Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunkturbarometern för den statliga sektorn"

Transkript

1 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2014 Rapportserie 2014:1 Arbetsgivarverket

2

3 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år Dnr

4

5 Innehåll Förord 5 Sammanfattning av resultat 6 Undersökningen 7 Undersökningens upplägg... 7 Medlemsförändringar... 8 Tolkning av rapportens figurer... 8 Makroekonomiska förutsättningar 9 Den internationella utvecklingen... 9 Den svenska utvecklingen... 9 Inflation och räntor Arbetsmarknad Lönebildning Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar 14 Ekonomi 16 Anslag och verksamhetens resultat Budgetomslutning Medlemmarnas ansvarsområde Kompetensförsörjning 19 Pensionsavgångar Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna Sysselsättning Personalomsättning Övertidsuttag Rekrytering och brist på lämpliga sökanden Uppsägningar och övertalighet Hur påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft? Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar 26 Allmän offentlig förvaltning Försvar Samhällsskydd och rättsskipning Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling Kultur, fritidsverksamhet och religion Utbildning Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård Bilagor 33 Bilaga 1. Några enkätsvar Bilaga 2. Medlemmarna efter COFOG och antal anställda... 34

6 Figur- och tabellförteckning Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring Figur 1. KPI och KPIF Figur 2. Sysselsättning och arbetslöshet Figur 3. Nominell lön och reallön Tabell 2. Resursmix och pris- och löneuppräkning för anslagsår Figur 4. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet Figur 5. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren och prognos för år 2014) Figur 6. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för 2013) Figur 7. Medlemmarnas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2014) Figur 9. Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar? Figur 10. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren och prognos för år 2014) Figur 11. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2014) Figur 12. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2014) Figur 13. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Figur 14. Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet? Figur 15. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på COFOG Figur 16. Uppsägningar det senaste halvåret uppdelat på COFOG Figur 17. Övertalighet det kommande året uppdelat på COFOG Tabell 3. Utvalda prognosfrågor med prognossvar Tabell 4. Medlemmar efter antal anställda med månadslön och COFOG-grupp... 34

7 Förord Konjunkturbarometern för den statliga sektorn är ett samarbete mellan Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om kompetensförsörjningen och den ekonomiska situationen hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Informationen i barometern kan också fungera som ett faktamässigt underlag i arbetet med centrala och lokala förhandlingar. För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ges en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. Undersökningen genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer medlemmarna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende kompetensförsörjning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Undersökningen genomfördes under november år 2013, vilket är den trettiofemte gången barometern görs sedan starten hösten Tillfrågade i undersökningen är Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning svarade 69 procent av medlemmarna, vilket representerar 87 procent av de anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Ansvariga för rapporten är Matti Särngren och Roger Vilhelmsson. Stockholm i januari

8 Sammanfattning av resultat Viktat med avseende på antal anställda kan undersökningen sammanfattas i följande punkter: En stor del av medlemmarna, 42 procent, utnyttjade sin anslagskredit under år Enligt prognosen för år 2014 kommer denna andel att minska till 15 procent. Sannolikt kan detta till viss del förklaras av den mycket svaga pris- och löneuppräkningen år 2013 och den högre uppräkningen år En majoritet på 61 procent av medlemmarna tror på en oförändrad budgetomslutning år Hos 46 procent av medlemmarna väntas ökning av budgetomslutningen under år Andelen med omfattande pensionsavgångar var i höstens undersökning 34 procent, vilket kan jämföras med 20 procent i undersökningen för ett år sedan. Andelen medlemmar som anser att omfattande pensionsavgångar påverkar kompetensförsörjningen positivt är 16 procent medan andelen som anser att den påverkas negativt är 27 procent. Störst andel som upplever en negativ påverkan återfinns inom COFOG-gruppen Försvar. Andelen medlemmar som ökat personalen under 2013 var 22 procent medan 12 procent minskat sin personal. Prognosen för antalet sysselsatta år 2014 visar att en majoritet av medlemmarna tror på ett oförändrat antal sysselsatta. Andelen medlemmar som tror att antalet anställda minskar är 22 procent och andelen som tror att antalet anställda ökar är 19 procent. Trenden visar att personalomsättningen under året minskat, men en stor majoritet tror på en oförändrad personalomsättning under år Andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden låg under hösten 2013 på 41 procent vilket är en nedgång sedan de två tidigare undersökningarna. Precis som vid tidigare undersökningar är det främst inom olika typer av IT-kompetens som bristen finns. Hela 44 procent av medlemmarna ansåg att bristen inte påverkat verksamheten. Hos 10 procent av medlemmarna ansåg man dock att bristen påverkat verksamheten i stor omfattning medan 46 procent ansåg att man påverkats i en liten omfattning. Andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret minskar liksom andelen medlemmar som väntar sig övertalighet under det kommande året. 6

9 Undersökningen Undersökningens upplägg Barometerundersökningen är en totalundersökning som genomförs bland Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning stod de svarande medlemmarna för 87 procent av de anställda medan motsvarande siffra i vårens undersökning låg på 88 procent. Arbetsgivarverkets medlemmar på det statliga avtalsområdet sysselsätter ca 5,4 procent av samtliga anställda i Sverige. 1 Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive medlem. 2 Eftersom antalet anställda kan variera från drygt ner till ett fåtal anställda hos vissa medlemmar behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En medlem med många anställda får alltså större genomslag. I höstens barometerundersökning svarade medlemmarna på hur de tror att år 2014 kommer att se ut i jämförelse med år Detta svar är en prognos (se figurernas staplar för år 2014). Dessutom redovisade medlemmarna en uppskattning av utfallet för år 2013 jämfört med året innan (se staplarna för år 2013). De faktiska utfallen redovisas för åren För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ger vi i nästa avsnitt en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. I de efterföljande avsnitten presenteras indikatorer över medlemmarnas ekonomi och kompetensförsörjning. Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamheter av vitt skilda slag. I undersökningen delas medlemmarna upp i COFOG-grupper. COFOG (Classification of Functions of Government), är en funktionell indelning som används i offentlig verksamhet och som är framtagen av Förenta Nationerna. 3 I bilaga 2 redovisas hur medlemmarna i undersökningen är uppdelade på de olika COFOG-grupperna. 1 Se SCB (2013), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik. 3:e kvartalet 2013, Statistiska meddelanden AM 63 SM Formeln för viktning är j N n n j j i 1 n j j i 1 medlemmar i urvalet per stratum, där W W ij n j * i 1 ij n W ** ij j j W ij och * ij i 1 i 1, där Nj är antalet medlemmar i populationen per stratum, respektive summan vikter per stratum för alla medlemmar som besvarat frågan och där för ett visst svarsalternativ. 3 Se n n j är antalet W är den totala viktsumman för medlemmar i urvalet per stratum n j W ** ij i 1 är summa vikter per stratum 7

10 Medlemsförändringar Några av de nya medlemmarna kan av olika skäl inte ge några svar på barometerns frågor och ingår därför inte i denna undersökning. En ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg övertog viss verksamhet från Socialstyrelsen 1 juni Samtidigt upphörde Högskolan på Gotland som egen myndighet och ingår numera i Uppsala universitet. Svevia AB, de bolagiserade produktionsdelarna av gamla Vägverket, var frivillig medlem i Arbetsgivarverket fram till och med 30 september Vid årsskiftet 1 januari 2014 inrättades den nya Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur. Samtidigt blev de tre högskolorna Operahögskolan, Stockholms Dramatiska högskola och Dans- och cirkushögskolan, sammanslagna till Stockholms konstnärliga högskola och Folkhälsoinstitutet sammanslogs med Smittskyddsinstitutet och delar av Socialstyrelsen till den nya Folkhälsomyndigheten. De fem hittillsvarande myndigheterna har också fått enkäten denna gång, men har kanhända haft svårare att lämna uppgifter om prognoser för år Tolkning av rapportens figurer Frågorna är av så kallad barometertyp, vilket innebär att medlemmarna svarar på frågor om en variabel (här t.ex. antal årsarbeten, övertid osv.) väntas öka, minska eller bli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen medlemmar som angett att variabeln blir oförändrad eftersom de tre alternativa svaren tillsammans bör summera till 100 procent. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen medlemmar som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom medlemmarna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. 8

11 Makroekonomiska förutsättningar Den internationella utvecklingen I många OECD-länder stärktes konjunkturen under det andra halvåret av år Samtidigt visar de flesta länders framtidsinriktade förtroendeindikatorer på en konjunkturuppgång. Enligt OECD:s senaste prognos väntas världsekonomin därför växa med 2,7 procent under år 2013 för att år 2014 bli någon starkare och växa med 3,6 procent. 4 Som vanligt väntas skillnaden mellan olika regioners utveckling bli stor. I USA väntas tillväxten öka allt snabbare. Finanspolitiken ser ut att bli mer expansiv efter att de värsta automatiska statsfinansiella besparingarna i form av ett så kallat budgetstup undvikits genom en budgetuppgörelse i kongressen. Vidare har hushållens ekonomiska ställning blivit allt starkare i takt med att arbetsmarknaden förbättrats, huspriserna stabiliserats och börsen stärkts. Penningpolitiken blir fortsatt expansiv även om centralbanken inom kort väntas inleda en nedtrappning av de stödköp av statsobligationer som gjorts under en tid. Räntan förblir relativt låg och det mesta talar för en positiv konsumtions- och investeringsutveckling år Även i Japan är finans- och penningpolitiken starkt expansiv vilket fått fart på den japanska ekonomin. Efter nästan två år av sjunkande tillväxttakt i Europa vände utvecklingen uppåt under den andra delen av år Finanspolitiken väntas även i dessa länder bli något mindre stram. I stora länder som Tyskland och Storbritannien väntas tillväxten blir relativt god medan fler av de så kallade krisländerna fortfarande lider av statsfinansiella besparingar. Många bedömare tror att den svaga inflationen tvingar fram en mer expansiv penningpolitik i euroområdet. Den Europeiska centralbanken väntas i år inleda stödköp av statliga och privata skuldpapper. Den ekonomiska utvecklingen i tillväxtekonomierna har bromsat in den senaste tiden. Många av dessa länder lider av strukturella problem som hindrar dem från att växa vidare. Det kan t.ex. handla om en svag infrastruktur, stora demografiska utmaningar, ett dåligt företagsklimat eller en outvecklad finanssektor. Den kinesiska ekonomin har dock växt snabbare än de övriga tillväxtekonomierna eftersom fler marknadsorienterade strukturreformer införts. Den svenska utvecklingen BNP-tillväxten i Sverige har varit svag de senaste kvartalen. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) växte BNP endast med 0,1 procent det tredje kvartalet år 2013 jämfört med kvartalet innan. 5 Enligt Konjunkturinstitutets (KI) prognos 6 från december väntas BNP växa med en procent år 2013 och bli lika svag som under år Orsaken är den svaga utvecklingen i euroområdet som drabbat den svenska exporten under år Även den inhemska efterfrågan har påverkats av den osäkra utvecklingen i omvärlden. Hushållens konsumtion och företagens investeringar har utvecklats sämre än vad bedömare tidigare förväntat sig. 4 Se OECD (2013), OECD Economic Outlook, November Se SCB (2013), BNP kvartal Kommentarer till beräkningar av det tredje kvartalet 2013, november Se Konjunkturinstitutet (2013), Konjunkturläget, december

12 Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring BNP 0,9 1,0 2,4 3,1 Hushållens konsumtion 1,6 1,9 2,9 2,3 Offentlig konsumtion 0,3 1,2 0,7 1,1 Investeringar* 3,3-0,9 5,3 7,8 Lager -1,2-0,2 0,4 0,1 Import -0,6-1,8 4,4 6,2 Export 0,7-1,4 2,5 5,7 Anmärkning: *Fasta bruttoinvesteringar Källa: SCB och Konjunkturinstitutet Den förväntade uppgången i USA och Europa väntas dock leda till en starkare efterfrågan på svenska produkter. En mindre osäker omvärld väntas dessutom tillsammans med fortsatt låga räntor, reallöneförbättringar och skattesänkningar leda till ökad konsumtion och ökade investeringar. Det finns en framtidstro i den inhemskt drivna tjänstesektorn och detaljhandeln, men också i den exportdrivna tillverkningsindustrin. 7 Enligt KI:s prognos väntas privat konsumtion och företagens investeringar vara de faktorer som i första hand driver BNP-tillväxten. Den offentliga konsumtionen ökade under år Framför allt beror det på en ökning av den statliga konsumtionen. Trots att myndigheternas anslagsuppräkning var mindre än någonsin så ökade de statliga konsumtionsutgifterna. Detta berodde främst på en ökning av de arbetsmarknadspolitiska programmen, ökade inköp av vapen till bl.a. JAS samt ett ökat asylmottagande. Enligt KI:s prognos minskar dock den statliga konsumtionen kontinuerligt de kommande åren medan den kommunala ökar något till följd av den demografiska utvecklingen. Sammantaget väntas BNP öka med 2,4 procent år 2014 och 3,1 procent år Inflation och räntor Inflationstakten, det vill säga förändringen av priserna (KPI) under de senaste tolv månaderna, var 0,1 procent i december. 8 Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar (KPIF) var i december 0,8 procent. Enligt Riksbanken väntas KPI bli -0,1 procent år 2013 för att sedan stiga till 0,6 respektive 2,5 procent åren 2014 och KPIF väntas bli 0,8 procent år 2013 för att under åren 2014 och 2015 stiga till 1 respektive 1,8 procent. 9 Enligt många bedömare talar den låga inflationen för en sänkning av reporäntan för att uppnå Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Riksbanken tvingas väga en sådan sänkning mot de ökade riskerna för en ökning av hushållens skulder. Kritikerna menar dock att det är skuldkvoten, dvs. hushållens skulder i förhållande till dess inkomster, som är viktig. Reporäntan menar kritikerna är ett för grovt instrument eftersom den också påverkar inkomsterna. Enligt en ny studie 10 är skuldkvoten högst bland höginkomsttagare och högutbildade. Dessa grupper förväntas dock vara de som klarar en ekonomisk chock bäst. 7 Se t.ex. Swedbank (2013), Inköpschefsindex, december 2013, Teknikföretagen (2013), Konjunkturbarometer, 4 kv. 2013, Almega (2013), Tjänsteindikatorn, Q samt Konjunkturinstitutet (2013), Konjunkturbarometern, december Se SCB (2014), Konsumentprisindex för december 2013, Statistiska Meddelanden PR 14 SM Se Riksbanken (2013), Penningpolitisk uppföljning, december Se SOU 2013:78, Överskuldsättning i kreditsamhället. 10

13 Figur 1. KPI och KPIF Anmärkning: KPIF är KPI rensad för effekten av räntesatsförändringar. Skuggad del är Riksbankens prognos Källa: SCB och Riksbanken KPI KPIF Eftersom inflationen under en längre tid varit låg gjorde Riksbanken i december bedömningen att behovet av stimulans på kort sikt vägde tyngre än den finansiella stabiliteten. Av den anledningen sänkte Riksbanken reporäntan med 25 punkter till 0,75 procent. Enligt beslutet ska reporäntan gradvis höjas i takt med att ekonomin och priserna tar fart i början av år Arbetsmarknad Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 11 så var personer i åldern år sysselsatta i november 2013, vilket är en ökning med personer jämfört med november Säsongrensad data visar på en fortsatt ökande trend för både antalet personer i arbetskraften och antalet sysselsatta. Antalet arbetslösa var i november vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,5 procent. Jämfört med november 2012 har arbetslösheten minskat med cirka personer eller 0,3 procentenheter. Säsongsrensat var arbetslösheten 8,0 procent i november, vilket är en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med november Det finns flera tecken på en fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens statistik visar t.ex. att antal nyanmälda lediga platser ökat och för närvarande ligger på relativt hög nivå och att antalet anmälda varsel minskar och ligger på en relativt låg nivå. 12 Vidare visar Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer 13 att näringslivets anställningsplaner blir allt positivare. Siffrorna tyder på att jobben framför allt kommer i privat tjänstesektor, men att jobb också skapas i den offentliga sektorn. Färre jobb väntas dock inom industrin. Enligt Konjunkturinstitutets prognos för år 2014 väntas antalet sysselsatta öka med 1,2 procent medan den säsongsrensade arbetslösheten väntas sjunka till 7,7 procent. 11 Se SCB (2013), Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för november 2013, december Se Arbetsförmedlingen (2014), Information om arbetsmarknadsläget december 2013, januari Se Konjunkturinstitutet (2013), Konjunkturbarometern, december

14 Figur 2. Sysselsättning och arbetslöshet 9,0 7,0 5,0 3,0 1,0-1,0-3,0 Sysselsättning Arbetslöshet Anmärkning: Procentuell förändring i sysselsättning och arbetslöshet i procent av arbetskraften Källa: SCB och Konjunkturinstitutet I Arbetsförmedlingens prognos väntas sysselsättningen öka med personer de kommande två åren. 14 Även i denna prognos väntas de flesta jobben skapas inom den privata tjänstesektorn. De som efterfrågas väntas ha en hög utbildning. Att utbildningskraven ökar är dock inget nytt. Enligt Arbetsförmedlingen har cirka jobb med eftergymnasiala utbildningskrav tillkommit sedan år 2000 medan det under samma period försvunnit cirka jobb med förgymnasiala utbildningskrav. Tidigare studier har också visat att det blir allt vanligare med överutbildning dvs. att individens utbildning överträffar jobbets krav. 15 Samtidigt ökar andelen arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingen har cirka 60 procent eller av de arbetslösa stora svårigheter att finna jobb snabbt. Den siffran väntas öka till 70 procent de närmaste två åren. Utvecklingen talar för att vi får två matchningsproblem i framtiden. Å ena sidan riskerar vi att få en ökad jämviktsarbetslöshet när allt fler som har en svag ställning på arbetsmarknaden ska konkurrera om ett allt mer begränsat antal lediga jobb med låga utbildningskrav. Å andra sidan riskerar vi också att få en bristproblematik när efterfrågan på arbetskraft inom yrken med högre utbildningskrav ökar samtidigt som antalet högskoleplatser minskar och andelen arbetslösa som saknar den efterfrågade kompetensen ökar. Lönebildning De senaste två åren har den ekonomiska aktiviteten inom den lönenormerande industrin varit mycket svag. Samtidigt har sysselsättningen och arbetslösheten inte anpassats i samma utsträckning vilket gjort att produktivitetstillväxten varit svag. 14 Se Arbetsförmedlingen (2013), Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 prognos för arbetsmarknaden , december Se t.ex. Le Grand m.fl. (2013), Vid arbetslivets gränser Sysselsättning, matchning, barriärer , underlagsrapport till den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen. 12

15 Därmed har utrymmet för löneökningar varit mindre i den internationellt konkurrensutsatta lönenormerande industrisektorn. Av den anledningen blev det så kallade märket som slöts i 2013 års avtalsrörelse något lägre än genomsnittet för de avtal som slutits sedan industriavtalet slöts Eftersom resursutnyttjandet på arbetsmarknaden väntas öka i takt med konjunkturen så tror de flesta bedömare att de faktiska nominella löneökningarna blir något högre år 2014 än år Enligt Konjunkturinstitutets prognos ökar lönerna något snabbare i tjänstesektorerna och inom vissa högskoleyrken där det råder brist. Eftersom efterfrågan på arbetskraft inte väntas bli lika stark inom industrin väntas inte heller industrilönerna stiga lika snabbt. Det gör att de nominella lönerna sammantaget i Sverige endast stiger marginellt de kommande åren. Den genomsnittliga nominella löneökningen i ekonomin har legat på cirka 3,5 procent under perioden Enligt Konjunkturinstitutet väntas lönerna i ekonomin öka med 2,7 procent år 2013 samt 2,8 och 2,9 procent år 2014 respektive år Trots att de nominella löneökningarna inte blir lika höga som tidigare så väntas arbetstagarna få reallöneökningar även de kommande två åren. Figur 3. Nominell lön och reallön 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 Nominell lön Reallön Anmärkning: Nominella löneökningar enligt Konjunkturlönestatistiken. Reallöneökning beräknad med KPI. Källa: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet 13

16 Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar För att myndigheters anslag inte ska förlora köpkraft så skrivs anslagen upp i takt med omvärldens priser och löner. Det kallar vi för pris- och löneomräkningen (PLO). Omräkningen görs med hjälp av historisk statistik över pris- och löneutvecklingen som mäts två år före anslagsåret. PLO delas upp i tre delar: löner, lokaler samt övriga förvaltningskostnader. För lokalkostnader skrivs anslagen upp med 70 procent av årstakten i konsumentprisindex (KPI), mätt två år före aktuellt anslagsår. Anslagsomräkningen för lokaler år 2015 styrs därmed av KPI år Eftersläpningen gäller även de övriga två komponenterna. När anslagen för övriga förvaltningskostnader justeras används ett index som fastställs genom en sammanvägning av flera SCB-index avseende utgifter som är vanliga vid myndighetsutövning två år tidigare. Löneomräkningen dvs. omräkningen för anslag till löner är den mest komplexa. Här räknar SCB om anslagen med hjälp av arbetskostnaderna för tjänstemän inom tillverkningsindustrin två år innan anslagsåret. Den uppräkningsfaktor som SCB använder kallas för AKIram (arbetskostnadsindex för ramanslag). AKI-ram inkluderar löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Efter det att AKI-ram räknats fram görs också ett produktivitetsavdrag. Produktivitetsavdraget mäts som ett tioårigt glidande medelvärde av den årliga produktivitetsutvecklingen inom privat tjänstesektor. När avdraget är gjort erhålls det vi brukar kalla för löneomräkningstalet (dvs. AKI-ram minus produktivitetsavdraget). Vad blev pris- och löneomräkningen för år 2014? Enligt vårpropositionen blir 2014 års löneomräkningstal 3,9 procent, omräkningstalet för lokaler 0,26 procent och för övriga förvaltningskostnader är omräkningstalet 0,14 procent. Tabell 2. Resursmix och pris- och löneuppräkning för anslagsår 2014 Resursmix* Indexförändring Löner 61% 3,9** Lokaler 10,6% 0,26*** Övriga förvaltningskostnader 28,4% 0,14 Genomsnittlig PLO 100,0% 2,45 Anmärkning: * Resursmixen visar hur resursförbrukningen ser ut på en genomsnittlig myndighet. Vilken total anslagsuppräkning en myndighet får beror på vilken resursmix respektive myndighet har.. **Förändring i AKI(ram)=5,01 och PEK=1,11. ***Gäller de myndigheter som ej omförhandlar lokalhyror år Det gör att den totala pris- och löneomräkningen för en genomsnittlig myndighet blir 2,45 procent för anslagsår I den slutgiltiga pris- och löneomräkningen för år 2014 ökar utgifterna med ca 4 miljarder kronor i förhållande till år Utöver pris- och löneomräkningen sänks också myndigheternas avgifter för avtalsförsäkringar och partsorgan i förhållande till bruttolönesumman med totalt 0,8 procentenheter. 14

17 Vad blir pris- och löneomräkningen 2015 och 2016? Arbetsgivarverket gör kontinuerligt en prognos för hur löneomräkningstalet kommer att utvecklas. 16 Enligt våra prognoser väntas löneomräkningstalet för år 2015 mer än halveras jämfört med år Det lägre prognostalet beror främst på att löneökningarna för tjänstemän inom industrin inte blir lika höga åren 2013 och Någon större förändring i de avtalade sociala avgifterna för tjänstemän inom industrin är inte heller att vänta. 17 Det gör att arbetskraftskostnaderna för tjänstemän i tillverkningsindustrin mätt enligt AKI-ram utvecklas relativt måttfullt. Figur 4. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet 4,5 4,43 4 3,9 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 1,8 1 0,92 0,5 0 0, Källa: Arbetsgivarverket Eftersom bedömare i genomsnitt förväntar sig en något svagare produktivitetstillväxt inom tjänstesektorn de kommande åren jämfört med den senaste tioårsperioden väntas också produktivitetsavdraget minska de närmaste åren. När produktivitetsavdraget dras från AKI(ram)- talen får vi därför ett relativt lågt löneomräkningstal de kommande åren. Enligt Arbetsgivarverkets prognos hamnar löneomräkningstalet därför på 1,5 för anslagsår 2015 och på 1,8 anslagsår Eftersom KPI väntas bli nära noll under år 2013 väntas omräkningstalet för lokaler som skrivs upp med 70 procent av KPI, bli noll år Enligt Riksbankens senaste penningpolitiska prognos 19 väntas KPI krympa med 0,1 procent vilket skulle ge en nedskrivning av lokalindex på -0,07 procent. Även anslagen för övriga förvaltningskostnader följer prisutvecklingen och blir därför troligtvis nära noll år Mycket talar därmed för att det genomsnittliga prisoch löneomräkningstalet för år 2015 mer än halveras i jämförelse med anslagsår ,49 16 Beräkningarna bygger bl.a. på Konjunkturinstitutets prognoser över löne- och produktivitetsutvecklingen. 17 För kollektiva avtalade avgifter se Svenskt Näringsliv (2013), Fakta om löner och arbetstider För en mer genomgripande analys av löneomräkningen, se Arbetsgivarverket (2011), Löneomräkningen i det statliga ramanslagssystemet Framtida utveckling och behov av förändringar?, Rapportserie 2011:2. 19 Se Riksbanken (2013), Penningpolitiska uppföljning, december

18 Ekonomi Anslag och verksamhetens resultat Medlemmarnas resultat mätt som intäkter minus kostnader är bättre hos 18 procent av medlemmarna under kalenderåret 2013 jämfört med år Hos 59 procent av medlemmarna är resultatet oförändrat och hos 23 procent är det sämre. År 2013 anslagssparar 28 procent av de statliga myndigheterna. I 30 procent av myndigheterna är anslagen i balans och i 42 procent av myndigheterna utnyttjas anslagskrediten år Nettotalet har minskat eftersom anslagssparandet minskat jämfört med år 2012, samtidigt som fler utnyttjat sina anslagskrediter. De låga talen för pris- och löneuppräkning av myndigheternas anslag enligt ramanslagsmodellen för år 2013 är en trolig förklaring till att anslagskrediten utnyttjas i större utsträckning. Figur 5. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren och prognos för år 2014) Anmärkning: Balans karaktäriseras av varken anslagssparande eller utnyttjande av anslagskredit. Enligt prognosen väntas verksamhetens resultat bli bättre hos 30 procent, oförändrat hos 54 procent och sämre hos 16 procent av medlemmarna år 2014 jämfört med år Prognosen för år 2014 visar att resultatet väntas ge upphov till anslagssparande i 21 procent av myndigheterna, anslagsbalans i 64 procent av myndigheterna och utnyttjande av anslagskredit i 15 procent av myndigheterna. Sannolikt ett resultat av en högre anslagsuppskrivning år 2014 i jämförelse med år

19 Budgetomslutning Budgetomslutningen blir år 2013 större hos 29 procent av medlemmarna jämfört med år Hos 61 procent blir omslutningen oförändrad och hos tio procent blir omslutningen mindre år 2013 jämfört med år Andelen intäkter från uppdrag och avgifter blir under år 2013 oförändrat hos 75 procent av medlemmarna jämfört med år Hos åtta procent blir andelen större och hos 17 procent av medlemmarna blir andelen mindre år 2013 jämfört med år Figur 6. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för 2013) I prognosen för år 2014 tror 46 procent av medlemmarna på en större budgetomslutning jämfört med år Hos 47 procent tror medlemmarna att budgetomslutningen blir oförändrad medan sju procent tror att budgetomslutningen blir mindre jämfört med år En majoritet på 78 procent tror att andelen intäkter från uppdrag och avgifter blir oförändrade år 2014 jämfört med år Hos 16 procent av medlemmarna väntas andelen intäkter från uppdrag och avgifter öka och hos sex procent av medlemmarna väntas andelen intäkter från uppdrag och avgifter minska jämfört med år

20 Medlemmarnas ansvarsområde I ett historiskt perspektiv har det förekommit ytterst små förändringar av medlemmarnas verksamhetsområde mellan åren. Medlemmarnas ansvarsområde blir år 2013 jämfört med år 2012 oförändrat hos 87 procent av medlemmarna. Hos 12 procent av medlemmarna är ansvarsområdet större och en procent rapporterade ett mindre ansvars- eller verksamhetsområde år 2013 jämfört med år I prognosen för år 2014 väntas medlemmarnas ansvarsområde bli större hos fem procent av medlemmarna och oförändrat hos 94 procent. Hos en procent av medlemmarna väntas ansvarsområdet minska jämfört med år Detta är bland de lägsta förändringstalen som uppmätts hittills. Figur 7. Medlemmarnas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2014). Utnyttjandegraden hos medlemmarnas resurser i form av arbetskraft och teknisk utrustning har under år 2013 ökat hos 19 procent av medlemmarna jämfört med år Hos 72 procent av medlemmarna är utnyttjandegraden oförändrad och hos nio procent är den mindre år 2013 jämfört med år

21 Kompetensförsörjning Pensionsavgångar Det stora flertalet av de som föddes på 1940-talet och som varit anställda i statsförvaltningen har nu gått i pension, men några av dem har också valt ett längre arbetsliv. Enligt statistik från Statens tjänstepensionsverk (SPV) 20 är det fler och fler som väljer att jobba längre än till 65 års ålder. Figur 8. Har medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar, uppdelat på COFOG I höstens undersökning ställs två frågor om den statliga generationsväxlingen. Den första frågan gäller huruvida medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar det senaste halvåret. 21 Enligt figur 8 har 66 procent av medlemmarna (viktat med avseende på antal anställda) inte haft några omfattande pensionsavgångar medan 34 procent har haft omfattande pensionsavgångar. I undersökningen hösten 2012 uppgick motsvarande andel till 20 procent. Som figuren visar skiljer det kraftigt mellan COFOG-grupperna. I undersökningen hösten 2012 hade 94 procent av medlemmarna inom Försvar omfattande pensionsavgångar, denna 20 För en bra genomgång se SPV (2013), Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport Vad som uppfattas som omfattande är, och bör så förbli, medlemmarnas egna bedömningar utifrån deras egna perspektiv. Medlemmarnas verksamhet skiljer sig avsevärt åt i flera avseenden, inte minst när det gäller antal anställda och pensionsavgångar. Endast den enskilda medlemmen kan avgöra om pensionsavgångarna varit omfattande eller inte. 19

22 gång endast tre procent. I Samhällsskydd och rättsskipning har inga medlemmar haft omfattande pensionsavgångar, medan det är 73 procent i Allmän offentlig förvaltning och 72 procent i Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård. Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna Den andra frågan, som endast ställs till de som haft omfattande pensionsavgångar, handlar om hur de omfattande pensionsavgångarna påverkat kompetensförsörjningen. Resultaten som redovisas i figur 9 visar att 57 procent av de som haft omfattande pensionsavgångar inte påverkats alls, att 16 procent menar att pensionsavgångarna haft en positiv inverkan medan 27 procent hävdar att de haft en negativ inverkan på kompetensförsörjningen. Jämfört med för ett år sedan är det 12 procentenheter fler som uppger att verksamheten påverkats negativt och samtidigt två procentenheter färre som uppger att de påverkats positivt. Det är alltså en minskning med tio procentenheter av andelen som uppger att de inte påverkats alls. Figur 9. Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar? Inom COFOG-grupperna Kultur, fritidsverksamhet och religion och Socialt skydd inkl. hälsooch sjukvård ser en majoritet av medlemmarna positivt på pensionsavgångarnas effekter på kompetensförsörjningen. De få medlemmarna inom Försvar som haft omfattande pensionsavgångar är alla av uppfattningen att verksamheten påverkats negativt. Inom Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling är samtliga medlemmar som haft omfattande pensionsavgångar av uppfattningen att verksamheten inte påverkats alls, liksom en övervägande andel av medlemmarna inom Allmän offentlig förvaltning och en majoritet av medlemmarna inom Utbildning. Observera att COFOG-gruppen Samhällsskydd och rättskipning inte anser sig haft några stora pensionsavgångar och därför inte påverkats alls. 20

23 Sysselsättning Antalet anställda var i höstens undersökning fler hos 22 procent av medlemmarna, oförändrat hos 66 procent och färre hos 12 procent jämfört med sex månader tillbaka. Enligt prognosen väntas antalet anställda om sex månader vara fler hos 19 procent, oförändrat hos 59 procent och färre hos 22 procent av medlemmarna. Arbetsgivarverkets statistik över antalet anställda hos våra medlemmar visar att antalet anställda ökat i en långsammare takt än för ett år sedan. Från september år 2012 till september 2013 ökade antalet anställda med personer. Figur 10. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren och prognos för år 2014) Om i stället antal årsarbeten 22 studeras, se figur 10, var antalet fler hos 18 procent av medlemmarna, oförändrat hos 54 procent och färre hos 28 procent av medlemmarna år 2013 jämfört med år I höstens prognos för år 2014 väntas antal årsarbetare bli fler hos 13 procent av medlemmarna, oförändrat hos 68 procent och färre hos 19 procent av medlemmarna jämfört med Antal årsarbeten definieras ibland som vad antalet anställda skulle varit om den faktiska sysselsättningsgraden summeras till heltidsanställningar. 21

24 Personalomsättning Personalomsättningen har traditionellt varit oförändrad hos en majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar. Hos 59 procent är personalomsättningen oförändrad, hos tio procent ökar den och hos 31 procent minskar personalomsättningen år 2013 jämfört med år Nettotalet minskar under år 2013 jämfört med år 2012, beroende på att andelen som har en ökad personalomsättning är mindre och andelen som har en minskad personalomsättning ökar. Figur 11. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2014). Under år 2014 väntas nettotalet öka, eftersom fler tror på en oförändrad nivå av personalomsättning år 2014 jämfört med år Nettotalet är dock fortfarande negativt. Enligt prognosen väntas personalomsättningen öka hos åtta procent av medlemmarna. Hos 78 procent väntas personalomsättningen bli oförändrad och hos 14 procent beräknas personalomsättningen minska år 2014 jämfört med år

25 Övertidsuttag Figur 12 visar att en majoritet av medlemmarna inte förändrar sitt övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) mellan två på varandra följande år. År 2013 jämfört med år 2012 är det 69 procent som inte förändrat övertidsuttaget. Hos 19 procent av medlemmarna är övertidsuttaget större och hos 12 procent är övertidsuttaget mindre. I prognosen för 2014 är det fler som tror på ett oförändrat övertidsuttag. Hos 75 procent av medlemmarna väntas övertidsuttaget bli oförändrat år 2014 jämfört med år Hos fem procent av medlemmarna väntas övertiden öka och hos 20 procent minskar övertiden. Figur 12. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2014). Rekrytering och brist på lämpliga sökanden Först i år har vi sett tecken på nedåtgående bristtal i statsförvaltningen. För staten visar de två senaste undersökningarna att andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden minskar från 55 procent förra hösten, till 50 procent i vårens undersökning och en ytterligare minskning av andelen medlemmar med brist till 41 procent i denna, den senaste undersökningen. Efter finanskrisen skedde en snabb återhämtning av svensk ekonomi. Bristen på arbetskraft ökade mycket snabbt och bland Arbetsgivarverkets medlemmar ökade andelen med brist på lämpliga sökanden. År 2012 var dock ett svagt år på arbetsmarknaden och i näringslivet vände bristtalen nedåt. Under den studerade perioden mellan åren 1997 och 2013 har andelen som rekryterat eller försökt rekrytera, det så kallade rekryteringstalet, legat på mellan 89 och 100 procent. I alla de 23

26 fyra senaste barometerundersökningarna har 99 procent svarat de har nyrekryterat eller försökt nyrekrytera under det senaste föregående halvåret. I figur 13 nedan presenteras andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden. Efter många år av fallande brist på arbetskraft hos Arbetsgivarverkets medlemmar nådde bristtalet sin lägsta nivå under år Därefter inleddes en period med relativt sett högre resursutnyttjande. Andelen medlemmar som hade brist på lämpliga sökanden steg från 2005 fram till finanskrisen hösten 2008 då resursutnyttjandet vände nedåt. Bristtalet sjönk dock inte tillbaka till de låga nivåer som vi hade år Våren 2008 låg bristtalet på 48 procent för att sedan sjunka till 36 procent hösten Figur 13. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Anmärkning: Här redovisas utfall för arbetskraftsbrist och uppsägningar medan övertalighet för kommande 12 månader är en prognos. Den vanligaste kategorin av rekryteringar där det rått brist är precis som vid tidigare mätningar inom IT. Av dem som haft brist, har 64 procent uppgett att bristen åtminstone delvis bestått i IT-kompetens av något slag. Bristen på IT finns nu bara inom BESTA-nivå I denna mätning är den näst största kategorin som det rått brist inom Rättsligt arbete. Nära var tredje som har haft brist har haft det inom denna kategori. Nästan lika vanligt är brist inom Annat, arbetsuppgifter som inte fångas av övriga alternativ, och inom FoU, utbildning och forskning, där 26 respektive 22 procent av dem med brist angett att brist funnits. Även inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete har medlemmar upplevt brist på lämpliga sökanden. 23 BESTA-systemet innebär en indelning av arbetsuppgifter i grupperingsnivåer och arbetsområden. Grupperingsnivåerna eller befattningsnivåerna är sex till antalet och anger arbetsuppgifternas svårighetsnivå (t.ex. i form av det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter). Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll. BESTA består av ca 60 arbetsområden t.ex. polisarbete och IT-arbete. 24

27 Uppsägningar och övertalighet I figur 13 presenteras också utvecklingen av statsförvaltningens uppsägningar. Andelen medlemmar som svarat att de sagt upp personal under det senaste halvåret har minskat från 61 procent i vårens undersökning till 22 procent i höstens undersökning. Uppsägningarna under det senaste halvåret finner man främst på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) inom arbetsområdena FoU, utbildning och forskning och inom Annan befattning. Uppsägningar har skett även av personal på assistentnivå (BESTA-nivå 1-2) inom Sekreterar- och kontorsservicearbete. I figur 13 åskådliggörs också andelen medlemmar som svarat att de kommer ha en övertalighet de kommande 12 månaderna. Figuren visar att andelen har minskat från 39 procent i vårens undersökning till 28 procent i höstens undersökning. Övertaligheten finner vi främst på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) inom arbetsområdet FoU, utbildning och forskning samt inom Annan befattning. Övertalighet på assisterande nivå (BESTA-nivå 1-2) finns främst inom arbetsområdet Sekreterar- och kontorsservicearbete. Hur påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft? Figur 14 visar i vilken omfattning medlemmarnas verksamhet påverkats av bristen på lämpliga sökanden. Resultatet visar att andelen medlemmar vars verksamhet påverkats i en stor omfattning minskat från 13 till 10 procent. Andelen medlemmar vars verksamhet påverkats i en liten omfattning har minskat från 84 procent i vårens undersökning till 46 procent i höstens undersökning medan andelen som inte påverkats alls ökat från tre till hela 44 procent. Bristen fortsätter således att minska i betydelse. En historiskt hög andel medlemmar upplever att bristen inte alls påverkar verksamheten. Andelen medlemmar som upplever att bristen har stor påverkan på verksamheten har legat på ungefär samma nivå under de senaste tre åren. Figur 14. Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet? Andel medlemmar viktat efter antal anställda Anmärkning: Avser andelen medlemmar viktat efter antalet anställda. Frågan som besvarades var om bristen på lämpliga sökanden påverkat medlemmens verksamhet negativt i stor omfattning, i liten omfattning eller inte alls. Observera att frågan endast besvarats av de medlemmar som uppgett att de haft brist på lämpliga sökanden. 25

28 Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar I detta avsnitt analyseras utvecklingen i de olika COFOG-grupperna i detalj. Först analyseras utvecklingen av bristen på arbetskraft, uppsägningar och övertalighet i ett COFOG-perspektiv. Sedan redovisas övriga indikatorer COFOG-vis. För staten visar de två senaste undersökningarna att andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden minskar från 55 procent förra hösten, till 50 procent i vårens undersökning och en ytterligare minskning av andelen medlemmar med brist till 41 procent i höstens undersökning. Figur 15 visar hur bristtalet utvecklats i de olika COFOG-grupperna. De mörkblå staplarna visar bristen på lämpliga sökanden i höstens undersökning medan de ljusblå staplarna visar bristen på lämpliga sökanden i vårens undersökning. Figur 15. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på COFOG Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive COFOG-grupp. Bristtalet har minskat inom fem COFOG-grupper av sju. Störst är minskningen inom Allmän offentlig förvaltning, Försvar och Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård. I två COFOG-grupper har bristtalet i stället ökat något. Den största ökningen ser vi inom Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling, där bristen finns 26

29 främst inom juridiskt och allmänt utredningsarbete. Bristen ligger på samma höga nivå inom Samhällsskydd och rättsskipning, som i vårens undersökning. 95 procent av medlemmarna i gruppen rapporterar brist, främst gällande handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) inom arbetsområdet IT-arbete. Inom Utbildning är bristen fortfarande relativt hög, främst på lämpliga sökanden inom FoU, utbildning och forskning på expertnivå (BESTA-nivå 5-6). Figur 16 visar hur andelen medlemmar som sagt upp personal fördelats på olika COFOG. De mörkgröna staplarna visar andelen som sagt upp personal i vårens barometerundersökning medan de ljusgröna staplarna visar andelen som sagt upp personal i höstens barometerundersökning. I alla COFOG-grupper, minskar andelen medlemmar som sagt upp personal under det senaste halvåret. Utbildning har nu den största andelen medlemmar som sagt upp personal även om den minskar. Andelen minskar från 61 procent till 22 procent i staten som helhet, jämfört med vårens undersökning. Uppsägningarna inom Försvar minskar mest, från 86 procent i vårens undersökning till 20 procent. Minskningen i Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård är också stor och andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret är en procent. Samhällsskydd och rättsskipning har också minskat stort, från 58 procent av medlemmarna vid förra undersökningstillfället, till att nu ingen medlem i den gruppen sagt upp personal. Inom Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling minskar uppsägningarna till 49 procent av medlemmarna. Inom Allmän offentlig förvaltning och Kultur, fritid och religion är nedgången mer marginell. Figur 16. Uppsägningar det senaste halvåret uppdelat på COFOG Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive COFOG-grupp. 27

30 Figur 17 nedan visar hur medlemmarnas förväntade övertalighet det kommande året fördelats mellan olika COFOG-grupper. De mörkröda staplarna visar andelen med övertalighet i höstens barometerundersökning medan de ljusröda staplarna visar andelen med övertalighet i vårens barometerundersökning. Även om andelen medlemmar som sagt upp personal under det senaste halvåret minskar inom alla grupper, är andelen fortsatt relativt hög inom de grupper som tror på en stor övertalighet det kommande året. Detta gäller främst Utbildning och Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling. En ökning av övertaligheten väntas inom Kultur, fritid och religion. Efter genomförda uppsägningar av personal inom Försvar minskar även andelen med övertalighet kraftigt. Övriga grupper tror på en marginell ökning av övertaligheten under det kommande året. Främst gäller det i Allmän offentlig förvaltning inom fastighetsförvaltande uppgifter på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) och i Socialt skydd inkl. hälsooch sjukvård inom arbete med hälsovård och hälsoskydd. Figur 17. Övertalighet det kommande året uppdelat på COFOG Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive COFOG-grupp. Allmän offentlig förvaltning Inom verksamhetsinriktningen Allmän offentlig förvaltning har budgetomslutningen utvecklats svagt positivt. Hos 23 procent av medlemmarna är budgetomslutningen större år 2013 än under år Hos 69 procent är den oförändrad och hos åtta procent är den mindre. Verksamhetens resultat mätt som intäkter minus kostnader har också haft en svagt positiv utveckling. Hos en majoritet av medlemmarna, 80 procent, är verksamhetens resultat oförändrat år 2013 jämfört med år Hos 17 procent av gruppens medlemmar är verksamhetens resultat lägre och hos endast tre procent är resultatet högre. En övervägande del, 67 procent har anslagsbalans under år procent av gruppens medlemmar anslagssparar och 15 procent utnyttjar anslagskrediten. Avseende budgetomslutningens storlek förväntas en ännu något 28

31 större andel, 81 procent, ha oförändrad budgetomslutning år Hos endast två procent av medlemmarna väntas budgetomslutningen bli mindre, medan 17 procent förväntar sig en större budgetomslutning än under år När det gäller verksamhetens ekonomiska resultat väntas ingen större förändring under år Hos 22 procent av medlemmarna väntas resultatet bli sämre, hos 76 procent väntas det bli oförändrat och hos två procent väntas resultatet bli bättre än under år Hela 77 procent av medlemmarna tror att de kommer att ha balans i anslagen, 17 procent tror sig utnyttja sina anslagskrediter nästa år, medan sex procent tror att de kommer att anslagsspara. I gruppen Allmän offentlig förvaltning ser sysselsättningsutvecklingen mer negativ ut än tidigare. Antalet anställda var under hösten fler hos bara fyra procent av medlemmarna jämfört med antalet anställda under våren. Hos hela 79 procent var antalet oförändrat och hos 17 procent var antalet färre. Antalet årsverken är större hos fem procent av medlemmarna, oförändrat hos 28 procent och färre hos hela 67 procent av medlemmarna år 2013 jämfört med år År 2014 ser sysselsättningen ut att fortsätta minska något. Antalet årsverken väntas bli fler hos tre procent av medlemmarna, oförändrat hos 22 procent och färre hos 75 procent av medlemmarna. Denna undersökning visar, precis som de föregående, att en relativt stor andel inom COFOG-gruppen har omfattande pensionsavgångar. År 2013 har 73 procent haft omfattande pensionsavgångar. Dock är det bara en procent av medlemmarna som anser att kompetensförsörjningen påverkats negativt, medan två procent anser att de påverkats positivt och övriga 97 procent att det inte påverkat verksamheten alls. Vidare är COFOG-gruppen en av dem med en relativt låg andel med brist på lämpliga sökanden (12 procent), och en låg andel förväntad övertalighet (12 procent). Bara tre procent hade sagt upp personal under det senaste året. Försvar Inom COFOG-gruppen Försvar har budgetutvecklingen varit stabil under den senaste tiden. Budgetomslutningen är oförändrad hos 84 procent av medlemmarna och större hos 16 procent under år 2013 än under år Prognosen är densamma för år Verksamhetens resultat mätt som intäkter minus kostnader är oförändrat år 2013 jämfört med år 2012 hos 83 procent av medlemmarna i gruppen. Det är tre procent som anslagssparar 2013, medan 93 procent utnyttjar anslagskrediten och fyra procent håller sig inom ramarna. Vidare visar prognosen för år 2014 att resultatet väntas bli oförändrat hos 83 procent av medlemmarna, medan 17 procent förväntar sig ett bättre resultat och ingen ett sämre. Hela 97 procent tror på anslagsbalans i slutet av år 2014, en procent tror på anslagssparande och två procent av medlemmarna tror att anslagskrediterna kommer att användas. Inom en majoritet av medlemmarna har sysselsättningen ökat det senaste halvåret. 79 procent av gruppens medlemmar har fler anställda än sex månader tidigare, och ingen har färre. De kommande sex månaderna tror dessutom en majoritet (91 procent) av medlemmarna på en ökad sysselsättning. Om vi studerar antalet årsverken är de år 2013 däremot färre än året före hos 75 procent av medlemmarna. Prognosen för år 2014 visar att antalet årsverken väntas öka hos 16 procent och minska hos en procent av medlemmarna. Hos samtliga av gruppens medlemmar har man försökt rekrytera det senaste halvåret, och endast fyra procent av dessa har upplevt brist på lämpliga sökanden. Endast tre procent av medlemmarna har uppgett att man haft omfattande pensionsavgångar, men dessa har då haft en negativ inverkan på kompetensförsörjningen. Andelen som sagt upp personal ligger i höst på relativt låga 20 procent och övertalighet finns nu endast hos sex procent av medlemmarna. 29

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2015 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för den statliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en uppdaterad prognos för år 2015 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2013 Rapportserie 2013:1 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 211 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Kronobergs län Ronnie Kihlman, utredare äxjö, en kommun med tonvikt på vård och omsorg, handel, data/it samt företagstjänster i ett

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer November 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Osäkerhet och bolånetak bromsar bostadsbyggandet Återigen minskar bostadsbyggandet. Efter finanskrisen

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 ES/LA 2014-01-31 1(12) Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in

Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in Konjunktur och bostadsmarknad 16 februari 12 Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in Sidan 9 Trögt i byggsektorn Sidan

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en prognos för år 2009 Rapportserie 2008:6 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för den statliga

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?

56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 1 1 8 6 Diagram A1. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-7 år, säsongsrensade data 8 85 9 95 5 1 Utfall Medelvärde 1999-1 kv3 Medelvärde

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 4 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - x - Den svenska konjunkturdatan

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Text: Julia Asplund, 010-488 26 97 Therese Landerholm, 010-488 40 32 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna

Läs mer

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer,

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer, Umeå 11 oktober 2012 Under månaden anmäldes 1 125 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 1 233. Detta motsvarar en minskning med 108 platser eller knappt 9 procent. Av samtliga platser anmäldes

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Utvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser

Utvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser Utvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser Anders Bergvall Specialstudie Nr 5, mars 5 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 5 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text Catarina Annetorp Hörnsten Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Hans Tydén Text- och bildredigering

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer