räkenskapsperiodens överskott läggs till över-/underskotten för tidigare räkenskapsperioder. För investeringarna (utan affärsverken) var utfallet 76,4 % då beviljade överskridningsrätter beaktas. Då affärsverken tas med uppgick investeringarna till sammanlagt 496,4 miljoner euro. Nyckeltalet intern finansiering av investeringarna, som anger hur stor del av anskaffningsutgiften för investeringarna som täckts med intern finansiering, har varit följande de senaste åren: Intern finans av investeringarna, % 77,7 69,8 20,0 75,9 4

7 Under verksamhetsåret upptogs 280 miljoner euro i nya lån och gamla lån amorterades med 166,1 miljoner euro. Vid årets slut var lånestocken 796,3 miljoner euro eller euro/invånare. Uträknat per invånare har lånestocken utvecklats på följande sätt: Lån euro/invånare Likviditeten baserade sig till stor del på den nämnda låntagningen. Penninginkomsterna var 4 430,4 miljoner euro och utgifterna 4 371,4 miljoner euro. Likviditeten angiven i kassadagar har utvecklats på följande sätt: Likviditet, kassadagar Balansomslutningen är 9 351,4 miljoner euro, vilket är 292,3 miljoner euro mer än 2003 närmast till följd av ökningen i fråga om materiella tillgångar och långfristiga placeringar. Soliditetsgraden har varit följande de senaste åren: Soliditetsgrad 74,7 75,2 75,4 79,5 För affärsverken var räkenskapsperiodens resultat före reserver följande, uttryckt i miljoner euro: Helsingfors Energi 203,9, Helsingfors Vatten 4,1, Helsingfors Hamn 23,9, Trafikverket 1,1, Helsingfors stads servicecentral -1,1 och Helsingfors Textiltjänst 0,08. Resultaten för de fonder som utgör självständiga balansenheter var följande, uttryckt i miljoner euro: bostadslånefonden 1,4, bostadsproduktionsfonden -0,7, fonden för idrotts- och friluftsanläggningar 0,5 och försäkringsfonden -0,4 samt innovationsfonden 0,0. Koncernbalansomslutningen är miljoner euro och ökningen från föregående år 346 miljoner euro. Nyckeltalen som härletts ur koncernbalansräkningen har utvecklats på följande sätt: Soliditetsgrad, % 61,3 61,3 61,9 65,9 Lånestock Lån, euro/invånare PERSONALEN Vid årets slut hade staden anställda, varav var ordinarie och anställda för viss tid. De anställda var 546 (1,4 %) färre än vid utgången av föregående år. Personalen har minskat redan i två års tid. Förändringen i personalstyrkan har mest påverkats av den kraftiga minskningen av socialverkets och hälsovårdscentralens personal: social- och hälsovårdsväsendet hade vid årets slut 770 anställda färre än ett år tidigare. Minskningen beror delvis på att personal flyttats till ekonomi- och planeringscentralen. Inom vissa enheter, bl.a. utbildningsverket och utbildnings- och utvecklingscentralens arbetskraftsbank, har personalen ökat under året. Lönesumman för 2004 (utan de anslagssysselsattas löner) var 1 053,4 miljoner euro, vilket är 1,7 % mer än föregående år. De anslagssysselsatta har blivit fler. Vid årets slut var de mot 901 ett år tidigare. Staden gör upp ett separat personalbokslut. 5

8 TABELL: Stadens anställda sektorvis i slutet av 2003 och Sektorer Ordinarie Anställda Anställda Anställda anställda för viss tid med timlön sammanlagt Stadsdirektörsroteln *) Stadsplaneringsoch fastighetsväsendet Bildnings- och personalväsendet Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Sammanlagt *) Innefattar överföring av anställda från andra verk till ekonomi- och planeringscentralen 1.6 HELSINGFORSKONCERNEN Helsingforskoncernen består av Helsingfors stad, 125 dotteraktiebolag, 8 dotterstiftelser och 3 samägda bolag. Dessutom hör staden till sex samkommuner och är med i 43 intressebolag. De flesta dotteraktiebolagen har grundats av staden och ägs till 100 procent av staden. Helsingforskoncernen förvaltas så att stadsfullmäktige ställer upp mål för dess verksamhet medan stadsstyrelsen leder verksamheten. Stadsdirektören och biträdande stadsdirektörerna bär ansvaret för den operativa ledningen av koncernen. Revisionsnämnden handhar granskningen av koncernens förvaltning och ekonomi och uppgörandet av revisionsberättelsen. Under året tillkom 3 nya dotteraktiebolag. En förteckning över samfund och stiftelser som upptas i koncernbalansräkningen finns i noterna till koncernbalansräkningen. Koncernens soliditetsgrad härledd ur koncernbalansräkningen var 61,3 %. Koncernens lånestock var miljoner euro eller euro/invånare. 1.7 UTSIKTER INFÖR DEN NYA RÄKENSKAPSPERIODEN Den framtida utvecklingen i Finland beror i väsentlig grad på hur den internationella ekonomin utvecklas. Dessa förändringar återspeglar sig direkt även i stadens finansiella bas. Den inhemska efterfrågan utgör det centrala underlaget för tillväxt även Trots den osäkra utvecklingen har Finland goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Enligt finansministeriets senaste översikt förutspås Finlands totala produktion öka med 3,3 % år Produktionsökningen i Helsingforsregionen var kraftigare Utgångspunkterna för stadens ekonomi de närmaste åren har förbättrats, men är fortfarande osäkra. Staden håller på att få sin ekonomi i balans, men trots det är de de ekonomiska utsikterna för ekonomiplaneperioden fortfarande svåra, framför allt beroende på statens åtgärder som inverkar på stadens skatteunderlag samt på utgiftstrycket särskilt inom social- och hälsovårdsväsendet. Strävan är att ytterligare stärka skatteunderlaget genom närings- och bostadspolitiska åtgärder samt via åtgärder inom stadsplaneringen och fastighetsväsendet. Årsbidraget enligt budgeten för 2005 är 49,9 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat -81,4 miljoner euro. Lånestocken växer inte under Lån amorteras med 58,7 miljoner euro och nya lån upptas motsvarande amorteringen. Som helhet har staden fått verksamhetsutgifterna under kontroll, men 6

9 kostnadsutvecklingen särskilt inom socialväsendet och specialsjukvården samt statens åtgärder är fortfarande hotfaktorer. Det är nödvändigt att fortsätta med att se över effektiviteten inom stadens verksamhet och genom lämpliga åtgärder få ner utgifterna för och investeringarna i verksamheten till en nivå som motsvarar ett hållbart inkomstunderlag. 2 BUDGETUTFALLET 2.1 DRIFTSEKONOMIDELEN (indelningen i huvudtitlar motsvarar stadens lednings sektorindelning ) Anslagen och de budgeterade inkomsterna i driftsekonomidelen utföll på följande sätt enligt huvudtitel: euro Inkomster Stadsdirektörsroteln Stadsplanerings- o fastighetsväsendet Bildnings- o personalväsendet Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Inkomster sammanlagt Utgifter Stadsdirektörsroteln Stadsplanerings- o fastighetsväsendet Bildnings- o personalväsendet Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Utgifter sammanlagt Verksamhetsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Verksamhetsintäkterna enligt budgeten var 10,0 miljoner euro större än budgeterat. De största inkomstöverskridningarna uppstod inom social- och hälsovårdsväsendet samt stadsplanerings- och fastighetsväsendet. Social- och hälsovårdsväsendets inkomstöverskott berodde huvudsakligen på att bidragen var större än beräknat (överskridning 9,5 miljoner euro) inom nästan alla budgetmoment. Fastighetsväsendets inkomstöverskott bestod huvudsakligen av hyresinkomster. Byggnads- och miljöväsendets inkomstunderskott på 10,8 miljoner euro berodde huvudsakligen på att byggnadskontorets inkomster var mindre än budgeterat, bl.a. underskreds försäljningsinkomsterna med 4,1 miljoner euro och tillverkning för eget bruk med 4,7 miljoner euro. Detta berodde huvudsakligen på att stadens inbesparingar i drifts- och investeringsekonomin inverkade på produktionsenheternas verksamhetsvolym. Verksamhetsutgifterna var 6,9 miljoner euro större än budgeterat. Social- och hälsovårdsväsendets utgifter överskreds med 51,1 miljoner euro. De största utgiftsinbesparingarna uppstod inom stadsdirektörsroteln, 33,8 miljoner euro samt inom byggnads- och miljöväsendet, 7,3 miljoner euro. Verksamhetsbidraget var 3,1 miljoner euro bättre än budgeterat. 7

10 1 STADSDIREKTÖRSROTELN Inkomster , , , ,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,91 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , , Val, till centralvalnämndens disposition Inkomster , , ,20 0,00 Utgifter , , ,11 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,31 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,31 0,00 År 2004 var det kommunal- och Europaparlamentsval. Utgiftsinbesparingen på ca 0,4 miljoner euro berodde på att kostnaderna för förhandsröstningen blev mindre än beräknat Stadsfullmäktige, till stadskansliets disposition Utgifter , , ,34 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,34 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,34 0,00 Av anslaget sparades sammanlagt euro Revisionsnämnden och -kontoret Inkomster 0, , ,09 0,00 Utgifter , , ,77 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,86 0,00 Avskrivningar , ,92 976,08 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,94 0,00 Nyckeltal Dagsverken Kostnader/arbetsdag, euro *) OFR-revisorns revisionsdagar (köpt service), högst

11 Den köpta OFR-servicens andel av revisionsväsendets verksamhetsutgifter, % 17,9 18,2 0,3 0 Effektivitet/lönsamhet Utgifter/invånare, euro (innefattar verksamhetsutgifter enligt budgeten) Resurser Antal anställda *) Innefattar övriga kostnader förutom dem som orsakats av OFR-revisorn och revisionsnämnden Verksamhetsutgifterna var euro bättre än budgeterat. Utgiftsinbesparingar uppstod inom alla utgiftsslag. I budgeten hade följande tre bindande verksamhetsmål ställts upp: En bedömningsberättelse som följer revisionsnämndens direktiv utarbetas före Den övervakande revisionen genomförs i enlighet med revisionsnämndens direktiv och avslutas före Förslag till nominering av revisorer för de bolag och stiftelser som hör till stadskoncernen framställs i god tid före bolags- och stiftelsestämmorna. Alla målen nåddes Stadsstyrelsen Utgifter , , ,28 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,28 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,28 0, Stadsstyrelsen, till stadskansliets disposition Utgifter , , ,04 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,04 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,04 0,00 Stadsstyrelsens utgifter bestod huvudsakligen av ledamöternas arvoden samt lokalutgifter. Utgiftsinbesparingen var 0,1 miljoner euro Dispositionsmedel, till Stns disposition Utgifter , , ,24 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,24 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,24 0,00 9

12 Av anslaget användes ca 1,4 miljoner euro för stadsstyrelsens allmänna dispositionsmedel. Allmänna dispositionsmedel beviljades för ett flertal ändamål, bl.a euro till Stiftelsen Helsingforsveckan för höjning av stiftelsen eget kapital, euro till Nylands förbund för finansiering av huvudstadsregionens stadsprogram och euro till Rahapaja Oy för Helsingforsmedaljer i guld. Därtill användes ca euro för tjänsteresor och knappt 0,6 miljoner euro för representationsutgifter. Av anslaget för utgifter inom arbetshälsoprogrammet användes ca 1,1 miljoner euro. Av anslaget sparades 1,2 miljoner euro Stadskansliet Inkomster , , , ,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,09 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Av stadskansliets driftsutgiftsanslag överfördes 8,6 miljoner euro och av inkomsterna euro till ekonomi- och planeringscentralen som inrättades (Stge ). Med anslagsändringar var stadskansliets utgiftsanslag 14,9 miljoner euro, varav 14,3 miljoner euro användes. Inkomsterna var ca 0,8 miljoner euro eller 0,2 miljoner euro större än budgeterat. Det bindande verksamhetsmålet var att 60 % av de ärenden som föreläggs stadsfullmäktige och stadsstyrelsen styrelsen i genomsnitt behandlas på 100 kalenderdagar. Målet nåddes. Utfallet var 71 procent Personaltjänster Inkomster ,00 0, ,00 0,00 Utgifter , , ,18 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,18 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,18 0, Understöd för personalpolitiken, till stadskansliets disposition Utgifter , , ,45 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,45 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,45 0,00 Verksamhetsutgifterna underskreds med ca euro. Anslaget användes för upprätthållande av personalens arbetsförmåga, bl.a. verksamhet som förbättrar konditionen och därtill anslutna funktioner. Anslaget användes även för medverkan i rekryteringskampanjer. 10

13 Personalservice, till stadskansliets disposition Inkomster ,00 0, ,00 0,00 Utgifter , , ,73 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,73 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,73 0,00 Anslaget användes för understöd till personalens fritidsverksamhet och till personalklubbar. Verksamhetsutgifterna underskreds med ca euro Ekonomi- och planeringscentralen Inkomster 0, , , ,00 Utgifter 0, , , ,00 Verksamhetsbidrag 0, , , ,00 Avskrivningar 0, , ,42 0,00 Räkenskapsperiodens resultat 0, , , ,00 Till budgetmomentet överfördes utgiftsanslag enligt följande: från stadskansliet 8,6 miljoner euro, från socialverket 10,8 miljoner euro och från hälsovårdsverket 2,8 miljoner euro, sammanlagt 22,2 miljoner euro (Stge ). Med anslagsändringar och överskridningsrätter var ekonomi- och planeringscentralens anslag 22,6 miljoner euro, varav ca 21,4 miljoner euro användes. Utgiftsinbesparingen var ca 1,2 miljoner euro. Av utgiftsinbesparingarna hänförde sig 1,0 miljoner euro till de centraliserade ekonomiförvaltningstjänsterna Personalutgifter som betalas centraliserat Utgifter , , ,50 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,50 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,50 0, Pensioner, till stadskansliets disposition Utgifter , , ,03 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,03 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,03 0,00 I stadens egna pensioner, änke- och pupillkassans pensioner, Suomen Turistiauto Oy:s tilläggspension samt i kommunernas pensionsförsäkring till statskontoret betalades sammanlagt ca 33,3 miljoner euro, vilket var 15,7 miljoner euro mindre än budgeterat. Utgifterna minskas av en förändring som beror på upplösning av pensionsansvaret, förändringens storlek uppskattades till 22,0 miljoner euro. På grundval av en försäkringsteknisk kalkyl som gjorts av en utomstående bedömare och tidigare motsvarande kalkyler som gjorts av samma utomstående bedömare samt i enlighet med jämförbarhets- och försiktighetsprincipen minskades pensionsansvaret med 30 miljoner euro i stället för budgeterade 22 miljoner euro. 11

14 Grupplivförsäkring och reseförsäkring, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , ,47 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,47 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,47 0,00 Av anslaget betalades premier för det av Kommunernas pensionsförsäkring administrerade ekonomiska stöd som motsvarar grupplivförsäkring samt premier som hänför sig till reseförsäkringen för tjänstemän och förtroendevalda. Anslaget underskreds med sammanlagt 0,3 miljoner euro Reservering för personalutgifter, till stadsstyrelsens disposition Momentet användes inte under verksamhetsåret Reservering för personalutgifter, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , ,00 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,00 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,00 0,00 Skillnaden mellan prognosen och utfallet var 19,4 miljoner euro. Detta beror på att den väntade ökningen av semesterlöneskulden med 16,0 miljoner euro inte förverkligades, däremot minskade periodiseringen av semesterlöner med 3,3 miljoner euro Kommunalbeskattning, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , ,48 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,48 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,48 0,00 Anslaget används för att täcka kostnaderna för genomförande av beskattningen enligt 11 i lagen om skatteförvaltning. Staten uppbär kostnaderna vid skatteredovisningar kvartalsvis. Beskattningskostnaderna för 2004 uppgick i stort sett till budgeterade 14,1 miljoner euro Finlandiahuset Inkomster , , , ,00 Utgifter , , ,24 0,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,95 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 12

15 Prestationsmål Konserter, st Antal repetitioner Konferenser och utställningar, st Konferens- och utställningsdagar Användningsgrad, % Antal besökare Konserter Konferenser Visningar och kundservicecentral Sammanlagt Resurser Antal anställda, ordinarie Antal anställda, timavlönade Lokaler, m Produktivitet (2001=100) BDG Produktivitet på basis av enheten för den totala disponeringen Finlandiahusets verksamhetsintäkter var 0,3 miljoner euro mindre än budgeterat. Minskningen från föregående år var 4,9 %. Verksamhetsutgifterna var 3,4 miljoner euro, 7,3 % mindre än budgeterat. Det bindande verksamhetsbidraget var knappt 0,1 miljoner euro mindre än budgeterat. Den obetydliga verksamheten i början av året samt i juli och augusti bidrog till minskningen av verksamhetsintäkterna. Användningsgraden underskred det bindande verksamhetsmålet som var 57 %. Användningsgraden var 53,3 % Övrig allmän förvaltning Inkomster , , ,39 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,61 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , , Stadens historia, till faktacentralens disposition Utgifter , , ,66 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,66 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,66 0,00 Av anslaget sparades euro. 13

16 Andelar och ersättningar, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Av anslaget hade 2,8 miljoner euro reserverats för andelar till SAD och 1,6 miljoner euro för andelar till Nylands förbund. Betalningsandelarna till Nylands förbund överskred anslagen med 0,2 miljoner euro Centraliserad dataverksamhet, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,34 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Av anslagen sparades 0,4 miljoner euro. Inbesparingen uppstod inom köp av tjänster Forskning och utveckling, till Stns disposition Utgifter , , ,31 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,31 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,31 0,00 Av anslaget sparades knappt euro Understöd till sammanslutningar, till Stns disposition Utgifter , , ,78 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,78 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,78 0, Medlemsavgifter, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , ,02 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,02 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,02 0,00 Verksamhetsutgifterna var ca 2,3 miljoner euro, vilket innebär att knappt 0,1 miljoner euro av anslagen sparades. 14

17 Helsingfors en livskraftig huvudstad Momentet användes inte under verksamhetsåret Marknadsföring, turism, information och näringsverksamhet, till Stns disposition Inkomster , , ,00 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Verksamhetsutgifterna var ca 7,1 miljoner euro eller nästan lika stora som budgeterat. Av anslagen användes bl.a. ca 1,7 miljoner euro för marknadsföring av turism, 1,9 miljoner euro för information, 1,4 miljoner euro för projekt inom gemenskapsinitiativet URBAN, ca 0,2 miljoner euro för EUverksamhet, reserverade 0,6 miljoner euro för projekt inom näringslivstjänster, reserverade 0,3 miljoner euro för Arabiastrandens konstindustricentrum och ca euro för närområdessamarbete. Verksamhetsintäkterna, huvudsakligen understöd och bidrag i samband med projekt inom gemenskapsinitiativet URBAN, var ca 1,3 miljoner euro eller ca 0,7 miljoner euro större än budgeterat Sysselsättning, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Inkomster , , ,09 0,00 Utgifter , , ,71 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,80 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,80 0,00 Av verksamhetsutgifterna för sysselsättning sparades ca euro. Verksamhetsinkomsterna överskreds med ca euro. Anslagen användes för verksamheten vid NYP-Företagsservice och Företagsservicen i östra Helsingfors Övriga utgifter och inkomster för allmän förvaltning, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Inkomster , , ,30 0,00 Utgifter , , ,66 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,96 0,00 Avskrivningar 0, , ,27 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,69 0,00 Bland övriga utgifter och inkomster för allmän förvaltning upptas verksamhetsutgifter och -inkomster som inte hör till någon enskild förvaltning. Inkomsterna överskreds med ca 1,7 miljoner euro och utgifterna underskreds med ca euro. 15

18 2 STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET Inkomster , , ,17 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,02 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Avkastningsmål , ,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott , , , , Stadsplaneringsnämnden och -kontoret Inkomster , , ,69 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,86 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Nyckeltal Delgeneralplaner, st Övriga översiktliga planer, st Detaljplaner, st Övriga planer, st Planeringsutlåtanden, st Utredningar, st Teknisk-ekonomiska och miljötekniska konsultarbeten, st Planer för detaljplaner, st Teknisk-ekonomiska och miljötekniska planer för delgeneralplaner, st Publikationer, st Seminarier, st Tillställningar och presentationer för invånare, st Informationstjänst (karta, förteckning, tabell), st Utlåtanden, st Stora trafikplaner och utredningar, st

19 Trafikplaner, st Planeringsbeslut av trafikplaneringschefen, st Trafiksignaler och -telematik, underhållsobjekt, st Kollektivtrafikens andel i morgontrafiken mot centrum Produktivitet (2001=100) BDG Hela verket I budgeten för 2004 hade 18,4 miljoner euro reserverats för stadsplaneringskontorets driftsutgifter. År 2004 användes nästan samma belopp. Verkets verksamhetsintäkter 2004 var 0,4 miljoner euro. I budgeten hade intäkterna för 2004 uppskattats till euro. De bindande verksamhetsmålen utföll på följande sätt: Förslag till delgeneralplaner för Busholmen och Mellersta Böle uppgörs. Målet nåddes. För att det bostadsbyggande som bostadsprogrammet anger skall bli möjligt uppgörs det detaljplaneförslag kostnadsmedvetet och utan avkall på kvaliteten. Utfallet för bostadsproduktionsplaner var m 2 vy. Att näringslivet utvecklas och näringspolitiken genomförs säkerställs genom att det görs upp tillräckligt med detaljplaner för arbetslokaler på ändamålsenliga platser i stadsstrukturen. Utfallet för arbetslokalplaner var m 2 vy. Antalet planer för arbetslokaler är beroende av företagens och markägarnas projekt. Kollektivtrafikens andel i morgontrafiken mot centrum är > 71 %. Hösten 2004 var kollektivtrafikens andel 70 %. Att andelen minskade och målet (över 71 %) inte nåddes berodde på att kollektivtrafikekonomin stramades åt och att kollektivtrafikutbudet krympte och biljettpriserna höjdes i samband därmed. Åtgärderna för att främja användningen av kollektivtrafik räckte inte till för att eliminera verkningarna av de ovannämnda motåtgärderna. Minskningstrenden i fråga om det sammanlagda antalet personer som skadas och omkommer i trafikolyckor är minst 2 % om året. Det totala antalet döda och skadade i trafikolyckor 2004 och utvecklingstrenden som beräknas utifrån det klarnar först under vårens lopp. I ljuset av polisens förhandsuppgifter förefaller det som om det totala antalet 2004 var något mindre än Med andra ord verkar det som om målet för utvecklingstrenden 2 % skulle nås Fastighetsnämnden och -kontoret Inkomster , , ,58 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,26 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Avkastningsmål , ,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott , , , ,00 17

20 Bindande verksamhetsmål Bostadsavdelningen Tiden för behandling av ansökningar högst, dagar 3,5 3,0 0,5 0 Stadsmätningsavdelningen Åtgärdstiden för de fem viktigaste serviceformerna i genomsnitt, dagar 23,0 18,9 4,1 0 Gårdsavdelningen Graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler högst, % (då de lokaler som blir lediga pga sparmålet inte medräknas) Graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler högst, % (då de lokaler som blir lediga av sparskäl medräknas) 0,9 0,5 0,4 0 3,0 2,1 0,9 0 Tomtavdelningen De externa arrendeinkomsterna överskrider, miljoner euro 106,0 108,1 2,1 0 Geotekniska avdelningen Larmgränser vid grundvattenpunkter, st Centrala prestationer Externa arrendeavtal, st Överlåten bostadsbyggrätt, m 2 vy Fastighetsaffärer, st Sanerad och undersökt mark som visat 6,3 6,3 0,0 0,0 sig vara ren, ha Geotekniska ritningar, st Sonderingar, m Registrerade fastigheter och servitut, st Sålda kartor, st Nybyggnadsmätningar, st Aravabostäder, st Räntestödsbostäder, st Stödformer för boende, st Förmedling och övervakning av bostäder, st Hitas, st Uthyrda lokaler, m Underhållna lokaler, m Uthyrning av hall- och uteförsäljningsplatser samt tillstånd, st Kampenprojektet, grad av färdigställande %

21 Produktivitet (2001=100) BDG Produktivitetsindex Fastighetskontorets totala inkomster var 5,8 miljoner euro större än budgeterat. Utgifterna var 1,3 miljoner euro mindre än i den ursprungliga budgeten. Verksamhetsbidraget överskreds med 7,2 miljoner euro. Verkets produktivitet steg. Målet för produktiviteten en årlig höjning på 1,5 procent över en längre tidsperiod nåddes. Fastighetskontorets samtliga bindande verksamhetsmål nåddes: Bostadsavdelningen Stadsmätningsavdelningen Gårdsavdelningen Tomtavdelningen Tiden för behandling av låne-, understöds- och bostadsrättsansökningar är högst 3,5 dagar. Utfallet var 3,0 dagar. Åtgärdstiden för de fem viktigaste serviceformerna vid avdelningen är i genomsnitt 23 dagar. Utfallet var 18,9 dagar. Graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler är högst 3,0% då de lokaler som blir lediga på grund av sparåtgärderna räknas med. Utfallet var 2,1%. De externa arrendeinkomsterna överskrider 106 miljoner euro. Utfallet var 108,1 miljoner euro Fastighetskontoret Inkomster , , ,44 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,61 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Avkastningsmål , ,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott , , , ,00 De överlåtna bostadstomterna i Helsingfors hade en sammanlagt byggrätt på ca m 2 vy, vilket är något mer än föregående år. Efterfrågan på bostadsmarknaden var livlig tack vare den rekordlåga räntenivån och den höga inhemska efterfrågan. Överlåtandet av bostadstomter försvårades dock av bristen på tomter som kan överlåtas och produktionsmålen i bostadsprogrammet nåddes inte. Tillbakagången på kontorsmarknaden som började för knappt tre år sedan fortsatte 2004 och vid årets slut var graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler i huvudstadsregionen ca 9 %. Särskilt oroväckande var det att graden av ineffektivt utnyttjande steg till 40 % i Sockenbacka. Tomter för arbetslokaler överläts i samma utsträckning som Grundberedning utfördes på 22 ha i Nordsjö hamn och på 7 ha på andra håll i staden. De viktigaste färdigställda objekten var: mellersta delen av Haga, Ring 3-områdena i Skomakarböle och Dickursby samt Arabiastranden, Vik-Ladugården och Stensböle industriområde. 19

22 Följande bergsbyggnadsarbeten var i schaktningsskedet: sambrukstunneln Kampen Skillnaden Kronohagen, Råholmens avloppstunnel, Päijännetunnelns arbetstunnel och Katri Valas värmepumpsanläggning. På internet ges mera service och information om bostadsfrågor än tidigare. Sedan årsskiftet har kommuninvånarna kunat söka stadens hyresbostad via internet. Under året mottogs hyresbostadsansökningar, varav 86 % lämnades via internet. Under året förmedlades hyresbostäder. Via internet kan kommuninvånarna också ansöka om det könummer som behövs för att få delta i utdelningen av bostadsrättsbostäder. Inom stadsmätningssektorn har utvecklandet av det nya fastighetsdatasystemet fortsatt i samråd med andra kommuner och statens lantmäteriverk. Kampenprojektet har framskridit enligt tidtabellen och inom kostnadsramarna Gårdsavdelningen Inkomster , , ,02 0,00 Utgifter , , ,23 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,25 0,00 Avskrivningar , , ,65 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,60 0,00 Avkastningsmål , ,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott , , ,60 0,00 Gårdsavdelningens ekonomiska bindande mål för verksamhetsbidraget överträffades med 2,2 procent. Avskrivningarna blev större än budgeterat, då förvaltningarna på en gång överförde objekt som färdigställts tidigare år från pågående nyanläggningar till balansräkningen. Fastighetskontoret förvaltade sammanlagt m 2 lokaler, varav m 2 är uthyrda. Av de uthyrda lokalerna var m 2 i stadens eget bruk. Omorganiseringen av lokalcentralen förverkligades som planerat så att den nya organisationen inledde sin verksamhet och de viktigaste personvalen gjordes under Det bindande målet för ineffektivt utnyttjande av lokaler var 3 %. Utfallet var 2,1 %, med andra ord klart lägre än målet. Arbetet med att definiera tekniska värden slutfördes Understöd för byggande av hissar i bostadshus Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Statens bostadsfond beviljade sammanlagt 4,2 miljoner euro i hissbidrag för byggande av 57 hissar i Helsingfors. För 56 av dessa beviljade Helsingfors stad ett tilläggsbidrag på 10 %, sammanlagt 0,9 miljoner euro. 20

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) 7 Uppföljningsrapport 2015 om genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) HEL 2015-003886 T 10 01 00 Beslutsförslag

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning

BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning 245 FONDERNA 2011 2014 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Marja-Vandafonden, Fonden för social kreditgivning

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1602 VM/22/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokslutet för statliga fonder utanför budgeten och de uppgifter som ska ingå i bilagorna

Läs mer

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. 0 01 01.1 INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS STADSSTYRELSE Godkänd av stadsfullmäktige den 18 september 1996 1 Verksamhetsområde 2 Stadsstyrelsen Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 203 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 203, :a kvartalet Kommunernas verksamhetsutgifter uppgick till 8,8 miljarder euro under januari-mars 203 Under januari-mars 203

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 Stadsstyrelsen 87 08.04.2008 Stadsstyrelsen 123 06.05.2008 Stadsfullmäktige 43 04.06.2008 GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 918/02/021/2008 SST 87 Bilaga B5 Ekonomidirektören: Utgångsläget

Läs mer

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141 Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010 Samkommunen 20 Styrelsen 141 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Stf. ekonomidirektör

Läs mer

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2012, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 1,1 procent från föregående kvartal och med 0,1 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Finansnettot ökade med 1,8 miljoner euro jämfört med samma period året innan och uppgick till 4,5 miljoner euro.

Finansnettot ökade med 1,8 miljoner euro jämfört med samma period året innan och uppgick till 4,5 miljoner euro. STOCKMANN Oyj Abp BÖRSMEDDELANDE 7.11.2002, kl. 12.00 DELÅRSRAPPORT 1.1-30.9.2002 Stockmannkoncernens vinst före extraordinära poster ökade betydligt och uppgick till 33,7 Me (20,6 Me år 2001). Försäljningen

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009, 3:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,3 procent från föregående kvartal, men minskade med 9,1 procent från året innan Enligt

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVER RÄKENSKAPSPERIODEN 1.1. 31.12.2008

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVER RÄKENSKAPSPERIODEN 1.1. 31.12.2008 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVER RÄKENSKAPSPERIODEN 1.1. 31.12.2008 Karleby Energi är ett kommunalt affärsverk som sörjer för energiförsörjningen i Karleby samt idkar affärsverksamhet inom energibranschen. Den

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

Statrådets förordning

Statrådets förordning Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag

Läs mer

HSB:s Brf Bågen. Resultaträkning 04-01 - 04-12 03-01 - 03-12. Årets resultat 3 748 887 2 397 229

HSB:s Brf Bågen. Resultaträkning 04-01 - 04-12 03-01 - 03-12. Årets resultat 3 748 887 2 397 229 Resultaträkning 04-01 - 04-12 03-01 - 03-12 Nettoomsättning Not 1 27 640 670 27 804 695 Fastighetskostnader Drift Not 2-7 811 197-8 084 746 Planerat underhåll -993 453-546 079 Fastighetsskatt -1 899 000-2

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden. Samhällstekniska väsendets bemötande

Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden. Samhällstekniska väsendets bemötande Samhällstekniska nämnden 53 20.08.2015 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden Samhällstekniska nämnden 53 Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter: PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos

Läs mer

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

Stockmanns jämförbara försäljning ökade med 3,6 % eller 24,4 M (144,8 Mmk) och uppgick till 705,5 M (4 194,8 Mmk). Vinsten efter finansiella poster

Stockmanns jämförbara försäljning ökade med 3,6 % eller 24,4 M (144,8 Mmk) och uppgick till 705,5 M (4 194,8 Mmk). Vinsten efter finansiella poster D E L Å R S R A P P O R T 1.1 3.6.2 Stockmanns jämförbara försäljning ökade med 3,6 % eller 24,4 M (144,8 Mmk) och uppgick till 75,5 M (4 194,8 Mmk). Vinsten efter finansiella poster minskade med 5,2 M

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 2:a kvartalet Kommunernas verksamhetsutgifter uppgick till 18,5 miljarder euro under januari-juni Under januari-juni uppgick kommunernas

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010 Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår STATSKONTORET Layout: Pirkko Ala-Marttila /FM, informationen Helsingfors 2011 Till finansministeriet Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar

Läs mer

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

1. UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT FÖR FÖRSAMLING OCH KYRKLIG SAMFÄLLIGHET

1. UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT FÖR FÖRSAMLING OCH KYRKLIG SAMFÄLLIGHET 5.6.2003 Nr 17/2003 1 (6) Innehåll: 1. Upprättande av bokslut för församling och kyrklig samfällighet 2. Nya kursdagar om fördelningen av kostnader 3. Utgångspunkter för upprättande av budgeten för år

Läs mer

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Första kvartalet 2015

Första kvartalet 2015 Första kvartalet 2015 Periodens omsättning uppgick till 23 571 T (24 252 T ), Periodens rörelseresultat uppgick till 721 T (788 T )* Periodens resultat uppgick till 515 T (-125 T )* Resultat per aktie

Läs mer

Årsredovisning. för. Brf Smålänningen

Årsredovisning. för. Brf Smålänningen Årsredovisning för Brf Smålänningen Räkenskapsåret 2010 Brf Smålänningen 1(11) Styrelsen för Brf Smålänningen får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2010. Dagordning årsstämma 2011 1. Upprättande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

RP 136/2005 rd. I denna proposition föreslås att aravabegränsningslagen

RP 136/2005 rd. I denna proposition föreslås att aravabegränsningslagen RP 136/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravabegränsningslagen och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET IFYLLNADSANVISNINGAR 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2015 MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET Enligt 21 1 momentet i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) ska huvudmännen för läroanstalterna

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för BRF FENDERN Org. nr. ÅR 2014 STYRELSEN FÅR HÄRMED AVLÄMNA ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2014-01-01-2014-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkningar

Läs mer

Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014

Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014 Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014 Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014 Nya elstationer till Pukkila och Lappträsk Det varma vädret minskade elförbrukningen Antalet nya anslutningar

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2002

Bokslutskommuniké för 2002 1 (8) PRESSMEDDELANDE Stockholm 2003-02-13 Bokslutskommuniké för 2002 VD och koncernchef Alf Johansson kommenterar Proffices bokslutskommuniké - Proffice fortsätter att ta marknadsandelar i samtliga nordiska

Läs mer

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 Stadsfullmäktige 90 11.11.2013 Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 159/331/2013 STF 90 Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för staden

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Brf Finagården Org nr 769606-7185

ÅRSREDOVISNING 2012 Brf Finagården Org nr 769606-7185 ÅRSREDOVISNING 2012 Brf Finagården ÅRSREDOVISNING Brf Finagården Styrelsen får härmed avge redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2012

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Föreskrift. om nyckeltal för elnätsverksamheten och deras publicering. Utfärdad i Helsingfors den 21 december 2011

Föreskrift. om nyckeltal för elnätsverksamheten och deras publicering. Utfärdad i Helsingfors den 21 december 2011 dnr 963/002/2011 Föreskrift om nyckeltal för elnätsverksamheten och deras publicering Utfärdad i Helsingfors den 21 december 2011 Energimarknadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarknadslagen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 Stadsstyrelsen 87 08.04.2008 Stadsstyrelsen 123 06.05.2008 GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 918/02/021/2008 SST 87 Bilaga B5 Ekonomidirektören: Utgångsläget för redovisningsåret

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :a kvartalet Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent under januari-juni Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011 Offentlig ekonomi 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser Kommunernas ekonomiska situation försvagades år Enligt de prognosuppgifter som Statistikcentralen samlat in sjönk det sammanlagda

Läs mer

Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner. Rekommendation

Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner. Rekommendation Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner Rekommendation SAMMANSTÄLLT AV Oiva Myllyntaus ARBETSGRUPP Oiva Myllyntaus Anneli Heinonen Tero Tyni Annika Suorto Jan Björkwall ÖVERSÄTTNING Karl-Johan

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

ANSÖKAN OM ENERGISTÖD FÖR ETT UTREDNINGSPROJEKT Statsrådets förordning om energistöd (1063/2012), mom. 32.60.40

ANSÖKAN OM ENERGISTÖD FÖR ETT UTREDNINGSPROJEKT Statsrådets förordning om energistöd (1063/2012), mom. 32.60.40 Stödet kan sökas endast om det på ett betydande sätt anses bidra till att projektet inleds. Energistöd för utredningsprojekt ska sökas innan projektet inleds. Utredningsprojektet anses ha blivit inlett

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

NYCKELMÅL Målnivå Verksamhetsplan/Förfaringssätt Uppföljning. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Att investeringarna uppfylls enligt tidtabell.

NYCKELMÅL Målnivå Verksamhetsplan/Förfaringssätt Uppföljning. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Att investeringarna uppfylls enligt tidtabell. TEKNISKA CENTRALEN Tekniska centralens mål för verksamheten: 1. Kunden och kommuninvånaren Målnivå /Förfaringssätt Att tjänsterna uppfyller de lagstadgade kraven. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Tjänsterna

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska

Läs mer

Årsredovisning 2014 BLÅVINGEN 4. Bostadsrättsföreningen

Årsredovisning 2014 BLÅVINGEN 4. Bostadsrättsföreningen Årsredovisning 2014 BALANSRÄKNING REVISION STYRELSE INTÄKTER KOSTNADER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UNDERHÅLLSPLAN BOKSLUT AVGIFT RESULTATRÄKNING FÖRENINGSSTÄMMA MEDLEMMAR Bostadsrättsföreningen BLÅVINGEN 4

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer