PROGNOS Ekonomisk prognos INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:"

Transkript

1 PROGNOS Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel Informatör Heikki Taimio Tel Ekonomisk prognos INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT Det väntade konjunkturomslaget kom i maj-juni med industriproduktionen och exporten som drivande kraft. Löntagarnas forskningsinstituts marsprognos om en BNPtillväxt på 3 % som hålls uppe av en snabb ökning på nästan 4 % i den privata konsumtionen är i sina huvuddrag på väg att slå in. Totalproduktionens volym beräknas i år växa med 3,3 % och nästa år med 3,6 %. Även för hela euroområdet har konjunkturläget förbättrats. Framtidstron hos konsumenterna i euroområdet vacklar visserligen fortfarande och den privata konsumtionen bidrar ännu inte tillräckligt till den ekonomiska utvecklingen. För att konjunkturerna verkligen skall vända och tillväxttakten öka till omkring 2,5 % måste hushållens förtroende stärkas. Oljepriset, som pressats upp av den snabba globala tillväxten och konflikterna i Mellanöstern, utgör dock ett hot mot den ekonomiska tillväxten under nästa år. Det är möjligt att det höga oljepriset försvagar tillväxten mer i USA än i Europa, vilket åter förstärker euron gentemot dollarn och försämrar förutsättningarna för en exportdriven tillväxt i Finland. Tillväxten i Europa alltjämt beroende av exporten Totalproduktionen i euroområdet växte första kvartalet 2004 med 1,8 % från året innan. Andra kvartalet var totalproduktionen i euroområdet 2 % högre än ett år tidigare. Uppgången i euroområdet drivs fortfarande till stor del av stigande export. Sålunda har det skett en vändning till det bättre även inom industriproduktionen. Bland EU-länderna är det bara i de nordiska länderna och Storbritannien som ett starkt konsumentförtroende har hållit uppe tillväxten i den privata konsumtionen. I Kontinentaleuropa är konjunkturbilden en annan. Där är konsumentförtroendet alltjämt svagt och en klar uppgång i den privata konsumtionen låter ännu vänta på sig. Detaljhandelsstatistik ger vid handen att den privata konsumtionen dock i viss mån håller på att öka även i Kontinentaleuropa. Figur 1. Industriproduktion 2003: :06, procentuell volymförändring från föregående år

2 Av allt att döma kommer uppgången i euroområdet och EU-länderna dock att förstärkas nästa år. På detta tyder också de framåtblickande indikatorerna. Någon markant tillväxtökning är emellertid inte att vänta. Tillväxtökningen förklaras framför allt av återhämtningen på hemmamarknaden. Samtidigt minskar exportens betydelse som tillväxtdrivande faktor. Man kan dock inte utesluta möjligheten att det höga oljepriset med åtföljande avtagande tillväxt i USA i kombination med en starkare euro kväver den spirande tillväxten innan hushållen och företagen är modiga nog att öka sin konsumtion och sina investeringar. Figur 2. Detaljhandel 2003: :06, procentuell volymförändring från föregående år Arbetsmarknadsreformen i Tyskland första effekten försvagad inhemsk efterfrågan För den inhemska efterfrågetillväxten är läget besvärligast i Tyskland, och den omfattande

3 arbetsmarknadsreformen ser inte ut att stärka den ekonomiska tillväxten åtminstone på kort sikt. Det genomgripande politiska reformpaketet har återverkningar på den europeiska ekonomin i stort och innebär bland annat att perioden för utbetalning av inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning förkortas samtidigt som det s.k. arbetslöshetsbidraget slopas. Det har uppgått till ca 57 % av senaste lön och har utbetalats under obegränsad tid utan att påverkas av vare sig bidragstagarens förmögenhet eller partnerns inkomster. Efter reformen kan långtidsarbetslösa få arbetsmarknadsstöd på liknande villkor som i Finland, men stödet är klart lägre än i Finland och de flesta gamla EU-länder. Arbetsmarknadsreformen skärper också bestämmelserna om skyldigheten att ta emot arbete och inför rätt stränga sanktioner för vägran att ta emot arbete. Reformen införs i sin helhet vid början av nästa år. Följden av reformen är försämrad utkomst för arbetslösa och ökad inkomstosäkerhet, vilket redan har inverkat negativt på detaljhandelsförsäljningen och den privata konsumtionen. Eventuella positiva sysselsättnings- och efterfrågeeffekter av den tyska reformen blir märkbara först senare. Nämnas bör också att de skattesänkningar som genomförts i samband med reformen inte nödvändigtvis stimulerar den privata efterfrågan, då även villkoren för den offentliga sjukförsäkringen samtidigt försämrats så att hushållen i ökad omfattning tvingas ty sig till köp av privata hälsovårdstjänster. ECB höjer inte räntan under de närmaste månaderna Europeiska centralbanken kommer knappast att höja räntorna i år. Även om de brant stigande råvarupriserna framkallar ett tryck uppåt även på priserna på förädlade varor och den vägen på konsumtionsvarupriserna, dämpas inflationen av den förhållandevis låga tillväxten och den på nytt förstärkta euron, vilket bidrar till att skjuta fram ECB:s räntehöjningar. När de realekonomiska utsikterna förbättras kommer ECB dock att strama åt penningpolitiken under nästa år. Också den amerikanska centralbankens penningpolitiska åtstramning skapar utrymme för ECB:s räntehöjningar. Tillväxten i USA avtar nästa år BNP i USA växte under första kvartalet 2004 med 4,5 % från föregående kvartal (omräknat i årstakt). Under andra kvartalet sjönk tillväxten till 3 %. Antalet sysselsatta ökade inte heller längre nämnvärt mot slutet av sommaren. Tillväxten bromsades framför allt av den avtagande ökningen i den privata konsumtionen. Skattesänkningarna hade inte längre någon verkan, och

4 den dyrare oljan bidrog också till att dämpa ökningen i konsumtionsvolymen. En bidragande faktor är dessutom att hushållen tvingas minska sina konsumtionsutgifter för att förbättra sin försvagade finansiella ställning. Därför kan den avtagande ökningen i den privata konsumtionen komma att hålla i sig. De privata investeringarna kommer dock i gång och bostadsbyggandet är än så länge livligt, men detta är inte tillräckligt för att hålla tillväxten på en nivå av drygt 4 % under årets andra hälft. Uppgången bromsas också av USA:s svaga exportframgångar. Den amerikanska centralbanken har stramat åt penningpolitiken och höjt sin styrränta till 1,5 %. Räntan höjdes med 0,25 procentenheter i två omgångar, dvs. den 29 juni och den 10 augusti. Innan dess hade räntan legat på 1 % allt sedan den 25 juni Åtstramningen föranleddes av att inflationen klart ökat i USA. Konsumentpriserna var i juni-juli omkring 3 % högre än ett år tidigare. Också den relativt snabba tillväxten i början av året och den goda sysselsättningsutvecklingen bidrog till den amerikanska centralbankens beslut att höja räntan. Enligt centralbankens analys vilar tillväxten på en stadig grund och avmattningen under andra kvartalet är endast temporär. Ny information om minskade industriorder, svagare konsumentförtroende och lägre sysselsättningstillväxt stöder dock uppfattningen att avmattningen i tillväxttakten är bestående. Det är därför troligt att den amerikanska penningpolitiken i fortsättningen är försiktig och att någon ny räntehöjning inte är att vänta förrän långt in på hösten. Asien fortfarande tillväxtmotor Asien kan betraktas som tillväxtmotor i världsekonomin. I Kina uppgår tillväxten i år till 9 % och väntas nästa år sjunka till 7,5 %. Kinas och de nya östasiatiska industriländernas växande ekonomier har gett fart åt BNP-ökningen även i Japan. Också i Indien har totalproduktionen ökat i snabb takt. Till följd av det höga oljepriset har den ryska ekonomin vuxit i en takt av drygt 7 % som inte väntas avta nämnvärt under nästa år. Finlands export tog fart på försommaren Den finländska exportvolymen växte under årets början med ca 1,5 % från året innan. Tillväxtsiffran kommer dock att reduceras då fartygsleveranserna under andra halvåret i fjol var betydligt större än vad de kommer att vara under motsvarande period i år. Däremot tog exporten tydligt fart i maj-juni och tillväxttakten beräknas inte avta mot slutet av året. Löntagarnas forskningsinstitut förutspår därför liksom i våras att

5 exporten i år växer med 2,8 %. På grund av den svaga inhemska efterfrågan i euroområdet minskade Finlands varuexport till euroländerna med 10 % under början av året. I gengäld ökade exporten till övriga EU-länder. De växande asiatiska marknaderna har ökat Finlands exportleveranser till Asien. Finlands export till Asien (exkl. Mellanöstern) steg i början av året (januari-maj) med 19 % från året innan. Asien är redan en viktigare exportmarknad än Nordamerika. Den finländska exporten till Ryssland växte också i snabb takt och överskred under perioden januari-maj föregående års nivå med 20 %. Nästa år accelererar tillväxten i totalexporten till 4,8 %. Den hittills i år relativt snabba tillväxten kommer att ha en väsentlig kvardröjande effekt på nästa års exportsiffror. Nästa år hålls exportökningen uppe också av en livligare hemmamarknadsefterfrågan i euroområdet. Varuimportvolymen ökade i början av året med bara omkring en halv procent från året innan. I maj-juni förefaller även importen ha tagit fart. Tillväxten i importvolymen dämpades framför allt av den svaga exportutvecklingen under vintern och förvåren och den relativt svaga ökningen i industriproduktionen. När industriproduktionen och exporten återhämtar sig mot slutet av året stiger också importvolymen avsevärt trots att priserna på olja och vissa andra importråvaror skjutit i höjden. Varu- och tjänsteimportpriserna beräknas i år ligga i genomsnitt ca 3 % högre än förra året. Finlands bytesförhållande försvagas därför i år, eftersom exportpriserna stiger bara med knappt 1 % från i fjol. Detta leder till att handelsbalansöverskottet krymper något från förra året. Nästa år går exportpriserna redan upp med 2 % och bytesförhållandet förbättras, vilket i kombination med den klart stigande exporttillväxten bidrar till att öka överskottet i handelsbalansen. Hushållens köpkraft utvecklas gynnsamt Hushållens köpkraft växer i år något snabbare än under de senaste åren, vilket delvis beror på tillfälliga faktorer. Den viktigaste av dessa är sänkningen av accisen på alkoholdrycker, som sänkte konsumentpriserna med nästan en procent vid början av mars. Även räntenivån blir fortsatt låg. Den genomsnittliga inflationen under året blir extremt låg, bara 0,3 %, trots att inflationstrycket från importpriserna, särskilt oljepriset, i någon mån ökat.

6 I år kommer lindringarna i statens inkomstskatteskalor och höjningen av förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande vid beskattningen att minska hushållens skatter med ca 800 miljoner euro. Skattelättnaderna ökar hushållens disponibla inkomster med omkring en procent. Lönesumman växer också. Den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen fastslår ännu detta år huvudlinjerna för inkomstutvecklingen. Löntagarnas genomsnittliga inkomstnivå stiger i år med 3,5 %. Till ökningen bidrar såväl i början av året utbetalda resultatbonus som annan löneglidning. Effekten av avtalshöjningarna är 2,2 %. När antalet arbetade timmar ökar växer lönesumman detta år med 4 %, vilket är något mer än vad vi bedömde i våras. Kapitalinkomsterna stiger i år snabbare än företagens vinster. Ändringarna i beskattningen av dividender ökar i år företagens intresse att betala ut utdelning. Ökningen i kapitalinkomsterna återspeglas inte i en motsvarande uppgång i hushållens konsumtion utan ökar sparandet tillfälligt då tillgångarna omplaceras. Den privata konsumtionen fortsätter att öka i snabb takt Såsom vi bedömde i våras växer hushållens disponibla inkomster i år nominellt med ca 6 %. Trots att sparandet ökar ger den gynnsamma inkomstutvecklingen utrymme även för en konsumtionsökning. Med beaktande av den låga inflationen stiger den privata konsumtionen i år realt med 3,7 %. Konsumtionstillväxten har stimulerats av den i början av året fortsatt livliga försäljningen av kapitalvaror, särskilt bilar. Även om bilförsäljningen senare har fallit tillbaka, ger senaste data inte anledning att ändra vår marsprognos för privat konsumtion. En gynnsam inkomstutveckling, fortsatt konsumentförtroende och låga räntor håller uppe såväl tillväxten i den övriga konsumtionen som bostadsförsäljningen. I huvudstadsregionen kan bostadspriserna komma att fortsätta stiga. Vi räknar också med att efterfrågan på tjänster och sällanköpsvaror växer i högre takt än under tidigare år. Hushållens skuldsättning ökar, men låga räntor håller lånekostnaderna på en acceptabel nivå. Hushållens skuldsättning beräknas inte ha någon dämpande effekt på konsumtionstillväxten ännu under denna prognosperiod. Nästa år faller bilförsäljningen tillbaka när det största konsumtionstrycket lättat. Konsumtionen

7 fortsätter det oaktat att öka i förhållandevis snabb takt till följd av kvarvarande efterverkningar av den exceptionellt positiva köpkraftsutvecklingen under detta år. Vi förutspår att den privata konsumtionen nästa år växer med 2,5 %. Nästa år kommer engångssänkningen av alkoholskatten knappast mer att synas i den årliga genomsnittliga inflationstakten och inflationen tar skenbart fart för att dock stanna på en nivå klart under 2 %. Köpkraften fortsätter att växa oavsett detaljerna i arbetsmarknadsuppgörelsen Utvecklingen av löntagarnas köpkraft kan nästa år tryggas med flera kombinationer av skattebeslut och löneuppgörelser. När de internationella konjunkturutsikterna förbättras är en köpkraftsutveckling som bär upp konsumtionstillväxten enligt vår prognos möjlig även utan betydande skattesänkningar. Eftersom innehållet i inkomstskattebesluten för nästa år ännu inte är känt, har vi i prognosen inte gjort antaganden om andra skattelättnader än normala inflationsjusteringar av inkomstskatteskalan. Utgångspunkten för vår bedömning av köpkraften är en uppgång i löntagarnas genomsnittliga inkomstnivå på 3,8 %. Då ökar hushållens köpkraft utan väsentliga skattelättnader realt med nästan 2 %. Den slutliga siffran beror självfallet på detaljerna i skattebesluten och löneförhandlingarna. Figur 3. Löntagarersättningarnas andel i företagsverksamheten Lönernas andel vänder nedåt inom den privata sektorn

8 Trots att inkomstnivån i år utvecklas positivare än förut och tillväxten i lönesumman tar fart när sysselsättningen vänder uppåt, förändras den funktionella inkomstfördelningen knappast alls. Lönesumman ökar något snabbare inom den offentliga än inom den privata sektorn. Löntagarersättningarnas totala andel av värdeökningen inom företags- och finansinstitutssektorn förblir oförändrad eller minskar något i år. Nästa år leder högre exportpriser och ökad export sannolikt till att produktionen inom den privata sektorn växer snabbare än lönesumman om löneökningarna är i linje med tidigare höjningar. Sysselsättningssiffrorna blir positivare Under början av året syntes ännu inte någon klar vändning till det bättre i sysselsättningssiffrorna. I januarijuni var antalet sysselsatta i genomsnitt färre än under samma period förra året. Nedgången beror i huvudsak på att industrijobben ännu under årets första månader minskade med drygt Sysselsättningsutvecklingen har varit svag också inom hotell- och restaurangbranschen och inom byggsektorn. De sysselsattas antal har vuxit mest inom offentliga och andra tjänster och transportbranschen. Totalproduktionen tog fart under sommaren, men hittills har detta kunnat märkas endast i form av ett ökat antal arbetade timmar. Under hösten börjar också sysselsättningen förbättras. Även om sysselsättningen vänder uppåt mot slutet av året blir årsgenomsnittet lägre än förra året. Nästa år medför den snabba ekonomiska tillväxten en klar uppgång i sysselsättningen, som ökar med 0,8 %. Figur 4. Sysselsättningen för kvinnor och män 1999: :06 (trendserie)

9 Trots det dåliga sysselsättningsläget har arbetslösheten fortsatt att minska då den svaga efterfrågan på arbetskraft fått många att lämna arbetsmarknaden. De arbetslösa var i januari-juni omkring 5000 färre och arbetslösheten 0,1 procentenheter lägre än förra året. Arbetslösheten sjunker i år till 8,8 % och nästa år till 8,6 %. Antalet personer i arbetskraften var i början av året drygt färre än föregående år. Mest har arbetskraftsdeltagandet sjunkit bland unga. Kvinnornas arbetskraftsdeltagande har minskat mer än männens, eftersom sysselsättningsutvecklingen för kvinnor i år varit betydligt svagare än för män. I år sjunker arbetskraftsandelen till 65,8 %, men nästa år bidrar den livligare efterfrågan på arbetskraft till att öka arbetskraftsutbudet och arbetskraftsandelen stiger till 66 %. Investeringarna kommer i gång först nästa år Investeringarna vänder uppåt i år och ökar med ca 3 % efter att ha minskat ett par år i rad. Nästa år accelererar ökningen till ca 6 %. Bostadsbyggandet är fortsatt livligt i år. I år och nästa år bidrar flera stora byggprojekt, såsom hamnprojektet i Nordsjö, Fortums nya anläggning vid raffinaderiet i Borgå och det nya kärnkraftverket i Olkiluoto, till tillväxten bland annat i jord- och vattenbyggnadsinvesteringarna och investeringarna i övrigt husbyggande. Industrins investeringar i maskiner och utrustning minskar ännu i år men väntas vända uppåt under nästa år. Statsfinanserna från inkomstöverskott till inkomstunderskott

10 Överskottet i statsfinanserna krympte kännbart förra året, dvs. med nästan 1,8 miljarder euro till 250 miljarder euro. Trots ökade statsandelar växte också kommunernas finansiella underskott klart, dvs. med ca 450 miljoner euro, då deras skatteinkomster minskade och konsumtionsutgifterna ökade med 5 %. I år övergår överskottet i statsfinanserna i ett underskott (nästan 700 miljoner euro) för första gången sedan I vår prognos räknar vi med att inkomsterna från alkoholskatten krymper med nästan 300 miljoner euro, och trots lönesummans snabba tillväxt kommer intäkterna från inkomst- och förmögenhetsskatten att stanna på förra årets nivå på grund av lättnaderna i inkomstbeskattningen. På utgiftssidan ökar konsumtionsoch investeringsutgifterna och statsandelarna till kommunerna avsevärt. I kommunernas ekonomi kompenserar ökade statsandelar i år det skatteinkomstbortfall som skattelättnaderna medfört. Kommunernas finansiella ställning försvagas inte nämnvärt detta år även om deras konsumtionsutgifter nominellt växer med 5 %. Arbetspensionsanstalternas och övriga socialskyddsfonders överskott krymper inte längre när socialskyddsavgifterna ökar. De offentliga samfundens EMU-överskott utgör i år bara 1,2 % av totalproduktionens värde, EMU-skulden i förhållande till den nominella bruttonationalprodukten ökar dock inte. Nästa år fortsätter underskottet i statsfinanserna klart att fördjupas, även om antaganden om nya inkomstskattesänkningar inte gjorts i prognosen frånsett en inflationsjustering på 2 %. Underskottet växer på grund av kommunernas ökade statsandelar och statens stigande konsumtions- och investeringsutgifter. Effekterna av den sänkta samfundsskatten på samfundsskatteintäkterna balanseras av företagens allt bättre resultat, men den nya beskattningen av dividender ökar klart intäkterna från kapitalinkomstbeskattningen. Kommunernas underskott börjar minska nästa år när kommunalskatteinkomsterna ökar. Pensionsreformen väntas inte nämnvärt bromsa tillväxten i pensionsutgifterna ännu nästa år, men höjningar av socialskyddsavgifterna ökar arbetspensionsanstalternas och de övriga socialskyddsfondernas inkomster så att deras överskott vänder svagt uppåt. Hela den offentliga sektorns EMU-överskott sjunker ytterligare något, men EMU-skuldkvoten börjar minska. Skatteuttaget minskar i år och nästa år De offentliga konsumtionsutgifterna växer i år med 2,7 %

11 och således betydligt snabbare än i fjol. Främst på grund av skattelättnader sjunker det totala skatteuttaget i år med 0,7 procentenheter till 44,2 %. Nästa år ökar de offentliga konsumtionsutgifterna med 2,3 %. Skatteuttaget faller nästa år till 43,6 % främst beroende på den markanta tillväxten på 5,6 % i totalproduktionens värde. Sysselsättning och välstånd Sysselsättningen har försvagats något under årets första hälft, vilket till stor del har sin förklaring i den rätt låga ekonomiska tillväxten på ca 2 % under fjolåret och första halvåret i år. Skattelindringen, som lett till underskott i statsfinanserna, har dock främjat sysselsättningen. I det avseendet har den faktiska sysselsättningsutvecklingen inte motsvarat förväntningarna. Av allt att döma kommer den ekonomiska tillväxten att ta fart och öka till drygt 3 %, vilket leder till att sysselsättningen nästa år ökar med nästan personer. Detta höjer det relativa sysselsättningstalet med 0,4 procentenheter. Vid en förhållandevis hög strukturell arbetslöshet och en ihållande långtidsarbetslöshet är behovet av åtgärder för att främja en snabbare uppgång i sysselsättningen respektive nedgång i arbetslösheten obestridligt. En moderat löneuppgörelse är viktig med tanke på en bestående förbättring av sysselsättningen. Det är därför önskvärt att den nya inkomstuppgörelsen blir heltäckande och moderat. Staten kan i viss mån stödja en moderat inkomstuppgörelse. Utrymmet i statsfinanserna är dock begränsat, eftersom balanskravet är viktigt under de närmaste åren för att reservera manöverutrymme inför framtida demografiska förändringar. Finanspolitiken kan i praktiken inte stödja sysselsättningen utan att underskottet växer. Sysselsättningspolitiken bör beakta att sysselsättning via ökad offentlig efterfrågan åtminstone inte leder till större underskott än sysselsättning via lindrad beskattning. De offentliga konsumtions- och investeringsutgifterna är därför ett alternativ till skattelättnader för att främja sysselsättningen. INTERNATIONELL EKONOMI Totalproduktion, volymtillväxt, % p 2005p

12 Förenta staterna Euro Tyskland Frankrike Italien EU Sverige Storbritannien Japan Ryssland Kina Källa: BEA, IMF, OECD, Löntagarnas forskningsinstitut FÖRSÖRJNINGSBALANS Bruttonationalprodukt Import Totalt utbud p 2005p Mrd. Procentuell volymförändring, % Export Konsumtion

13 privat offentlig Investeringar privata offentliga Lagerförändring (inkl. statistiskt fel)* Total efterfrågan *Effekt på den totala efterfrågan, procentenheter. Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut NYCKELTAL I PROGNOSEN p 2005p Arbetslöshet, % Arbetslösa (1 000-tal) Sysselsatta (1 000-tal) Sysselsättning, % Inflation, konsumentprisindex, % Lönenivå, lönenivåindex, % Hushållens disponibla realinkomst, % Bytesbalansöverskott, mrd. Handelsbalansöverskott, mrd

14 Statens finansiella överskott, mrd % av BNP Offentliga sektorns finansiella överskott, mrd % av BNP Offentlig EMU-skuld, % av BNP Skattegraden, % Korta räntor (3 mån. Euribor) Långa räntor (10 års statsobligationsränta) Källa: Finlands Bank, Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:

Läs mer

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT PROGNOS 22.3.2005 DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535

Läs mer

Ekonomisk översikt Sommaren 2016

Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Finansministeriets publikationer 24b/2016 Ekonomiska utsikter Innehåll Sammanfattning..................................... 3 Inledning.........................................

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2012, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 1,1 procent från föregående kvartal och med 0,1 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära

Läs mer

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 DATUM: 2005-10-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Sverige inför 1980-talet

Sverige inför 1980-talet BO E KARLSSON: Sverige inför 1980-talet De stigande kostnaderna för oljeimporten minskar utrymmet för en ökning av konsumtionen. Vi måste öka exporten och begränsa den offentliga sektorn skriver civilekonom

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009, 3:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,3 procent från föregående kvartal, men minskade med 9,1 procent från året innan Enligt

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Innehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se

Innehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 2 n april 2 Konjunkturbrevet i korthet n Internationell tillväxt ger brett stöd till svensk ekonomi. n Gradvis dämpning av USA-konjunkturen sätter in i år.

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Stabil byggkonjunktur i Norden

Stabil byggkonjunktur i Norden Nr 4 2015 16 december Stabil byggkonjunktur i Norden Den samlade nordiska byggmarknaden får en stabil utveckling. Bilden är dock splittrad länderna emellan, där Island, Sverige och i viss mån Norge går

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Flyktingkrisen - en stor utmaning för arbetsmarknad och ekonomisk politik

Flyktingkrisen - en stor utmaning för arbetsmarknad och ekonomisk politik Nummer 6-7, december 2015 Flyktingkrisen - en stor utmaning för arbetsmarknad och ekonomisk politik Svensk arbetsmarknad har de senaste åren blivit alltmer tudelad. Det är en allt tydligare skillnad mellan

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Konjunktur laget December 2015

Konjunktur laget December 2015 Konjunktur laget December Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, STOCKHOLM TEL: 8-9 INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in

Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in Konjunktur och bostadsmarknad 16 februari 12 Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in Sidan 9 Trögt i byggsektorn Sidan

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 4 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - x - Den svenska konjunkturdatan

Läs mer

Månadsrapport december 2009

Månadsrapport december 2009 Månadsrapport december 2009 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt en modellportfölj. Utifrån modellportföljen visas här en kundportfölj

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Makrokommentar. Mars 2016

Makrokommentar. Mars 2016 Makrokommentar Mars 2016 God stämning i mars 2 Mars blev en bra månad på de internationella finansmarknaderna och marknadsvolatiliteten backade från de höga nivåerna i januari och februari. Oslo-börsen

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa

Läs mer

Osäkerheten ökar tillväxten bromsar in även i Finland

Osäkerheten ökar tillväxten bromsar in även i Finland Prognos 1.3.8 Economic Ekonomisk forecast prognosfor 7 8 8 9 Osäkerheten ökar tillväxten bromsar in även i Finland Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 3 73 Informatör Heikki Taimio tel. (9)

Läs mer

Sidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark

Sidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark Konjunktur och räntor Nummer 1 1 mars 1 Sidan 3 Långsam återhämtning Sidan Sista räntesänkningen är inte gjord Sidan Omvärlden på väg mot fastare mark Sidan 9 Ljusning i sikte för svensk ekonomi Från vänster:

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis Offentlig ekonomi 2012 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis 2012, 2:a kvartalet Den offentliga sektorns finansiella ställning försvagades under april juni Den offentliga sektorns

Läs mer

AVMATTNING MEN INGEN KOLLAPS TROTS FINANSIELL ORO

AVMATTNING MEN INGEN KOLLAPS TROTS FINANSIELL ORO AVMATTNING MEN INGEN KOLLAPS TROTS FINANSIELL ORO INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 GLOBALA KAPACITETSÖVERSKOTT 4 OLJEPRISRASET: ETT HOT ELLER EN MÖJLIGHET 4 FORTSATT KINESISK INBROMSNING MEN INGEN KRASCH 8 ÄVEN

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport från Svensk Mjölk NR 2. 2011 Sammanfattning Fortsatt stark mejerimarknad, även om världsmarknadspriserna för mejeriprodukter har sjunkit något den senaste tiden. Även priserna i Fonterras

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009 KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 2000-0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 5 000 2000 2001 2002 200 2004 2005 200 200 200 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-4 200 Mars 200 0 000 0 000 50 000 40 000 0 000 20 000 10

Läs mer

Månadsrapport januari 2010

Månadsrapport januari 2010 Månadsrapport januari 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2014 Rapportserie 2014:1 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 Ura 2003:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Innehållsförteckning Sid

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Nr 7. SÄRSKILT PROTOKOLL från direktionens sammanträde 2001-05-30

Nr 7. SÄRSKILT PROTOKOLL från direktionens sammanträde 2001-05-30 Nr 7 SÄRSKILT PROTOKOLL från direktionens sammanträde 2001-05-30 Närvarande: Urban Bäckström, ordförande Lars Heikensten Eva Srejber Villy Bergström Lars Nyberg Kristina Persson - Sven Hulterström, fullmäktiges

Läs mer

1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT.

1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 6,7 % för första halvåret 2003. Periodens

Läs mer

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Konjunkturläget mars 1 85 FÖRDJUPNING Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Priset på råolja har sjunkit betydligt sedan mitten av. Bara sedan sommaren i fjol har priset på Nordsjöolja fallit med

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Stark återhämtning...sid 3 I kontrast till finansiell oro och anemisk tillväxt i delar av Europa präglades den svenska ekonomin återigen av stark

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Månadsrapport augusti 2012

Månadsrapport augusti 2012 Månadsrapport augusti 2012 Våra analytiker beskriver rådande marknadsläge och prognoser för kommande månad. I rapporten får du också förslag på placeringar samt fördelning mellan aktier och räntor. Fördelning

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Ljusning i alla regioner

Ljusning i alla regioner REGIONALA UTSIKTER F E B R U A R I 2 0 1 4 Ljusning i alla regioner Universitetsorterna lokala sning tillväxtmotorer Inflyttningen till storstadsregionerna fortsätter men det sker även en lokal urbanisering

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

De ekonomiska konsekvenserna av EU:s sanktioner mot Ryssland och Rysslands motsanktioner

De ekonomiska konsekvenserna av EU:s sanktioner mot Ryssland och Rysslands motsanktioner De ekonomiska konsekvenserna av EU:s sanktioner mot Ryssland och Rysslands motsanktioner September 2014 FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) 00023 STATSRÅDET Telefon 0295 16001 (växeln) Internet:

Läs mer

Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI DECEMBER 2014

Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI DECEMBER 2014 Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI DECEMBER 2014 Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI DECEMBER 2014 Redaktörer Jessica Bylund tfn 08-452 7718 Nils Mårtensson

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet:

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet: Tellus Midas Strategi under december Vart tog julklapparna vägen? I korthet: December blev en tämligen odramatisk månad om än något svagare än förväntat. De som väntade på julklappar med en enligt traditionen

Läs mer

Sidan 3 Svagare konjunktur men inget ras. Sidan 4 Fördröjd ränteuppgång. Sidan 7 Osäkert och oroligt i omvärlden

Sidan 3 Svagare konjunktur men inget ras. Sidan 4 Fördröjd ränteuppgång. Sidan 7 Osäkert och oroligt i omvärlden Konjunktur och räntor Nummer 3 3 augusti Sidan 3 Svagare konjunktur men inget ras Sidan Fördröjd ränteuppgång Sidan 7 Osäkert och oroligt i omvärlden Sidan Sverige: förändrad politikmix Sidan 15 Stabilisering

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer