PROGNOS Ekonomisk prognos INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

Transkript

1 PROGNOS Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel Informatör Heikki Taimio Tel Ekonomisk prognos INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT Det väntade konjunkturomslaget kom i maj-juni med industriproduktionen och exporten som drivande kraft. Löntagarnas forskningsinstituts marsprognos om en BNPtillväxt på 3 % som hålls uppe av en snabb ökning på nästan 4 % i den privata konsumtionen är i sina huvuddrag på väg att slå in. Totalproduktionens volym beräknas i år växa med 3,3 % och nästa år med 3,6 %. Även för hela euroområdet har konjunkturläget förbättrats. Framtidstron hos konsumenterna i euroområdet vacklar visserligen fortfarande och den privata konsumtionen bidrar ännu inte tillräckligt till den ekonomiska utvecklingen. För att konjunkturerna verkligen skall vända och tillväxttakten öka till omkring 2,5 % måste hushållens förtroende stärkas. Oljepriset, som pressats upp av den snabba globala tillväxten och konflikterna i Mellanöstern, utgör dock ett hot mot den ekonomiska tillväxten under nästa år. Det är möjligt att det höga oljepriset försvagar tillväxten mer i USA än i Europa, vilket åter förstärker euron gentemot dollarn och försämrar förutsättningarna för en exportdriven tillväxt i Finland. Tillväxten i Europa alltjämt beroende av exporten Totalproduktionen i euroområdet växte första kvartalet 2004 med 1,8 % från året innan. Andra kvartalet var totalproduktionen i euroområdet 2 % högre än ett år tidigare. Uppgången i euroområdet drivs fortfarande till stor del av stigande export. Sålunda har det skett en vändning till det bättre även inom industriproduktionen. Bland EU-länderna är det bara i de nordiska länderna och Storbritannien som ett starkt konsumentförtroende har hållit uppe tillväxten i den privata konsumtionen. I Kontinentaleuropa är konjunkturbilden en annan. Där är konsumentförtroendet alltjämt svagt och en klar uppgång i den privata konsumtionen låter ännu vänta på sig. Detaljhandelsstatistik ger vid handen att den privata konsumtionen dock i viss mån håller på att öka även i Kontinentaleuropa. Figur 1. Industriproduktion 2003: :06, procentuell volymförändring från föregående år

2 Av allt att döma kommer uppgången i euroområdet och EU-länderna dock att förstärkas nästa år. På detta tyder också de framåtblickande indikatorerna. Någon markant tillväxtökning är emellertid inte att vänta. Tillväxtökningen förklaras framför allt av återhämtningen på hemmamarknaden. Samtidigt minskar exportens betydelse som tillväxtdrivande faktor. Man kan dock inte utesluta möjligheten att det höga oljepriset med åtföljande avtagande tillväxt i USA i kombination med en starkare euro kväver den spirande tillväxten innan hushållen och företagen är modiga nog att öka sin konsumtion och sina investeringar. Figur 2. Detaljhandel 2003: :06, procentuell volymförändring från föregående år Arbetsmarknadsreformen i Tyskland första effekten försvagad inhemsk efterfrågan För den inhemska efterfrågetillväxten är läget besvärligast i Tyskland, och den omfattande

3 arbetsmarknadsreformen ser inte ut att stärka den ekonomiska tillväxten åtminstone på kort sikt. Det genomgripande politiska reformpaketet har återverkningar på den europeiska ekonomin i stort och innebär bland annat att perioden för utbetalning av inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning förkortas samtidigt som det s.k. arbetslöshetsbidraget slopas. Det har uppgått till ca 57 % av senaste lön och har utbetalats under obegränsad tid utan att påverkas av vare sig bidragstagarens förmögenhet eller partnerns inkomster. Efter reformen kan långtidsarbetslösa få arbetsmarknadsstöd på liknande villkor som i Finland, men stödet är klart lägre än i Finland och de flesta gamla EU-länder. Arbetsmarknadsreformen skärper också bestämmelserna om skyldigheten att ta emot arbete och inför rätt stränga sanktioner för vägran att ta emot arbete. Reformen införs i sin helhet vid början av nästa år. Följden av reformen är försämrad utkomst för arbetslösa och ökad inkomstosäkerhet, vilket redan har inverkat negativt på detaljhandelsförsäljningen och den privata konsumtionen. Eventuella positiva sysselsättnings- och efterfrågeeffekter av den tyska reformen blir märkbara först senare. Nämnas bör också att de skattesänkningar som genomförts i samband med reformen inte nödvändigtvis stimulerar den privata efterfrågan, då även villkoren för den offentliga sjukförsäkringen samtidigt försämrats så att hushållen i ökad omfattning tvingas ty sig till köp av privata hälsovårdstjänster. ECB höjer inte räntan under de närmaste månaderna Europeiska centralbanken kommer knappast att höja räntorna i år. Även om de brant stigande råvarupriserna framkallar ett tryck uppåt även på priserna på förädlade varor och den vägen på konsumtionsvarupriserna, dämpas inflationen av den förhållandevis låga tillväxten och den på nytt förstärkta euron, vilket bidrar till att skjuta fram ECB:s räntehöjningar. När de realekonomiska utsikterna förbättras kommer ECB dock att strama åt penningpolitiken under nästa år. Också den amerikanska centralbankens penningpolitiska åtstramning skapar utrymme för ECB:s räntehöjningar. Tillväxten i USA avtar nästa år BNP i USA växte under första kvartalet 2004 med 4,5 % från föregående kvartal (omräknat i årstakt). Under andra kvartalet sjönk tillväxten till 3 %. Antalet sysselsatta ökade inte heller längre nämnvärt mot slutet av sommaren. Tillväxten bromsades framför allt av den avtagande ökningen i den privata konsumtionen. Skattesänkningarna hade inte längre någon verkan, och

4 den dyrare oljan bidrog också till att dämpa ökningen i konsumtionsvolymen. En bidragande faktor är dessutom att hushållen tvingas minska sina konsumtionsutgifter för att förbättra sin försvagade finansiella ställning. Därför kan den avtagande ökningen i den privata konsumtionen komma att hålla i sig. De privata investeringarna kommer dock i gång och bostadsbyggandet är än så länge livligt, men detta är inte tillräckligt för att hålla tillväxten på en nivå av drygt 4 % under årets andra hälft. Uppgången bromsas också av USA:s svaga exportframgångar. Den amerikanska centralbanken har stramat åt penningpolitiken och höjt sin styrränta till 1,5 %. Räntan höjdes med 0,25 procentenheter i två omgångar, dvs. den 29 juni och den 10 augusti. Innan dess hade räntan legat på 1 % allt sedan den 25 juni Åtstramningen föranleddes av att inflationen klart ökat i USA. Konsumentpriserna var i juni-juli omkring 3 % högre än ett år tidigare. Också den relativt snabba tillväxten i början av året och den goda sysselsättningsutvecklingen bidrog till den amerikanska centralbankens beslut att höja räntan. Enligt centralbankens analys vilar tillväxten på en stadig grund och avmattningen under andra kvartalet är endast temporär. Ny information om minskade industriorder, svagare konsumentförtroende och lägre sysselsättningstillväxt stöder dock uppfattningen att avmattningen i tillväxttakten är bestående. Det är därför troligt att den amerikanska penningpolitiken i fortsättningen är försiktig och att någon ny räntehöjning inte är att vänta förrän långt in på hösten. Asien fortfarande tillväxtmotor Asien kan betraktas som tillväxtmotor i världsekonomin. I Kina uppgår tillväxten i år till 9 % och väntas nästa år sjunka till 7,5 %. Kinas och de nya östasiatiska industriländernas växande ekonomier har gett fart åt BNP-ökningen även i Japan. Också i Indien har totalproduktionen ökat i snabb takt. Till följd av det höga oljepriset har den ryska ekonomin vuxit i en takt av drygt 7 % som inte väntas avta nämnvärt under nästa år. Finlands export tog fart på försommaren Den finländska exportvolymen växte under årets början med ca 1,5 % från året innan. Tillväxtsiffran kommer dock att reduceras då fartygsleveranserna under andra halvåret i fjol var betydligt större än vad de kommer att vara under motsvarande period i år. Däremot tog exporten tydligt fart i maj-juni och tillväxttakten beräknas inte avta mot slutet av året. Löntagarnas forskningsinstitut förutspår därför liksom i våras att

5 exporten i år växer med 2,8 %. På grund av den svaga inhemska efterfrågan i euroområdet minskade Finlands varuexport till euroländerna med 10 % under början av året. I gengäld ökade exporten till övriga EU-länder. De växande asiatiska marknaderna har ökat Finlands exportleveranser till Asien. Finlands export till Asien (exkl. Mellanöstern) steg i början av året (januari-maj) med 19 % från året innan. Asien är redan en viktigare exportmarknad än Nordamerika. Den finländska exporten till Ryssland växte också i snabb takt och överskred under perioden januari-maj föregående års nivå med 20 %. Nästa år accelererar tillväxten i totalexporten till 4,8 %. Den hittills i år relativt snabba tillväxten kommer att ha en väsentlig kvardröjande effekt på nästa års exportsiffror. Nästa år hålls exportökningen uppe också av en livligare hemmamarknadsefterfrågan i euroområdet. Varuimportvolymen ökade i början av året med bara omkring en halv procent från året innan. I maj-juni förefaller även importen ha tagit fart. Tillväxten i importvolymen dämpades framför allt av den svaga exportutvecklingen under vintern och förvåren och den relativt svaga ökningen i industriproduktionen. När industriproduktionen och exporten återhämtar sig mot slutet av året stiger också importvolymen avsevärt trots att priserna på olja och vissa andra importråvaror skjutit i höjden. Varu- och tjänsteimportpriserna beräknas i år ligga i genomsnitt ca 3 % högre än förra året. Finlands bytesförhållande försvagas därför i år, eftersom exportpriserna stiger bara med knappt 1 % från i fjol. Detta leder till att handelsbalansöverskottet krymper något från förra året. Nästa år går exportpriserna redan upp med 2 % och bytesförhållandet förbättras, vilket i kombination med den klart stigande exporttillväxten bidrar till att öka överskottet i handelsbalansen. Hushållens köpkraft utvecklas gynnsamt Hushållens köpkraft växer i år något snabbare än under de senaste åren, vilket delvis beror på tillfälliga faktorer. Den viktigaste av dessa är sänkningen av accisen på alkoholdrycker, som sänkte konsumentpriserna med nästan en procent vid början av mars. Även räntenivån blir fortsatt låg. Den genomsnittliga inflationen under året blir extremt låg, bara 0,3 %, trots att inflationstrycket från importpriserna, särskilt oljepriset, i någon mån ökat.

6 I år kommer lindringarna i statens inkomstskatteskalor och höjningen av förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande vid beskattningen att minska hushållens skatter med ca 800 miljoner euro. Skattelättnaderna ökar hushållens disponibla inkomster med omkring en procent. Lönesumman växer också. Den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen fastslår ännu detta år huvudlinjerna för inkomstutvecklingen. Löntagarnas genomsnittliga inkomstnivå stiger i år med 3,5 %. Till ökningen bidrar såväl i början av året utbetalda resultatbonus som annan löneglidning. Effekten av avtalshöjningarna är 2,2 %. När antalet arbetade timmar ökar växer lönesumman detta år med 4 %, vilket är något mer än vad vi bedömde i våras. Kapitalinkomsterna stiger i år snabbare än företagens vinster. Ändringarna i beskattningen av dividender ökar i år företagens intresse att betala ut utdelning. Ökningen i kapitalinkomsterna återspeglas inte i en motsvarande uppgång i hushållens konsumtion utan ökar sparandet tillfälligt då tillgångarna omplaceras. Den privata konsumtionen fortsätter att öka i snabb takt Såsom vi bedömde i våras växer hushållens disponibla inkomster i år nominellt med ca 6 %. Trots att sparandet ökar ger den gynnsamma inkomstutvecklingen utrymme även för en konsumtionsökning. Med beaktande av den låga inflationen stiger den privata konsumtionen i år realt med 3,7 %. Konsumtionstillväxten har stimulerats av den i början av året fortsatt livliga försäljningen av kapitalvaror, särskilt bilar. Även om bilförsäljningen senare har fallit tillbaka, ger senaste data inte anledning att ändra vår marsprognos för privat konsumtion. En gynnsam inkomstutveckling, fortsatt konsumentförtroende och låga räntor håller uppe såväl tillväxten i den övriga konsumtionen som bostadsförsäljningen. I huvudstadsregionen kan bostadspriserna komma att fortsätta stiga. Vi räknar också med att efterfrågan på tjänster och sällanköpsvaror växer i högre takt än under tidigare år. Hushållens skuldsättning ökar, men låga räntor håller lånekostnaderna på en acceptabel nivå. Hushållens skuldsättning beräknas inte ha någon dämpande effekt på konsumtionstillväxten ännu under denna prognosperiod. Nästa år faller bilförsäljningen tillbaka när det största konsumtionstrycket lättat. Konsumtionen

7 fortsätter det oaktat att öka i förhållandevis snabb takt till följd av kvarvarande efterverkningar av den exceptionellt positiva köpkraftsutvecklingen under detta år. Vi förutspår att den privata konsumtionen nästa år växer med 2,5 %. Nästa år kommer engångssänkningen av alkoholskatten knappast mer att synas i den årliga genomsnittliga inflationstakten och inflationen tar skenbart fart för att dock stanna på en nivå klart under 2 %. Köpkraften fortsätter att växa oavsett detaljerna i arbetsmarknadsuppgörelsen Utvecklingen av löntagarnas köpkraft kan nästa år tryggas med flera kombinationer av skattebeslut och löneuppgörelser. När de internationella konjunkturutsikterna förbättras är en köpkraftsutveckling som bär upp konsumtionstillväxten enligt vår prognos möjlig även utan betydande skattesänkningar. Eftersom innehållet i inkomstskattebesluten för nästa år ännu inte är känt, har vi i prognosen inte gjort antaganden om andra skattelättnader än normala inflationsjusteringar av inkomstskatteskalan. Utgångspunkten för vår bedömning av köpkraften är en uppgång i löntagarnas genomsnittliga inkomstnivå på 3,8 %. Då ökar hushållens köpkraft utan väsentliga skattelättnader realt med nästan 2 %. Den slutliga siffran beror självfallet på detaljerna i skattebesluten och löneförhandlingarna. Figur 3. Löntagarersättningarnas andel i företagsverksamheten Lönernas andel vänder nedåt inom den privata sektorn

8 Trots att inkomstnivån i år utvecklas positivare än förut och tillväxten i lönesumman tar fart när sysselsättningen vänder uppåt, förändras den funktionella inkomstfördelningen knappast alls. Lönesumman ökar något snabbare inom den offentliga än inom den privata sektorn. Löntagarersättningarnas totala andel av värdeökningen inom företags- och finansinstitutssektorn förblir oförändrad eller minskar något i år. Nästa år leder högre exportpriser och ökad export sannolikt till att produktionen inom den privata sektorn växer snabbare än lönesumman om löneökningarna är i linje med tidigare höjningar. Sysselsättningssiffrorna blir positivare Under början av året syntes ännu inte någon klar vändning till det bättre i sysselsättningssiffrorna. I januarijuni var antalet sysselsatta i genomsnitt färre än under samma period förra året. Nedgången beror i huvudsak på att industrijobben ännu under årets första månader minskade med drygt Sysselsättningsutvecklingen har varit svag också inom hotell- och restaurangbranschen och inom byggsektorn. De sysselsattas antal har vuxit mest inom offentliga och andra tjänster och transportbranschen. Totalproduktionen tog fart under sommaren, men hittills har detta kunnat märkas endast i form av ett ökat antal arbetade timmar. Under hösten börjar också sysselsättningen förbättras. Även om sysselsättningen vänder uppåt mot slutet av året blir årsgenomsnittet lägre än förra året. Nästa år medför den snabba ekonomiska tillväxten en klar uppgång i sysselsättningen, som ökar med 0,8 %. Figur 4. Sysselsättningen för kvinnor och män 1999: :06 (trendserie)

9 Trots det dåliga sysselsättningsläget har arbetslösheten fortsatt att minska då den svaga efterfrågan på arbetskraft fått många att lämna arbetsmarknaden. De arbetslösa var i januari-juni omkring 5000 färre och arbetslösheten 0,1 procentenheter lägre än förra året. Arbetslösheten sjunker i år till 8,8 % och nästa år till 8,6 %. Antalet personer i arbetskraften var i början av året drygt färre än föregående år. Mest har arbetskraftsdeltagandet sjunkit bland unga. Kvinnornas arbetskraftsdeltagande har minskat mer än männens, eftersom sysselsättningsutvecklingen för kvinnor i år varit betydligt svagare än för män. I år sjunker arbetskraftsandelen till 65,8 %, men nästa år bidrar den livligare efterfrågan på arbetskraft till att öka arbetskraftsutbudet och arbetskraftsandelen stiger till 66 %. Investeringarna kommer i gång först nästa år Investeringarna vänder uppåt i år och ökar med ca 3 % efter att ha minskat ett par år i rad. Nästa år accelererar ökningen till ca 6 %. Bostadsbyggandet är fortsatt livligt i år. I år och nästa år bidrar flera stora byggprojekt, såsom hamnprojektet i Nordsjö, Fortums nya anläggning vid raffinaderiet i Borgå och det nya kärnkraftverket i Olkiluoto, till tillväxten bland annat i jord- och vattenbyggnadsinvesteringarna och investeringarna i övrigt husbyggande. Industrins investeringar i maskiner och utrustning minskar ännu i år men väntas vända uppåt under nästa år. Statsfinanserna från inkomstöverskott till inkomstunderskott

10 Överskottet i statsfinanserna krympte kännbart förra året, dvs. med nästan 1,8 miljarder euro till 250 miljarder euro. Trots ökade statsandelar växte också kommunernas finansiella underskott klart, dvs. med ca 450 miljoner euro, då deras skatteinkomster minskade och konsumtionsutgifterna ökade med 5 %. I år övergår överskottet i statsfinanserna i ett underskott (nästan 700 miljoner euro) för första gången sedan I vår prognos räknar vi med att inkomsterna från alkoholskatten krymper med nästan 300 miljoner euro, och trots lönesummans snabba tillväxt kommer intäkterna från inkomst- och förmögenhetsskatten att stanna på förra årets nivå på grund av lättnaderna i inkomstbeskattningen. På utgiftssidan ökar konsumtionsoch investeringsutgifterna och statsandelarna till kommunerna avsevärt. I kommunernas ekonomi kompenserar ökade statsandelar i år det skatteinkomstbortfall som skattelättnaderna medfört. Kommunernas finansiella ställning försvagas inte nämnvärt detta år även om deras konsumtionsutgifter nominellt växer med 5 %. Arbetspensionsanstalternas och övriga socialskyddsfonders överskott krymper inte längre när socialskyddsavgifterna ökar. De offentliga samfundens EMU-överskott utgör i år bara 1,2 % av totalproduktionens värde, EMU-skulden i förhållande till den nominella bruttonationalprodukten ökar dock inte. Nästa år fortsätter underskottet i statsfinanserna klart att fördjupas, även om antaganden om nya inkomstskattesänkningar inte gjorts i prognosen frånsett en inflationsjustering på 2 %. Underskottet växer på grund av kommunernas ökade statsandelar och statens stigande konsumtions- och investeringsutgifter. Effekterna av den sänkta samfundsskatten på samfundsskatteintäkterna balanseras av företagens allt bättre resultat, men den nya beskattningen av dividender ökar klart intäkterna från kapitalinkomstbeskattningen. Kommunernas underskott börjar minska nästa år när kommunalskatteinkomsterna ökar. Pensionsreformen väntas inte nämnvärt bromsa tillväxten i pensionsutgifterna ännu nästa år, men höjningar av socialskyddsavgifterna ökar arbetspensionsanstalternas och de övriga socialskyddsfondernas inkomster så att deras överskott vänder svagt uppåt. Hela den offentliga sektorns EMU-överskott sjunker ytterligare något, men EMU-skuldkvoten börjar minska. Skatteuttaget minskar i år och nästa år De offentliga konsumtionsutgifterna växer i år med 2,7 %

11 och således betydligt snabbare än i fjol. Främst på grund av skattelättnader sjunker det totala skatteuttaget i år med 0,7 procentenheter till 44,2 %. Nästa år ökar de offentliga konsumtionsutgifterna med 2,3 %. Skatteuttaget faller nästa år till 43,6 % främst beroende på den markanta tillväxten på 5,6 % i totalproduktionens värde. Sysselsättning och välstånd Sysselsättningen har försvagats något under årets första hälft, vilket till stor del har sin förklaring i den rätt låga ekonomiska tillväxten på ca 2 % under fjolåret och första halvåret i år. Skattelindringen, som lett till underskott i statsfinanserna, har dock främjat sysselsättningen. I det avseendet har den faktiska sysselsättningsutvecklingen inte motsvarat förväntningarna. Av allt att döma kommer den ekonomiska tillväxten att ta fart och öka till drygt 3 %, vilket leder till att sysselsättningen nästa år ökar med nästan personer. Detta höjer det relativa sysselsättningstalet med 0,4 procentenheter. Vid en förhållandevis hög strukturell arbetslöshet och en ihållande långtidsarbetslöshet är behovet av åtgärder för att främja en snabbare uppgång i sysselsättningen respektive nedgång i arbetslösheten obestridligt. En moderat löneuppgörelse är viktig med tanke på en bestående förbättring av sysselsättningen. Det är därför önskvärt att den nya inkomstuppgörelsen blir heltäckande och moderat. Staten kan i viss mån stödja en moderat inkomstuppgörelse. Utrymmet i statsfinanserna är dock begränsat, eftersom balanskravet är viktigt under de närmaste åren för att reservera manöverutrymme inför framtida demografiska förändringar. Finanspolitiken kan i praktiken inte stödja sysselsättningen utan att underskottet växer. Sysselsättningspolitiken bör beakta att sysselsättning via ökad offentlig efterfrågan åtminstone inte leder till större underskott än sysselsättning via lindrad beskattning. De offentliga konsumtions- och investeringsutgifterna är därför ett alternativ till skattelättnader för att främja sysselsättningen. INTERNATIONELL EKONOMI Totalproduktion, volymtillväxt, % p 2005p

12 Förenta staterna Euro Tyskland Frankrike Italien EU Sverige Storbritannien Japan Ryssland Kina Källa: BEA, IMF, OECD, Löntagarnas forskningsinstitut FÖRSÖRJNINGSBALANS Bruttonationalprodukt Import Totalt utbud p 2005p Mrd. Procentuell volymförändring, % Export Konsumtion

13 privat offentlig Investeringar privata offentliga Lagerförändring (inkl. statistiskt fel)* Total efterfrågan *Effekt på den totala efterfrågan, procentenheter. Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut NYCKELTAL I PROGNOSEN p 2005p Arbetslöshet, % Arbetslösa (1 000-tal) Sysselsatta (1 000-tal) Sysselsättning, % Inflation, konsumentprisindex, % Lönenivå, lönenivåindex, % Hushållens disponibla realinkomst, % Bytesbalansöverskott, mrd. Handelsbalansöverskott, mrd

14 Statens finansiella överskott, mrd % av BNP Offentliga sektorns finansiella överskott, mrd % av BNP Offentlig EMU-skuld, % av BNP Skattegraden, % Korta räntor (3 mån. Euribor) Långa räntor (10 års statsobligationsränta) Källa: Finlands Bank, Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut