HELSINGFORS STAD B O K S L U T

Transkript

1 HELSINGFORS STAD B O K S L U T

2 S N S S S S Ö INNEHÅLL 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Den allmänna ekonomiska utvecklingen i Finland Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Den ekonomiska utvecklingen i Helsingfors Räkenskapsperiodens ekonomi och resultat Personalen Helsingforskoncernen Utsikter inför den nya räkenskapsperioden 6 2 BUDGETUTFALLET Driftsekonomidelen Resultaträkningsdelen Resultaträkning enligt budgeten Budget- och anslagsutfall för resultaträkningsdelen Investeringsdelen Finansieringsdelen Finansieringsanalys enligt budgeten Budget- och anslagsutfall för finansieringsdelen RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS KONCERNBALANSRÄKNING NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen BOKSLUTETS NYCKELTAL STADSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT UNDERSKRIFTER 167

3 1. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN I FINLAND Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter steg bruttonationalprodukten med 3,7 % år Bruttonationalprodukten, dvs. det sammanlagda värdet av producerade varor och tjänster, var 150 miljarder euro under verksamhetsåret. Under fjolåret var det hushållens konsumtion och de privata investeringarna som stod för ökningen av efterfrågan. De fasta investeringarna, som minskat de två föregående åren, började nu öka. Exporten ökade med ca 3,5 och importen med knappt 5 %. De privata konsumtionsutgifterna ökade med över 3 % under verksamhetsåret. Inköpen av varaktiga konsumtionsvaror ökade med 4 % mot hela 19 % året innan. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 2 %. De fasta investeringarna ökade med inemot 5 %. Investeringarna i maskiner, apparater och transportmedel ökade med nästan 10 %. Investeringarna i bostadsbyggnader ökade med 8 % från föregående år, men de övriga husbyggnadsinvesteringarna minskade med 5 %. De offentliga investeringarna minskade med en procent. Inom servicesektorerna ökade produktionen med 3,5 % och inom förädlingssektorerna med 4,4 %. Fabriksindustriproduktionen ökade med över 5 % och byggverksamheten med drygt 2 %. Inom primärproduktionen minskade både skogs- och jordbrukets produktion med 2 %. Företagens rörelseöverskott finansiella institut ej inräknade steg med nästan 8 % i fjol. Tillväxten tog fart ordentligt jämfört med tidigare år och var störst sedan år Företagarinkomsten steg också med 14 % mer än tidigare år. I fjol betalade företagen nästan 8 % mer i direkta skatter och 11 % mer i dividender än året innan. Företagens fasta investeringar ökade i fjol med 7 %. Trots de ökade investeringarna var företagens finansiella situation god. Hushållens disponibla inkomst steg i fjol nominellt med 5,4 % och reellt med 4,6 %. Ökningen av lönesumman med 4,6 % var den största orsaken till de högre bruttoinkomsterna. Hushållens konsumtionsutgifter steg nominellt med 4,1 % eller mindre än den disponibla inkomsten. Statsfinanserna visade i fjol ett knappt överskott, 0,2 miljarder euro. Skatteinkomsterna från indirekta skatter ökade med knappt 3 %, varav mervärdesskatteökningen utgjorde 4 %. De direkta skatterna ökade med 4,3 %. Inkomstöverföringarna till kommunerna ökade med nästan 8 %. Kommunernas och kommunsammanslutningarnas finansiella situation försämrades en aning och visade ett underskott på cirka en miljard. Finanserna visade nu underskott för fjärde året i rad. Kommunernas skatteinkomster ökade med knappt 2 %. De offentliga samfundens EMU-överskott utgjorde 2,1 % av bruttonationalprodukten. EMU-skulden utgjorde 45,1 % av bruttonationalprodukten. De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten minskade något och var 50,7 % år Året innan var andelen 50,9 %. Skattegraden, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten minskade i fjol till 44,1 %. År 2003 var skattegraden 44,8 %. Källa: Statistikcentralen 1

4 1.2 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN I HELSINGFORSREGIONEN Produktionen i Helsingforsregionen fortsatte att öka fram till fjolårets slut. Under 2004 års sista och även näst sista kvartal ökade produktionen med 4 %, medan ökningen i början av året låg kring 3 %. Vid årets slut var tillväxttakten i samma storleksklass som för hela landet och det har inte uppstått någon betydande skillnad mellan Helsingforsregionen och övriga delar av landet. Tillväxtökningen i Helsingforsregionen berodde framför allt på att industriproduktionen kraftigt ökade under årets senare hälft. Den livliga tillväxten inom byggverksamheten och tjänster för hushållen under årets början fortsatte ända till årets slut. I oktober 2004 hade alla sektorer i huvudstadsregionen praktiskt taget lika stor omsättning som ett år tidigare. Jämfört med år 2000 hade omsättningen stigit med 16 %. I oktober uppvisade industrin den största omsättningsökningen (8,1 %) jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. I övrigt har förändringara i industrins omsättning varierat rätt mycket under hela året till exempel i maj sjönk omsättningen med 11,5 % och i juni steg den med 5,8 %. Inom tjänster för hushållen har omsättningen däremot ökat varje månad jämfört med samma månad föregående år. I oktober var ökningen 10,6 % och i september 12,4 %. Däremot minskade minuthandelns (motorfordon ej inräknade) omsättning i oktober med 4,4 %. Konjunkturläget för de nyländska företagen har försämrats de senaste månaderna, men enligt företagens bedömning är det fortfarande bättre än vanligt. För serviceföretagen väntas ytterligare förbättringar av konjunkturerna saldotalet för deras konjunkturutsikter var 7 i januari. I oktober i fjol var saldotalet 17. Inom industri och byggverksamhet förväntas oförändrade konjunkturer, saldotalet är 0. I oktober var saldotalet 3. Serviceföretagen utökade sin personal något i slutet av förra året och även de närmaste månaderna ökar arbetskraften en aning. Inom industri och byggverksamhet var arbetskraftsutvecklingen lam de senaste månaderna och personalen minskades en aning. Utvecklingen var ändå gynnsammare än väntat. De närmaste månaderna är personalutsikterna fortfarande sjunkande. Lönsamheten varierar i olika sektorer och företag men är i medeltal bättre än för ett år sedan. På årsnivå väntas lönsamheten förbättras även de närmaste månaderna. Investeringarna är något mindre än för ett år sedan, men väntas öka betydligt. Den sysselsatta arbetskraften i Helsingforsregionen bestod av personer under årets sista kvartal. Minskningen från motsvarande tidpunkt ett år tidigare var 2,1 % eller personer. Procentuellt minskade arbetskraften mest inom byggverksamhet (10,2 %) och inom trafiken (5,5 %). Den sysselsatta arbetskraften ökade mest inom hotell- och restaurangsektorn (12,3 %). Inom utbildningssektorn var ökningen 8,8 % och inom industrin 6 %. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var arbetslöshetsgraden i Helsingforsregionen 5,9 % under 2004 års sista kvartal mot 6,6 % ett år tidigare. Antalet arbetslösa i Helsingforsregionen var personer under årets sista kvartal mot ett år tidigare, vilket innebar en minskning med närmare 9 %. I hela landet var arbetslöshetsgraden 7,9 % enligt Statistikcentralen. Enligt arbetsministeriets uppgifter var arbetslöshetsgraden i Helsingforsregionen 8,3 %. Befolkningsökningen i Helsingforsregionen var personer. Enligt förhandsuppgifter var den inrikes utflyttningen något mindre än föregående år. Under året föddes ca barn medan personer avled. Inflyttningsöverskottet ökade folkmängden med personer. Ökningen var störst i Esbo med personer, i Vanda personer och i kransområdena personer. Befolkningen i Helsingfors minskade med 284 personer. Inflyttarna var fler än utflyttarna i Helsingfors, Vanda, Grankulla, Träskända och Sibbo. I Helsingfors var utflyttningsöverskottet nästan personer. Esbos inflyttningsöverskott ökade och den andra stora vinnaren i regionen var Kyrkslätt med ett inflyttningsöverskott på mer än 700 personer. I hela kransområdet var inflyttarna ca fler än utflyttarna. I Esbo var inflyttningsöverskottet litet över personer och i Vanda var utflyttningsöverskottet 200 personer. Den utländska nettoinflyttningen till Helsingforsregionen var personer, medan nettoutflyttningen till det övriga Finland var knappt 100 personer. Den utländska nettoinflyttningen minskades av registerkontroller i samband med valet. Även personer som flyttat bort tidigare år registrerades vid kontrollerna som bortflyttade under fjolåret. Källa: Helsingfors stads faktacentral 2

5 1.3 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN I HELSINGFORS Stadens ekonomi var i bättre balans jämfört med föregående räkenskapsperiod. Räkenskapsperiodens resultat utan affärsverken visade dock fortfarande underskott. Årsbidraget, där affärsverken ingår, täckte avskrivningarna men inte investeringarna. Den egentliga verksamhetens och investeringarnas nettokassaflöde visade fortfarande underskott. Bland skatteinkomsterna inflöt mindre än beräknat i kommunal- och fastighetsskatteinkomster (minskning 56,8 miljoner euro), även samfundsskatteinkomsterna minskade (minskning 6,8 miljoner euro jämfört med budgeten). År 2004 var samfundsskatteförskotten lägre än året innan. Efter skatteinkomstutjämningen var statsandelarna 68,0 miljoner euro. Investeringsnivån när affärsverken medräknas var något högre än föregående år. Tyngdpunkten låg på investeringar i basservice och i affärsverken. Antalet arbetslösa arbetssökande vid Helsingfors arbetskraftsbyrå fortsatte att öka fram till september I slutet av året upphörde den tre år långa ökningen av arbetslösheten. I december 2004 var helsingforsbor arbetslösa, vilket är 100 färre än året innan. Arbetslöshetsgraden höll sig på samma nivå som året innan, 9,4 procent. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var arbetslöshetsgraden 7,2 % år Arbetslösheten bland personer under 25 år slutade öka i slutet av 2004 och var i december 2 % lägre än ett år tidigare. Bland personer över 50 år ökade arbetslösheten med i medeltal 5 % per månad jämfört med föregående år, och vid årets slut var arbetslösheten bland dem 3 % högre än året innan. De långtidsarbetslösa, dvs. personer som har varit arbetslösa över ett år, ökade under hela året och var i december 7 % fler än i slutet av De arbetslösa utlänningarna ökade med 3 % från slutet av föregående år och i december fanns det arbetslösa arbetssökande utlänningar vid Helsingfors arbetskraftsbyrå. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var de sysselsatta i Helsingfors under 2004 års sista kvartal eller 0,7 % färre än ett år tidigare. Det relativa sysselsättningstalet, dvs. andelen sysselsatta i åldern år, var ändå 1,5 % högre än föregående år och var 72,7 % under 2004 års fjärde kvartal. Vid arbetskraftsbyrån fanns det år 2004 i medeltal ca lediga jobb i slutet av månaden. I december 2004 fanns det hela 58 % fler lediga jobb än året innan. Byggverksamheten i Helsingfors fortsatte 2004 på nästan samma nivå som Inom bostadsbyggandet kan små tecken på uppsving skönjas, men nedgången i fråga om arbetslokaler som började redan 2003 har fortsatt även År 2004 beviljades bygglov för sammanlagt m 2 vy, vilket är ungefär lika mycket som Att antalet beviljade lov stannade på samma nivå som året innan beror på att byggloven för bostäder ökade samtidigt som loven för arbetslokaler minskade med motsvarande andel. Minskningen av byggloven för arbetslokaler var dock inte längre lika brant i fjol som År 2004 påbörjades byggandet av m 2 vy. Minskningen från föregående år var m 2 vy. Minskningen av påbörjade byggen beror på att byggandet av arbetslokaler mattades av. I slutet av 2004 pågick byggandet av m 2 vy. Våningsytan för pågående arbetslokalbyggen var 10 % mindre än året innan medan våningsytan för bostadsbyggen var 2 % större. Även den färdigställda byggnadsproduktionen minskade i fjol färdigställdes m 2 vy arbetslokaler mindre och m 2 vy nya bostäder mindre än föregående år. Den sammanlagda färdigställda våningsytan 2004 var m 2 vy, varav m 2 vy var arbetslokaler och m 2 vy bostäder. Trots den förbättrade ekonomiska situationen gick det fortfarande dåligt på kontorsmarknaden, eftersom företagen inte hade något nämnvärt behov av större lokaliteter. Den svaga efterfrågan bestod huvudsakligen av flyttningar från en lokal till en annan och från sämre till högklassigare lokaler. De tomma lokalerna ökade klart från hösten I Helsingfors knöts över 10 % färre kontrakt för kontorslokaler än föregående höst. I hela Helsingfors steg graden av ineffektivt utnyttjande, som beskriver mängden tomma lokaler, från 6,6 % hösten 2003 till 8,8 % hösten I stadskärnan sjönk de nya kontorshyrorna med 3 % på ett år. 3

6 I fråga om affärslokaler fortsatte den gynnsamma utvecklingen. Lokalerna utnyttjades nästan maximalt i synnerhet i närheten av de bästa kundflödena och efterfrågan är stor, varför även hyresutvecklingen i huvudsak var stigande. Hösten 2004 var medianhyran i nya hyreskontrakt för kontorslokaler 19 /m 2 /mån; ett år tidigare var den drygt 15 /m 2 /mån. Befolkningen i Helsingfors minskade med 284 personer under verksamhetsåret och var personer vid årets slut. 1.4 RÄKENSKAPSPERIODENS EKONOMI OCH RESULTAT Stadens bokslut för 2004 visar ett överskott på 175,3 miljoner euro. Överskottet beror närmast på affärsverkens, särskilt Helsingfors Energis, goda resultat. Verksamhetsbidraget i resultaträkningen enligt budgeten, ,0 miljoner euro, höll sig inom budgetramarna. Avvikelsen jämfört med budgeten var 3,3 miljoner euro eller 0,2 %. Verksamhetsinkomsterna överskreds med 10,0 miljoner euro och verksamhetsutgifterna med 6,7 miljoner euro. De största utgiftsöverskridningarna hänförde sig till socialväsendet och hälsovårdens utgifter för samkommunen HNS. Verksamhetsinkomsterna enligt budgeten minskade med 1,0 % och verksamhetsutgifterna med 1,1 % från föregående år. Verksamhetsbidraget var 23,4 miljoner euro bättre än I skatteinkomster inflöt 63,6 miljoner euro mindre än budgeterat. Härav är kommunalskattens andel 52,0 miljoner euro, samfundsskattens andel 6,8 miljoner euro och fastighetsskattens andel 4,8 miljoner euro. År 2004 inflöt sammanlagt 1 927,8 miljoner euro i skatteinkomster. Härav utgjordes 1 600,5 miljoner euro av kommunalskatt, 211,3 miljoner euro av samfundsskatt, 115,2 miljoner euro av fastighetsskatt och 0,8 miljoner euro av hundskatt. I kommunalskatt inflöt 2,6 % (42,5 miljoner euro) mindre, i samfundsskatt 6,8 % (15,4 miljoner euro) mindre och i fastighetsskatt 1,2 % (1,4 miljoner euro) mer än Statsandelarna var 68,0 miljoner euro. Den skatteinkomstutjämning som ansluter sig till statsandelarna var 307,9 miljoner euro. Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetskostnaderna enligt bokföringen har utvecklats på följande sätt: Verksamhetsintäkter, % av verksamhetskostnaderna 43,1 43,6 39,8 38,2 Årsbidraget enligt budgeten utan affärsverken (jämförbart med andra kommuner) är 74,3 miljoner euro och uträknat per invånare 133 euro/invånare ( 87 euro/invånare 2003). Årsbidraget enligt bokföringen var 380,9 miljoner euro och 681 euro/invånare (604 euro/invånare 2003). De senaste fyra åren har årsbidraget enligt bokföringen utvecklats på följande sätt: Årsbidrag, miljoner euro 380,9 338,1 98,7 412,9 Årsbidrag, % av avskrivningarna 124,6 114,7 34,4 163,2 Årsbidrag, euro/invånare De extraordinära intäkterna, 111,2 miljoner euro, består huvudsakligen av försäljningsvinster vid avyttring av fast egendom. Räkenskapsperiodens överskott läggs till över-/underskotten för tidigare räkenskapsperioder. För investeringarna (utan affärsverken) var utfallet 76,4 % då beviljade överskridningsrätter beaktas. Då affärsverken tas med uppgick investeringarna till sammanlagt 496,4 miljoner euro. Nyckeltalet intern finansiering av investeringarna, som anger hur stor del av anskaffningsutgiften för investeringarna som täckts med intern finansiering, har varit följande de senaste åren: Intern finans av investeringarna, % 77,7 69,8 20,0 75,9 4

7 Under verksamhetsåret upptogs 280 miljoner euro i nya lån och gamla lån amorterades med 166,1 miljoner euro. Vid årets slut var lånestocken 796,3 miljoner euro eller euro/invånare. Uträknat per invånare har lånestocken utvecklats på följande sätt: Lån euro/invånare Likviditeten baserade sig till stor del på den nämnda låntagningen. Penninginkomsterna var 4 430,4 miljoner euro och utgifterna 4 371,4 miljoner euro. Likviditeten angiven i kassadagar har utvecklats på följande sätt: Likviditet, kassadagar Balansomslutningen är 9 351,4 miljoner euro, vilket är 292,3 miljoner euro mer än 2003 närmast till följd av ökningen i fråga om materiella tillgångar och långfristiga placeringar. Soliditetsgraden har varit följande de senaste åren: Soliditetsgrad 74,7 75,2 75,4 79,5 För affärsverken var räkenskapsperiodens resultat före reserver följande, uttryckt i miljoner euro: Helsingfors Energi 203,9, Helsingfors Vatten 4,1, Helsingfors Hamn 23,9, Trafikverket 1,1, Helsingfors stads servicecentral -1,1 och Helsingfors Textiltjänst 0,08. Resultaten för de fonder som utgör självständiga balansenheter var följande, uttryckt i miljoner euro: bostadslånefonden 1,4, bostadsproduktionsfonden -0,7, fonden för idrotts- och friluftsanläggningar 0,5 och försäkringsfonden -0,4 samt innovationsfonden 0,0. Koncernbalansomslutningen är miljoner euro och ökningen från föregående år 346 miljoner euro. Nyckeltalen som härletts ur koncernbalansräkningen har utvecklats på följande sätt: Soliditetsgrad, % 61,3 61,3 61,9 65,9 Lånestock Lån, euro/invånare PERSONALEN Vid årets slut hade staden anställda, varav var ordinarie och anställda för viss tid. De anställda var 546 (1,4 %) färre än vid utgången av föregående år. Personalen har minskat redan i två års tid. Förändringen i personalstyrkan har mest påverkats av den kraftiga minskningen av socialverkets och hälsovårdscentralens personal: social- och hälsovårdsväsendet hade vid årets slut 770 anställda färre än ett år tidigare. Minskningen beror delvis på att personal flyttats till ekonomi- och planeringscentralen. Inom vissa enheter, bl.a. utbildningsverket och utbildnings- och utvecklingscentralens arbetskraftsbank, har personalen ökat under året. Lönesumman för 2004 (utan de anslagssysselsattas löner) var 1 053,4 miljoner euro, vilket är 1,7 % mer än föregående år. De anslagssysselsatta har blivit fler. Vid årets slut var de mot 901 ett år tidigare. Staden gör upp ett separat personalbokslut. 5

8 TABELL: Stadens anställda sektorvis i slutet av 2003 och Sektorer Ordinarie Anställda Anställda Anställda anställda för viss tid med timlön sammanlagt Stadsdirektörsroteln *) Stadsplaneringsoch fastighetsväsendet Bildnings- och personalväsendet Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Sammanlagt *) Innefattar överföring av anställda från andra verk till ekonomi- och planeringscentralen 1.6 HELSINGFORSKONCERNEN Helsingforskoncernen består av Helsingfors stad, 125 dotteraktiebolag, 8 dotterstiftelser och 3 samägda bolag. Dessutom hör staden till sex samkommuner och är med i 43 intressebolag. De flesta dotteraktiebolagen har grundats av staden och ägs till 100 procent av staden. Helsingforskoncernen förvaltas så att stadsfullmäktige ställer upp mål för dess verksamhet medan stadsstyrelsen leder verksamheten. Stadsdirektören och biträdande stadsdirektörerna bär ansvaret för den operativa ledningen av koncernen. Revisionsnämnden handhar granskningen av koncernens förvaltning och ekonomi och uppgörandet av revisionsberättelsen. Under året tillkom 3 nya dotteraktiebolag. En förteckning över samfund och stiftelser som upptas i koncernbalansräkningen finns i noterna till koncernbalansräkningen. Koncernens soliditetsgrad härledd ur koncernbalansräkningen var 61,3 %. Koncernens lånestock var miljoner euro eller euro/invånare. 1.7 UTSIKTER INFÖR DEN NYA RÄKENSKAPSPERIODEN Den framtida utvecklingen i Finland beror i väsentlig grad på hur den internationella ekonomin utvecklas. Dessa förändringar återspeglar sig direkt även i stadens finansiella bas. Den inhemska efterfrågan utgör det centrala underlaget för tillväxt även Trots den osäkra utvecklingen har Finland goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Enligt finansministeriets senaste översikt förutspås Finlands totala produktion öka med 3,3 % år Produktionsökningen i Helsingforsregionen var kraftigare Utgångspunkterna för stadens ekonomi de närmaste åren har förbättrats, men är fortfarande osäkra. Staden håller på att få sin ekonomi i balans, men trots det är de de ekonomiska utsikterna för ekonomiplaneperioden fortfarande svåra, framför allt beroende på statens åtgärder som inverkar på stadens skatteunderlag samt på utgiftstrycket särskilt inom social- och hälsovårdsväsendet. Strävan är att ytterligare stärka skatteunderlaget genom närings- och bostadspolitiska åtgärder samt via åtgärder inom stadsplaneringen och fastighetsväsendet. Årsbidraget enligt budgeten för 2005 är 49,9 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat -81,4 miljoner euro. Lånestocken växer inte under Lån amorteras med 58,7 miljoner euro och nya lån upptas motsvarande amorteringen. Som helhet har staden fått verksamhetsutgifterna under kontroll, men 6

9 kostnadsutvecklingen särskilt inom socialväsendet och specialsjukvården samt statens åtgärder är fortfarande hotfaktorer. Det är nödvändigt att fortsätta med att se över effektiviteten inom stadens verksamhet och genom lämpliga åtgärder få ner utgifterna för och investeringarna i verksamheten till en nivå som motsvarar ett hållbart inkomstunderlag. 2 BUDGETUTFALLET 2.1 DRIFTSEKONOMIDELEN (indelningen i huvudtitlar motsvarar stadens lednings sektorindelning ) Anslagen och de budgeterade inkomsterna i driftsekonomidelen utföll på följande sätt enligt huvudtitel: euro Inkomster Stadsdirektörsroteln Stadsplanerings- o fastighetsväsendet Bildnings- o personalväsendet Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Inkomster sammanlagt Utgifter Stadsdirektörsroteln Stadsplanerings- o fastighetsväsendet Bildnings- o personalväsendet Byggnads- och miljöväsendet Social- och hälsovårdsväsendet Utgifter sammanlagt Verksamhetsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Verksamhetsintäkterna enligt budgeten var 10,0 miljoner euro större än budgeterat. De största inkomstöverskridningarna uppstod inom social- och hälsovårdsväsendet samt stadsplanerings- och fastighetsväsendet. Social- och hälsovårdsväsendets inkomstöverskott berodde huvudsakligen på att bidragen var större än beräknat (överskridning 9,5 miljoner euro) inom nästan alla budgetmoment. Fastighetsväsendets inkomstöverskott bestod huvudsakligen av hyresinkomster. Byggnads- och miljöväsendets inkomstunderskott på 10,8 miljoner euro berodde huvudsakligen på att byggnadskontorets inkomster var mindre än budgeterat, bl.a. underskreds försäljningsinkomsterna med 4,1 miljoner euro och tillverkning för eget bruk med 4,7 miljoner euro. Detta berodde huvudsakligen på att stadens inbesparingar i drifts- och investeringsekonomin inverkade på produktionsenheternas verksamhetsvolym. Verksamhetsutgifterna var 6,9 miljoner euro större än budgeterat. Social- och hälsovårdsväsendets utgifter överskreds med 51,1 miljoner euro. De största utgiftsinbesparingarna uppstod inom stadsdirektörsroteln, 33,8 miljoner euro samt inom byggnads- och miljöväsendet, 7,3 miljoner euro. Verksamhetsbidraget var 3,1 miljoner euro bättre än budgeterat. 7

10 1 STADSDIREKTÖRSROTELN Inkomster , , , ,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,91 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , , Val, till centralvalnämndens disposition Inkomster , , ,20 0,00 Utgifter , , ,11 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,31 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,31 0,00 År 2004 var det kommunal- och Europaparlamentsval. Utgiftsinbesparingen på ca 0,4 miljoner euro berodde på att kostnaderna för förhandsröstningen blev mindre än beräknat Stadsfullmäktige, till stadskansliets disposition Utgifter , , ,34 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,34 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,34 0,00 Av anslaget sparades sammanlagt euro Revisionsnämnden och -kontoret Inkomster 0, , ,09 0,00 Utgifter , , ,77 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,86 0,00 Avskrivningar , ,92 976,08 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,94 0,00 Nyckeltal Dagsverken Kostnader/arbetsdag, euro *) OFR-revisorns revisionsdagar (köpt service), högst

11 Den köpta OFR-servicens andel av revisionsväsendets verksamhetsutgifter, % 17,9 18,2 0,3 0 Effektivitet/lönsamhet Utgifter/invånare, euro (innefattar verksamhetsutgifter enligt budgeten) Resurser Antal anställda *) Innefattar övriga kostnader förutom dem som orsakats av OFR-revisorn och revisionsnämnden Verksamhetsutgifterna var euro bättre än budgeterat. Utgiftsinbesparingar uppstod inom alla utgiftsslag. I budgeten hade följande tre bindande verksamhetsmål ställts upp: En bedömningsberättelse som följer revisionsnämndens direktiv utarbetas före Den övervakande revisionen genomförs i enlighet med revisionsnämndens direktiv och avslutas före Förslag till nominering av revisorer för de bolag och stiftelser som hör till stadskoncernen framställs i god tid före bolags- och stiftelsestämmorna. Alla målen nåddes Stadsstyrelsen Utgifter , , ,28 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,28 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,28 0, Stadsstyrelsen, till stadskansliets disposition Utgifter , , ,04 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,04 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,04 0,00 Stadsstyrelsens utgifter bestod huvudsakligen av ledamöternas arvoden samt lokalutgifter. Utgiftsinbesparingen var 0,1 miljoner euro Dispositionsmedel, till Stns disposition Utgifter , , ,24 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,24 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,24 0,00 9

12 Av anslaget användes ca 1,4 miljoner euro för stadsstyrelsens allmänna dispositionsmedel. Allmänna dispositionsmedel beviljades för ett flertal ändamål, bl.a euro till Stiftelsen Helsingforsveckan för höjning av stiftelsen eget kapital, euro till Nylands förbund för finansiering av huvudstadsregionens stadsprogram och euro till Rahapaja Oy för Helsingforsmedaljer i guld. Därtill användes ca euro för tjänsteresor och knappt 0,6 miljoner euro för representationsutgifter. Av anslaget för utgifter inom arbetshälsoprogrammet användes ca 1,1 miljoner euro. Av anslaget sparades 1,2 miljoner euro Stadskansliet Inkomster , , , ,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,09 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Av stadskansliets driftsutgiftsanslag överfördes 8,6 miljoner euro och av inkomsterna euro till ekonomi- och planeringscentralen som inrättades (Stge ). Med anslagsändringar var stadskansliets utgiftsanslag 14,9 miljoner euro, varav 14,3 miljoner euro användes. Inkomsterna var ca 0,8 miljoner euro eller 0,2 miljoner euro större än budgeterat. Det bindande verksamhetsmålet var att 60 % av de ärenden som föreläggs stadsfullmäktige och stadsstyrelsen styrelsen i genomsnitt behandlas på 100 kalenderdagar. Målet nåddes. Utfallet var 71 procent Personaltjänster Inkomster ,00 0, ,00 0,00 Utgifter , , ,18 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,18 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,18 0, Understöd för personalpolitiken, till stadskansliets disposition Utgifter , , ,45 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,45 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,45 0,00 Verksamhetsutgifterna underskreds med ca euro. Anslaget användes för upprätthållande av personalens arbetsförmåga, bl.a. verksamhet som förbättrar konditionen och därtill anslutna funktioner. Anslaget användes även för medverkan i rekryteringskampanjer. 10

13 Personalservice, till stadskansliets disposition Inkomster ,00 0, ,00 0,00 Utgifter , , ,73 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,73 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,73 0,00 Anslaget användes för understöd till personalens fritidsverksamhet och till personalklubbar. Verksamhetsutgifterna underskreds med ca euro Ekonomi- och planeringscentralen Inkomster 0, , , ,00 Utgifter 0, , , ,00 Verksamhetsbidrag 0, , , ,00 Avskrivningar 0, , ,42 0,00 Räkenskapsperiodens resultat 0, , , ,00 Till budgetmomentet överfördes utgiftsanslag enligt följande: från stadskansliet 8,6 miljoner euro, från socialverket 10,8 miljoner euro och från hälsovårdsverket 2,8 miljoner euro, sammanlagt 22,2 miljoner euro (Stge ). Med anslagsändringar och överskridningsrätter var ekonomi- och planeringscentralens anslag 22,6 miljoner euro, varav ca 21,4 miljoner euro användes. Utgiftsinbesparingen var ca 1,2 miljoner euro. Av utgiftsinbesparingarna hänförde sig 1,0 miljoner euro till de centraliserade ekonomiförvaltningstjänsterna Personalutgifter som betalas centraliserat Utgifter , , ,50 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,50 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,50 0, Pensioner, till stadskansliets disposition Utgifter , , ,03 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,03 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,03 0,00 I stadens egna pensioner, änke- och pupillkassans pensioner, Suomen Turistiauto Oy:s tilläggspension samt i kommunernas pensionsförsäkring till statskontoret betalades sammanlagt ca 33,3 miljoner euro, vilket var 15,7 miljoner euro mindre än budgeterat. Utgifterna minskas av en förändring som beror på upplösning av pensionsansvaret, förändringens storlek uppskattades till 22,0 miljoner euro. På grundval av en försäkringsteknisk kalkyl som gjorts av en utomstående bedömare och tidigare motsvarande kalkyler som gjorts av samma utomstående bedömare samt i enlighet med jämförbarhets- och försiktighetsprincipen minskades pensionsansvaret med 30 miljoner euro i stället för budgeterade 22 miljoner euro. 11

14 Grupplivförsäkring och reseförsäkring, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , ,47 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,47 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,47 0,00 Av anslaget betalades premier för det av Kommunernas pensionsförsäkring administrerade ekonomiska stöd som motsvarar grupplivförsäkring samt premier som hänför sig till reseförsäkringen för tjänstemän och förtroendevalda. Anslaget underskreds med sammanlagt 0,3 miljoner euro Reservering för personalutgifter, till stadsstyrelsens disposition Momentet användes inte under verksamhetsåret Reservering för personalutgifter, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , ,00 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,00 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,00 0,00 Skillnaden mellan prognosen och utfallet var 19,4 miljoner euro. Detta beror på att den väntade ökningen av semesterlöneskulden med 16,0 miljoner euro inte förverkligades, däremot minskade periodiseringen av semesterlöner med 3,3 miljoner euro Kommunalbeskattning, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , ,48 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,48 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,48 0,00 Anslaget används för att täcka kostnaderna för genomförande av beskattningen enligt 11 i lagen om skatteförvaltning. Staten uppbär kostnaderna vid skatteredovisningar kvartalsvis. Beskattningskostnaderna för 2004 uppgick i stort sett till budgeterade 14,1 miljoner euro Finlandiahuset Inkomster , , , ,00 Utgifter , , ,24 0,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,95 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 12

15 Prestationsmål Konserter, st Antal repetitioner Konferenser och utställningar, st Konferens- och utställningsdagar Användningsgrad, % Antal besökare Konserter Konferenser Visningar och kundservicecentral Sammanlagt Resurser Antal anställda, ordinarie Antal anställda, timavlönade Lokaler, m Produktivitet (2001=100) BDG Produktivitet på basis av enheten för den totala disponeringen Finlandiahusets verksamhetsintäkter var 0,3 miljoner euro mindre än budgeterat. Minskningen från föregående år var 4,9 %. Verksamhetsutgifterna var 3,4 miljoner euro, 7,3 % mindre än budgeterat. Det bindande verksamhetsbidraget var knappt 0,1 miljoner euro mindre än budgeterat. Den obetydliga verksamheten i början av året samt i juli och augusti bidrog till minskningen av verksamhetsintäkterna. Användningsgraden underskred det bindande verksamhetsmålet som var 57 %. Användningsgraden var 53,3 % Övrig allmän förvaltning Inkomster , , ,39 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,61 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , , Stadens historia, till faktacentralens disposition Utgifter , , ,66 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,66 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,66 0,00 Av anslaget sparades euro. 13

16 Andelar och ersättningar, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Av anslaget hade 2,8 miljoner euro reserverats för andelar till SAD och 1,6 miljoner euro för andelar till Nylands förbund. Betalningsandelarna till Nylands förbund överskred anslagen med 0,2 miljoner euro Centraliserad dataverksamhet, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,34 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Av anslagen sparades 0,4 miljoner euro. Inbesparingen uppstod inom köp av tjänster Forskning och utveckling, till Stns disposition Utgifter , , ,31 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,31 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,31 0,00 Av anslaget sparades knappt euro Understöd till sammanslutningar, till Stns disposition Utgifter , , ,78 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,78 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,78 0, Medlemsavgifter, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter , , ,02 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,02 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,02 0,00 Verksamhetsutgifterna var ca 2,3 miljoner euro, vilket innebär att knappt 0,1 miljoner euro av anslagen sparades. 14

17 Helsingfors en livskraftig huvudstad Momentet användes inte under verksamhetsåret Marknadsföring, turism, information och näringsverksamhet, till Stns disposition Inkomster , , ,00 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Verksamhetsutgifterna var ca 7,1 miljoner euro eller nästan lika stora som budgeterat. Av anslagen användes bl.a. ca 1,7 miljoner euro för marknadsföring av turism, 1,9 miljoner euro för information, 1,4 miljoner euro för projekt inom gemenskapsinitiativet URBAN, ca 0,2 miljoner euro för EUverksamhet, reserverade 0,6 miljoner euro för projekt inom näringslivstjänster, reserverade 0,3 miljoner euro för Arabiastrandens konstindustricentrum och ca euro för närområdessamarbete. Verksamhetsintäkterna, huvudsakligen understöd och bidrag i samband med projekt inom gemenskapsinitiativet URBAN, var ca 1,3 miljoner euro eller ca 0,7 miljoner euro större än budgeterat Sysselsättning, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Inkomster , , ,09 0,00 Utgifter , , ,71 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,80 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,80 0,00 Av verksamhetsutgifterna för sysselsättning sparades ca euro. Verksamhetsinkomsterna överskreds med ca euro. Anslagen användes för verksamheten vid NYP-Företagsservice och Företagsservicen i östra Helsingfors Övriga utgifter och inkomster för allmän förvaltning, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Inkomster , , ,30 0,00 Utgifter , , ,66 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,96 0,00 Avskrivningar 0, , ,27 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,69 0,00 Bland övriga utgifter och inkomster för allmän förvaltning upptas verksamhetsutgifter och -inkomster som inte hör till någon enskild förvaltning. Inkomsterna överskreds med ca 1,7 miljoner euro och utgifterna underskreds med ca euro. 15

18 2 STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET Inkomster , , ,17 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,02 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Avkastningsmål , ,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott , , , , Stadsplaneringsnämnden och -kontoret Inkomster , , ,69 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,86 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Nyckeltal Delgeneralplaner, st Övriga översiktliga planer, st Detaljplaner, st Övriga planer, st Planeringsutlåtanden, st Utredningar, st Teknisk-ekonomiska och miljötekniska konsultarbeten, st Planer för detaljplaner, st Teknisk-ekonomiska och miljötekniska planer för delgeneralplaner, st Publikationer, st Seminarier, st Tillställningar och presentationer för invånare, st Informationstjänst (karta, förteckning, tabell), st Utlåtanden, st Stora trafikplaner och utredningar, st

19 Trafikplaner, st Planeringsbeslut av trafikplaneringschefen, st Trafiksignaler och -telematik, underhållsobjekt, st Kollektivtrafikens andel i morgontrafiken mot centrum Produktivitet (2001=100) BDG Hela verket I budgeten för 2004 hade 18,4 miljoner euro reserverats för stadsplaneringskontorets driftsutgifter. År 2004 användes nästan samma belopp. Verkets verksamhetsintäkter 2004 var 0,4 miljoner euro. I budgeten hade intäkterna för 2004 uppskattats till euro. De bindande verksamhetsmålen utföll på följande sätt: Förslag till delgeneralplaner för Busholmen och Mellersta Böle uppgörs. Målet nåddes. För att det bostadsbyggande som bostadsprogrammet anger skall bli möjligt uppgörs det detaljplaneförslag kostnadsmedvetet och utan avkall på kvaliteten. Utfallet för bostadsproduktionsplaner var m 2 vy. Att näringslivet utvecklas och näringspolitiken genomförs säkerställs genom att det görs upp tillräckligt med detaljplaner för arbetslokaler på ändamålsenliga platser i stadsstrukturen. Utfallet för arbetslokalplaner var m 2 vy. Antalet planer för arbetslokaler är beroende av företagens och markägarnas projekt. Kollektivtrafikens andel i morgontrafiken mot centrum är > 71 %. Hösten 2004 var kollektivtrafikens andel 70 %. Att andelen minskade och målet (över 71 %) inte nåddes berodde på att kollektivtrafikekonomin stramades åt och att kollektivtrafikutbudet krympte och biljettpriserna höjdes i samband därmed. Åtgärderna för att främja användningen av kollektivtrafik räckte inte till för att eliminera verkningarna av de ovannämnda motåtgärderna. Minskningstrenden i fråga om det sammanlagda antalet personer som skadas och omkommer i trafikolyckor är minst 2 % om året. Det totala antalet döda och skadade i trafikolyckor 2004 och utvecklingstrenden som beräknas utifrån det klarnar först under vårens lopp. I ljuset av polisens förhandsuppgifter förefaller det som om det totala antalet 2004 var något mindre än Med andra ord verkar det som om målet för utvecklingstrenden 2 % skulle nås Fastighetsnämnden och -kontoret Inkomster , , ,58 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,26 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Avkastningsmål , ,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott , , , ,00 17

20 Bindande verksamhetsmål Bostadsavdelningen Tiden för behandling av ansökningar högst, dagar 3,5 3,0 0,5 0 Stadsmätningsavdelningen Åtgärdstiden för de fem viktigaste serviceformerna i genomsnitt, dagar 23,0 18,9 4,1 0 Gårdsavdelningen Graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler högst, % (då de lokaler som blir lediga pga sparmålet inte medräknas) Graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler högst, % (då de lokaler som blir lediga av sparskäl medräknas) 0,9 0,5 0,4 0 3,0 2,1 0,9 0 Tomtavdelningen De externa arrendeinkomsterna överskrider, miljoner euro 106,0 108,1 2,1 0 Geotekniska avdelningen Larmgränser vid grundvattenpunkter, st Centrala prestationer Externa arrendeavtal, st Överlåten bostadsbyggrätt, m 2 vy Fastighetsaffärer, st Sanerad och undersökt mark som visat 6,3 6,3 0,0 0,0 sig vara ren, ha Geotekniska ritningar, st Sonderingar, m Registrerade fastigheter och servitut, st Sålda kartor, st Nybyggnadsmätningar, st Aravabostäder, st Räntestödsbostäder, st Stödformer för boende, st Förmedling och övervakning av bostäder, st Hitas, st Uthyrda lokaler, m Underhållna lokaler, m Uthyrning av hall- och uteförsäljningsplatser samt tillstånd, st Kampenprojektet, grad av färdigställande %

21 Produktivitet (2001=100) BDG Produktivitetsindex Fastighetskontorets totala inkomster var 5,8 miljoner euro större än budgeterat. Utgifterna var 1,3 miljoner euro mindre än i den ursprungliga budgeten. Verksamhetsbidraget överskreds med 7,2 miljoner euro. Verkets produktivitet steg. Målet för produktiviteten en årlig höjning på 1,5 procent över en längre tidsperiod nåddes. Fastighetskontorets samtliga bindande verksamhetsmål nåddes: Bostadsavdelningen Stadsmätningsavdelningen Gårdsavdelningen Tomtavdelningen Tiden för behandling av låne-, understöds- och bostadsrättsansökningar är högst 3,5 dagar. Utfallet var 3,0 dagar. Åtgärdstiden för de fem viktigaste serviceformerna vid avdelningen är i genomsnitt 23 dagar. Utfallet var 18,9 dagar. Graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler är högst 3,0% då de lokaler som blir lediga på grund av sparåtgärderna räknas med. Utfallet var 2,1%. De externa arrendeinkomsterna överskrider 106 miljoner euro. Utfallet var 108,1 miljoner euro Fastighetskontoret Inkomster , , ,44 0,00 Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Avskrivningar , , ,61 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Avkastningsmål , ,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott , , , ,00 De överlåtna bostadstomterna i Helsingfors hade en sammanlagt byggrätt på ca m 2 vy, vilket är något mer än föregående år. Efterfrågan på bostadsmarknaden var livlig tack vare den rekordlåga räntenivån och den höga inhemska efterfrågan. Överlåtandet av bostadstomter försvårades dock av bristen på tomter som kan överlåtas och produktionsmålen i bostadsprogrammet nåddes inte. Tillbakagången på kontorsmarknaden som började för knappt tre år sedan fortsatte 2004 och vid årets slut var graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler i huvudstadsregionen ca 9 %. Särskilt oroväckande var det att graden av ineffektivt utnyttjande steg till 40 % i Sockenbacka. Tomter för arbetslokaler överläts i samma utsträckning som Grundberedning utfördes på 22 ha i Nordsjö hamn och på 7 ha på andra håll i staden. De viktigaste färdigställda objekten var: mellersta delen av Haga, Ring 3-områdena i Skomakarböle och Dickursby samt Arabiastranden, Vik-Ladugården och Stensböle industriområde. 19

22 Följande bergsbyggnadsarbeten var i schaktningsskedet: sambrukstunneln Kampen Skillnaden Kronohagen, Råholmens avloppstunnel, Päijännetunnelns arbetstunnel och Katri Valas värmepumpsanläggning. På internet ges mera service och information om bostadsfrågor än tidigare. Sedan årsskiftet har kommuninvånarna kunat söka stadens hyresbostad via internet. Under året mottogs hyresbostadsansökningar, varav 86 % lämnades via internet. Under året förmedlades hyresbostäder. Via internet kan kommuninvånarna också ansöka om det könummer som behövs för att få delta i utdelningen av bostadsrättsbostäder. Inom stadsmätningssektorn har utvecklandet av det nya fastighetsdatasystemet fortsatt i samråd med andra kommuner och statens lantmäteriverk. Kampenprojektet har framskridit enligt tidtabellen och inom kostnadsramarna Gårdsavdelningen Inkomster , , ,02 0,00 Utgifter , , ,23 0,00 Verksamhetsbidrag , , ,25 0,00 Avskrivningar , , ,65 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , ,60 0,00 Avkastningsmål , ,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott , , ,60 0,00 Gårdsavdelningens ekonomiska bindande mål för verksamhetsbidraget överträffades med 2,2 procent. Avskrivningarna blev större än budgeterat, då förvaltningarna på en gång överförde objekt som färdigställts tidigare år från pågående nyanläggningar till balansräkningen. Fastighetskontoret förvaltade sammanlagt m 2 lokaler, varav m 2 är uthyrda. Av de uthyrda lokalerna var m 2 i stadens eget bruk. Omorganiseringen av lokalcentralen förverkligades som planerat så att den nya organisationen inledde sin verksamhet och de viktigaste personvalen gjordes under Det bindande målet för ineffektivt utnyttjande av lokaler var 3 %. Utfallet var 2,1 %, med andra ord klart lägre än målet. Arbetet med att definiera tekniska värden slutfördes Understöd för byggande av hissar i bostadshus Utgifter , , , ,00 Verksamhetsbidrag , , , ,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,00 Statens bostadsfond beviljade sammanlagt 4,2 miljoner euro i hissbidrag för byggande av 57 hissar i Helsingfors. För 56 av dessa beviljade Helsingfors stad ett tilläggsbidrag på 10 %, sammanlagt 0,9 miljoner euro. 20