: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN
|
|
- Lena Marie Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROGNOS Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel Informatör Heikki Taimio Tel Prognos : KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN OCH SYSSELSÄTTNINGEN I fjol var den ekonomiska utvecklingen i Finland rätt gynnsam. Totalproduktionen växte med ca 2 %, medan tillväxten för hela euroområdet stannade på 0,3 %. I jämförelse med övriga EU-länder var konsumenternas förtroende exceptionellt starkt. Det påverkade också den privata konsumtionen, som hos oss ökade med 3,6 % från året innan och fungerade som motor för den ekonomiska tillväxten. De påtagliga svårigheterna för exporten bidrog dock till att hålla tillväxten förhållandevis låg, och detta inverkade på sysselsättningen. Sysselsättningen förbättrades visserligen inom den offentliga tjänstesektorn och den produktion som är beroende av privat konsumtion men försvagades inom exportindustrin och tjänsteproduktionen för denna. Tyngdpunkten för tillväxten i Finland kommer även i år att ligga på den privata konsumtionen. Exportökningen tar också fart, men relativt trögt. Detta beror bland annat på eurons förstärkning, som dels har dämpat återhämtningen i ekonomierna i vårt viktigaste marknadsområde, EU, och dels direkt försvagat vår exports prismässiga konkurrenskraft. Det oaktat växer totalproduktionen i år med 3 %. Nästa år tar tillväxten fart, även om ökningen i den privata konsumtionen redan planar ut. Under 2005 kommer såväl investeringarna drivna av stora byggnadsprojekt och exporten, som då kommit i gång även till Europa, att ge fart åt den ekonomiska tillväxten. Tack vare konjunkturuppgången är en måttlig ökning i sysselsättningen att vänta. Återhämtningen i Europa ännu i sin linda Tillväxttakten i euroområdet avtog i fjol från året innan. BNP-ökningen stannade på 0,3 %. För hela EU-området uppgick tillväxten till 0,6 %. Den privata konsumtionen ökade med omkring 1 %, medan de privata investeringarna minskade något. Den offentliga konsumtionen bidrog klart till tillväxten och utrikeshandeln hade en marginellt negativ effekt. Hushållens jämförelsevis starka finansiella ställning, en måttlig inkomstbildning och låg realräntenivå i euroområdet skapar förutsättningar för en högre
2 tillväxttakt i området. Framåtblickande indikatorer för euroområdet tyder också på att den ekonomiska tillväxten är på väg uppåt. Medelvärdena av index för såväl tillverkning, byggnadsverksamhet, detaljhandel och konsumentförtroende som privata tjänster för perioden december - februari låg över medelvärdena för föregående tremånadersperiod. Dock hade endast indikatorn för privata tjänster stigit klart. Övriga indikatorer hade stigit obetydligt, vilket tyder på att tillväxtökningen i området är rätt trög. Totalt sett kan man säga att återhämtningen i euroområdet har varit långsammare än vad vi förutsåg i augusti. Särskilt oroande är det fortsatt svaga konsumentförtroendet och det faktum att byggandet inte tagit fart trots en låg realränta. Konsumentförtroendet har försvagats av den förhållandevis höga arbetslösheten med åtföljande osäkerhet. Arbetslösheten i euroområdet låg hela fjolåret kring 8,8 %. Det är uppenbart att även de privata investeringarna kommer i gång först efter att den ekonomiska aktiviteten klart har ökat. Figur 1. Eurons kurs mot dollarn och ekonomisk tillväxt En orsak till utvecklingen hittills kan anses vara eurons oväntade och i det rådande konjunkturläget olämpliga förstärkning gentemot dollarn. Eurons kurs mot dollarn är i dag (16.3.) 1,23. Även om euron de senaste dagarna försvagats är den fortfarande ca 13 % starkare än för ett år sedan och hela 40 % starkare än för två år sedan. Euron (eller motsvarande ecu-korg) är inte exceptionellt stark gentemot dollarn (figur 1). Exceptionellt är dock att euron förstärks i förhållande till dollarn trots att tillväxten i USA redan länge klart har överstigit tillväxttakten i euroområdet. I regel har en korrigerande växelkursförändring med utjämnande effekt på den
3 ekonomiska utvecklingen skett rätt snabbt efter att tillväxtskillnaderna ökat. Den senaste tidens utveckling, som har dämpat den ekonomiska aktiviteten i euroområdet, har därför till stor del sin förklaring i olika penningpolitik i de tre blocken Asien, euroområdet och USA. De asiatiska länderna och USA prioriterar realekonomisk utveckling och ökad tillväxt (på kort sikt) mer än Europeiska centralbanken. Konjunkturutsikterna är dock även i Europa till övervägande del positiva. Den förhållandevis starka tillväxten i både USA och Asien återspeglas också i Europa trots den starka eurokursen. Detta kombinerat med en låg realränta och en starkare euro, som främjar köpkraften i området, stimulerar den privata konsumtionen, som redan i år växer med ca 2 %. Återhämtningen i de privata investeringarna låter emellertid ännu vänta på sig. Den offentliga ekonomin har sannolikt en neutral effekt på den ekonomiska tillväxten. Effekten av utrikeshandeln blir marginellt negativ. Eurons förstärkning medför att exporten ökar något långsammare än importen. Vår nya prognos för euroområdet beaktar den förhållandevis låga tillväxten i slutet av fjolåret. Under detta år väntas BNP-tillväxten accelerera till omkring 2 % på årsbasis. Mätt som årsgenomsnitt stannar tillväxten dock på 1,6 %. Nästa år tar tillväxten tydligt fart. I takt med ett ökande konsumentförtroende stiger den privata konsumtionen med 2,4 %. Låga räntor och företagens allt starkare framtidstro bidrar till att de privata investeringarna växer med 3 % från föregående år. Konsumentprisinflationen i euroområdet har stabiliserats kring 2 %, och ECB ser inte att inflationen på kort sikt skulle hota bankens inflationsmål: nära men under 2 %. Övertygad av de ljusare konjunkturutsikterna och nöjd med den inflationsbroms som euron utgör ser ECB dock inget behov av en räntesänkning. Hög likviditet enligt utvecklingen av penningmängdsaggregatet M3 betraktas dessutom som en risk som kan leda till ökad inflation. Ingen räntehöjning är dock att vänta under detta år. Däremot är det uppenbart att räntan justeras uppåt nästa år när det allmänna konjunkturläget förbättras. Tillväxten stark i USA obalanser i ekonomin alltjämt hot Till den ekonomiska tillväxten i USA bidrog förra året så gott som samtliga efterfrågekomponenter i försörjningsbalansen. Utrikeshandelns bidrag var visserligen klart negativt under andra kvartalet men
4 under årets senare del bidrog även det till att stärka tillväxten. Den stadigt accelererande privata konsumtionen har hela tiden medverkat till att hålla uppe tillväxten. Den offentliga konsumtionen, inklusive militära utgifter, hade en särskilt stark inverkan under andra kvartalet förra året. Även det livliga bostadsbyggandet har fortsatt bidragit till att höja tillväxten, och under andra halvåret i fjol kom också övriga privata investeringar i gång. I år ger den offentliga ekonomin inte längre något bidrag till den ekonomiska tillväxten. Däremot ökar de privata investeringarnas inverkan på tillväxten, även om bostadsinvesteringarnas ökningstakt håller på att avta. Sysselsättningen förbättras något, och arbetslösheten sjunker följaktligen till drygt 5 % före årets slut. Det förbättrade sysselsättningsläget har för sin del en positiv inverkan på konsumenternas framtidstro. Trots det väntas den privata konsumtionen växa med endast ca 3 %. Dess tillväxt begränsas av hushållens relativt höga skuldsättning och en liten uppgång i såväl de långa som de korta räntorna. Utrikeshandeln bedöms ha en obetydlig effekt på tillväxten. Fastän den amerikanska priskonkurrenskraften har förbättrats i förhållande till den europeiska, fortsätter underskottet i handeln med Asien att växa, och det amerikanska utrikeshandelsunderskottet minskar knappast heller totalt sett. Vi förutspår att den ekonomiska tillväxten i USA i år blir 4,1 %. Av denna siffra utgör tillväxtansatsen från året innan nästan en procentenhet, då tillväxten under året stannar på ca 3 %. Nästa år avtar tillväxten i USA till 3,5 %. Tillväxten hålls fortfarande uppe av privata investeringar och privat konsumtion. Draghjälpen från den privata konsumtionen minskar dock när konsumtionsökningen dämpas av hushållens skuldsättning och uppgången i de långa räntorna. Någon draghjälp kommer inte heller vare sig från den skuldsatta offentliga ekonomin eller utrikeshandeln, då den amerikanska exportens priskonkurrenskraft gentemot Asien fortfarande är svag. Mätt med realräntenivå har den amerikanska centralbanken bedrivit en klart expansivare penningpolitik än ECB. Trots att tillväxten i USA sedan tredje kvartalet förra året varit jämförelsevis hög och överskridit treprocentsgränsen kommer centralbanken (Fed) inte att höja räntan före sommaren. Fed avvaktar att sysselsättningen först klart förbättras, vilket skulle ge ett lägligt tillfälle att höja räntan och dämpa den överhettade bostadsmarknaden och hushållens allt för höga skuldsättning utan att äventyra den realekonomiska tillväxten. Feds lätta penningpolitik innebär också risker.
5 Det är inte uteslutet att centralbanken genom att vänta med räntehöjningen skapar förutsättningar för en marknadskorrigering med följden att långräntorna stiger, tillgångspriserna rasar och realekonomin går in i en ny recession. Ryssland redan Finlands tredje största exportmarknad Nästan alla asiatiska ekonomier och nu också den ryska ekonomin växer i snabb takt. I Kina ökar totalproduktionen i år med 9 % och takten mattas knappast av under de närmaste åren. Också den japanska ekonomin är äntligen på väg att återhämta sig. Med bidrag från sina snabbväxande närmarknader når den japanska tillväxten i år och nästa år en nivå av ca 3 %. Trots den snabba tillväxten på de asiatiska marknaderna har den finländska exporten inte lyckats få ordentligt fotfäste där. Däremot drar Finlands export nytta av den allt snabbare tillväxten i Ryssland, som i år och nästa år beräknas uppgå till ca 7 %. Exporten ger fart åt tillväxten först nästa år Tillväxten i den finländska exporten av varor och tjänster stannade i fjol på 1,3 %. Överraskande var att exporten under sista kvartalet förra året krympte, trots att våra exportmarknader klart växte. Detta gäller särskilt exporten till EU-länderna, vars nominella värde minskade med 4 % under året. Beaktansvärt är att Finlands export till EU-länderna klart minskade mot slutet av fjolåret trots att tillväxten i dessa länder samtidigt började öka. Våra exportframgångar har begränsats av eurons förstärkning och det faktum att den ökande efterfrågan på de internationella marknaderna har riktat sig mot sådana produkter, exempelvis bilar, som tillverkas i Finland i jämförelsevis ringa omfattning. För Nokiakoncernen har åter de regionala marknader vuxit snabbast där efterfrågan tillfredsställs med varor producerade i enheter utanför Finland. I år tar exporten av varor och tjänster fart och ökar med 2,8 %. Exportökningen begränsas fortfarande av den starka euron. Det är att vänta att metallindustrins och skogindustrins export totalt sett växer med drygt 3 %. För exporten av övriga varor och tjänsteexporten blir ökningen däremot mindre. Nästa år har den starka euron inte längre en lika kännbar dämpande effekt på exporten. Exporten stiger då med 4,5 % från i år, då också den högre ekonomiska tillväxten i Europa erbjuder goda möjligheter till ett exportlyft.
6 Importen av råvaror, el och motorfordon var livlig under fjolåret. Varu- och tjänsteimporttillväxten stannade dock på knappt 1 %, då tjänsteimporten minskade och investeringarna i maskiner och utrustning avsevärt krympte. En högre investeringskvot, ökad export, fortsatt livlig konsumtion och en stark euro bidrar till att öka importen i år och nästa år. I år växer den totala importvolymen med ca 3 % och nästa år med ca 4 %. Den starkare internationella ekonomin pressar upp världsmarknadspriserna även på våra skogsindustriprodukter. I Nordamerika har priserna redan höjts, och trenden breder ut sig till Europa. Inom teknologiindustrin är utvecklingen av exportpriserna på basmetaller och maskiner och utrustning stabil. Inom elektronikindustrin minskar priserosionen bland annat när de nya och dyrare mobiltelefonmodellernas andel av exporten ökar. Exportpriserna stiger i år. Men eftersom trenden i fjol var fallande, kommer exportpriserna som årsgenomsnitt att ligga på ungefär samma nivå som i fjol. Nästa år väntas exportpriserna stiga med i snitt 1,5 %. Världsmarknadspriserna på råvaror, som inverkar på importpriserna, har varit på väg uppåt i takt med den allt starkare globala tillväxten. Däremot har eurons förstärkning i förhållande till dollarn framkallat ett tryck nedåt på importpriserna. Då en betydande del (drygt en tredjedel) av Finlands import kommer från euroområdet och över hälften från EU-området, påverkar eurons högre dollarkurs importpriserna inte till alla delar. Totalt sett väntas importpriserna stiga en aning, dvs. med 0,5 %. Uppgången beror till stor del på hur utvecklingen gestaltar sig under året. Nästa år stiger importpriserna redan med 1,5 %. Bytesförhållandet försvagas i år med 0,5 % för att nästa år vara oförändrat. Handels- och bytesbalansen förblir i år på nästan samma nivå som förra året. Nästa år växer åter såväl handels- som bytesbalansöverskottet. Handelsbalansen visar då ett överskott på 13 miljarder euro (8 % av produktionens värde) och bytesbalansen ett överskott på 8,8 miljarder euro (5,6 % av produktionens värde). Stora projekt höjer investeringskvoten och stöder sysselsättningen inom byggbranschen Investeringarna fortsatte att krympa under fjolåret. Totalt sett minskade de med 2,5 %, och investeringskvoten sjönk med en procentenhet till 18 %. Mest minskade investeringarna inom övrigt husbyggande och investeringarna i maskiner och utrustning.
7 Maskininvesteringarna reflekterade särskilt den svaga investeringsverksamheten inom fabriksindustrin. Däremot ledde den låga räntenivån och det ihållande starka konsumentförtroendet till en fortsatt livlig efterfrågan på bostäder. Bostadsinvesteringarna ökade med närapå 8 % förra året. I år vänder investeringarna uppåt. Bostadsbyggandet fortsätter att vara livligt och även investeringarna i maskiner och utrustning börjar ta fart, även om industrins investeringskvot alltjämt ligger kvar på en rekordlåg nivå. I år och nästa år ger flera stora byggprojekt, såsom hamnprojektet i Nordsjö, Fortums nya anläggning vid raffinaderiet i Borgå och det nya kärnkraftverket i Olkiluoto, fart åt jord- och vattenbyggnadsverksamheten och övrigt husbyggande. Allt som allt växer investeringarna i år med 3,5 %. Nästa år stiger investeringstillväxten till drygt 5 %. Prisstegringen avstannar och köpkraften ökar Den privata konsumtionen ökade förra året med 3,6 %, vilket var något mer än vad vi förutsåg i augusti. Hushållens snabbt ökade konsumtion var en följd av den gynnsamma utvecklingen av köpkraften, då hushållens disponibla realinkomster växte med ca 4,1 %. Tillväxten i hushållens köpkraft accelererar ytterligare i år. Utvecklingen beror delvis på en del tillfälliga faktorer under detta år. Den viktigaste av dem är minskad inflation som rent av märks i en fallande prisnivå. Redan sänkningen av accisen på alkoholdrycker sänkte konsumentpriserna med nästan en procent vid början av mars. Den låga räntenivån bidrar också till att dämpa inflationen. Då även inflationstrycket från importen är obetydligt på grund av den starka eurokursen, kommer den genomsnittliga inflationen för 2004 att bli extremt låg, bara 0,3 %. Nästa år kommer engångssänkningen av alkoholskatten knappast mer att synas i årsgenomsnittet och inflationen accelererar skenbart för att dock stanna under 2 %. I år kommer lindringarna i statens inkomstskatteskala och höjningen av förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande vid beskattningen att minska hushållens skatter med ca 800 miljoner euro. Redan på grund av dessa skattelättnader ökar hushållens disponibla inkomster med omkring en procentenhet. Lönesumman ökar i relativt jämn takt. Den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen fastslår senare
8 detta år huvudlinjerna för inkomstnivåutvecklingen. Vi bedömer att löntagarnas genomsnittliga inkomstnivå i år stiger med 3,3 %, varav löneglidningen utgör omkring en procentenhet. Antalet arbetade timmar ökar och lönesumman växer därför i år något snabbare än i fjol eller med 3,7 %. Figur 2. Kapitalinkomsternas andel av nationalinkomsten Kapitalinkomsterna beräknas i år växa snabbare än normalt i det rådande konjunkturläget. De ändringar i beskattningen av dividender som träder i kraft 2005 ökar i år intresset för dividendutbetalning särskilt i familjeföretag. Den kraftiga ökningen i kapitalinkomsterna, nästan en miljard euro, leder inte till en motsvarande uppgång i hushållens konsumtion. Däremot ökar den sparandet tillfälligt då tillgångarna omplaceras. Konsumtionen fortsätter att öka i snabb takt Hushållens totala disponibla inkomster växer i år nominellt med ca 6 %. Trots det exceptionellt ökade sparandet ger den gynnsamma inkomstutvecklingen utrymme även för en konsumtionsökning. Med beaktande av den låga inflationen ökar den reala privata konsumtionen med hela 3,7 %. Till konsumtionstillväxten bidrar den fortsatt livliga handeln med kapitalvaror. Vi väntar oss att även efterfrågan på tjänster och sällanköpsvaror ökar. En gynnsam inkomstutveckling, fortsatt konsumentförtroende och låga räntor upprätthåller inte bara konsumtionstillväxten utan också bostadshandeln. I huvudstadsregionen kan bostadspriserna komma att fortsätta stiga. Hushållens skuldsättning ökar, men låga
9 räntor håller än så länge lånekostnaderna på en acceptabel nivå. Hushållens skuldsättning beräknas inte ha någon dämpande effekt på konsumtionstillväxten under prognosperioden. Innehållet i nästa års löneuppgörelse och skattebeslut öppet Utvecklingen av löntagarnas köpkraft kan nästa år tryggas med flera kombinationer av skattebeslut och löneuppgörelser. Den högre ekonomiska tillväxten möjliggör en köpkraftsutveckling som upprätthåller konsumtionsefterfrågan även utan betydande skattesänkningar. Eftersom innehållet i inkomstskattebesluten för nästa år ännu inte är känt, har vi i vår prognos inte gjort antaganden om andra skattelättnader än normala inflationsjusteringar av inkomstskatteskalan. Vi antar att löntagarnas genomsnittliga inkomstnivå nästa år stiger med 3,8 %, då hushållens köpkraft utan skattelättnader ökar med ca 1,5 %. Den slutliga siffran beror självfallet på detaljerna i skattebesluten och löneförhandlingarna. Den privata konsumtionen beräknas nästa år växa med 2,5 %. Konsumtionsökningen kommer att vara rätt snabb också i fortsättningen, då den exceptionellt positiva utvecklingen av köpkraften under detta år inte får fullt genomslag i konsumtionen 2004 utan till en del slår igenom först nästa år. Den rekordsnabba tillväxten i handeln med kapitalvaror, särskilt bilar, planar dock ut, eftersom det största konsumtionstrycket ebbat ut redan tidigare. Sysselsättningen vänder uppåt Den sedan länge svaga produktionsutvecklingen, framför allt inom den exportledda industrin, fick sysselsättningen att vända nedåt under fjolåret. Mest minskade sysselsättningen inom industrin, där antalet anställda i genomsnitt var färre än Som motvikt ökade sysselsättningen tack vare den inhemska efterfrågan fortsättningsvis inom tjänstesektorn. Inom kommunsektorn växte de anställdas antal med ca De nya jobben inom tjänstesektorn kunde dock inte kompensera de arbetstillfällen som försvann inom industrin, och antalet sysselsatta minskade i fjol med Sysselsättningskvoten, 67,3 %, var 0,4 procentenheter lägre än Sysselsättningen försvagades i fjol mer för kvinnor än för män, men för männen hade försvagningen börjat redan Figur 3. Arbetskraftsutbud och sysselsättning
10 I takt med den snabbare ekonomiska tillväxten börjar även efterfrågan på arbetskraft återigen öka i år. Inom industrin väntas antalet sysselsatta ännu minska, men i slutet av året sker även där en vändning till det bättre. Liksom i fjol bärs sysselsättningstillväxten upp av den inhemska efterfrågan. Mest ökar antalet sysselsattta inom fastighets- och företagstjänstebranschen och inom offentliga och övriga tjänster. Också byggverksamheten sysselsätter fler i år, vilket syns i sysselsättningen för män. Sysselsättningen ökar i år med totalt 9000 personer och nästa år med personer. Arbetskraftsutbudet var i fjol mycket elastiskt i förhållande till konjunkturläget. Arbetskraften minskade med personer och andelen av de i arbetsför ålder som befinner sig i arbetskraften sjönk från 66,6 % till 66,2 %. Mest minskade andelen unga i arbetskraften, men även många personer i bästa arbetsföra ålder hamnade utanför arbetskraften. Av fördelningen efter kön framgår att kvinnornas deltagande sjönk mer än männens både i åldersgruppen år och i åldern år, vilket återspeglade den större försvagningen i sysselsättningen för kvinnor. I år reflekteras den högre ekonomiska tillväxten också i en ökning i arbetskraftsutbudet på 0,2 %. Nästa år väntas utbudet av arbetskraft öka med 0,5 %. Inte oväntat framkallade sysselsättningsnedgången ingen ökning i den öppna arbetslösheten. Samtidigt som sysselsättningen minskade sjönk också antalet arbetslösa med 2000 till i genomsnitt Arbetslösheten gick ned från 9,1 % till 9,0 %. Detta berodde på att den svaga efterfrågan på arbetskraft fick en del arbetssökande att sluta söka arbete. Av de olika åldersgrupperna var det bara för personer under 25 år
11 som arbetslösheten ökade. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som utan avbrott varit arbetslösa över ett år, minskade förra året med över 5000 till ca Nedgången var fortfarande större än för samtliga arbetslösa arbetssökande. Genomsnittslängden för avslutade sammanhängande arbetslöshetsperioder sjönk i fjol till16 veckor från 17 veckor året innan. För pågående arbetslöshetsperioder minskade den genomsnittliga längden förra året med tre veckor till 47 veckor. De ökade arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bidrog för sin del till att hålla tillbaka arbetslöshetsuppgången under fjolåret. I genomsnitt personer, dvs fler än året innan, var sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder under Mest ökade antalet personer i arbetsmarknadspolitisk utbildning och personer sysselsatta med arbetsmarknadsstöd. I år minskar antalet arbetslösa ytterligare något och arbetslösheten sjunker till 8,9 %. Nästa år förutspås arbetslösheten falla till 8,7 %. Statsfinanserna på minus även utan nya skattelättnader Överskottet i statsfinanserna krympte avsevärt förra året, dvs. med nästan 1,7 miljarder euro till 362 miljoner euro. Den oväntat stora minskningen i överskottet orsakades framför allt av statens kraftigt ökade investeringsutgifter och lättnaderna i inkomstbeskattningen förra sommaren med åtföljande höjningar av kommunernas statsandelar. Statens konsumtionsutgifter låg kvar på nästan samma nivå som året innan. Kommunernas underskott ökade klart, dvs. med ca 500 miljoner euro till 770 miljoner euro. Orsak till ökningen var bland annat större investeringar än planerat. Kommunernas konsumtionsutgifter växte med bara 1 %. Då överskottet även för arbetspensionsanstalter och övriga socialskyddsfonder krympte med 750 miljoner euro, minskade överskottet för hela den offentliga sektorn (EMU-överskottet) med hela 2,9 miljarder euro. EMUöverskottets andel av bruttonationalprodukten sjönk från 4,3 % till 2,1 %. Den offentliga sektorns sammanlagda skuld (EMU-skulden) i förhållande till bruttonationalprodukten ökade klart och för första gången efter recessionen i början av 1990-talet. Det oaktat ligger Finlands överskotts- och skuldkvot fortfarande långt från gränserna i stabilitets- och tillväxtpakten, medan flera euroländer överskrider dem.
12 I år kommer det statsfinansiella läget att ytterligare klart försvagas och visa ett underskott på omkring en halv miljard euro. I vår prognos räknar vi med att intäkterna från alkoholskatten sjunker med ca 300 miljoner euro. Skatteintäkterna minskar dessutom genom att lindringen av inkomstbeskattningen förra sommaren nu gäller hela året. På utgiftssidan ökar kommunernas statsandelar kännbart. Statens konsumtionsutgifter stiger för sin del realt med ca 3,5 %. Kommunernas ekonomi försvagas detta år endast obetydligt. Till följd av den tidigare lindrade inkomstbeskattningen ökar intäkterna av kommunalskatten inte nämnvärt, men staten kompenserar skatteinkomstbortfallet genom ökade statsandelar. Kommunernas konsumtionsutgifter växer måttligt, dvs. med drygt 1,5 %. EMU-överskottet blir bara 1,2 % av totalproduktionens värde, och EMU-skulden i förhållande till totalproduktionens värde fortsätter att öka. Figur 4. Offentliga finanser Nästa år fördjupas underskottet i statsfinanserna något, även om bedömningen inte beaktar nya sänkningar av inkomstskatter eller socialskyddsavgifter. I prognosen har hänsyn tagits till inflationskorrigering av inkomstskatten, pensionsreformen vid början av 2005 och ändringarna av samfunds- och kapitalinkomstbeskattningen liksom också till justeringen av statsandelarna i den mån åtminstone principbeslut föreligger. Effekterna av den sänkta samfundsskattesatsen på samfundsskatteintäkterna neutraliseras genom företagens allt bättre resultat. Skärpningen av beskattningen av dividender ökar intäkterna från kapitalinkomstbeskattningen samtidigt som statens dividendinkomster minskar. Tillväxten i kommunernas statsandelar avtar men är fortsättningsvis märkbar. Kommunernas underskott börjar krympa nästa år, när kommunalskatteinkomsterna klart vänder uppåt.
13 Pensionsreformen väntas inte nämnvärt bromsa tillväxten i pensionsutgifterna ännu nästa år. De offentliga konsumtionsutgifterna växer med ca 2 %. Totalt sett försvagas den offentliga sektorns finansiella ställning fortfarande en aning men visar alltjämt överskott. Den offentliga skulden i förhållande till totalproduktionens värde ökar också. Enkla lösningar för att förbättra sysselsättningen finns inte Den gynnsamma konjunkturutvecklingen förbättrar sysselsättningen i någon mån men inte tillnärmelsevis i en sådan takt att regeringens mål att öka sysselsättningen med personer före mars 2007 skulle kunna uppnås. Eftersom arbetslösheten inte ser ut att minska tillräckligt snabbt krävs det fortfarande sysselsättningsfrämjande åtgärder. Efterfrågeeffekterna av redan beslutade skattesänkningar ger sig till stor del till känna i år. Åtgärderna kan väntas höja sysselsättningen då det gått att finansiera skattesänkningarna genom att minska statens överskott utan att den offentliga social- och pensionsförsäkringen eller offentliga konsumtionsutgifter behövt skäras ned. I själva verket har skattesänkningarna på 1,12 miljarder euro i regeringsprogrammet genomförts redan under Men detta var minimimålet, och nya sänkningar kan genomföras om de anses nödvändiga. Vid beslut om nya åtgärder bör hänsyn tas till att konjunkturerna avsevärt förbättras i år och nästa år. I detta konjunkturläge vore det inte klokt med ytterligare finanspolitiska stimulansåtgärder som skulle öka det offentliga underskottet. Det är förnuftigt att konsolidera balanserna under goda tider, då kommande år med största sannolikhet för med sig även otrevliga överraskningar och då det dessutom står klart att redan finansieringen av pensionsutgifterna kommer att anstränga statens utgiftsbudget under åren framöver. För att lösa sysselsättningsproblemet står inga sådana skattesänkningar till buds som kunde tänkas täcka motsvarande finansiella underskott med hjälp av accelererad ekonomisk tillväxt utan att de offentliga utgifterna i något skede måste skäras ned. Att åter skära ned sociala förmåner och offentliga tjänster för att täcka underskottet skulle ha minst sagt oklara effekter på sysselsättningen. Även om skattesänkningar ökar köpkraften och löntagarnas nettoinkomster och minskar lönekraven så leder de också till minskad sysselsättning
14 inom den offentliga sektorn. Löntagarna kan också tänkas kräva kompensation för förlorade sociala förmåner och offentliga tjänster. Med beaktande av såväl efterfrågeeffekter som lönenivåeffekter kan följaktligen nettoeffekten på sysselsättningen av skattesänkningar bli endast obetydlig. På motsvarande sätt kan åtgärdernas verkningarna på välfärden till andra delar vara omfattande, och inte nödvändigtvis positiva. Däremot kan sysselsättningen främjas genom ändringar i beskattningsstrukturen. Arbetsgivaravgifterna kunde sänkas selektivt för låga löner. Mervärdesskatten på tjänster kunde också i mån av möjlighet sänkas selektivt. Sysselsättningsstödet för olika former av stödsysselsättning och arbetsmarknadsutbildningen kan också utvidgas och effektiveras. Vid betydande skatteeller avgiftssänkningar kunde motsvarande inkomstunderskott täckas genom höjning av skatter eller avgifter med obetydlig inverkan på arbetskraftskostnaderna och sysselsättandet. Så kunde man exempelvis höja miljöskatter, såsom bränsleskatten, eller fastighetsskatten eller successivt slopa avdragsrätten för räntor på bostadslån i beskattningen. INTERNATIONELL EKONOMI Totalproduktion, volymtillväxt, % p 2005p Förenta staterna Euro Tyskland Frankrike Italien EU Sverige Storbritannien Japan
15 Ryssland Kina Källa: BEA, IMF, OECD, Löntagarnas forskningsinstitut FÖRSÖRJNINGSBALANS Bruttonationalprodukt Import Totalt utbud p 2005p Mrd. Procentuell volymförändring, % Export Konsumtion privat offentlig Investeringar privata offentliga Lagerförändring (inkl. statistiskt fel)* Total efterfrågan *Effekt på den totala efterfrågan, procentenheter. Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut NYCKELTAL I PROGNOSEN
16 p 2005p Arbetslöshet, % Arbetslösa (1 000-tal) Sysselsättning, % Sysselsatta (1 000-tal) Inflation, konsumentprisindex, % Lönenivå, lönenivåindex, % Hushållens disponibla realinkomst, % Bytesbalansöverskott, mrd. Handelsbalansöverskott, mrd Statens finansiella överskott, mrd % av BNP Offentliga sektorns finansiella överskott, mrd % av BNP Offentlig EMU-skuld, % av BNP Skattegraden, % Korta räntor (3 mån. Euribor) Långa räntor (10 års statsobligationsränta)
17 Källa: Finlands Bank, Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut
PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:
PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos
Läs merPROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT
PROGNOS 22.3.2005 DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merLandrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis 2009
Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merEkonomisk översikt Sommaren 2016
Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Finansministeriets publikationer 24b/2016 Ekonomiska utsikter Innehåll Sammanfattning..................................... 3 Inledning.........................................
Läs merMAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik
Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2012, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 1,1 procent från föregående kvartal och med 0,1 procent från året innan Enligt Statistikcentralens
Läs merLandrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013
Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013 Nyckeltal för Island 2013. Folkmängd 321.857 Förväntad BNP-utveckling 1,9 % Inflationstakt 4,2 % Arbetslöshet 4,9 % Styrränta 7,0 % Bolåneskuld
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merSamhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio
Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merÅr 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %
4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merNyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008
Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen
Läs merNationalräkenskaper 2014
Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med
Läs merSÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17
SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 DATUM: 2005-10-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009, 3:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,3 procent från föregående kvartal, men minskade med 9,1 procent från året innan Enligt
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merSektorräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merKonjunkturindikatorer 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merFÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN
RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Läs mer// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014
// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar
Läs merMAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik
Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merKonjunkturläget December 2011
Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och
Läs merLäget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv
Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merPenningpolitisk uppföljning april 2009
Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå
Läs merInvesteringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014
Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER
Läs merInnehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se
Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 2 n april 2 Konjunkturbrevet i korthet n Internationell tillväxt ger brett stöd till svensk ekonomi. n Gradvis dämpning av USA-konjunkturen sätter in i år.
Läs merDekomponering av prognosen för det finansiella sparandet
2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merDen aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merStatsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål
Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska
Läs merMakrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra
Läs merNationalräkenskaper 2010
Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter
Läs merNationalräkenskaper 2015
Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2015 Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent i fjol Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2014, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 0,2 procent under sista kvartalet Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade
Läs merVALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015
VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%
Läs merFinansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Läs merRiksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen
Läs mer5 De budgetpolitiska målen
5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merSidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in
Konjunktur och bostadsmarknad 16 februari 12 Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in Sidan 9 Trögt i byggsektorn Sidan
Läs merSvensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merSidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark
Konjunktur och räntor Nummer 1 1 mars 1 Sidan 3 Långsam återhämtning Sidan Sista räntesänkningen är inte gjord Sidan Omvärlden på väg mot fastare mark Sidan 9 Ljusning i sikte för svensk ekonomi Från vänster:
Läs merSMÅFÖRETAGSBAROMETERN
SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN
Läs merDet svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012
Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs mer4 Den makroekonomiska utvecklingen
4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga
Läs merKonjunkturbarometern för den statliga sektorn
Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2014 Rapportserie 2014:1 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern
Läs merSkuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merMakrokommentar. Mars 2016
Makrokommentar Mars 2016 God stämning i mars 2 Mars blev en bra månad på de internationella finansmarknaderna och marknadsvolatiliteten backade från de höga nivåerna i januari och februari. Oslo-börsen
Läs merSnabb försämring men nu syns ljus i tunneln
1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-24 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 22.4.24 /TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merPolitik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014
Politik för tillväxt och fler jobb Finansminister Anders Borg 16 maj 2014 Sverige Tyskland Nederländerna Sverige Tyskland Nederländerna 4 3 2 Återhämtningen på något stabilare mark BNP-prognoser för EU
Läs merMakrokommentar. Januari 2014
Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.
Läs merLandrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn
Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
Läs merStabil byggkonjunktur i Norden
Nr 4 2015 16 december Stabil byggkonjunktur i Norden Den samlade nordiska byggmarknaden får en stabil utveckling. Bilden är dock splittrad länderna emellan, där Island, Sverige och i viss mån Norge går
Läs merKonjunkturrapport Q3-2014
Konjunkturrapport Q3-2014 Fakta och prognos Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Period 28 augusti - 7 september 2014 1 5 november 2014 Sundsvall Jonas Frycklund Ekonom Anna Hedensjö Johansson
Läs merEkonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI DECEMBER 2014
Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI DECEMBER 2014 Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI DECEMBER 2014 Redaktörer Jessica Bylund tfn 08-452 7718 Nils Mårtensson
Läs merKONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009
KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 2000-0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 5 000 2000 2001 2002 200 2004 2005 200 200 200 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-4 200 Mars 200 0 000 0 000 50 000 40 000 0 000 20 000 10
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merMånadsanalys Augusti 2012
Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.
Läs merRiksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA
Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är
Läs merBoverkets indikatorer
Boverkets indikatorer November 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Osäkerhet och bolånetak bromsar bostadsbyggandet Återigen minskar bostadsbyggandet. Efter finanskrisen
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merSKATTER I SIFFROR 2009
SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.
Läs merRP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen
Läs mer