Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Transkript

1 Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation ,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal bostäder detta år Antal bostäder nästa år NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer

2 Ekonomisk utveckling Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten under april - juni med 0,2 procent från föregående kvartal. Jämfört med andra kvartalet 2013 minskade den arbetsdagskorrigerade bruttonationalprodukten med 0,1 procent. Under andra kvartalet fanns det en arbetsdag mindre än för ett år sedan. Bruttonationalprodukten efter kvartal till 2000 års priser (mrd euro) Volymen av bruttonationalprodukten minskade med 1,2 procent år År 2012 minskade bruttonationalproduktens volym med 1,5 procent, medan den tidigare uppskattades ha minskat med 1 procent. Revideringen var delvis en följd av minskade forsknings- och utvecklingsutgifter. Exportvolymen ökade med 2,2 procent jämfört med föregående kvartal. Jämfört med året innan ökade exportvolymen med 0,9 procent under april juni. Importen ökade med 2,4 procent från föregående kvartal och med 3 procent från året innan. Volymen av den privata konsumtionen minskade under andra kvartalet med 0,3 procent jämfört med föregående kvartal och med 0,2 procent från året innan. ökade med 0,5 procent från föregående kvartal, men minskade med 3,5 procent från året innan. Byggnadsinvesteringarna ökade med 0,7 procent från föregående kvartal, men minskade med 2 procent från året innan. - 2

3 Det relativa arbetslöshetstalet för september 8,2 procent september 2014 till , vilket var fler än för ett år sedan. Det relativa arbetslöshetstalet var 8,2 procent, medan det var 7,6 procent i september året innan. Antalet sysselsatta var fler än i september året innan. Det fanns personer fler utanför arbetskraften än året innan. Det relativa arbetslöshetstalet och trenden 2004/ /09 Antalet sysselsatta uppgick i september 2014 till (felmarginal ±32 000), dvs fler än året innan. Det relativa sysselsättningstalet, dvs. andelen sysselsatta av alla åringar, var i september 68,2 procent, medan det året innan var 67,3 procent. Det relativa sysselsättningstalet var 68,4 procent för män och 68,0 procent för kvinnor. Den säsong- och slumpvariationsrensade trenden för det relativa sysselsättningstalet var 68,4 procent. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning uppgick antalet arbetslösa i september 2014 till (felmarginal ±17 000), dvs fler än året innan. Av de arbetslösa var män och kvinnor. Det relativa arbetslöshetstalet var i september 8,2 procent, dvs. 0,6 procentenheter högre än året innan. Det relativa arbetslöshetstalet var 8,6 procent för män och 7,7 procent för kvinnor. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 8,5 procent. Antalet unga i åldern år var i september totalt Av dem var sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraften av unga (sysselsatta och arbetslösa) uppgick således till Det relativa arbetslöshetstalet för unga åringar, dvs. andelen arbetslösa av arbetskraften, var i september 17,9 procent, dvs. detsamma som året innan. Trenden för det relativa - 3

4 arbetslöshetstalet bland unga var 19,4 procent. Andelen unga arbetslösa i åldern år av befolkningen i samma ålder var 8,0 procent. Antalet personer utanför arbetskraften uppgick i september 2014 till , dvs färre än året innan. Av personerna utanför arbetskraften var dolt arbetslösa, dvs fler än i september år Inflationen 1,3 procent i september Den förändring av konsumentpriserna på årsnivå som Statistikcentralen räknat var i september 1,3 procent. I augusti var den 1,1 procent. Inflationen accelererade främst på grund av dyrare kläder och grönsaker. I september steg konsumentpriserna från året innan främst på grund av hyreshöjningar, högre detaljpriser på tobaksprodukter och alkoholdrycker samt högre restaurang- och kafépriser. Stegringen av konsumentpriserna jämfört med året innan dämpades i september mest av billigare bränslen, hemelektronik och egnahemshusfastigheter. Konsumentpriserna steg från augusti till september med 0,5 procent, vilket främst berodde på dyrare kläder. Ökningen av bostadsskulder har stannat av Enligt Statistikcentralens statistik över skuldsättning hade bostadshushållen med bostadsskulder en bostadsskuld på i genomsnitt euro år 2013, vilket var reellt omkring hundra euro mindre än år Den genomsnittliga - 4

5 bostadsskulden ökade under början av 2000-talet med i genomsnitt 10 procent om året, men ökningen har avtagit betydligt under de senaste åren. Den genomsnittliga bostadsskulden hos bostadshushåll med bostadsskuld var störst i Nyland, där bostadsskulden uppgick till euro år I Kajanaland och Lappland var den genomsnittliga bostadsskulden minst, omkring euro. Ungefär vart tredje bostadshushåll i Finland hade bostadsskuld år I Finland fanns det år 2013 omkring bostadshushåll med bostadsskuld, medan de år 2002 uppgick till Ungefär vart tredje bostadshushåll i Finland hade bostadsskuld år I Finland fanns det år 2013 omkring bostadshushåll med bostadsskuld, medan de år 2002 uppgick till År 2013 fanns det i Finland bostadshushåll med bostadsskuld på över euro. Antalet var 4,8 procent av alla bostadshushåll och 9,1 procent av alla bostadshushåll med bostadsskuld. Hushållen lyfte i september 2014 nya bostadslån för 1,3 miljarder euro. Genomsnittsräntan på nya utbetalda bostadslån var 1,77 %, dvs. 0,10 procentenheter lägre än i augusti. Det utestående beloppet av bostadslån i euro uppgick vid slutet av september till 89,4 miljarder euro och årsökningen var 1,7 % Inlåningen från hushåll uppgick totalt till 80,9 miljarder euro vid slutet av september 2014 och genomsnittsräntan var 0,40 %. I beloppet ingick avistainlåning för 53,4 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 13,9 miljarder euro. Hushållen ingick i september nya tidsbundna inlåningsavtal för 0,8 miljarder euro. Genomsnittsräntan för den nya tidsbundna inlåningen var 1,10 % i september. - 5

6 Bostadsmarknad - 6

7 Aktiebostadspriserna under tredje kvartalet Under första kvartalet 2014 sjönk priserna på gamla aktiebostäder i hela landet med 0,7 procent från föregående kvartal under tredje kvartalet I huvudstadsregionen sjönk priserna med 1,3 procent och i övriga Finland med 0,2 procent. Jämfört med motsvarande period år 2013 sjönk priserna i hela landet med 1,0 procent. I huvudstadsregionen sjönk priserna med 0,8 procent och i övriga Finland med 1,2 procent. Under juli-september var det genomsnittliga kvadratmeterpriset på gamla aktielägenheter euro i hela landet, euro i huvudstadsregionen och euro i övriga Finland. Priserna på nya höghus- och radhusbostäder sjönk med 0,8 procent i hela landet jämfört med föregående kvartal. I huvudstadsregionen steg priserna med 1,5 procent, medan de i övriga Finland sjönk med 2,0 procent. Jämfört med motsvarande period år 2013 steg priserna på nya aktiebostäder i hela landet med 0,5 procent. Inom huvudstadsregionen steg priserna med 1,0 procent och i övriga Finland med 0,2 procent. Det genomsnittliga kvadratmeterpriset på nya aktiebostäder var euro i hela landet, euro i huvudstadsregionen och euro i övriga Finland. Avvikelserna mellan resultaten från månads- och kvartalsstatistiken beror på att månadsstatistiken produceras med en grövre områdesindelning och med en annan viktstruktur än kvartalsstatistiken. Basåret för kvartalsindexet är år Hyrorna steg med 3,5 procent under året Hyrorna steg under det tredje kvartalet år 2014 med 3,5 procent från året innan. Hyrorna för de fritt finansierade hyresbostäderna steg i hela landet med i genomsnitt 3,0 procent. Inom huvudstadsregionen steg hyrorna för de fritt finansierade bostäderna med 3,2 procent och i övriga Finland med 2,9 procent. Hyrorna för ARA-bostäder steg i hela landet med 4,1 procent från föregående år. Jämfört med föregående kvartal steg hyrorna för fritt finansierade bostäder med 0,5 procent och för ARA-bostäder med 0,6 procent i hela landet. Det genomsnittliga hyran per kvadratmeter för fritt finansierade bostäder var 12,86 euro i hela landet. I huvudstadsregionen var den genomsnittliga hyran per kvadratmeter för fritt finansierade bostäder 16,59 euro och i övriga Finland 11,06 euro. Den genomsnittliga hyran för aravabostäder var 11,12 euro per kvadratmeter i hela landet. I huvudstadsregionen var den genomsnittliga hyran per kvadratmeter i aravabostäder 12,22 euro och på övriga håll i landet 10,54 euro. I Helsingfors steg hyrorna för de fritt finansierade hyresbostäderna med 3,2 procent från året innan. I Esbo steg hyrorna med 3,7 och i Vanda med 5,2 procent. I Tammerfors steg de med 3,1 och i Åbo med 2,8 procent. I Jyväskylä var hyresstegringen 3,9 procent. I Lahtis steg hyrorna 3,9 procent och i Kuopio med 2,8 procent. - 7

8 ARA-hyror år 2013 Marknadshyror år

9 Aktuell bostadspolitik Man väntar om regeringen kan komma överens om modell för det nya 20 års räntestödlån. Källor: Statistikcentralen, Finlands Bank, Byggnadsindustrin, Miljöministeriet, ARA. - 9